Verkställande av förskottsinnehållning

Har getts
6.6.2019
Diarienummer
VH/2001/00.01.00/2019
Giltighet
6.6.2019 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
VH/2254/00.01.00/2018

En utbetalare av lön, arbetsersättning, pension, en förmån och en annan skattepliktig prestation är i regel skyldig att verkställa förskottsinnehållning på den prestation den har betalat ut. Denna anvisning behandlar verkställande av förskottsinnehållning på olika prestationer.

Anvisningens kapitel 7 Återkrav av löner har uppdaterats.

Fysiska personers förskottsskatt behandlas i Skatteförvaltningens kundanvisning Förskottsskatt – personkunder. Verkställande av förskottsinnehållning vid internationella situationer har förutom i denna anvisning behandlats i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet, Utländska hyrda arbetstagare och finsk beskattning och  Beskattning av utlandsarbete.

I anvisningen behandlas inte betalning av förskottsinnehållning eller deklarations- eller anmälningsförfarandet. För löner som betalats ut 2018 ska arbetsgivaren lämna årsanmälningar enligt den tidigare anvisningen (diarienummer A82/200/2017). Löner som betalats ut 2019 ska arbetsgivaren anmäla till inkomstregistret. Det finns anvisningar om anmälan av löneinkomster på inkomstregistret.fi. Uppgifter om kapitalinkomster, pensioner och förmåner ska lämnas med årsanmälan. Det finns information om betalning och deklaration på Skatteförvaltningens webbsidor vid punkten Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ.

1 Allmänt om förskottsuppbörd

1.1 Inkomst som är föremål för förskottsuppbörd och skatter som ska tas ut

Nästan alla inkomster som ska beskattas enligt inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) är föremål för förskottsuppbörd. Vid förskottsuppbörd tas skatt ut i förskott under skatteåret som förskottsinnehållning eller som förskottsbetalning. Förskottsuppbörden grundar sig så exakt som möjligt på samma skattegrunder som grunderna för verkställande av beskattningen.

Det finns bestämmelser om förskottsuppbörd i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) och förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996, FörskUF), vilken utfärdats med stöd av den. Lagen om förskottsuppbörd tillämpas enligt inkomstskattelagen på skattepliktiga prestationer vars beskattningsförfarande omfattas av lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL). De skatter som ska tas ut av privatpersoner vid förskottsuppbörd utgörs av statsskatt, kommunalskatt, kyrkoskatt, försäkrades sjukförsäkringspremie (sjukvårds- och dagpenningspremie) och rundradioskatt (FörskUL 1 § och BFL 1 §).

Förskottsuppbörd verkställs också för betalning av en försäkrads sjukförsäkringspremie som ska betalas med anledning av skattefri utlandsarbetsinkomst enligt 77 § i inkomstskattelagen (sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL) 18 kap. 29 § 2 mom.). Denna så kallade miniinnehållning som ska verkställas på utlandsarbete har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av utlandsarbete.

Förskottsuppbörd verkställs inte på ränta som omfattas av källskatt på ränteinkomst (lagen om källskatt på ränteinkomst 1341/1990) och inte heller prestationer som omfattas av källskatt och betalas ut till begränsat skattskyldiga (lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst 627/1978, KällSkL). I stället för förskottsuppbörd verkställs källbeskattning också då lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995, så kallade nyckelpersonslagen) ska tillämpas. 

1.2 Förskottsinnehållning

Den primära formen av förskottsuppbörd är verkställande av förskottsinnehållning (FörskUL 2 § 1 mom.). Huvudregeln vid förskottsuppbörd är att förskottsinnehållning verkställs på inkomsten, om inkomsten inte är skattefri inkomst, inkomst som omfattas av förskottsbetalning eller inkomst som befriats från verkställande av förskottsinnehållning. En inkomst kan vara befriad från förskottsinnehållning utifrån förordningen om förskottsuppbörd eller Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställda förskottsinnehållning (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Vid utbetalning av ersättning i annan form än i lön (arbetsersättning) för arbete eller ett uppdrag, ska utbetalaren av prestationen utreda om mottagaren av prestationen är införd i förskottsuppbördsregistret. Förskottsinnehållning ska verkställas på arbetsersättning och bruksavgift, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret (FörskUL 25 §). Detta förfarande ska iakttas även om inkomsten är inkomst som omfattas av förskottsbetalning för mottagaren. Förskottsuppbördsregistret och förskottsuppbördsregistrering har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten.

I stället för källbeskattning verkställs förskottsinnehållning på pension som betalas ut till en begränsat skattskyldig pensionstagare.

Förskottsinnehållning verkställs också i stället för källbeskattning på försäljningsinkomst av virke för en begränsat skattskyldig. Därtill har begränsat skattskyldiga från och med år 2014 under vissa förutsättningar kunnat välja en progressiv beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande i stället för källbeskattning (se närmare nedan i punkt 4.5).

Förskottsinnehållning verkställs så att utbetalaren vid betalningen eller, i fråga om lön som gottskrivs någon, när betalningen införs på kontot, från det penningbelopp som ska betalas ut drar av det belopp som räknats enligt innehållningsprocenten (FörskUL 11 § 1 mom.). Det finns bestämmelser om sättet att verkställa förskottsinnehållning och dess storlek i lagen och förordningen om förskottsuppbörd och därtill i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Den som verkställer förskottsinnehållningen betalar det belopp som den innehållit till Skatteförvaltningen och ger också nödvändiga anmälningar över de betalningar som den gjort och den verkställda förskottsinnehållningen på dessa.

1.3 Förskottsbetalning

Skatt tas ut som förskottsbetalning om förskottsinnehållning inte ska verkställas på den skattepliktiga inkomsten. Vid förskottsbetalning påför Skatteförvaltningen skatt (förskottsskatt) för varje skatteår och den skattskyldige betalar förskottsskatt själv till Skatteförvaltningens konto.

Förskottsbetalning verkställs utifrån den inkomst som genererats av näringsverksamhet, jordbruk eller annan verksamhet för att förvärva inkomst, såsom uthyrningsverksamhet, överlåtelsevinst för egendom, förutom om annat föreskrivs i lagen om förskottsuppbörd eller med stöd av den. Förskottsbetalning verkställs i princip också då förskottsinnehållning inte kan verkställas, till exempel då utbetalaren inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållning eller befriats från innehållningsskyldigheten. Förskottsbetalning verkställs dock inte på en inkomst som fåtts på grundval av en anställningsoption enligt 66 § i inkomstskattelagen, förutom på den skattskyldigas egen begäran (FörskUL 23 § 1 mom.).

Andra inkomster än de som omfattas av källbeskattning och nämns i KällSkL 3 § från Finland för en begränsat skattskyldig beskattas i den ordning som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande (KällSkL 3 kap.). Förskottsbetalning verkställs till exempel på näringsinkomst, jordbuksinkomst och hyresinkomst från Finland för en begränsat skattskyldig, om ett skatteavtal inte begränsar beskattningsrätten.

1.4 Tilläggsförskott

Skatteförvaltningen kan på yrkande av den skattskyldiga, till dess att beskattningen slutförts, besluta om fastställande, ändring eller avlyftande av förskott för ett skatteår. Skatteförvaltningen kan till dess att beskattningen slutförts fastställa eller höja förskottet också på basis av annan inkomst än sådan som omfattas av förskottsbetalning, om den skattskyldiga framställer ett sådant yrkande efter att skatteåret gått ut (FörskUL 24 § 4 mom.).

Den skattskyldige kan under skatteåret ansöka om ändring av förskottsskatten fram till slutförandet av beskattningen. Alternativt kan den skattskyldige fram till skatteårets slut ansöka om förskottsskatt (dvs. om tilläggsförskott, tidigare förskottskomplettering) som förfaller efter att skatteåret har tagit slut. Samtliga förskottsskatter kan betalas räntefritt under den månad som följer efter skatteårets slut. Nedsatt dröjsmålsränta beräknas på förskott som förfaller efter detta.

Närmare information om tilläggsförskott finns i kundanvisningen Tilläggsförskott – komplettera förskottsskatten vid behov.

2 Skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

2.1 Utbetalare av prestationer och arbetsgivare

Det finns en bestämmelse om förskottsinnehållningsskyldigheten för utbetalare av prestationer i 9 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd. Enligt bestämmelsen är den som gör en betalning skyldig att verkställa förskottsinnehållning, om inte något annat förskrivs i lagstiftningen eller anges i ett beslut av Skatteförvaltningen.

Också fysiska personer eller dödsbon (hushåll) är i allmänhet skyldiga att verkställa förskottsinnehållning på skattepliktiga prestationer som de gjort under samma förutsättningar som övriga utbetalare av prestationer. En särskild lättnad från förskottsinnehållningsplikten har dock föreskrivits för hushåll då de är prestationsutbetalare (se närmare nedan i punkt 3.2).

Arbetsgivaren ansvarar för att verkställa förskottsinnehållning på skattepliktig löneinkomst som den betalar ut till sina arbetstagare. Med arbetsgivare avses den för vars räkning det arbete utförs för vilket lönen betalas (FörskUL 14 §). Arbetsgivaren ansvarar också för att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, som fastställs utifrån förskottsinnehållningen och lönen. Om arbetet utförs för flera arbetsgivares räkning, svarar dessa solidariskt för dessa skyldigheter.

En främmande stats diplomatiska beskickning i Finland eller en beskickning som kan jämställas med en sådan eller ett konsulat som förestås av en utsänd konsul är inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning (FörskUL 16 §). I regel är inte heller en utländsk arbetsgivare som inte har ett fast driftställe i Finland skyldig att verkställa förskottsinnehållning (närmare information på skatt.fi-sidan Arbetsgivarskyldigheter för utländska företag).

2.2 Ställföreträdande betalare och ombud

Om en borgensman, borgenär eller annan utbetalare (ställföreträdande betalare) i stället för prestationsutbetalaren till en arbetstagare eller annan mottagare betalar en lönefordran, annan lön eller prestation är utbetalaren skyldig att verkställa förskottsinnehållning på det utbetalda beloppet, om innehållning inte tidigare verkställts (FörskUL 9 § 2 mom.). En utsökningsmyndighet är på samma sätt skyldig att verkställa förskottsinnehållning på medel som flutit in genom utsökning, liksom också ett konkursbo för betalningar som ska göras för egendom som hör till boet.

En ställföreträdande betalare gör en betalning för en annan persons räkning med egna medel. En ställföreträdande betalare omfattas av alla samma skyldigheter som den egentliga utbetalaren. En ställföreträdande betalare ska exempelvis anmäla utbetalda löner till inkomstregistret och betala verkställd förskottsinnehållning till Skatteförvaltningen. En ställföreträdande betalare kan också åläggas att betala påföljder som orsakats av försummelse, om förskottsinnehållning inte verkställts. En ställföreträdande betalares plikter undanröjs inte av att hen i efterskott av den egentliga betalaren tar ut de betalningar som den ställföreträdande betalaren gjort för den egentliga betalarens räkning.

Exempel 1 (lönefordran, ställföreträdande betalare): Två företag, A och B, har en underentreprenad i samma byggnad. B kan inte utföra sin entreprenad innan A utfört sin egen entreprenad. A:s arbetstagare vägrar dock att arbeta innan de fått sina obetalda löner. B betalar ut de obetalda lönerna för A:s räkning. B fungerar som ställföreträdande betalare för A. B:s skyldighet att verkställa förskottsinnehållning och anmäla inkomsten till inkomstregistret påverkas inte av att B i efterskott av A kräver tillbaka de obetalda löner som B betalat ut till A:s arbetstagare.

En ställföreträdande betalare av lön behöver dock inte betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Skyldigheten att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ligger alltid på den egentliga arbetsgivaren (lag om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, 4 § 5 mom.).

Exempel 2 (lönegaranti, ställföreträdande betalare): Om en arbetskraftsmyndighet betalar en lönefordran med stöd av lönegarantilagen (866/1998), ska arbetskraftsmyndigheten verkställa förskottsinnehållning på den prestation som den betalat ut samt som ställföreträdande betalare anmäla inkomsten till inkomstregistret.

Enligt 9 § i lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) ersätts en handikappad, enligt det behov som följer av hans eller hennes handikapp eller sjukdom, helt eller delvis för sina kostnader för anställning av en personlig assistent. Av praktiska orsaker är det ofta möjligt att kommunen sköter åtgärder som gäller anställning av en assistent för klientens räkning, antingen själv eller som en köpt tjänst av en bokföringsbyrå. I så fall fungerar kommunen som ställföreträdande betalare. Anmälan av uppgifter behandlas i inkomstregistrets anvisning Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalas av en ställföreträdande betalare.

Begreppet ”ställföreträdande betalare” ska hållas åtskilt från förfarande som ombud. Ett ombud verkar för den egentliga betalarens räkning och i dennes namn. Förfarandet grundar sig på ett uppdragsavtal eller ett befullmäktigande. Ombudet använder också den egentliga utbetalarens (huvudmannens) medel vid betalningen. Den egentliga huvudmannen ansvarar för de skyldigheter som anknyter till förskottsinnehållningen. Undantaget till detta utgörs av situationer enligt FörskUL 9 § 4 mom. (se nedan i punkt 2.3).

Exempel 3 (bokföringsbyrå, ombud): Ett företag köper sin löneräkning av en bokföringsbyrå och har befullmäktigat bokföringsbyrån att anmäla inkomsterna till inkomstregistret. Bokföringsbyrån verkar i företagets namn och betalar ut löner med företagets medel. Företaget ansvarar för att verkställa och deklarera förskottsuppbörd. Bokföringsbyrån fungerar som företagets ombud.

Enligt lagen om förskottsuppbörd kan Skatteförvaltningen förutom i enskilda fall bestämma vem som är skyldig att verkställa förskottsinnehållning, om en ställföreträdande betalare ansvarar för utbetalningen (FörskUL 6 § 3 mom. 3 punkten). I Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning har det föreskrivits att om en skogsvårdsförening eller någon annan motsvarande aktör är förmedlare i en sådan gemensam handel, där virkesköparen inte betalar köpesumman direkt på skogsägarnas konto, är skogsvårdsföreningen eller en annan motsvarande aktör skyldig att verkställa förskottsinnehållning i virkesköparens ställe (2 § 3 mom.).

2.3 Förmedlare av en prestation

Kreditinstitut och finansiella institut, andra som bedriver yrkesmässig handel med eller förmedling av värdepapper samt utländska kreditinstituts filialer i Finland är skyldiga att verkställa förskottsinnehållning också på ränta och eftermarknadsgottgörelse som de förmedlat och som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om förskottsuppbörd (FörskUL 9 § 4 mom.). Bestämmelsen gäller enbart för dessa två inkomster. Den förskottsinnehållning som ska verkställas på ränta och eftermarknadsgottgörelse har behandlats närmare nedan i punkt 9.2.

Exempel 4 (förmedlare, ombud): Ett masskuldebrevslån som är föremål för offentlig handel byts på värdepappersmarknaden. En förmedlare verkställer förskottsinnehållning på den eftermarknadsgottgörelse som förmedlats till en fysisk person.

Exempel 5 (förmedlare, ombud): En filial som finns i Finland har ett serviceavtal med en utländsk placeringsfond om förmedling av vinstandelar till andelsägarna. Eftersom det inte handlar om prestationer enligt FörskUL 9 § 4 mom., behöver inte filialen i egenskap av förmedlare av prestationen verkställa förskottsinnehållning.

I ovan nämnda bestämmelse i lagen om förskottsuppbörd nämns uttryckligen de aktörer på vilka bestämmelsen i fråga tillämpas. De aktörer som inte nämns i bestämmelsen är inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning på de placeringar enligt bestämmelsen vilka de förmedlat.

2.4 Ett fondbolag som förvaltar en placeringsfond

Enligt 9 § 5 mom. i lagen om förskottsuppbörd är ett fondbolag som förvaltar placeringsfonder som inrättats i Finland med stöd av lagen om placeringsfonder (48/1999) skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på vinstandelar i en placeringsfond som det förvaltar (FörskUL 9 § 5 mom.). Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning gäller också för fondbolag vars hemort är utomlands, om de förvaltar en placeringsfond som inrättats i Finland. Den förskottsinnehållning som ska verkställas på vinstandelar från en placeringsfond har behandlats närmare nedan i punkt 9.3.

3 Prestationer som är befriade från förskottsinnehållning

3.1 Obetydliga prestationer

Förskottsinnehållning verkställs inte på kapitalinkomst om det belopp som betalas är högst 20 euro. Förskottsinnehållning verkställs inte och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas inte heller om beloppet på en annan enskild, tillfällig betalning är högst 20 euro per kalendermånad. (FörskUF 14 §) Också vad gäller inkomst av virkesförsäljning har en gräns i euro fastställts för att verkställa förskottsinnehållning (se närmare nedan i punkt 9.9).

Det är alltid möjligt att låta bli att verkställa förskottsinnehållning på kapitalinkomst om prestationen är högst 20 euro. En annan prestation (förvärvsinkomst) ska förutom att beloppet i euro inte uppnås vara enskild och tillfällig för att en skyldighet att verkställa förskottsinnehållning inte ska uppstå. Enskildheten och tillfälligheten enligt FörskUF 14 § för en prestation (som utgör förvärvsinkomst) granskas från fall till fall och särskilt i varje betalar-mottagar-förhållande. Enligt bestämmelsen ses som en enskild och tillfällig betalning högst en betalning från samma utbetalare till samma mottagare under en kalendermånad.

Exempel 6: A betalar 19 euro till B i januari, 18 euro i februari och 15 euro i oktober. Prestationerna har inget samband med varandra. Eftersom alla prestationer är enskilda och sporadiska behöver ingen förskottsinnehållning verkställas.

I Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (856/2017) har man fastställt olika prestationer som inte är föremål för förskottsinnehållning om ett visst belopp i euro inte uppnås. Dessa behandlas närmare nedan.

3.2 Lättnad för hushåll

En fysisk person och ett dödsbo (ett hushåll) har inte någon skyldighet att verkställa förskottsinnehållning och inte heller att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för prestationer utbetalade till samma mottagare under kalenderåret, om det sammanlagda beloppet på de utbetalda prestationerna under året understiger 1.500 euro (FörskUL 9 § 3 mom. och FörskUF 13 §). Om betalningen anknyter till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst, verkställs förskottsinnehållning dock på hela beloppet på prestationen.

Lättnad för förskottsinnehållning för hushåll och förskottsinnehållning som verkställs av hushåll har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Hushåll som uppdragsgivare.

3.3 Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

Med ett beslut av Skatteförvaltningen kan det förutom i ett enskilt fall bestämmas att förskottsinnehållning inte verkställs på inkomsten, även om inkomsten är skattepliktig och föremål för förskottsinnehållning (FörskUL 6 § 3 mom. 4 punkten). Enligt Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning (1035/2016) verkställs inte förskottsinnehållning bland annat på följande prestationer:

  • köpvittnesarvode
  • inlösnings- och förrättningsarvode
  • arvode och provision för borgen
  • reservistlön
  • hittelön eller belöning för uppmärksamhet betald av kreditkortsföretag, kreditinstitut och penninginrättning
  • stipendium, understöd eller hederspris som enligt 82 § i ISkL är skattepliktiga
  • tävlingspris, om priset inte kan ses som lön, arbets- eller bruksersättning enligt lagen om förskottsuppbörd eller arvode för idrottsutövare
  • fiskerivårdsavgift som återbärs till ägare av vattenområde
  • återbäring av lagstadgad försäkringspremie som betalas till fysisk person
  • prestationer som betalats på basis av sjukförsäkringslagen (1224/2004) och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) då de betalas med en fullmakt av den försäkrade direkt till den som producerar tjänsten
  • frivillig pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare till den del det belopp som arbetsgivaren årligen betalt är högst 8 500 euro per arbetstagare.

I Skatteförvaltningens beslut har utöver ovan nämnda prestationer också vissa kapitalinkomster befriats från verkställande av förskottsinnehållning (se närmare nedan i punkt 9.4). Även om en utbetalare inte behöver verkställa förskottsinnehållning på inkomst som är undantagen förskottsinnehållning, ska utbetalaren i allmänhet lämna uppgifter om inkomsterna, beroende på prestationen, antingen till Skatteförvaltningen med en årsanmälan eller till inkomstregistret.

4 Förskottsinnehållningsprocent och skattekort

4.1 Allmänt om den förskottsinnehållningsprocent som ska tillämpas

Förskottsinnehållning verkställs i regel utifrån den förskottsinnehållningsprocent som antecknats på skattekortet för mottagaren av prestationen. Skattekort ges av Skatteförvaltningen. Om den skattskyldige inte får ett skattekort, är han eller hon skyldig att själv begära ett sådant av Skatteförvaltningen (FörskUF 1 §). Mottagaren av en betalning ska i god tid före betalningen för arbetsgivaren eller den som annars är förskottsinnehållningsskyldig visa upp ett skattekort (FörskUF 2 § 1 mom.). Prestationsbetalaren kan vid behov ta en kopia av skattekortet.

Skatteförvaltningen kan också överföra uppgiften om förskottsinnehållningsprocenten direkt till den som är skyldig att verkställa förskottsinnehållningen (FörskUL 10 § 1 mom.). En mottagare av en betalning behöver inte uppvisa ett skattekort för utbetalaren av prestationen, om utbetalaren fått de innehållningsuppgifter som antecknats på skattekortet elektroniskt från Skatteförvaltningen (FörskUF 2 § 2 mom.). Det rekommenderas att prestationsutbetalaren meddelar prestationsmottagaren att den har fått innehållningsuppgifterna från Skatteförvaltningen.  Förfarandet för elektronisk direktöverföring av skattekortsuppgifter behandlas närmare nedan i punkt 4.7.

Det är inte heller nödvändigt att för en försäkringsanstalt uppvisa ett skattekort för ersättningar som ska betalas ut enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), om försäkringsanstalten fått de grundläggande uppgifter som antecknats på skattekortet av ersättningsmottagarens arbetsgivare (FörskUF 2 § 2 mom. och L om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 111 §).

En företagsarbetsgivare som använder tjänsten Palkka.fi får grundskattekortsuppgifter elektroniskt i december (datumet varierar årligen) via tjänsten Palkka.fi från Skatteförvaltningen vad gäller arbetstagare med ett anställningsförhållande som varit i kraft i december månad under det föregående året. Följande års grundskattekortsuppgifter finns i Palkka.fi i mitten av januari (dagen varierar årligen). Det ändringsskattekort som arbetstagaren sökt förmedlas till arbetstagaren via arbetstagargränssnittet i Palkka.fi. En arbetstagare kan via arbetstagargränssnittet i Palkka.fi sända såväl grundskattekorts- som ändringsskattekortsuppgifter till en arbetsgivare som använder Palkka.fi.

Om det giltiga skattekortet eller annan ovan nämnd information om förskottsinnehållningsprocenten inte överlämnats, iakttas i verkställandet av förskottsinnehållningen de schablonmässiga förskottsinnehållningsprocent som nämns i förordningen om förskottsuppbörd eller i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (läs närmare om de procenttal som tillämpas på olika prestationer nedan). Om en förskottsinnehållningsprocent inte föreskrivits eller nämnts i förordningen eller beslutet, verkställs förskottsinnehållningen enligt 60 procent (FörskUF 3 § och SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 19 § 2 mom., se också punkt 6.7 nedan).

En skattskyldig som uppvisat ett skattekort kan i god tid innan utbetalningen av prestationen lägga fram ett yrkande på att förskottsinnehållningen verkställs till ett högre belopp än vad som antecknats på skattekortet (FörskUL 17 §). En skattskyldig kan också yrka på att förskottsinnehållning ska verkställas på pension, en dagpennings- eller arbetslöshetsförmån, försäkringsersättning eller en annan motsvarande prestation till ett högre belopp än den schablonmässiga förskottsinnehållningsprocent som lagts fram i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 20 § 2 mom., läs närmare om dessa förmåner nedan i punkterna 14–17). En person som hör till en försöksgrupp för försök med basinkomst enligt lagen om försök med basinkomst (1528/2016) kan dock inte vad gäller vissa förmåner lägga fram ett sådant yrkande (FörskUL 17 § 2 mom.).

Mottagaren av prestationen kan yrka på att förskottsinnehållning verkställs till ett högre belopp än den förskottsinnehållningsprocent som antecknats på skattekortet antingen tills vidare eller för viss tid. Yrkandet kan läggas fram flera gånger per år under förutsättning att den meddelade förskottsinnehållningsprocenten alltid är högre eller lika hög som den förskottsinnehållningsprocent som Skatteförvaltningen antecknat på skattekortet. Då skatteprocenten har höjts på detta sätt kan betalningsmottagaren på motsvarande sätt yrka på att förskottsinnehållningen åter verkställs enligt den förskottsinnehållningsprocent som anges på skattekortet. Också i dessa situationer ska inkomstgränserna på skattekortet iakttas och mottagaren av prestationen ska underrätta utbetalaren av prestationen om ärendet i god tid före utbetalningen. Sänkning av förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet eller ändring av inkomstgränsen på skattekortet ska alltid ansökas hos Skatteförvaltningen på det sätt som nämns nedan i punkt 4.6.

4.2 Skattekort som ska räknas årligen (grundskattekort)

Skatteförvaltningen upprättar i slutet av året på tjänstens vägnar skattekort för skattskyldiga för följande skatteår. Dessa skattekort kallas för grundskattekort.

I allmänhet fastställs skattegrunderna för följande år (statens inkomstskatteskala, kommunernas och församlingarnas inkomstskatteprocent, sjukförsäkringsavgifter och andra författningsändringar) så sent att Skatteförvaltningen inte har tillräckligt med tid för att göra nya skattekort som kan tas i bruk i början av januari. Därför träder grundskattekorten i allmänhet i kraft i början av februari. Skatteförvaltningen fastställer den tidpunkt då skattekorten träder i kraft med ett årligt beslut (FörskUL 4 § 1 mom., år 2019 omfattas av Skatteförvaltningens beslut om ikraftträdande av de grunder för förskottsinnehållning som ska tillämpas under år 2019).

I januari verkställs förskottsinnehållningen genom att använda det skattekort som gällde vid slutet av föregående skatteår, om utbetalaren inte har tillgång till ett giltigt ändringsskattekort som Skatteförvaltningen gett för året i fråga (läs närmare om ändringsskattekort nedan i punkt 4.6).

Skattekort sänds från Skatteförvaltningen till inkomsttagarna senaste två veckor innan skattekorten träder i kraft. Dessa så kallade grundskattekort upprättas i regel för alla personer som är 16 år eller äldre under skatteåret och för yngre personer som tidigare haft löneinkomster.

Skatteförvaltningen fastställer årligen förskottsinnehållningsgrunder för löntagare och pensionstagare, vilka ligger till grund för beräkningen av innehållningsprocenter. Besluten för skatteår 2019 är:

4.3 Skattekort för löneinkomst

4.3.1 Skattekort för lön

På skattekortet för lön finns det en förskottsinnehållningssats, en enda inkomstgräns och en tilläggsprocent. Löntagare ska visa upp skattekortet för lön eller en kopia av det för arbetsgivaren. Det är dock inte nödvändigt att visa upp ett skattekort för en arbetsgivare, om arbetsgivaren fått förskottsinnehållningsuppgifter elektroniskt på det sätt som nämns i punkt 4.7 (FörskUF 2 § 1 och 2 mom.). Skattekortet behöver inte ges till arbetsgivaren.

Skattekortet för löneinkomster beräknas utifrån en persons alla förskottsinnehållningspliktiga löneinkomster. Skattekortets inkomstgräns beräknas för skattekortets giltighetstid. Grundskattekortet gäller från början av februari till slutet av december. Årsinkomstgränsen motsvarar 12,5 månaders lön. Den omfattar semesterpenning som uppskattats till lönen för en halv månad. Inkomstgränsen för tiden 1.2 –31.12 har beräknats genom att dividera årsinkomstgränsen med 12,5 och multiplicera resultatet med 11,5.

Om en löntagare har flera arbets- och uppdragsförhållanden, kan samma skattekort för lön visas upp för alla prestationsutbetalare.  Om löntagaren har flera arbetsförhållanden och de sammanlagda inkomsterna från dessa överskrider den inkomstgräns som antecknats på skattekortet, ska löntagaren ansöka om ett nytt skattekort hos Skatteförvaltningen. Löntagare ska själv följa med hur mycket inkomster hen får.

4.3.2 Skattekort för sjöarbetsinkomst

På skattekortet för löneinkomst för mottagare av sjöarbetsinkomst anges en förskottsinnehållningssats, en inkomstgräns och en tilläggsprocent, på motsvarande sätt som på skattekortet för löntagare (se närmare om sjöarbetsinkomst i stycke 5.5). Förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst beaktar avdraget för sjöarbetsinkomst, varför den är lägre än förskottsinnehållningsprocenten för inkomst som förvärvats på land.

4.4 Skattekort för pensionstagare

4.4.1 Skattekort för pensionsinkomst

Eftersom beskattningen av pension avviker från beskattningen av övriga förvärvsinkomster bland annat på grund av avdrag, ska pensionstagaren begära ett separat skattekort för pensionsinkomster. Det är också möjligt att sätta ett skattekort för en ny pension att träda i kraft retroaktivt. För att kunna räkna skatteprocenten behöver Skatteförvaltningen pensionsbeslutet, utredningar över andra pensioner och inkomster samt de förskottsinnehållningar och avdrag som verkställts på dessa. Skatteförvaltningen skickar det nya kortet direkt till utbetalaren av pension.

Om en pensionstagare fått pension under tidigare år, räknar Skatteförvaltningen en förskottsinnehållningsprocent för pensionsinkomsten på tjänstens vägnar. Förskottsinnehållningsprocenten beräknas utifrån de uppgifter som fåtts från pensionsutbetalarna. Skatteförvaltningen anmäler förskottsinnehållningsprocenten direkt till pensionsutbetalaren som en direktöverföring och sänder uppgift om procenten till pensionstagaren. Skattekortet för pensionsinkomst har ingen inkomstgräns. Om utbetalaren av pension inte sänder uppgifter om förskottsinnehållning på pensioner direkt till Skatteförvaltningen, ska pensionstagaren själv skaffa ett ändringsskattekort årligen.

Om pensionsbeloppet ändras mitt under året, får inte Skatteförvaltningen uppgifter om detta automatiskt från pensionsutbetalaren. Pensionstagaren ska själv se till att ändra skattekortet. För skattekortet behövs beslutet om den ändrade pensionen och en utredning över övriga inkomster under början av året. De gamla pensionsuppgifterna finns redan vid Skatteförvaltningen, om ett skattekort utarbetats för dessa. Skatteförvaltningen skickar det nya kortet direkt till utbetalaren av pension.

Ett skattekort som getts för pension får inte användas för andra inkomster, eftersom beskattningen av pension avviker från beskattningen av övriga inkomster. Om en pensionerad skattskyldig förvärvsarbetar, behöver han eller hon ett separat skattekort för lönen (se följande punkt 4.4.2). Skattekortet för en begränsat skattskyldig pensionär har behandlats nedan i punkt 4.5.2.

4.4.2 Skattekort för löneinkomst för pensionstagare

Ett skattekort för löneinkomst ges till de pensionstagare som utifrån beskattningsuppgifterna förväntas ha också löneinkomster. Det förmodas att till exempel personer som får partiell pension och partiell invalidpension fortfarande också har löneinkomster. Under det år då ålderspensionen börjat och under det följande året sänds inget skattekort för lön till pensionstagaren.

Ett skattekort för lön som beräknats för en pensionär är likadant som ett skattekort för en person som endast får löneinkomster. Skattekortet innehåller en förskottsinnehållningsprocent, inkomstgräns och tilläggsprocent. Inkomstgränsen har räknats för skattekortets giltighetstid, i allmänhet för tiden 1.2 –31.12. Det har förmodats att lön ackumuleras enligt det gamla skattekortet i januari. Formeln för att beräkna inkomstgränsen är densamma som för skattekort för lön (se ovan punkt 4.3.1).

Det räcker att man uppvisar skattekortet eller en kopia av det för prestationsutbetalaren, om arbetsgivaren inte fått förskottsinnehållningsuppgifterna elektroniskt på det sätt som beskrivs vid punkt 4.7. Varje utbetalare följer för egen del den inkomstgräns som antecknats på skattekortet och använder tilläggsprocenten om inkomstgränsen överstigs. Om det finns flera löneutbetalare, ska den skattskyldige själv följa sin inkomstgräns och efter behov begära ett nytt skattekort för ökad inkomst.

4.5 Skattekort för begränsat skattskyldiga

4.5.1 Källskattekort och skattekort för begränsat skattskyldiga

Källskatt som är oberoende av inkomstbeloppet uppbärs i allmänhet av en begränsat skattskyldig som slutlig skatt. Skatteförvaltningen ger på begäran ett källskattekort för tillämpning av bestämmelserna om källskatt för begränsat skattskyldiga (KällSkL 5 §). Vid uppbörd av källskatt görs ett särskilt källskatteavdrag under förutsättning att det finns en anteckning om avdraget på källskattekortet (se närmare i KällSkL 6 § och Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet).

En begränsat skattskyldig som bor i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan dock i stället för källbeskattningen yrka på att hans eller hennes förvärvsinkomster beskattas progressivt. En motsvarande rätt har bland annat begränsat skattskyldiga som bor i en stat eller i ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden (läs närmare i KällSkL 13 § 1 mom. 6 punkten). I så fall verkställs beskattningen av förvärvsinkomst på samma sätt som för personer som bor i Finland, det vill säga enligt lagen om beskattningsförfarande och skatterna uppbärs i förväg under skatteåret som förskottsinnehållning.

För progressiv beskattning av förvärvsinkomster ska en begränsat skattskyldig för sin finländska arbetsgivare ansöka om ett skattekort för begränsat skattskyldiga (KällSkL 16 § 4 mom.). Detta skattekort kan gälla för följande inkomster från Finland: lön (också sjöarbetsinkomst), arbetsersättning, förmån, bruksavgift som utgör förvärvsinkomst, fondandel och överskott ur en personalfond, anställningsoption och aktiepremie, styrelsearvode, arvode för konstnär eller idrottare. Om en arbetstagare inte överlämnar ett skattekort för begränsat skattskyldiga, tas källskatt ut på inkomsten.

Ett yrkande på progressiv beskattning av förvärvsinkomster gäller inte för pensioner som fåtts från Finland, eftersom de alltid beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande, dvs. progressivt (KällSkL 13 § 1 mom. 2 punkten, se punkt 4.5.2 nedan).

Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland och deras skattekort har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet och beskattningen av utländska hyrda arbetstagare i anvisningen Utländska hyrda arbetstagare och finsk beskattning.

4.5.2 Skattekort för begränsat skattskyldiga pensionärer

I princip beskattar Finland i egenskap av källstat pensioner som betalas ut till utlandet, om inte det skatteavtal som ska tillämpas hindrar detta (ISkL 10 § 1 mom. 5 punkten).  Från och med år 2006 har pensioner som begränsat skattskyldiga fått från Finland beskattats på samma sätt som pensioner för personer som bor i Finland, det vill säga att pensionerna beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande (KällSkL 13 § 1 mom. 2 punkten).

Den som betalar ut pension till en begränsat skattskyldig pensionstagare framför en begäran till Skatteförvaltningen om direktöverföring som gäller den begränsat skattskyldige (läs närmare om elektronisk direktöverföring av skattekortsuppgifter nedan i punkt till 4.10). Skatteförvaltningen överlåter uppgifter för förskottsinnehållning enligt pensionstagare utifrån en specificerad begäran av utbetalaren av pension. Skatteförvaltningen sänder förskottsinnehållningsuppgifter som gäller pensionstagare till pensionsutbetalarna via samma tjänst som begäran mottagits.

Om utbetalningen av pension till en begränsat skattskyldig börjar mitt i året, kan pensionsanstalten ansöka om ett skattekort för begränsat skattskyldiga av Skatteförvaltningen för pensions- eller prestationsmottagarens räkning (blanketten Ansökan om skattekort för begränsat skattskyldig pensionär 5058r). Efter behov begär Skatteförvaltningen om tilläggsuppgifter från pensionstagaren för behandlingen av ansökan.

Om en begränsat skattskyldig pensionstagare i Finland blir allmänt skattskyldig mitt under året, ska pensionstagaren efter behov se till att ändra skattekortet. Beskattning av pensionsinkomster för begränsat skattskyldiga har behandlats närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Beskattning av pensionsinkomster i internationella situationer.

4.6 Ändringsskattekort

Den skattskyldige kan ansöka om ändring av sitt skattekort i MinSkatt eller genom att besöka skattebyrån, skicka in en ansökan med posten eller be om ändring per telefon. I MinSkatt går det i de flesta fall att beställa och skriva ut ett nytt skattekort. Skattekorten förvaras i MinSkatt, där man vid behov kan ta en utskrift av sitt gällande skattekortet. Ett skattekort som en kund själv skrivit ut i MinSkatt är lika officiellt som andra skattekort som Skatteförvaltningen skickat eller gett. Skattekort som skrivits ut i MinSkatt ser likadana ut som skattekort som Skatteförvaltningen skickat eller gett.

Ett ändringsskattekort som getts av Skatteförvaltningen innehåller i regel samma uppgifter som grundskattekortet: en förskottsinnehållningssats, en inkomstgräns och en tilläggsprocent. Ändringsskattekortet kan även innehålla endast en förskottsinnehållningssats. Då handlar det om ett skattekort utan inkomstgräns. Exempelvis skattekorten för pension har ingen inkomstgräns.

Ett ändringsskattekort ersätter alltid det tidigare skattekortet. Följaktligen ska utbetalaren alltid iaktta de föreskrifter och begränsningar som finns på ändringsskattekortet.

Om inkomsttagaren uppvisar ett ändringsskattekort som getts av Skatteförvaltningen, är också en utbetalare av pension, dagpennings- och arbetslöshetsförmån, försäkringsersättning eller en annan motsvarande prestation skyldig att iaktta föreskrifterna på ändringsskattekortet (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 21 § 1 mom., läs närmare om dessa förmåner nedan i punkterna 14–17).

4.7 Elektronisk direktöverföring av skattekortsuppgifter

Skatteförvaltningen kan trots sekretessplikten till arbetsgivare eller motsvarande utbetalare av prestationer överlämna nödvändiga uppgifter om specificerade skattskyldiga för verkställandet av förskottsinnehållningen (FörskUL 10 § 1 mom. och lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter 17 §). I förfarandet för direktöverföring av skattekortsuppgifter får arbetsgivaren av Skatteförvaltningen skattekortsuppgifter om de löntagare som den specificerat som direktöverföring elektroniskt eller via ett datamedium. Det är också möjligt att till utbetalare av pensioner och förmåner ge information om förskottsinnehållningsprocenten och andra nödvändiga uppgifter som gäller specificerade skattskyldiga för verkställande av förskottsinnehållning.

Arbetsgivaren sänder till Skatteförvaltningen en fil med begäran, som innehåller personbeteckningarna för de arbetstagare vars förskottsinnehållningsuppgifter arbetsgivaren behöver (BFL 17 § 8 mom.). Den utsatta tiden för att framföra en begäran om direktöverföring är i allmänhet den 31 januari (för mottagare av pension är den utsatta tiden redan i början av november). Skatteförvaltningen kompletterar filen med begäran med förskottsinnehållningsuppgifter och sänder den tillbaka till arbetsgivaren. Om förskottsinnehållningsuppgifter som gäller en enskild arbetstagare inte fåtts som direktöverföring, ska arbetsgivaren begära ett skattekort av denne.

Elektronisk direktöverföring av skattekort sker enbart en gång per år och de uppgifter som arbetsgivaren får utgör uppgifter från beräkningen för grundskattekort. Uppgifter på ändringsskattekort (se ovan punkt 4.6) kan inte fås elektroniskt inom ramen för direktöverföringsförfarandet. En arbetsgivare som använder tjänsten Palkka.fi kan få tillgång till ett ändringsskattekort för en löntagare också elektroniskt. Löntagaren ser i arbetstagargränssnittet i tjänsten Palkka.fi sitt ändringsskattekort och väljer det skattekort som är avsett för arbetsgivaren i fråga. Uppgifter på det valda skattekortet överförs i så fall elektroniskt via tjänsten Palkka.fi till arbetsgivaren.

De är möjligt att framföra begäran om direktöverföring av skattekort via Ilmoitin.fi och OC:s, Aditros och CGI:s Tyvi-tjänster. Det finns anvisningar om direktöverföringsförfarandet för förskottsinnehållningsuppgifter som gäller löner och pensioner på Skatteförvaltningens webbsidor. Anvisningar på svenska finns på adressen Postbeskrivningar. Arbetsgivaren eller utbetalaren av pension ska specificera inkomsttagarna i begäran om direktöverföring enligt postbeskrivningen för anvisningsbrevet.

5 Förskottsinnehållning på lön

5.1 Prestationer som betraktas som lön

Med lön avses varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbets- eller tjänsteförhållande (FörskUL 13 § 1 mom. 1 punkten). Med lön avses även mötesarvode, personligt föreläsnings- eller föredragsarvode, arvode för medlemskap i förvaltningsorgan, verkställande direktörs arvode, lön som lyfts av en bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag samt ersättning för förtroendeuppdrag (FörskUL 13 § 1 mom. 2 punkten).

Till lön enligt lagen om förskottsuppbörd hänförs naturaförmåner, förmåner enligt 66–68 § i inkomstskattelagen (förmåner som fåtts utifrån en aktieemission som grundar sig på ett anställningsförhållande, en anställningsoption och ett anställningslån samt vissa försäkringspremier som betalas av arbetsgivaren) samt personalförmåner som avses i lagens 69 § till den del de inte är sedvanliga och skäliga (FörskUL 13 § 3 mom.). Även exempelvis semesterpenning, semesterersättning (ersättning för semester som inte tagits ut) och löneförskott utgör lön.

Arbetsgivaren kan betala arbetstagaren olika prestationer som hänför sig till att en anställning upphör. Exempelvis en arbetsgivare som har sagt upp ett arbetsavtal utan att iaktta uppsägningstiden ska i ersättning till arbetstagaren betala full lön för en tid som motsvarar uppsägningstiden. Även ersättningar som betalats med anledning av en ogrundad uppsägning är i regel förskottsinnehållningspliktig lön. Olika prestationer som anknyter till att ett anställningsförhållande upphör och huruvida prestationerna är skattepliktiga har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av prestationer som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande.

Den prestation som betalats för arbetet kan även utgöra arbetsersättning. Gränsdragningen mellan lön och arbetsersättning har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen. Verkställande av förskottsinnehållning på arbetsersättning har behandlats separat nedan i punkt 11.

Dividend enligt 33 b § 3 mom. i ISkL vilken ska beskattas som förvärvsinkomst (dividend som grundar sig på arbetsinsats) ses antingen som lön eller som arbetsersättning (FörskUL 13 a §). Förskottsinnehållning som ska verkställas på en dividend som grundar sig på arbetsinsats har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen.

5.2 Verkställande av förskottsinnehållning på lönen

Förskottsinnehållning verkställs genom att dra av förskottsinnehållningsbeloppet från det belopp som ska betalas ut i penningform (FörskUL 11 § 1 mom.). Förskottsinnehållningen räknas genom att avrunda slutresultatet till närmaste cent enligt normala avrundningsregler: om resultatets tredje decimal är 1–4, görs avrundningen nedåt, och om den tredje decimalen är 5–9, görs avrundningen uppåt mot närmaste fulla cent.

Förskottsinnehållning ska verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som har antecknats på skattekortet eller enligt den särskilda förskottsinnehållningsprocent som har antecknats på skattekortet för inkomsten i fråga (FörskUF 4 § 1 mom.).

Skattekortet för lön har en inkomstgräns för hela året. Förskottsinnehållningen på den inkomst som omfattas av förskottsinnehållning beräknas enligt förskottsinnehållningsprocenten upp till den inkomstgräns som anges på skattekortet, och för inkomst som överskrider inkomstgränsen beräknas förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten under återstoden av året. Betalaren ska i fråga om inkomstgränsen beakta inte endast den inkomst som kommer att betalas utan även alla sina utbetalningar där skattekortet har använts under skattekortets giltighetstid. (FörskUF 4 § 2 mom.) Exempelvis om utbetalaren har använt samma skattekort för verkställande av förskottsinnehållning på lön och arbetsersättning, ska båda inkomsterna beaktas vid uppföljningen av inkomstgränsen.

Förskottsinnehållning ska verkställas på lönen enligt 60 procent, om löntagaren inte visar upp ett skattekort för prestationsutbetalaren och arbetsgivaren inte har fått förskottsinnehållningsuppgifterna elektroniskt (FörskUF 3 §).

Om löntagaren har visat upp samma skattekort för flera olika betalare, ska hen själv följa med hur mycket inkomster hen får och om inkomstgränsen närmar sig. Löntagaren ska be Skatteförvaltningen om ett nytt skattekort för ökade inkomster om skattekortets inkomstgräns är för låg.

På prestationer som ska betraktas som lön och som utbetalas när en anställning upphör ska förskottsinnehållning verkställas i enlighet med föreskrifterna på skattekortet för löneinkomst. På förseningsränta som betalas ut på ersättning verkställs inte förskottsinnehållning (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 1035/2016, 1 § 7 punkten). Förseningsränta är dock skattepliktig inkomst, som ska anmälas till inkomstregistret.

Lön kan i vissa fall betalas även för flera än en löneutbetalningsperiod i efterskott. Till exempel en slutprestation för en entreprenad och löneförhöjning betalas ofta ut retroaktivt. På retroaktiva prestationer verkställs förskottsinnehållning upp till inkomstgränsen enligt den förskottsinnehållningssats som anges på skattekortet. För den del som överskrider inkomstgränsen verkställs förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten. I fråga om inkomstgränsen ska man inte endast beakta den retroaktiva prestationen, utan alla prestationer som betalats under skattekortets giltighetstid och för vilka utbetalaren har använt skattekortet.

5.3 Förskottsinnehållning verkställs inte till ett belopp som överstiger penningprestationen

Förskottsinnehållning verkställs inte till ett belopp som överstiger det utbetalda penningbeloppet (FörskUL 11 § 2 mom.). Om lön betalas ut enbart som en naturaförmån, kan ingen förskottsinnehållning verkställas. I så fall betalas enbart arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för lönen.

Om en arbetstagare under en viss månad fått enbart en naturaförmån, men penninglön betalas ut till honom eller henne senare under samma år, ska naturaförmånen beaktats vid verkställandet av förskottsinnehållning på den penninglön som utbetalas senare. 

5.4 Kostnadsersättningar

5.4.1 Direkta kostnader som orsakas av arbetet och förskottsuppbörden

Vid förskottsuppbörden kan arbetsgivaren, på yrkande av löntagaren, ersätta direkta kostnader som åsamkas löntagaren på grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). Bestämmelsen tillämpas både i fråga om en person som är anställd hos utbetalaren och i fråga om en person som får ett i 13 § 1 mom. 2 punkten i FörskUL avsett personligt arvode. Bestämmelsen tillämpas även för betalare och mottagare av arvoden till idrottsmän (15 § 5 mom. i FörskUL).

Som kostnader kan vid verkställandet av förskottsinnehållning beaktas utgifter för arbetsredskap och för material och förnödenheter, rese- och representationsutgifter samt andra direkta utgifter som åsamkats en löntagare för arbetets utförande. Ovan avsedda direkta kostnader som beror på arbetet och som arbetsgivaren kan ersätta eller dra av utan att verkställa förskottsinnehållning omfattar inte den skattskyldiges allmänna utgifter för att förvärva inkomst, till exempel följande utgifter (FörskUL 15 § 4 mom.):

  • medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer
  • avgifter till arbetslöshetskassa
  • kostnader för resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen eller resekostnader för veckoslutsresor och
  • utgifter för att skaffa facklitteratur.

Om den sannolika ekonomiska brukstiden för arbetsredskapet är över tre år, minskar arbetstagaren dessa anskaffningsutgifter i den egna beskattningen som utgifter för att skaffa förvärv med årliga avskrivningar. Ersättning som arbetsgivaren betalat ut för anskaffning av ett sådant arbetsredskap kan inte ses som en ersättning för en utgift på grund av arbetet, vilken kan ersättas trots förskottsinnehållningen.

Kostnader som ersätts utan att verkställa förskottsinnehållning omfattar i princip faktiska kostnader som uppkommit för löntagaren. Löntagaren ska tillställa arbetsgivaren en utredning över kostnaderna, till exempel en reseräkning. Om utredningen inte kan anses tillförlitlig ska kostnaderna uppskattas enligt de kostnader som uppstår under motsvarande förhållanden och i motsvarande uppgifter i allmänhet (15 § 2 mom. i FörskUL). Exempelvis inom specialbranscher har man som grund för uppskattning godkänt arbetsredskapsersättningar enligt kollektivavtal.

Bedömningsgrunderna för resekostnader fastställs årligen i förväg av Skatteförvaltningen (ISkL 73 § och FörskUF 17 §). Därtill innehåller förordningen om förskottsuppbörd bestämmelser om bedömningsgrunderna för vissa andra kostnader för situationer där en annan utredning inte lagts fram (FörskUF 18 §).

I punkt 5.4.2 nedan behandlas kostnadsersättningar som betalas ut av arbetsgivaren till en löntagare. Nedan i punkt 5.4.3 behandlas situationer där arbetsgivaren inte helt eller partiellt betalar eller ersätter de direkta kostnader som orsakats för arbetsgivaren på grund av arbetet.

5.4.2 Ersättningar som arbetsgivaren utbetalar till löntagaren

Arbetsgivaren kan, på yrkande av löntagaren, ersätta direkta kostnader som åsamkas honom eller henne på grund av arbetet innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). Sådan ersättning för direkta kostnader som betalats till löntagaren ses inte som lön i förskottsuppbörden, om ersättningen inte överstiger det utredda eller uppskattade beloppet av kostnaderna (FörskUL 15 § 3 mom.). I lagrummet tar man dock inte ställning till skattefrihet för ersättningar i löntagarens beskattning, utan denna fråga löses på basis av bestämmelserna i inkomstskattelagen.

5.4.3 Avdrag före förskottsinnehållning

En löntagare får nödvändigtvis inte separat en utbetalning eller ersättning av arbetsgivaren för direkta kostnader som beror på arbetet. Å andra sidan kan arbetsgivaren betala eller ersätta enbart en del av löntagarens faktiska kostnader. I detta fall belastar kostnaderna antingen helt eller delvis löntagaren.

I en sådan situation kan arbetsgivaren dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). I detta fall verkställer arbetsgivaren förskottsinnehållning på lönebeloppet efter avdrag för kostnadsersättningar.

Exempel 7: En löntagare gör en arbetsresa som skulle ge hens arbetsgivare rätt att ersätta resekostnader på 200 euro. Löntagaren och arbetsgivaren har inget avtal om kostnadsersättningar. Arbetsgivaren betalar således inte någon kostnadsersättning till löntagaren, utan drar av deras andel innan förskottsinnehållningen verkställs.

En löntagares månadslön är 2 000 euro. Från detta belopp drar arbetsgivaren av de verkliga kostnader på 200 euro som arbetsresan gett upphov till innan förskottsinnehållningen verkställs. Arbetsgivaren verkställer således en förskottsinnehållning på 1 800 euro.

När beskattning verkställs läggs beloppet på de avdragna kostnaderna till i den lön för löntagaren vilken omfattas av förskottsinnehållning. Löntagaren får då i sin egen beskattning på yrkande dra av i beskattningen avdragsgilla kostnader på grund av arbetet som utgifter för att förvärva inkomst (ISkL 95 §). Detta har behandlats närmare till exempel i Skatteförvaltningens anvisning Ersättningar för kostnader för arbetsresor i beskattningen.

5.5 Förskottsinnehållning på sjöarbetsinkomst

Det finns bestämmelser som sjöarbetsinkomst i 74 § i inkomstskattelagen. Som sjöarbetsinkomst ses i princip all löneinkomst som fåtts i pengar eller pengars värde för alla former av arbete på ett fartyg och för arbete i anknytning till trafikering av ett fartyg. Sjöarbetsinkomst har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av sjöarbetsinkomst.

Förskottsinnehållning på sjöarbetsinkomst verkställs i princip på samma sätt som på annan lön enligt det som lagts fram ovan i punkt 5.2. Den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för sjöarbetsinkomst för en mottagare av sjöarbetsinkomst beaktar avdraget för sjöarbetsinkomst enligt ISkL 97 §, varför förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst är lägre än förskottsinnehållningsprocenten för inkomst som förvärvats på land (läs om skattekortet för mottagare av sjöarbetsinkomst också ovan i punkt 4.3.2).

Vid fjärrtrafik och vid trafik mellan så kallade tredje länder beviljas avdraget för sjöarbetsinkomst förhöjt i kommunalbeskattningen (ISkL 97 § 3 mom.). Det har inte varit möjligt att inkludera höjningen av avdraget för sjöarbetsinkomst i förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst. Detta så kallade cross-trade-avdrag görs av utbetalaren av sjöarbetsinkomst, det vill säga av arbetsgivaren, genom att i förskottsuppbörden minska den förskottsinnehållning som räknats för sjöarbetsinkomst med 34 euro för varje kalendermånad under vilken löntagaren har rätt till avdraget i fråga (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 3 §).

Eftersom avdrag för sjöarbetsinkomst beaktats i förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst, får arbetsgivaren inte använda förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst i förskottsinnehållningen på lön som förvärvats på land.

Förskottsinnehållning verkställs inte enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten för sjöarbetsinkomst på inkomster från utländska fartyg och inte heller på löneinkomster för sådana personer som inte står i arbetsförhållande till redaren eller en annan operatör för fartyget. Till exempel vad gäller personer i städnings- och reparationsarbeten i hamn eller uppträdande konstnärer som är anställda hos en programbyrå verkställs förskottsinnehållningen enligt de innehållningsprocenter som fastställts för inkomst som förtjänats på land, om de bor i Finland och är skyldiga att betala skatt här.

6 Förskottsinnehållning i vissa specialfall

6.1 Annan prestation än penningprestation

6.1.1 Andra än tillfälliga prestationer

Förskottsinnehållning på en prestation som betalas ut i annan form än i pengar verkställs på olika sätt beroende på om prestationen är tillfällig eller inte. Förskottsinnehållning på en prestation som inte är tillfällig verkställs enligt utbetalningsperiod genom att lägga prestationen till det belopp som ska betalas i pengar (FörskUF 9 § 1 mom.). Om prestationen fåtts till exempel i juni, beaktas den i förskottsinnehållningen i juni. Om lön betalas ut enbart som en annan prestation än en prestation i penningform, är det i princip inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning (läs mer om detta ovan i punkt 5.3).

Naturaförmåner är i de flesta fall förmåner som är fortlöpande eller regelbundet återkommande, vars förskottsinnehållning verkställs enligt det som nämnts ovan. Sådana förmåner är i typfallet en bostadsförmån, bilförmån och telefonförmån som oavbrutet står till löntagarens förfogande.

Exempel 8: Löntagaren har bostads- och telefonförmån som bestående naturaförmåner. I januari 2019 betalas penninglön för arbete som utförts i december 2018.

De naturaförmåner som löntagaren fick i december 2018 värderas enligt naturaförmånsvärdena för år 2018 och för dessa verkställs förskottsinnehållning i samband med eventuell lönebetalning i december. De naturaförmåner som gäller december anmäls på skattedeklarationen för arbetsgivarprestationer som lämnas in för december och på årsanmälan som lämnas in för 2018.

Det sammanlagda beloppet av lönen på vilken förskottsinnehållning ska göras i januari 2019 består av den penninglön som betalats i januari och naturaförmånerna för januari. De naturaförmåner som gäller januari värderas enligt naturaförmånernas värden 2019.  Naturaförmånerna för januari anmäls med den anmälan om löneuppgifter som ska lämnas för januari månad till inkomstregistret.

Också en naturaförmån kan vara av engångskaraktär eller tillfällig. Det handlar om en sådan förmån till exempel då löntagaren enstaka gånger använder ett fordon som arbetsgivaren äger för privata körningar. Verkställande av förskottsinnehållning på tillfälliga prestationer har behandlats nedan i punkt 6.1.2. Naturaförmåner och fastställandet av värdet på sådana har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens separata anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

6.1.2 Tillfälliga prestationer

Om en prestation som betalas ut i annan än penningform är tillfällig, verkställs förskottsinnehållning under samma kalenderår på så sätt att prestationen läggs till det belopp som ska betalas ut under närmaste följande utbetalningsperiod. Vid verkställande av förskottsinnehållningen kan prestationen alternativt läggas till de belopp som ska betalas ut under de återstående utbetalningsmånaderna under kalenderåret, efter prestationen, indelad i jämnstora rater (FörskUF 9 § 1 mom.).

Ovan nämnda första alternativ är praktiskt då den förmån som fåtts är liten och förskottsinnehållningen kan verkställas på en gång. Däremot ska förmåner vars belopp i euro är högt fördelas på löneutbetalningarna under den återstående delen av året på grund av kravet på motsvarighet vid förskottsuppbörden.

Prestationen ska i sin helhet anmälas till inkomstregistret på anmälan för den månad då förmånen har mottagits, även om den vid beräknandet av förskottsinnehållningsbeloppet beaktas i löneberäkningen för återstoden av året.

En tillfällig prestation kan utgöras till exempel av den fördel som uppstår vid utnyttjande av en anställningsoption. Verkställande av förskottsinnehållning på förmåner av anställningsoptioner har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner.

Om värdet på en tillfällig prestation är högst 400 euro per år, kan förskottsinnehållning verkställas en gång per år, senast i samband med förskottsinnehållningen på den sista penningprestationen under kalenderåret (FörskUF 9 § 2 mom.). Även i detta fall ska prestationen anmälas till inkomstregistret den månad då den har mottagits.

6.1.3 Ränteförmån för ett anställningslån och försäkringspremier som betalas av arbetsgivaren

Arbetsgivaren kan verkställa förskottsinnehållning på förmåner som avses i 67 och 68 § i inkomstskattelagen (ränteförmån för ett lån utifrån en anställning och premier för sparlivförsäkring och premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar vilka betalas av arbetsgivaren) på en gång, dock minst en gång om året och senast i samband med den sista löneutbetalningen under kalenderåret. (FörskUF 9 § 3 mom.). Arbetsgivaren kan även verkställa förskottsinnehållningen oftare. Förmånen kan också periodiseras över de återstående utbetalningarna av lön under kalenderåret.

Förskottsinnehållning verkställs dock inte med stöd av Skatteförvaltningens beslut på en premie för en frivillig individuell pensionsförsäkring i den utsträckning som det belopp som arbetsgivaren årligen betalar uppgår till högst 8 500 euro per arbetstagare (se punkt 3.3 ovan).

6.2 Separata prestationer

Det är möjligt att tillfälliga prestationer betalas ut till en löntagare utanför den egentliga löneberäkningen. På dessa prestationer ska förskottsinnehållning verkställas enligt tilläggsprocenten på skattekortet eller, om inget skattekort har visats upp, enligt 60 procent (FörskUF 7 §).

Det är dock inte nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om beloppet av en enskild prestation som ska betalas tillfälligt är högst 20 euro per kalendermånad (FörskUF 14 §, se även ovan punkt 3.1). Trots detta ska inkomsten anmälas till inkomstregistret.

6.3 Flera anställningar hos samma arbetsgivare

En person kan i vissa fall samtidigt ha olika anställningsförhållanden hos samma arbetsgivare. Till exempel en person som står i ett tjänste- eller anställningsförhållande hos ett offentligrättsligt samfund kan få arvoden för kommunala eller statliga förtroendeuppdrag av sin arbetsgivare. Arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning enligt skattekortet på alla prestationer som den betalat ut. I fråga om skattekortets inkomstgräns ska man beakta alla prestationer som samma utbetalare har betalat under skattekortets giltighetstid.

6.4 Gemensamma arvoden

Med ett gemensamt arvode avses en prestation som betalas gemensamt till två eller flera personer, till exempel en artistgrupp. Om dessa meddelar utbetalaren hur arvodet fördelas mellan dem, verkställs förskottsinnehållningen separat på varje andel enligt skattekortet.

Om inkomsttagarna inte uppvisar en utredning om hur inkomsten fördelas, ska förskottsinnehållningen verkställas på den sammanlagda inkomsten enligt 50 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 2 §). I så fall ska man som mottagare anmäla den persons personbeteckning till inkomstregistret till vilken det gemensamma arvodet har betalats ut.

För den slutliga beskattningen kan mottagarna av arvodet lämna en redogörelse till skattebyrån för hur arvodet och förskottsinnehållningen fördelats mellan mottagarna. Då verkställs beskattningen enligt redogörelsen.

6.5 Avtal om nettolön med en finländsk arbetsgivare

En arbetstagare från utlandet kan ha avtalat om nettolön med sin finländska arbetsgivare, vilket garanterar att arbetstagarens lönenivå under den tid hen arbetar i Finland uppgår till ett visst nettobelopp och att arbetsgivaren betalar skatterna på arbetstagarens lön. En arbetstagares skattepliktiga inkomst i Finland utgörs av det sammanlagda belopp av nettolönen och de skatter som arbetsgivaren betalat (HFD 1969-II-589).

En finländsk arbetsgivare ska verkställa förskottsinnehållningen enligt förskottsinnehållningssatsen, tilläggsprocenten och inkomstgränserna på skattekortet. Bruttolönen jämförs med beloppet av den skattepliktiga årslön som beaktats på skattekortet. Om beloppen avviker från varandra, ska löntagaren ansöka om ett nytt skattekort.

Nettolön som betalats ut av ett utländskt företag för arbete som utförts i Finland har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Skattepliktig löneinkomst då ett utländskt företag betalar nettolön för arbete som utförts i Finland.

6.6 Faktura som betalats för arbetstagarens räkning

Om en faktura som riktats till en löntagare betalas för arbetstagarens räkning, jämställs betalningen med en penningprestation. Också en kreditkortsfaktura som betalats av arbetsgivaren jämställs med en penningprestation, om en arbetstagare använt arbetsgivarens kreditkort för egna utgifter på ett obefogat sätt. Om arbetsgivaren inte tar ut det betalda beloppet av arbetstagaren i en sådan situation, får arbetstagaren en skattepliktig förmån, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas.

Det fakturabelopp som arbetsgivaren betalat utgör skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Inkomsten och förskottsinnehållningen ska anmälas till inkomstregistret och förskottsinnehållningen betalas till Skatteförvaltningen. Om man inte förfar på detta sätt, är det möjligt att arbetsgivaren påförs en förskottsinnehållning som inte verkställts. Om arbetstagaren är en delägare i arbetsgivarbolaget, kan hen i en sådan situation under vissa förutsättningar beskattas för förtäckt dividend (läs mer om förtäckta dividender i Skatteförvaltningens anvisning Förtäckt dividend).

6.7 Förskottsinnehållning utan skattekort

En inkomsttagare ska i god tid före en utbetalning visa upp ett skattekort för arbetsgivaren eller för den som är förskottsinnehållningsskyldig, om utbetalaren inte fått förskottsinnehållningsuppgifterna elektroniskt på det sätt som nämns ovan i punkt 4.7 (FörskUF 2 § 1 och 2 mom.). Om uppgifterna inte fåtts elektroniskt, ska utbetalaren i praktiken begära ett skattekort av mottagaren av betalningen och se till att mottagaren har tillräckligt med tid för att visa upp skattekortet för utbetalaren.

Om mottagaren av en prestation i ovan nämnda situation inte visar upp ett skattekort trots begäran, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 procent, om inte annat föreskrivits separat om beloppet av förskottsinnehållningen i förordningen om förskottsuppbörd eller i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (FörskUF 3 §).

6.8 Gottgörelser som fås utifrån ett anställnings- eller tjänsteförhållande

I vissa situationer kan en arbetstagare utifrån kostnader som arbetsgivaren betalat få olika gottgörelser för privat bruk, till exempel poängfördelar som anknyter till flyg och inkvartering eller bonusfördelar från servicestationer eller affärer. Dessa fördelar är i princip skattepliktig inkomst för mottagaren, men arbetsgivaren har ingen skyldighet att verkställa förskottsinnehållning på dessa. Det handlar om en annan skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren, vilken han eller hon ska meddela i sin skattedeklaration. Skatteplikten för förmåner har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Bonus i beskattningen.

7 Återkrav av löner

7.1 Allmänt om återkrav

I vissa situationer kan lön återkrävas av löntagaren. Det är möjligt att exempelvis ett misstag gjorts i löneutbetalningen, varför lön betalats ut till ett för högt belopp. I princip är lön som betalats ut till ett för högt belopp en ogrundad förmån, som kan återkrävas. Lön kan återkrävas antingen till netto- eller bruttobelopp (se närmare 7.2). Om återbetalningen sker genast vid följande löneutbetalning kan den överbetalda lönen behandlas som förskott på lön (se närmare kapitel 7.3). Ibland kan lön som betalats ut till för högt belopp dock vara föremål för en tvist eller så kan exempelvis bestämmelserna i arbetsavtalslagen eller kollektivavtalet hindra återkrav av lönen.

7.2 Återbetalning

7.2.1 Återbetalning under samma år som den ursprungliga utbetalningen (nettoåterkrav)

Om arbetstagaren betalar tillbaka lön under samma kalenderår då den betalats ut till hen till ett för högt belopp, kan arbetsgivaren återkräva lönen till nettobelopp. I nettoåterkrav återkräver arbetsgivaren överbetalningen av löntagaren efter att först ha dragit av förskottsinnehållningens andel. Skatteförvaltningen rättar beloppet av förskottsinnehållningen enligt den återkravsanmälan som arbetsgivaren lämnat till inkomstregistret.

Exempel 9: Löntagaren betalar i november 2019 tillbaka en överbetalning på 2 000 euro som har utbetalats till hen i september 2019. Förskottsinnehållning på 500 euro har i sinom tid verkställts på inkomsten. Löntagaren betalar 1 500 euro till arbetsgivaren. Skatteförvaltningen sänker arbetsgivarens förskottsinnehållningsskyldighet för september med 500 euro. Det tas bort 2 000 euro från löntagarens inkomster och 500 euro från tillgodoräknad förskottsinnehållning.

Exempel 10: Löntagaren har överbetalats 500 euro i september 2019. Förskottsinnehållning på 50 euro har tagits ut på prestationen.  Arbetsgivaren har kommit överens med löntagaren om att återkräva prestationen i samband med löneutbetalningen i november. Lönebeloppet för november är 2 000 euro och förskottsinnehållningssatsen 10 %.

Arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållningen (200 euro) för hela lönen för november (2 000 euro) och drar av överbetalningen i september till nettobelopp (450 euro) från det återstående nettobeloppet (1 800 euro). Skatteförvaltningen sänker arbetsgivarens förskottsinnehållningsskyldighet för september med 50 euro. Det avlägsnas 500 euro från löntagarens inkomst och 50 euro från tillgodoräknad förskottsinnehållning.

Information om korrigering av anmälningar som lämnats till inkomstregistret finns i inkomstregistrets anvisning Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

7.2.2 Återbetalning efter utbetalningsåret (bruttoåterkrav)

Om återkravet sker i början av det år som följer på löneutbetalningsåret (innan förskottsinnehållningen har hunnit beaktas i beskattningen), kan arbetsgivaren ännu återkräva prestationen till nettobelopp. I dessa fall gör arbetsgivaren enligt kapitel 7.2.1.

Om lönen återkrävs först efter det att den verkställda förskottsinnehållningen har räknats löntagaren till godo i beskattningen, kan arbetsgivaren inte återkräva lönen till nettobelopp. Då ska prestationen återkrävas till bruttobelopp. I bruttoåterkrav återkräver arbetsgivaren överbetalningen utan att dra den verkställda förskottsinnehållningen. I bruttoåterkrav kan arbetsgivaren sända exempelvis en faktura till löntagaren eller återkräva överbetalningen senare från en nettolön som betalas ut till löntagaren.

Exempel 11: Löntagaren betalar i maj 2020 tillbaka en överbetalning på 2 000 euro som har utbetalats till hen i september 2019. Eftersom den verkställda förskottsinnehållningen på inkomsten redan tillgodoräknats löntagaren i beskattningen för 2019, återkräver arbetsgivaren lönen till bruttobelopp, det vill säga 2 000 euro. Löntagaren ska begära omprövning av sin beskattning för 2019 och som avdrag från sina skattepliktiga löneinkomster kräva det belopp som hen betalat tillbaka.

Exempel 12: Löntagaren har överbetalats 500 euro i september 2019. Förskottsinnehållning på 50 euro har tagits ut på prestationen. Arbetsgivaren har kommit överens med löntagaren om att återkräva prestationen i samband med löneutbetalningen av lönen för maj 2020. Lönebeloppet för maj är 2 000 euro och förskottsinnehållningssatsen 10 %.

Arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållningen (200 euro) för hela lönen för maj (2 000 euro) och drar av överbetalningen i september till bruttobelopp (500 euro) från det återstående nettobeloppet (1 800 euro). Eftersom den verkställda förskottsinnehållningen på inkomsten redan tillgodoräknats löntagaren i hens beskattning för 2019, återkräver arbetsgivaren lönen till bruttobelopp.  Löntagaren ska begära omprövning i sin beskattning för 2019 och som avdrag från sina skattepliktiga löneinkomster kräva det belopp som hen betalat tillbaka.

Information om korrigering av anmälningar som lämnats till inkomstregistret finns i inkomstregistrets anvisning Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

7.3 Kvittning från följande lön (behandling som förskott på lön)

Om man märker en överbetalning före följande löneutbetalning kan den behandlas som förskott på lön. Då avdras beloppet på den överbetalda bruttolönen från följande bruttolön. Förskottsinnehållningen verkställs på bruttolönen efter avdrag av det överbetalda beloppet. Ett bättre tillvägagångssätt är dock att återkräva överbetalningen som netto- eller bruttoåterkrav för att inkomsterna för löneperioden i fråga ska bli rätt i inkomstregistret.

7.4 Utbetalning av retroaktiv pension till arbetsgivaren

När en arbetstagare går till exempel i invalidpension, är det möjligt att pension betalas ut retroaktivt till pensionären för samma tid som han eller hon fått till exempel lön för sjuktid. Denna pension som hänför sig till löneutbetalningsperioden betalas åtminstone i vissa fall i stället för arbetstagaren direkt till arbetsgivaren. Denna pension som pensionsutbetalaren betalar direkt till arbetsgivaren utgör i så fall inte skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Följaktligen verkställs inte förskottsinnehållning på den.

I denna situation är det inte nödvändigt att rätta lönen, förskottsinnehållningen och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, utan den lön som betalats ut tidigare ses som en inkomst för arbetstagaren och den verkställda förskottsinnehållningen räknas till godo för arbetstagaren då beskattningen verkställs. Förfarandet motsvarar förfarandet för återkrav av sociala förmåner, som omfattas av särskilda föreskrifter i ISkL 112 § 3 mom.

8 Korrigering av verkställd förskottsinnehållning

8.1 Förskottsinnehållning som verkställts till för lågt belopp

Beloppet av den verkställda förskottsinnehållningen kan vara felaktigt till exempel på grund av ett räknefel eller på grund av att fel förskottsinnehållningssats använts. I så fall kan den som gör betalningen under vissa förutsättningar rätta den verkställda förskottsinnehållningen oberoende av orsaken till misstaget.

Om förskottsinnehållningen uteblivit partiellt eller helt, kan utbetalaren på eget initiativ i samband med en senare prestation under samma kalenderår höja förskottsinnehållningen för att rätta felet i den verkställda förskottsinnehållningen. Förskottsinnehållning får dock inte höjas med mer än 10 procent av det belopp som ska betalas ut vid den tidpunkten, förutom om mottagaren av prestationen samtycker till en större höjning (FörskUL 19 §).

Exempel 13: Månadslönen för en arbetstagare är sammanlagt 3 500 euro och den utgörs av en penninglön på 2 000 euro, en bostadsförmån med ett penningvärde på 1 000 euro och en bilförmån med ett penningvärde på 500 euro. Förskottsinnehållningsprocenten är 35 %. Förskottsinnehållningen på lönen i september på 700 euro har av misstag räknats utifrån penninglönen. Det rätta beloppet av förskottsinnehållningen var 1 225 euro, varför förskottsinnehållningen verkställts till ett belopp som är 525 euro för lågt. Den förskottsinnehållning som verkställts till för lågt belopp kan rättas i samband med löneutbetalningen i oktober (utan löntagarens samtycke) med högst 350 euro (10 % x 3 500 € = 350 €), varför 175 euro kvarstår att korrigeras i november eller i december.

Arbetsgivaren kan rätta felet i förskottsinnehållningen på ovan nämnda sätt enbart då en senare prestation görs till samma löntagare under kalenderåret, på vilken förskottsinnehållning kan verkställas. Om en sådan prestation inte betalas ut, kan arbetsgivaren inte rätta den förskottsinnehållning som verkställts till ett för lågt belopp.

8.2 Förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp

8.2.1 Sänkning av förskottsinnehållningen

Om utbetalaren av en prestation verkställt förskottsinnehållning till ett för högt belopp, kan utbetalaren sänka det belopp som innehålls vid senare betalning under samma kalenderår till samma mottagare (FörskUL 19 § 1 mom.). Rättelse av förskottsinnehållning grundar sig på att utbetalaren av prestationen går med på detta av fri vilja och att rättelsen kan göras oberoende av orsaken till misstaget.

8.2.2 Återbetalning av förskottsinnehållning

En utbetalare av en prestation kan rätta en förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp också då utbetalaren inte längre gör utbetalningar till samma mottagare under samma kalenderår. I så fall återbetalar utbetalaren den förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp till mottagaren och drar av samma belopp från det sammanlagda belopp av förskottsinnehållning som ska betalas till Skatteförvaltningen. Förfarandet kräver att återbetalningen av förskottsinnehållningen sker under samma kalenderår. Återbetalade förskottsinnehållningar ska anmälas som ett negativt tal till inkomstregistret med en anmälan om löneuppgifter.

Exempel 14: En arbetsgivare har av misstag verkställt förskottsinnehållningen på den lön som betalats ut till en arbetstagare i februari 2019 till ett 300 euro för högt belopp. Efter februari betalas inte längre någon lön till arbetstagaren. Arbetsgivaren kan under år 2019 återbetala till arbetstagaren det förskottsinnehållningsbelopp som arbetsgivaren verkställt utan grunder och anmäla -300 euro till inkomstregistret med en anmälan om löneuppgifter. Om misstaget upptäcks först efter skatteåret, kan inte förskottsinnehållningen återbetalas till mottagaren av prestationen.

Utbetalaren av prestationen ska ge ett verifikat över återbetalningen av förskottsinnehållningen. Mer information om korrigering av uppgifter: Korrigering av uppgifter i inkomstregistret

Rättelse av förskottsinnehållning i vissa situationer som gäller utlandsarbete har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av utlandsarbete.

9 Förskottsinnehållning på kapitalinkomster

9.1 Allmänt

Kapitalinkomster är till exempel räntor, dividender, räntor på andelskapital, vinstandelar av placeringsfonder, inkomster av virkesförsäljning, vissa försäkringsersättningar, eftermarknadsgottgörelser, en del företags- och jordbruksinkomster samt andra inkomster som förmögenheten kan anses ha utökat (ISkL 32 §).

Enbart en del av kapitalinkomsterna omfattas av förskottsinnehållning. Till exempel en del räntor omfattas av källbeskattning. Det innebär att utbetalaren ska ta ut källskatt på ränteinkomst för räntorna, och då är källskatten den slutliga skatten. En del kapitalinkomster omfattas av förskottsbetalning, till exempel företags- och jordbruksinkomster samt hyresinkomster, varför förskottsinnehållning inte verkställs på dessa.

Av olika praktiska skäl har man genom ett beslut av Skatteförvaltningen från förskottsinnehållning befriat vissa ränteinkomster och vissa andra kapitalinkomster på vilka utbetalaren i princip skulle kunna verkställa förskottsinnehållning och vilka är skattepliktiga för mottagaren (se nedan i punkt 9.4).

Förskottsinnehållning verkställs då prestationen betalas till vederbörande eller antecknas på konto mottagaren till godo (FörskUL 11 § 1 mom.). Förskottsinnehållningen på kapitalinkomster är i princip 30 procent, om inte annat föreskrivits om detta (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). I 15 § i förordningen om förskottsuppbörd finns det bestämmelser om också andra schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal för vissa kapitalinkomster, vilka behandlas nedan i punkterna 9.6–9.9.

Ovan nämnda schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal kan utifrån en begäran och utredning av den skattskyldige sänkas så att de motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna, om det är uppenbart att förskottsinnehållning som verkställs med schablonmässiga innehållningsprocenttal är för hög (FörskUF 16 § 1 mom.). Schablonmässiga innehållningsprocenttal används följaktligen inte om ett skattekort med ett lägre förskottsinnehållningsprocenttal begärs för inkomsten till exempel på grund av avdragsgilla kostnader och om kortet uppvisas för utbetalaren av prestationen. På ett ändringsskattekort kan förskottsinnehållningsprocenten också vara högre.

Förskottsinnehållning på kapitalinkomst som beskattas enligt inkomstskattelagen verkställs inte om beloppet av prestationen uppgår till högst 20 euro (FörskUF 14 §, se punkt 3.1 ovan). Till exempel en stor del av de överskott från andelslag vilka betalas ut till fysiska personer underskrider denna gräns.

9.2 Ränteinkomst och eftermarknadsgottgörelse

Ränteinkomster kan vara ränteinkomster som omfattas av källskatt, ränteinkomster som är skattepliktiga i inkomstbeskattningen eller skattefria ränteinkomster. På ränta som omfattas av källskattelagen på ränteinkomst tas i princip ut en källskatt på 30 procent. En förskottsinnehållning på 30 procent tas i princip ut på ränta som omfattas av inkomstskatt. På samma sätt verkställs i princip en förskottsinnehållning på 30 procent på eftermarknadsgottgörelse. Ränta och eftermarknadsgottgörelse kan dock vara befriade från verkställande av förskottsinnehållning utifrån ett beslut av Skatteförvaltningen (se nedan i punkt 9.4).

Förskottsinnehållning på ränta och eftermarknadsgottgörelse verkställs av utbetalaren av prestationen och i vissa situationer av förmedlaren av prestationen (se punkterna 2.1 och 2.3 ovan). Enligt Skatteförvaltningens beslut kan kreditinstitut eller finansiella institut vid utbetalning av förskottsinnehållningspliktig ränta eller eftermarknadsgottgörelse sänka beloppet på förskottsinnehållningen med den skatt som tagits ut utomlands och som avräknas vid den slutliga beskattningen (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 20 §).

Beskattning av ränteinkomst, uppbörd av källskatt och förskottsinnehållning på ränteinkomster samt eftermarknadsgottgörelse har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av ränteinkomster.

9.3 Årlig avkastning på avkastningsandel i en placeringsfond

Årlig avkastning på avkastningsandelar av placeringsfonder är skattepliktig kapitalinkomst. På den årliga avkastningen på en avkastningsandel i en placeringsfond verkställs i princip förskottsinnehållning på 30 procent. Avkastningen kan dock vara befriad från förskottsinnehållning utifrån ett beslut av Skatteförvaltningen (se punkt 9.4 nedan).

Beskattning av inkomster från placeringsfonder har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av vinstandel som erhållits från placeringsfond.

9.4 Kapitalinkomster som är befriade från förskottsinnehållning

Enligt Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 1035/2016, 1 § 5 punkten) verkställs förskottsinnehållning inte på följande prestationer:

  • ränta som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om förskottsuppbörd,
  • avkastning av masskuldebrevslån som ska betraktas som ränta,
  • eftermarknadsgottgörelse,
  • årlig avkastning som betalas på avkastningsandel i placeringsfond och på andel i fondföretag och ersättning som betalas i stället för dessa samt avkastningar som likställs med nämnda avkastningar,

om prestationen betalas ut till:

  • staten eller en statlig inrättning,
  • en kommun, samkommun eller församling,
  • ett inhemskt aktiebolag eller andelslag,
  • en penninginrättning, försäkrings- eller pensionsanstalt,
  • en förening som införts i föreningsregistret eller en stiftelse som införts i stiftelseregistret,
  • ett i ISkL 3 § avsett samfund,
  • en i ISkL 4 § avsedd sammanslutning som införts i handelsregistret,
  • en i ISkL 5 § avsedd samfälld förmån.

Det avgörande för befrielse från förskottsinnehållning för ovan nämnda kapitalinkomster är till vem prestationen betalas ut. Vem betalaren är saknar betydelse. Om mottagaren är en annan instans än någon av de ovan uppräknade, till exempel en fysisk person eller ett dödsbo, ska förskottsinnehållning verkställas.

Enligt Skatteförvaltningens beslut behöver förskottsinnehållning inte heller verkställas på följande prestationer oberoende av vem som är prestationens mottagare eller utbetalare:

  • ränta på ett belopp som ska återbäras enligt 32 § i lagen om skatteuppbörd (769/2016),
  • dröjsmåls- eller förseningsränta (bl.a. försenad lönefordran),
  • ränta på ersättning för expropriation, då expropriation av egendom skett för allmänt bruk,
  • kapital på delägarlån som avses i 53 a § i inkomstskattelagen,
  • kursvinst som fåtts vid växling av utländsk valuta till finsk valuta,
  • understöd och bidrag som fåtts för skogsbruk och som räknas till i 43 § 2 mom. i inkomstskattelagen avsedd kapitalinkomst av skogsbruk,
  • skadestånd som hänför sig till skogsbruk och som utbetalas i annan form än försäkringsersättning.

9.5 Prestationer som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal

Prestationer som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal enligt lagen om bundet långsiktigt sparande (1183/2009) är skattepliktig kapitalinkomst, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas (ISkL 34 a §). Förskottsinnehållningen verkställs i princip enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten).

En prestation som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal räknas i de situationer som är uppräknade i inkomstskattelagen som förhöjd inkomst för mottagaren (ISkL 34 a–b §). Beroende på situationen är förhöjningen antingen 20 eller 50 procent. I dessa situationer verkställs förhöjd förskottsinnehållning på det belopp som räknas som inkomst (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 5 mom.). I årsanmälan meddelas prestationen exklusive ränta.

Sparmedel i ett långsiktigt sparavtal räknas som skattepliktig inkomst förhöjd med 50 procent då sparmedlen överförs till en försäkringsgivare eller serviceleverantör som bor utomlands och inte uppfyller för förutsättningar som föreskrivits i ISkL 54 d § 9 mom. På samma sätt räknas sparmedel som en inkomst förhöjd med 50 procent om ett nytt avtal inte i övrigt uppfyller de förutsättningar som föreskrivits i ISkL 54 d §. Också i en sådan situation verkställs förhöjd förskottsinnehållning på det belopp som räknas som inkomst (FörskUL 11 § 3 mom.).

9.6 Dividendinkomst

Förskottsinnehållning som ska verkställas på dividender har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividender och anmälningar till Skatteförvaltningen. Källbeskattningen av dividender till begränsat skattskyldiga behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Dividender, räntor och royalties till begränsat skattskyldiga.

Förskottsinnehållning som ska verkställas på en dividend som grundar sig på arbetsinsats (förvärvsinkomst) har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend och överskott som baserar sig på arbetsinsatsen.

9.7 Överskott som delas ut av andelslag

9.7.1 Allmänt om förskottsinnehållning på överskott

Med överskott från andelslag avses den utdelning av ränta på andelskapital och annat överskott som avses i 16 kap. 1 § 1 punkten i lagen om andelslag (421/2013).

Förskottsinnehållning ska verkställas på överskott och ersättning för överskott som betalas ut i stället för överskott från ett andelslag till en fysisk person eller ett finländskt dödsbo. Förskottsinnehållning ska i så fall verkställas oberoende av om mottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret eller om överskottet är skattepliktig inkomst, näringsinkomst eller jordbruksinkomst för mottagaren enligt inkomstskattelagen. Skyldigheteten att verkställa förskottsinnehållning ska även gälla utdelning av medel ur en fond för fritt eget kapital, vilken beskattas som överskott. Skyldigheteten att verkställa förskottsinnehållning gäller inte överskottsåterbäring som anknyter till en fysisk persons levnadskostnader och som befriats från skatt i ISkL 53 § 10 punkten.

Beloppet på förskottsinnehållning beror på om överskott delas ut av ett offentligt noterat andelslag eller inte. Förskottsinnehållning verkställs till det belopp som nämns nedan i punkterna 9.7.2 och 9.7.3, om mottagaren inte uppvisar ett ändringsskattekort som räknats för överskottet. Förskottsinnehållning verkställs på hela överskottsbeloppet då överskottet kan tas ut av mottagaren.

Förskottsinnehållning verkställs inte på överskott och ersättning för överskott som betalas ut av ett andelslag till en annan än en fysisk person (till exempel aktiebolag) eller till finländska dödsbon (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 3 punkten). Utländska dödsbon ses i beskattningen som samfund, varför förskottsinnehållning inte verkställs på överskott som betalas ut till sådana. Källskatt innehålls på överskott som betalas ut till begränsat skattskyldiga enligt de berörda bestämmelserna.

Förskottsinnehållning verkställs inte på avdragsgill återbäring av överskott till ett utdelande andelslag enligt NärSkL 18 § 4 mom., oberoende av vem som är mottagare av överskottet (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 3 punkten).

9.7.2 Överskott från ett offentligt noterat andelslag

Förskottsinnehållning ska verkställas på sådana överskott och ersättningar som betalas i stället för överskott som ett offentligt noterat andelslag (börslistat) enligt ISkL betalat ut, om överskottet betalas ut till en fysisk person eller till ett finländskt dödsbo. Förskottsinnehållningen verkställs enligt 25,5 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 5 punkten). För närvarande finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

9.7.3 Överskott från ett annat än ett offentligt noterat andelslag

Förskottsinnehållning på överskott och på ersättning för överskott som betalas ut i stället för överskott vilka delas ut av ett annat än ett offentligt noterat andelslag verkställs enligt 7,5 procent upp till en gräns på 5 000 euro. Förskottsinnehållningen på den andel som överskrider gränsen är 25,5 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 5 punkten). Beloppet av förskottsinnehållningen är detsamma även om det mottagna överskottet är förvärvsinkomst (se ISkL 33 e § 4 mom.).

Bestämmelsen om dividend som grundar sig på arbetsinsats i ISkL 33 b § 3 mom. tillämpas också på överskott som betalats ut av ett andelslag, om grunden för utdelning av överskott utgörs av arbetsinsatsen av mottagaren eller en person som hör till dennes intressesfär (ISkL 33 e § 7 mom.). Beskattningen av dividender som grundar sig på arbetsinsatsen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend och överskott som baserar sig på arbetsinsatsen.

9.8 Vissa vinstandelar och räntor

Bestämmelserna om beskattning av överskott i inkomstskattelagen tillämpas också på vinstandelar och ränta som betalas ut på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder hos inhemska sparbanker samt på ränta på garantikapital som betalas ut av ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar (ISkL 33 e § 6 mom.). På motsvarande sätt verkställs förskottsinnehållningen på dessa prestationer på samma sätt som förskottsinnehållning på överskott från andelslag (FörskUF 15 § 1 mom. 6 punkten, se punkt 9.7 ovan).

Också dessa prestationer är befriade från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning då de betalas ut till en annan än en fysisk person och till ett finländskt dödsbo (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 4 punkten, se punkt 9.4 ovan).

9.9 Kapitalinkomst av skogsbruk

Vid handel med virke ska köparen i allmänhet verkställa förskottsinnehållning på den köpesumma för virke vilken köparen betalat till skogsägaren eller skogsinnehavaren. Virkesköparens skyldighet att verkställa förskottsinnehållning gäller rot-, leverans- och kontantköp där föremålet för försäljning är oförädlat virke.

Oförädlat virke omfattar bland annat stockar, stolpar, massaved, vedklabbar, småved eller flis, avverkningsrester, stubbar, annat energivirke från skog, julgranar och vägkäppar. Inkomster från försäljning av förädlade virkesprodukter beskattas som säljarens förskottsbetalningspliktiga näringsinkomst eller jordbruksinkomst.

Från och med början av år 2017 är förskottsinnehållningen på det momsfria köpepriset som betalats till säljaren 19 procent vid rotförsäljningar och 13 procent vid leveransförsäljningar. Förskottsinnehållningen är 19 procent på försäkringsersättningar på grund av skogsskada som överstiger 100 euro. (FörskUF 15 § 2 mom.) Om virkessäljaren inte ger köparen nödvändiga person- eller företags- och organisationsnummeruppgifter eller namn- och hemkommunuppgifter, verkställer virkesköparen förskottsinnehållning enligt 60 procent.

På inkomst av virkesförsäljning som betalas till en begränsat skattskyldig ska förskottsinnehållning verkställas enligt FörskUF 15 §, i likhet med en allmänt skattskyldig. På prestationer till begränsat skattskyldiga ska källskatt tas ut enligt 30 %, om det inte är fråga om kapitalinkomst från ett egentligt skogsbruk, dvs. att man säljer virke exempelvis från en sommarstugetomt.

Förskottsinnehållning verkställs inte på försäljningsinkomst av virke upp till högst 100 euro och inte heller på försäkringsersättning upp till 100 euro som betalas ut för skador på skog (FörskUF 15 § 2 mom.).

Trots det ovan sagda verkställs förskottsinnehållning inte på inkomst av virkesförsäljning och på försäkringsersättning som betalas ut för skador på skog, när det gäller inkomsttagare som är i Finland allmänt skattskyldiga samfund, samfällda förmåner (till exempel samfällda skogar) eller någon som bedriver virkesförmedling som näringsverksamhet eller finska näringssammanslutningar (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 2 § 1 mom.).

Ett hushåll behöver inte verkställa förskottsinnehållning om det köper virke av samma skogsägare för upp till 1 500 euro per kalenderår och anskaffningen av virke inte anknyter till köparens näringsverksamhet (läs om förskottsinnehållningslättnad för hushåll i punkt 3.2 ovan).

I stället för köparen av virket verkställs förskottsinnehållningen av en skogsvårdsförening eller en annan motsvarande aktör, om föreningen vid gemensamma försäljningar fungerar som förmedlare för virkeshandeln och virkesköparen inte betalar köpesumman direkt på skogsägarnas konto (se punkt 2.2 ovan).

En virkesköpare är inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning för sådana betalningar till banker som motsvarar köpesumman för en virkesförsäljningsfordran som banken köpt av virkessäljaren och som virkesköparen godkänt (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 2 § 2 mom.).

Förskottsinnehållning verkställs inte på understöd och bidrag som erhållits för skogsbruk och som räknas som kapitalinkomst av skogsbruk i enlighet med 43 § 2 mom. i inkomstskattelagen och inte heller på skadeersättningar som hänför sig till skogsbruk och som utbetalas i annan form än försäkringsersättning (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 23 punkten).

Skyldigheterna för virkesköpare har behandlats närmare på webbsidorna Skatt.fi i punkten Skatt.fi → Företags- och samfundskunder → Jordbruksföretagare och skogsägare → Virkesförsäljning → Virkesköparens skyldigheter.

10 Förskottsinnehållning på bruksavgift

En bruksavgift är en ersättning som betalas för användning eller överlåtelse av en upphovsrätt (till exempel litterära verk, konstverk), en rättighet som grundar sig på ett fotografi eller industriell äganderätt (till exempel patent, modell och varumärke).

Förskottsinnehållning verkställs på en bruksavgift om dess mottagare inte är införd i förskottsuppbördsregistret (FörskUF 25 § 1 mom. 2 punkten). Det finns bestämmelser om förskottsinnehållningens storlek i förordningen om förskottsuppbörd. 

Om en bruksavgift baserar sig på en rättighet som erhållits genom arv eller testamente eller som förvärvats mot vederlag, är den skattepliktig kapitalinkomst för den fysiska personen och förskottsinnehållning verkställs i princip enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 2 punkten).

Detta schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal kan utifrån en begäran och utredning av den skattskyldige dock sänkas så att det motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna, om det är uppenbart att den förskottsinnehållning som verkställs med ett det schablonmässiga procenttalet är för hög (FörskUF 16 § 1 mom.). Schablonmässiga innehållningsprocenttal används följaktligen inte om ett skattekort med ett lägre förskottsinnehållningsprocenttal begärs för inkomsten till exempel på grund av avdragsgilla kostnader och det uppvisas för utbetalaren av prestationen. Med ett ändringsskattekort kan förskottsinnehållningsprocenten också vara högre.

I annat fall är den bruksavgift som den fysiska personen mottar skattepliktig förvärvsinkomst, på vilken utbetalaren av ersättning verkställer förskottsinnehållning på samma sätt som på lön (FörskUF 10 §). Om mottagaren av bruksavgiften inte visar upp ett skattekort för betalaren, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 procent (FörskUF 3 §).

På en bruksavgift som betalas till ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning som inte är införd i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållningen enligt 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.). Om mottagaren av prestationen är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen, ska förskottsinnehållning inte verkställas.

En eventuell momsandel dras av innan förskottsinnehållning verkställs (FörskUF 10 § och 15 § 4 mom.).

11    Förskottsinnehållning på arbetsersättning

11.1    Allmänt

Med arbetsersättning avses ersättning som i annan form än lön betalas ut för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Arbetsersättningen är näringsinkomst eller annan förvärvsinkomst för mottagaren. Gränsdragning mellan huruvida en prestation har en karaktär av lön, arbetsersättning, köpesumma för vara, partiell köpesumma för vara och partiell service eller hyra, har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

Den som betalar arbetsersättning ska, enbart om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid betalningstidpunkten, verkställa förskottsinnehållning (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Det finns bestämmelser om förskottsinnehållningens storlek i förordningen om förskottsuppbörd.

På arbetsersättningar som betalas ut till fysiska personer som inte är införda i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållning enligt skattekortet för lön eller enligt ett ändringsskattekort som getts för arbetsersättningen (FörskUF 10 §). Om det är uppenbart att förskottsinnehållningsprocenten för en person är för hög, kan Skatteförvaltningen efter att ha fått en utredning sänka förskottsinnehållningsprocenten så att den svarar mot de slutliga skatterna och avgifterna (FörskUF 16 § 2 mom.). Om mottagaren av arbetsersättning inte visar upp ett skattekort för betalaren, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 procent (FörskUF 3 §).

På arbetsersättningar som betalas ut till samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar vilka inte är införda i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen enligt 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.). Förskottsinnehållning ska verkställas på samma sätt också när det gäller arbetsersättning som betalas ut till ett allmännyttigt samfund, om samfundet inte är infört i förskottsuppbördsregistret. Om det är uppenbart att en förskottsinnehållning enligt 13 procent på den arbetsersättning som betalas ut till dessa aktörer är alltför hög av en annan orsak än de sedvanliga kostnaderna för utförandet av arbetet, kan Skatteförvaltningen på begäran av den skattskyldige och sedan denne har givit sin utredning i saken sätta ner innehållningen så att den motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna (FörskUF 16 § 2 mom.). Prestationsmottagaren kan meddela prestationsutbetalaren att hen vill att en större förskottsinnehållning ska verkställas än vad som föreskrivs i FörskUF 15 § 3 mom. (FörskUL 17 §). Förskottsinnehållningssatsen kan inte ändras på utbetalarens eller en myndighets initiativ.

11.2 Kostnadsersättning och moms

Resekostnadsersättningar som betalas ut till mottagaren av en arbetsersättning är inte skattefria, eftersom ersättningar av kostnader utifrån ISkL 71 § 1 mom. kan vara skattefria enbart då de betalas ut till en löntagare. Om en mottagare av en arbetsersättning är en fysisk person, kan utbetalaren av arbetsersättningen dock utan att verkställa förskottsinnehållning till mottagaren betala resekostnadsersättning enligt Skatteförvaltningens beslut om skattefria ersättningar av resekostnader, förutsatt att kriterierna för utbetalning av resekostnadsersättning uppfylls (SkF:s beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 17 punkten).

En utbetalare kan inte utan att verkställa förskottsinnehållning i samband med utbetalning av arbetsersättning ersätta andra kostnader som orsakats för mottagaren av arbetsersättning på grund av arbetet, såsom utgifter för arbetsredskap eller för material och förnödenheter. Enligt lagen om förskottsuppbörd är det endast löntagare som kan ersättas för arbetsrelaterade kostnader utan verkställande av förskottsinnehållning (FörskUL 15 § 1 mom.).

I ett uppdragsförhållande avtalar man i regel om en helhetsersättning med vilken uppdragstagaren även täcker alla kostnader för utförandet av arbetet. Utbetalaren kan dra av eventuella resekostnadsersättningar som betalats ut till en fysisk person från den utbetalda arbetsersättningen högst upp till det belopp som avses i ovan nämnda beslut av Skatteförvaltningen om skattefria resekostnadsersättningar. Förskottsinnehållning verkställs på den återstående delen av arbetsersättningen, också på andelen förnödenheter och övriga kostnader. Utbetalaren kan dra av momsandelen av den utbetalda arbetsersättningen vid verkställandet av förskottsinnehållning (FörskUF 10 § och 15 § 4 mom. §).

Om uppdragstagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret, är det av ovan nämnda orsaker nödvändigt att specificera de fakturerbara posterna eller helhetsersättningen i momsandel, arbetets andel, förnödenheter och resekostnadsersättningar.

Exempel 15: A Ab köper reparation och slipning av golven i en kontorslokal av yrkesutövare B. Det sammanlagda priset på arbetet exklusive moms är 10.000 euro, som utgörs av arbetsandelen på 7.500 euro, förnödenheter på 2.000 euro, resekostnader på 400 euro och telefonkostnader på 100 euro. Momsbeloppet uppgår till 2 400 euro.

B är inte införd i förskottsuppbördsregistret, varför förskottsinnehållning ska verkställas på den arbetsersättning som betalats ut till B. De vederlag som betalats för arbetet, förnödenheterna och telefonkostnaderna är prestationer som omfattas av förskottsinnehållning. Förskottsinnehållning verkställs inte på resekostnadsersättningens och momsens andel. Följaktligen verkställs förskottsinnehållning utifrån sammanlagt 9 600 euro.

Vid verkställande av förskottsinnehållning på en arbetsersättning som betalas ut till samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar vilka inte hör till förskottsuppbördsregistret, dras inte andelen för förnödenheterna och kostnaderna av innan verkställandet av förskottsinnehållning, och de kan inte heller ersättas separat skattefritt. Momsbeloppet kan dock dras av innan förskottsinnehållning verkställs (FörskUF 15 § 4 mom.).

11.3 Arbetsersättning till arbetskonsortier

Med ett arbetskonsortium avses ett konsortium av två eller flera skattskyldiga som idkar näringsverksamhet för utförande av ett byggnadsarbete eller något annat därmed jämförbart arbete om vilket överenskommits på förhand (se ISkL 4 § 2 mom.).

Delägare i ett arbetskonsortium behandlar sin andel av inkomsterna och utgifterna för arbetskonsortiet som en del av den egna näringsverksamheten. Eftersom ett arbetskonsortium inte bedriver självständig näringsverksamhet, införs det inte i förskottsuppbördsregistret. Delägare i ett arbetskonsortium kan dock införas i registret om förutsättningarna är uppfyllda (se FörskUL 25–26 §).

Huruvida förskottsinnehållning ska verkställas på en arbetsersättning eller inte, beror på om en medlem av ett arbetskonsortium är införd i förskottsuppbördsregistret. Registreringsstatus ska granskas i samband med varje utbetalning av en prestation.

Det finns ingen skyldighet att verkställa förskottsinnehållning på en arbetsersättning som betalas ut till ett arbetskonsortium, om alla delägare i arbetskonsortiet är införda i förskottsuppbördsregistret. Om en eller flera delägare inte är införda i förskottsuppbördsregistret, ska förskottsinnehållning verkställas på arbetsersättningen. En utbetalare kan dock låta bli att verkställa förskottsinnehållning på den andel av en arbetsersättning som hänför sig till en i förskottsuppbördsregistret införd delägare i ett arbetskonsortium, om en utredning över fördelningen av arbetsersättningen mellan delägarna i arbetskonsortiet uppvisas för utbetalaren.

Om fakturan inte innehåller en specifikation över de prestationer som går till arbetskonsortiets medlemmar, verkställs förskottsinnehållning på samma sätt som på gemensamma prestationer, det vill säga enligt 50 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 2 §). För den slutliga beskattningen kan mottagarna av arbetsersättningen ge skattebyrån en utredning om hur arbetsersättningen och förskottsinnehållningen fördelats mellan mottagarna, varvid beskattningen verkställs enligt den uppvisade utredningen.

12 Förskottsinnehållning på en idrottsmans inkomster

12.1 Löner, arvoden och andra pris

När en idrottare står i ett anställningsförhållande enligt lagen om förskottsuppbörd till ersättningsbetalaren, utgör den ersättning som betalas ut för arbete, det vill säga för träning och tävling, idrottarlön, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas (FörskUL 13 §, se punkt 5 ovan).

Vid sidan om lön utgörs skattepliktig förvärvsinkomst för en idrottsman i princip av alla arvoden och övriga pris som en idrottsman får, om de har värde i pengar. Ett tävlingspris är ett arvode för idrottsutövare om det fåtts utifrån en tävlingsplacering eller -prestation.

Förskottsinnehållning på arvode och pris för idrottsutövare som fåtts utanför ett anställningsförhållande verkställs enligt de allmänna principerna i lagen om förskottsuppbörd, det vill säga enligt innehållningssatsen för lön och enligt tilläggsprocenten (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 17 § och FörskUF 4 §). Förskottsinnehållning ska verkställas på ett arvode för idrottsutövare oberoende av på vilken nivå idrott utövas.

En mottagare av ett arvode för idrottsutövare jämställs med stöd av bestämmelserna i lagen om förskottsuppbörd med en löntagare, då det handlar om ersättning av kostnader som beror på arbetet (FörskUL 15 § 5 mom., se punkt 5.4 ovan).

Idrottare kan få arvoden också från annan verksamhet än själva idrotten, såsom reklaminkomster eller ersättningar för produktpresentationer och tidnings-, tv- och radiointervjuer. Dessa arvoden som betalats ut till idrottare är i allmänhet arbetsersättningar enligt FörskUL 25 §, eftersom de inte direkt grundar sig på idrottsprestationer. Förskottsinnehållning verkställs på dessa enbart om mottagaren av ersättningen inte är införd i förskottsuppbördsregistret.

En förmån som ges i annan form än som pengar uppskattas vid verkställande av förskottsinnehållning vanligen till gängse värde eller enligt Skatteförvaltningen årliga beslut om naturaförmåner. Det är inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning enbart på en naturaförmån eller ett arvode eller pris i form av en vara (FörskUL 11 § 2 mom.).

Arvoden, pris och stipendier för idrottare har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Idrottsmannens arvoden.

12.2 Idrottsinkomster som betalas till fonder

12.2.1 Fondering av inkomster

Förskottsinnehållning verkställs inte då en prestation som ska ses som idrottsinkomst som fåtts utifrån idrott betalas direkt till en tränings- eller idrottsutövarfond enligt ISkL 116 a–c §. På lön för idrottsutövare som betalas ut utifrån ett anställningsförhållande ska dock arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 7 §).

Tränings- och idrottarfonder, begreppet ”idrottsinkomst” och förutsättningarna för fondering har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Idrottsmannens arvoden. I punkterna 12.2.2 och 12.2.3 nedan behandlas verkställande av förskottsinnehållning då medel i en tränings- eller idrottsutövarfond tas ut eller då de inkomstförs i idrottarens beskattning.

12.2.2 Medel ur en träningsfond

Andra idrottsinkomster än lön kan betalas till en träningsfond. Förskottsinnehållning verkställs inte då en idrottare använder fondmedel för att täcka kostnader för att utöva idrott och förbereda sig på tävlingar under skatteåret mot vederbörliga kostnadsverifikat.

En idrottare kan också ta ut fondmedel. Om en idrottare tar ut medel ur en träningsfond för levnadsutgifter eller utan vederbörliga kostnadsverifikat, är prestationen skattepliktig förvärvsinkomst. Medel i en träningsfond är därtill skattepliktig förvärvsinkomst i beskattningen av idrottaren om de inkomstförs i en situation enligt ISkL 116 b § 1 och 2 mom. eller ISkL 116 c § 4 mom. (den andel som överstiger träningstäckningen vid utgången av skatteåret, vilken inte överförts eller inte kunnat överföras till en idrottsutövarfond, avslutad idrottskarriär eller idrottarens död). En idrottare kan också själv meddela att idrottskarriären upphört, då medel i en träningsfond beskattas som förvärvsinkomst under det år då meddelandet getts.

I alla situationer som nämns i stycket ovan ska träningsfonden verkställa förskottsinnehållning på prestationen enligt punkt 12.1.

12.2.3 Medel ur en idrottsutövarfond

En idrottsutövarfond är avsedd för att trygga försörjningen efter att idrottskarriären upphört. Därför kan medel som överförts till en idrottsutövarfond tas ut först efter att idrottskarriären upphört.

Lön för idrottsman som överförts till en idrottsutövarfond är lön för idrottsman också då medel tas ut ur fonden (CSN 28/2010). På motsvarande sätt är ett arvode för idrottsutövare också arvode för idrottsutövare då det tas ut ur en fond. Det handlar inte ännu om uttag av medel ur en fond om de överförs till en annan motsvarande idrottsutövarfond hos en stiftelse (CSN 9/2016).

Idrottsutövarfonden ska verkställa förskottsinnehållning på löner eller arvoden som tagits ut ur en fond enligt det som lagts fram om förskottsinnehållning på lön och arvoden för idrottsmän ovan i punkt 12.1.

13 Förskottsinnehållning på en fondandel i och överskott ur en personalfond

Från personalfonder erhållna fondandelar och överskott utgör skattepliktig förvärvsinkomst till 80 procent. I övrigt är inkomsten skattefri (ISkL 65 §). På den skattepliktiga delen av fondandelar och överskott verkställs förskottsinnehållning enligt tilläggsprocenten eller enligt den förskottsinnehållningssats, tilläggsprocent och inkomstgräns som har antecknats på det skattekort som beviljats för detta ändamål (FörskUF 12 §).

14 Förskottsinnehållning på pension och löneinkomst för pensionstagare

Förskottsinnehållning på pension som utgör förvärvsinkomst verkställs i princip enligt den förskottsinnehållningssats som beräknats för pension. Om utbetalaren av pension inte fått förskottsinnehållningsuppgifter direkt från Skatteförvaltningen, ska pensionstagaren själv ansöka om skattekort för pension hos Skatteförvaltningen (se närmare i punkt 4.7. ovan). Om utbetalaren inte får information om förskottsinnehållningssatsen, verkställs förskottsinnehållningen på pensionen enligt 40 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 4 § 1 och 2 mom.).

Förskottsinnehållning verkställs på ovan nämnda sätt också på rehabiliteringsstöd som betalas ut som tillfällig invalidpension och på livränta. Förskottsinnehållning på rehabiliteringsstöd och förhöjning på invalidpension som beviljats tills vidare (rehabiliteringstillägg) verkställs enligt 40 procent om utbetalaren inte fått en förskottsinnehållningsprocent för det sammanlagda beloppet av pensionen och tillägget (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 4 § 1 och 4 mom.).

Om en förskottsinnehållningsprocent inte förordnats för en pensionstagare för en ny pension, en retroaktiv pension eller en engångsbetalning av pension, verkställs förskottsinnehållningen enligt 40 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 4 § 3 mom.). Förskottsinnehållning verkställs dock inte om en sådan prestation uppgår till högst 20 euro.

Med avvikelse från det som nämnts ovan finns det föreskrifter för förskottsinnehållningssatserna för folkpension, familjepension som betalas ut av Folkpensionsanstalten, garantipension och pensionsstöd för situationer där Folkpensionsanstalten inte fått förskottsinnehållningsuppgifter av Skatteförvaltningen eller från ett skattekort. I så fall verkställs förskottsinnehållningen på dessa prestationer enligt följande (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 5 § 2–5 mom.):

  • På begynnelse- och fortsättningspension för en efterlevande make, vilken betalas ut i form av familjepension, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 30 procent.
  • På barnpension som betalas ut i form av familjepension ska förskottsinnehållning verkställas enligt 20 procent.
  • Förskottsinnehållning verkställs inte på full folkpension eller på efterlevandepension och barnpension vars belopp motsvarar folkpension och betalas ut i form av familjepension.
  • Förskottsinnehållning verkställs inte på garantipension och pensionsstöd.
  • Om någon av ovan nämnda prestationer betalas ut som engångsprestationer eller retroaktivt för en annan tid än för skatteåret, ska förskottsinnehållning verkställas på engångsprestationen eller på hela det belopp som betalas ut retroaktivt enligt 40 procent, förutom om pensionsmottagaren tillställer ett ändringsskattekort som utfärdats för prestationen. Förskottsinnehållning verkställs dock inte om en sådan prestation uppgår till högst 20 euro.

Förskottsinnehållning verkställs inte på folkpension som betalats ut av Folkpensionsanstalten till en begränsat skattskyldig och inte heller på familjepension, om Folkpensionsanstalten inte har förskottsinnehållningsuppgifter som fåtts från Skatteförvaltningen eller ett skattekort (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 5 § 6 mom.).

På löneinkomster för en pensionstagare verkställs förskottsinnehållning enligt förskottsinnehållningssatsen på det skattekort som beräknats för pensionstagarens löneinkomst (se ovan i punkt 4.7.2). Verkställande av förskottsinnehållning på prestationer som grundar sig på frivilliga pensionsförsäkringar har behandlats nedan i punkt 15.3. Verkställande av förskottsinnehållning på rehabiliteringspenning och rehabiliteringsstöd som betalats ut av en arbetspensionsanstalt har behandlats nedan i punkt 15.1.

15 Förskottsinnehållning på försäkringsersättningar och skadestånd

15.1 Sjukförsäkringsersättningar

På dagpenningsförmåner som betalas ut till en försäkrad enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), på rehabiliteringsförmåner och -stöd som betalas ut till en försäkrad enligt 30, 32, 32 a, 33 och 35 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) och på andra rehabiliteringspenningar och -stöd än sådana som betalas utöver pension ska förskottsinnehållning verkställas enligt den förskottsinnehållningssats som fastställts för lön och enligt tilläggsprocenten, dock enligt minst 25 procent, om inte den skattskyldige visar upp ett ändringsskattekort som räknats för förmånen i fråga (SFb beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 1 mom.).

Förskottsinnehållning verkställs på ett sätt som motsvarar det ovan nämnda också för rehabiliteringspenning och -stöd som betalas ut av en arbetspensionsanstalt, rehabiliteringspenning som betalas ut av en olycksfallsförsäkringsanstalt och på annan ersättning som betalas ut för inkomst- eller underhållsbortfall med stöd av sjukförsäkringslagen. Förskottsinnehållning ska verkställas på ovan nämnda sätt på sådan dagpenning vid smittsam sjukdom som betalas med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och på dagpenning enligt lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991) (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 5 mom.).

På partiell föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen och på partiell sjukdagpenning som utbetalas till en försäkrad verkställs förskottsinnehållningen enligt den förskottsinnehållningssats som fastställts för lön och enligt tilläggsprocenten (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 2 mom.).

Om utbetalaren av prestationen inte har tillgång till de personliga innehållningsuppgifter som gäller den skattskyldige och som behövs för att verkställa förskottsinnehållningen, kan förskottsinnehållningen med avvikelse från det som nämns ovan verkställas utifrån den procenttabell som föreskrivits separat enligt följande (SFb om sättet för och storleken av förs

Dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och andra rehabiliteringspenningar och -understöd än sådana som betalas utöver pension, euro/dag Förskottsinnehållningsprocent
0,17–26 20
26,01–41 25
41,01–56 30
56,01–78 35
78,01–92 40
92,01–123 45
123,01– 50

På en dagpenningsförmån till minsta belopp enligt SFL 11 kap. 7 § verkställs förskottsinnehållning med avvikelse från det som nämns ovan schablonmässigt enligt 20 procent. Förskottsinnehållning på moderskaps- och föräldrapenning som betalas ut till minsta belopp till en skattskyldig som är i förvärvsarbete verkställs dock enligt 40 procent. Förskottsinnehållning verkställs inte om ovan nämnda förmån till minsta belopp, partiella sjukdagpenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsstöd uppgår till högst 4 euro per dag (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 4 mom.).

Om ovan nämnda ersättningar betalas ut till en person som en engångsprestation eller retroaktivt för en annan tid än för skatteåret, verkställs förskottsinnehållning enligt ovan framlagda procenttabell (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 7 mom.) om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga.

Om pensionstagaren därtill får rehabiliteringspenning, verkställs förskottsinnehållning på rehabiliteringspenningen enligt 40 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 6 mom.).

Läs om kompletterings- och tilläggsdagpenning som betalas ut av sjukkassor nedan i punkt 17.7. Förskottsinnehållning verkställs inte på prestationer som betalas ut utifrån sjukförsäkringslagen och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner då de betalas ut direkt till serviceproducenten utifrån en fullmakt av den försäkrade (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 1035/2016, se punkt 3.3 ovan).

15.2 Ersättningar ur obligatoriska försäkringar

Om annan ersättning än pension eller livränta betalas ut till en skadad person utifrån

  • en obligatorisk olycksfalls- eller trafikförsäkring,
  • patientförsäkringen,
  • lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016),
  • lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) eller
  • brottsskadelagen (1204/2005),

ska förskottsinnehållning verkställas enligt den förskottsinnehållningssats som räknats för lön och enligt tilläggsprocenten, dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 1 mom.).

Om löntagaren på samma gång får lön för olycksfallstid vid sidan om försäkringsersättningen, verkställs förskottsinnehållningen också i så fall på ovan nämnda sätt. Om olycksfallsersättningen överstiger lönen, får arbetstagaren differensen mellan olycksfallsersättningen och lönen från försäkringsbolaget, som ska verkställa förskottsinnehållning på differensen.

Då ovan avsedda prestationer betalas ut som engångsbetalning eller retroaktivt för annan tid än skatteåret i fråga, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 50 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 2 mom.).

15.3 Prestationer som betalas ut utifrån frivilliga försäkringar

Förskottsinnehållning på belopp som fåtts utifrån återbäring och återköp och kapital som betalats ut utifrån en liv- och kapitalförsäkring eller dess avkastning verkställs enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten).

Vad gäller frivilliga försäkringsprestationer som ersätter förvärvsinkomst och prestationer som utgör förvärvsinkomst och som fåtts som återbäring av premier för frivilliga pensionsförsäkringar eller genom återköp eller som ändringsvärde, kan förskottsinnehållning verkställas enligt antingen 50 procent eller tilläggsprocenten (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 3 mom.).

Enligt ovan nämnda moment i Skatteförvaltningens beslut verkställs förskottsinnehållning på motsvarande sätt enligt 50 procent eller enligt tilläggsprocenten också på följande prestationer som utgör förvärvsinkomst:

  • avkastning av en försäkring utifrån premieåterbäring, återköpsvärde eller ändringsvärde vad gäller en pensionsförsäkring med engångspremie som den skattskyldige själv tecknat (se ISkL 81 § 2 mom.), och
  • skattepliktiga ersättningar för vårddagar vilka betalas med stöd av en sjukhusförsäkring.

Om en pension som baserar sig på en i 34 a § i inkomstskattelagen avsedd frivillig individuell pensionsförsäkring, annan försäkringsprestation eller ett belopp som fåtts utifrån ett återköp räknas som förhöjd inkomst för den skattskyldige, ska beloppet på den förskottsinnehållning som ska verkställas räknas utifrån det förhöjda belopp som räknas som inkomst (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 5 mom.).

15.4 Skadestånd

Skadestånd kan vara antingen en skattefri eller en skattepliktig förmån (ISkL 78 §). Skattepliktigt skadestånd är antingen kapital- eller förvärvsinkomst för mottagaren, beroende på den inkomst som ersätts. Utbetalaren av prestationen är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på skadestånd som är skattepliktig för mottagaren. Också en privatperson är skyldig att verkställa förskottsinnehållning till exempel då personen med stöd av ett domstolsbeslut betalar skadestånd för att ersätta inkomst- eller underhållsbortfall för mottagaren (hushåll omfattas dock av en lättnad från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning, se punkt 3.2 ovan).

På ersättning som fåtts som kapitalinkomst verkställs förskottsinnehållningen enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). Förskottsinnehållning på ersättning som ska betalas ut med anledning av en personskada och som ska ses som förvärvsinkomst kan verkställas schablonmässigt enligt 50 procent, om mottagaren av ersättningen inte uppvisar ett skattekort. Om mottagaren av ersättningen uppvisar ett skattekort som getts för lönen, verkställs förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten på skattekortet (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 3 mom.).

16 Förskottsinnehållning på arbetslöshetsförmåner

Vad gäller med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) utbetald

  • inkomstrelaterad dagpenning (i vissa situationer också inkomstrelaterad dagpenning som betalas ut till beloppet på grunddagpenningen),
  • förhöjd förtjänstdel och
  • rörlighetsunderstöd som betalas ut av en arbetslöshetskassa

 ska förskottsinnehållning verkställas enligt den förskottsinnehållningssats och tilläggsprocent som fastställts för lön, på samma sätt som på lön, dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte uppvisar ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 10 § 1 mom.). På motsvarande sätt verkställs förskottsinnehållning också på startpeng enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012).

Förskottsinnehållning på grunddagpenning som betalas med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa verkställs enligt 20 procent. Förskottsinnehållning verkställs till samma belopp också på den förhöjningsdel som anknyter till grunddagpenning (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 10 § 2 mom.).

Förskottsinnehållning verkställs enligt 20 procent också på

  • arbetsmarknadsstöd som betalas ut med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den förhöjningsdel som anknyter till arbetsmarknadsstöd samt
  • rörlighetsunderstöd som betalas ut av Folkpensionsanstalten.

Förskottsinnehållning verkställs dock inte på de prestationer som nämns i föregående stycke om prestationen uppgår till högst 4 euro per dag (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 10 § 3 mom.).

Om utbetalaren av prestationen inte av Skatteförvaltningen fått de uppgifter som behövs för att verkställa förskottsinnehållningen och den skattskyldige inte visar upp ett skattekort för utbetalaren, verkställs förskottsinnehållningen enligt följande tabell (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 10 § 4 mom.):

Tabell om förskottsinnehållningsprocent
Ersättning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa euro/dag Förskottsinnehållningsprocent
0,17–26 20
26,01–39 25
39,01–51 30
51,01–66 35
66,01–100 40
100,01–156 45
156,01– 50

17 Förskottsinnehållning på andra prestationer

17.1 Strejkunderstöd

På skattepliktigt strejkunderstöd enligt 88 § i inkomstskattelagen, vilket betalats ut av den berörda arbetsmarknadsorganisationen på grund av en arbetskonflikt, eller på ett annat därmed jämförbart understöd verkställs förskottsinnehållning enligt förskottsinnehållningsprocenterna i den tabell som gäller ersättningar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, vilken finns ovan i punkt 16 (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 11 §).

17.2 Alterneringsersättning

På alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) verkställs förskottsinnehållning enligt den förskottsinnehållningssats som fastställts för lön, dock enligt minst 25 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som getts för förmånen i fråga. Förskottsinnehållning på alterneringsersättning verkställs enligt 20 procent, om dess belopp grundar sig på grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 12 §).

17.3 Stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård

På stöd för vård av barn i hemmet och det kommuntillägg som Folkpensionsanstalten betalar ut ska förskottsinnehållning verkställas enligt de innehållningssatser som räknats ut för lön, dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för prestationen i fråga (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 1 mom.).

Förskottsinnehållningen verkställs enligt tilläggsprocenten (se punkt 4.4 ovan) på följande prestationer (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 2, 4 och 5 mom.):

  • stöd för vård av barn i hemmet, om den skattskyldige på samma gång får annan inkomst som omfattas av förskottsinnehållning och på vilken förskottsinnehållning verkställs enligt den förskottsinnehållningssats och tilläggsprocent som fastställts för lön,
  • partiell vårdpenning och flexibel vårdpenning (Folkpensionsanstalten verkställer förskottsinnehållningen), och
  • kommuntillägg, som kommunen betalar på stöd för vård av barn i hemmet eller på stöd för privat vård som betalas ut till en vårdare som står i ett arbetsförhållande (kommunen verkställer förskottsinnehållningen).

Förskottsinnehållning verkställs på de inkomster som nämns i kapitlet ovan enligt 40 procent, om den skattskyldige saknar en tilläggsprocent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 6 mom.).

Folkpensionsanstalten verkställer förskottsinnehållning på stöd för privat vård av barn som betalats till barnets vårdare som står i arbetsförhållande till barnets förälder eller annan vårdnadshavare och på kommuntillägg enligt den förskottsinnehållningssats och tilläggsprocent som fastställts för lön och på samma sätt som för lön (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 3 mom.).

Om producenten av vården är en företagare eller ett företag som inte finns i förskottsuppbördsregistret, verkställer Folkpensionsanstalten och kommunen förskottsinnehållning på stödet för privat vård och kommuntillägget till vårdproducenten på samma sätt som på arbetsersättning enligt 13 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 7 mom. och FörskUF 10 § och 15 § 3 mom.).

Stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård.

17.4 Stöd för närståendevård och arvode för familjevårdare

Stöd för närståendevård och arvode för familjevårdare är av samma karaktär som arbetsersättning. Detta betyder att förskottsinnehållning inte behöver verkställas på arvoden som betalas ut till en vårdare som är införd i förskottsuppbördsregistret. Om prestationens mottagare inte är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställer utbetalaren av ersättningen i princip förskottsinnehållning på betalningen på samma sätt som på arbetsersättning (se ovan i punkt 11). Även om prestationerna utgör arbetsersättning, uppbärs för dem undantagsvis en pensionsavgift enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016).

På stöd för närståendevård som betalas ut till föräldern till ett sjukt eller funktionshindrat barn ska förskottsinnehållning verkställas enligt den förskottsinnehållningssats och tilläggsprocent som fastställts för lön, dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för prestationen i fråga.

Förskottsinnehållningen verkställs dock enligt tilläggsprocenten om föräldern samtidigt får annan inkomst som omfattas av förskottsinnehållning och på vilken förskottsinnehållning verkställs enligt den förskottsinnehållningssats och tilläggsprocent som fastställts för lön. Om den skattskyldige i en sådan situation inte har en tilläggsprocent, verkställs förskottsinnehållningen enligt 40 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 1, 2 och 6 mom.).

17.5 Studiestöd

Förskottsinnehållning verkställs inte på studiepenning som avses i lagen om studiestöd (65/1994; SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 14 §).

17.6 Vuxenutbildningsstöd

På vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner verkställs förskottsinnehållning enligt 20 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 15 §).

17.7 Dagpenningar och avgångsbidrag som betalats ut av sjukkassor

På kompletteringsdagpenning som betalas av en sjukkassa som fungerar hos arbetsgivaren verkställs förskottsinnehållning enligt den förskottsinnehållningssats och tilläggsprocent som fastställts för lön. På annan dagpenning som betalas ut av en försäkringskassa verkställs förskottsinnehållningen enligt den förskottsinnehållningssats och tilläggsprocent som fastställts för lön, dock enligt minst 25 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som getts för förmånen i fråga.

Om försäkringskassan inte på elektronisk väg fått de uppgifter som behövs för att verkställa förskottsinnehållningen och om den skattskyldige inte visar upp ett skattekort för försäkringskassan, verkställs förskottsinnehållningen på ovan nämnda prestationer enligt den förskottsinnehållningssats som visas i tabellen i punkt 15.1 över förskottsinnehållning på dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 7 §).

Bestämmelserna om beskattning av livförsäkring tillämpas på avgångsbidrag. Följaktligen är enbart avkastningen på avgångsbidrag skattepliktig kapitalinkomst. På avkastningen på avgångsbidrag verkställs förskottsinnehållning enligt 30 procent på samma sätt som på annan kapitalinkomst.

17.8 Prestationer enligt lönegarantilagen

På grund av insolvens hos arbetsgivaren är det möjligt att arbetsgivarens obetalda löner betalas ut till arbetstagaren med stöd av lönegarantilagen (866/1998). I så fall fungerar den myndighet som ansvarar för lönegarantin som ställföreträdande betalare och verkställer förskottsinnehållning på den prestation som betalas ut som lönegaranti.

Skatteförvaltningen har gett ett förordnande om beloppet av förskottsinnehållning som ska verkställas på en prestation som betalas ut som lönegaranti (FörskUL 6 § 3 mom. 2 punkten och SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 16 §). På dessa prestationer verkställs förskottsinnehållning i regel enligt följande procent:

Beloppet av förskottsinnehållning som ska verkställas på en prestation som betalas ut som lönegaranti
Prestation Förskottsinnehållningsprocent
20 €–5 000 € 30 %
5 001 €– 50 %

Om inkomsttagaren dock i god tid före betalningen uppvisar ett skattekort för utbetalaren, kan förskottsinnehållningen verkställas på lönegaranti på samma sätt som på annan lön (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 20 §). Skattekort används också då ett konkursbo ansökt om fordringar som lönegaranti för en arbetstagares räkning och konkursboet betalar ut prestationen till arbetstagaren.

18 Återkrav av sociala förmåner

I 112 a § i inkomstskattelagen föreskrivs om återkrav av vissa sociala förmåner. Enligt lagrummet ska en skattepliktig social förmån som återkrävs av mottagaren dras av i beskattningen såsom ett särskilt återkravsavdrag under det år då prestationen har återkrävts av mottagaren.

Om återbetalningsåret är året efter det ursprungliga utbetalningsåret och utbetalaren hinner anmäla återkravet innan beskattningen slutförts, beaktas återbetalningen i beskattningen för det ursprungliga utbetalningsåret. I beskattningen görs då inte ett återkravsavdrag, utan den prestation som återkrävts enbart minskar den beskattningsbara bruttoinkomsten. Förskottsinnehållning som hänför sig till inkomst som återkrävts räknas inte heller mottagaren till godo.

En prestation kan återkrävas också på så sätt att utbetalaren av en förmån som beviljas senare betalar förmånen direkt till en annan utbetalare som betalade ut en tidigare förmån. Enligt 112 a § 3 mom. i ISkL utgör en prestation som en utbetalare av en senare förmån betalar ut direkt till utbetalaren av en tidigare skattepliktig förmån inte skattepliktig inkomst. Den tidigare betalade prestationen är skattepliktig inkomst det år då den har erhållits.

Återkrav av sociala förmåner har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Återkrav av sociala förmåner och en ny 112 a § i inkomstskattelagen.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Minna Palomäki