Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningssatser för löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning för år 2019

Har getts
26.11.2018
Diarienummer
VH/2277/00.01.00/2018
Giltighet
1.2.2019 - Tills vidare

Skatteförvaltningen har med stöd av 2 § 1 mom. och 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), sådana de lyder, 2 § 1 mom. i lag 516/2010 och 6 § 1 mom. i lag 775/2016, fastställt grunderna för beräkning av förskottsinnehållningssatserna och den förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning enligt följande:

1 Beräkning av förskottsinnehållningssatsen och tilläggsprocenten

Förskottsinnehållningen beräknas enligt 3 och 4 § i lagen om förskottsuppbörd så att förskottsinnehållningens belopp så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter som den skattskyldige, enligt den lag om skatteskalorna som gäller för skatteåret och enligt de övriga skattegrunderna för skatteåret, ska betala för sin inkomst som omfattas av förskottsinnehållning.

1.1 Personer för vilka skattekort beräknas

För allmänt skattskyldiga fysiska personer som har sådana andra förskottsinnehållningspliktiga inkomster som avses nedan i kapitel 3 än pensioner eller prestationer, ska en förskottsinnehållningssats och en tilläggsprocent beräknas för löneinkomster. För 16–20-åringar och för personer som är yngre än detta och tidigare haft löneinkomster som är mindre än 10 000 euro beräknas ett skattekort för en presumtiv löneinkomst på 10 000 euro. För 21–65-åringar vars inkomster är högst 15 000 euro beräknas ett skattekort för en presumtiv löneinkomst på 15 000 euro.

För personer vars förskottsbetalningspliktiga förvärvsinkomster uppgår till 6 000 euro eller mer beräknas en förskottsinnehållningssats, en inkomstgräns och en tilläggsprocent utifrån de förskottsbetalningspliktiga förvärvsinkomsterna och eventuella förskottsinnehållningspliktiga inkomster för att meddelas vidare till utbetalare av förmåner.

Om personen får deltidspension, partiell förtida ålderspension, delinvalidpension, partiellt rehabiliteringsstöd, partiell olycksfallspension, partiell pension för trafikskada eller pensionsstöd och löneinkomster, beräknas en lika stor förskottsinnehållningssats för pensionsinkomsten och lönen.

1.2 Personer för vilka skattekort inte beräknas eller skrivs ut

Skattekort beräknas inte för en allmänt skattskyldig löntagare som har flyttat till en utländsk kommun under 2018 eller tidigare. För allmänt skattskyldiga beräknas förskottsskatt och för pensionstagare en förskottsinnehållningssats, oberoende av hemkommunen.

Om den skattskyldige har flyttat utomlands, utskrivs och postas inte ett löneskattekort för hen utifrån en presumtiv inkomst på 10 000 eller 15 000 euro.

2 Beräkning av förskottsskatt

En allmänt skattskyldig som har förskottsbetalningspliktiga inkomster påförs som förskottsbetalning en förskottsskatt i enlighet med 3 och 4 § i lagen om förskottsuppbörd.

Vid förskottsbetalning ska den skattskyldiga påföras ett skattebelopp som så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda belopp av skatter och avgifter som den skattskyldiga, enligt de skattegrunder som ska tillämpas under skatteåret, ska betala för sina inkomster, minskat med det belopp som beräknas inflyta i form av förskottsinnehållning.

Små förskottsbetalningspliktiga inkomster kan emellertid beaktas vid förskottsinnehållningen, på det sätt som beskrivs nedan i kapitel 3.3.

3 Inkomster

3.1 Förvärvsinkomster som används som grund för beräkningen av förskottsinnehållningssatsen

Till inkomsten som ligger till grund för beräkningen av förskottsinnehållningssatsen och tilläggsprocenten räknas den penninglön för huvudsyssla som fastställts vid den senast slutförda beskattningen (2017), biinkomster, sjöarbetsinkomster, naturaförmåner, lönegarantier, periodiska ersättningar, arbetslöshetsdagpenning, utbildningsstöd, vuxenutbildningsstöd samt dagpenning som betalas med stöd av en sjuk-, patient-, olycksfalls- och trafikförsäkring, pensionsinkomster som pensions- eller prestationsutbetalaren anmält genom direktöverföring samt avträdelsestöd. Penninglönen för huvudsysslan och biinkomsterna räknas ihop till den förskottsinnehållningspliktiga lönen. Löneinkomsten för 2017 höjs med 4,0 %. Om uppgiften om löneinkomsterna är från förskottsuppbördens ändringsberäkningar (2018), höjs den med 2,0 %.

Om uppgiften om löneinkomsterna är från den senast slutförda beskattningen och det finns uppgift om löneposter som inte ingår i grunden för dagpenningspremie enligt 11 kap. 2 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen, dras dessa poster av från de löneinkomster som används som grund för beräkningen, eftersom de inte förväntas utgöra fortlöpande inkomster.

Förmånerna från den senast slutförda beskattningen (2017) räknas om till löneinkomst enligt följande: utbildningsstöd, dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, arbetspraktikstöd som betalats med stöd av sysselsättningsförordningen och sjukförsäkringens dagpenning höjs med 40 procent. Efter det att förmånerna räknats om till löneinkomst höjs uppgiften från den senast slutförda beskattningen med 4,0 %. Om uppgiften är från förskottsuppbördens ändringsberäkning (2018), ändras den till löneinkomst och lönen höjs med 2,0 %.

Från biinkomsterna som selekterats från den senast slutförda beskattningen dras av de inkomster som i årsanmälan anmälts med kod 7K (Av arbetsgivaren som har fast driftställe i Finland betald lön till en arbetstagare som inte är försäkrad i Finland), eftersom dessa inkomster inte förväntas utgöra fortlöpande inkomster.

Vid beräkningen av skattekort för lön beräknas ett skattekort för förskottsinnehållningspliktiga löner och naturaförmåner, sjöarbetsinkomst, inkomster från Åland landsvägsfärja, arvoden till närståendevårdare och arvoden till familjevårdare. Biinkomsterna räknas till skattekortets inkomstgräns för förskottsinnehållningspliktiga löner och naturaförmåner. Till inkomstgränsen för skattekortet för lön räknas också bruksavgifter, arbetsersättningar till personer som inte är införda i förskottsuppbördsregistret (momsskyldiga och icke-momsskyldiga) och idrottsmäns arvoden som utgör förvärvsinkomst samt andra skattepliktiga och förskottsinnehållningspliktiga förvärvsinkomster. Från de förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningarna (momsskyldig) dras av utgifterna som hänför sig till arbetsersättningen och de återstående förskottsinnehållningspliktiga nettoarbetsersättningarna (momsskyldig) beaktas vid beräkningen av avdragen och skatterna.

Andra än de ovan nämnda inkomsterna beaktas som sådana.

Det uppskattas att beloppet av 21–65-åringars löneinkomst är 15 000 euro, om de inkomster som beaktas på ovan nämnda sätt understiger 15 000 euro. Även beloppet av sjöarbetsinkomst uppskattas till 15 000 euro i en motsvarande situation.

3.2 Förskottsbetalningspliktiga förvärvs- och kapitalinkomster

Vid fastställandet av den förskottsskatt som ska betalas vid förskottsbetalningen beaktas den skattskyldiges skattepliktiga inkomster som inkomster, om de antas fortgå. Förskottsbetalningspliktiga utlandsinkomster ingår i beräkningen enligt den fastställda beskattningen för 2017.

Vid beräkningen beaktas inte dividendinkomster, överskott som andelslag betalat eller dividendinkomster från utlandet. Inkomster av virkesförsäljning enligt 43 § i inkomstskattelagen beaktas inte. Ingen förskottsskatt beräknas heller för bruksavgifter som utgör kapitalinkomst, utan för inkomsten beräknas ett skattekort.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning, delägares inkomstandelar från beskattnings- och näringssammanslutningar samt kapital- och förvärvsinkomster från näringsverksamhet, jordbruk och renhushållning tas med i beräkningen enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen eller enligt uppgifterna i förskottsuppbördens ändringsberäkningar.

De inkomster som omfattas av förskottsbetalning i den senast slutförda beskattningen ska höjas enligt följande:

  • en fysisk persons inkomst av näringsverksamhet och en sammanslutnings
    förvärvsinkomst av näringsverksamhet höjs med 7,5 %.

Övriga inkomster än ovan nämnda används som sådana.

Företagaravdraget beräknas enligt 5 % utifrån förvärvs- och kapitalinkomsterna av näringsverksamhet och jordbruk samt från en näringssammanslutning, beskattningssammanslutning eller utländsk sammanslutning.

Hyresinkomster från aktielägenheter, fastigheter och annan egendom samt förskottsbetalningspliktiga löneinkomster tas med i beräkningen som sådana enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Om det finns en uppdaterad uppgift om hyresinkomsterna för skatteåret 2019 används den.

Övriga kapitalinkomster tas med i beräkningen som sådana, om de har anmälts för förskottsuppbördens ändringsberäkning.

En dividend som grundar sig på arbetsinsats och beskattas som lön, en dividend som grundar sig på arbetsinsats och beskattas som arbetsersättning och en dividend som grundar sig på arbetsinsats och beskattas som lön till en FöPL/LFöPL-försäkrad företagare beaktas inte i beräkningen av skattekort och förskottsskatt.

3.3 Beaktande av kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning vid beräkningen av förskottsinnehållningssats

Små kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning tas med i beräkningen av förskottsinnehållningssatsen enligt följande regler.

Om de förskottsbetalningspliktiga inkomsterna uppgår till högst 7 000 euro, kan de beaktas vid beräkningen av förskottsinnehållningssatsen. Om de förskottsbetalningspliktiga inkomsterna sammanlagt överskrider 7 000 euro, påförs förskottsskatt.

Inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning beaktas inte vid beräkningen av förskottsinnehållningssatsen om skattekortet för lön är ett skattekort där inkomsten har uppskattats till 10 000 eller 15 000 euro eller ett skattekort för sjöarbetsinkomst, eller om den skattskyldiges enda förvärvsinkomster är finsk pensionsinkomst för vilken endast finsk sjukvårdspremie ska fastställas.

Kapitalinkomster och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning beaktas inte vid beräkningen av förskottsinnehållningssats, om det för den skattskyldige har sparats en uppgift på skattekortet om att inkomster som omfattas av förskottsbetalning inte ska beaktas.

Om det i beräkningen ingår bruksavgift eller pension som ska beskattas som kapitalinkomst, ska en förskottsinnehållningssats beräknas för inkomsten.

Den högsta innehållningssatsen på skattekort är 60 %. Inkomst som omfattas av förskottsbetalning tas inte med på skattekortet om förskottsinnehållningssatsen skulle överstiga 60 %.

För inkomster som inte har beaktats på skattekortet fastställs en förskottsskatt för den skattskyldige.

3.4 Arbetsinkomst i företagarförsäkring som grund för beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Pensionsförsäkringsanstalterna anmäler de för år 2019 uppskattade arbetsinkomster som utgör grunden för försäkringspremierna och den blivande pensionen från företagarpensionsförsäkringen (FöPL-arbetsinkomst) eller lantbruksföretagarens pensionsförsäkring (LFöPL-arbetsinkomst). Arbetsinkomsterna ersätter de i 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen angivna skattepliktiga inkomsterna och sjukförsäkringens sjukvårdspremie fastställs på basis av de arbetsinkomster och sådana övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt bestämmelsen inte ska ersättas med arbetsinkomsterna.

Vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie ersätts med arbetsinkomst den del av de förskottsinnehållningspliktiga lönerna och förskottsbetalningspliktiga löneinkomsterna som enligt den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkning utgör löneinkomst av företagsverksamhet. Med arbetsinkomst ersätts även den del av sjöarbetsinkomsten som enligt den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkning utgör sjöarbetsinkomst av företagsverksamhet.

FöPL-arbetsinkomst ersätter förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningar (momsskyldiga), förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningar (icke-momsskyldiga), arbetsersättning som omfattas av förskottsbetalning och ingår i den personliga förvärvskällan, annan förvärvsverksamhet (t.ex. servicepenning, privat familjedagvårdare), familjevårdarens arvode och närståendevårdarens arvode.

Med LFöPL-arbetsinkomst ersätts inga arbetsersättningar.

FöPL-arbetsinkomst ersätter de bruksersättningar som utgör förvärvsinkomst och omfattas av förskottsinnehållning. Med FöPL-arbetsinkomst ersätts även förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och förvärvsinkomsten av en sammanslutnings näringsverksamhet.

Grunden för en LFöPL-försäkring kan vara antingen jordbruk, sjöarbetsinkomst, jordbruk och sjöarbetsinkomst, stipendium, stipendium och jordbruk, stipendium och sjöarbetsinkomst eller stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst. Grunden för LFöPL-försäkringen påverkar vilka inkomster som LFöPL-arbetsinkomsten ska ersätta vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie. LPA sänder grunden för försäkringen för förskottsuppbörden.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är jordbruk, används LFöPL-arbetsinkomsten för att ersätta förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och näringsverksamhetens förvärvsinkomst från sammanslutningar samt sjöarbetsinkomsten från eget företag men inte de övriga inkomsterna som ersätts med LFöPL-arbetsinkomsten. Om inkomster som avses här likväl förekommer, ska de beaktas som sådana i beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten alla de ovan nämnda inkomsterna.

Om grunden för LFöPL -försäkringen är stipendium, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten stipendiet men inte de övriga inkomster som ska ersättas med LFöPL-arbetsinkomsten. Om inkomster som avses här likväl förekommer, ska de beaktas som sådana i beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är stipendium och jordbruk, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten samtliga ovan nämnda inkomster och förvärvsinkomster av näringsverksamheten och förvärvsinkomster sammanslutningars näringsverksamhet samt sjöarbetsinkomsten från ett eget företag.

Om den skattskyldige har både FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster, ersätts alla skattepliktiga inkomster enligt ovan nämnda reglerna vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

3.5 Arbetsinkomst i företagarförsäkring som grund för beräkningen av sjukförsäkringens dagpenningspremie

De FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster som pensionsförsäkringsanstalterna anmält ersätter de skattepliktiga inkomsterna i 18 kap. 15 § i sjukförsäkringslagen vid beräkningen av sjukförsäkringens dagpenningspremie. Sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs på basis av arbetsinkomster och sådana arbetsinkomster och löner som enligt bestämmelsen inte ersätts med FöPL/LFöPL-arbetsinkomst.

Företagarens förhöjda dagpenningspremie för 18–68-åriga är 0,23 % av FöPL-arbetsinkomsten.

4 Avdrag vid beräkning av förskottsinnehållningssatsen, tilläggsprocenten och förskottsskatten

4.1 Naturliga avdrag

4.1.1 Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats

Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beaktas enligt den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Av kostnaderna beräknas som avdrag den andel som överstiger 750 euro, dock högst 7 000 euro.

Vid beräkningen beaktas inte veckoslutsresor, kostnader för resor i specialbranscher eller kostnader för resor till den sekundära arbetsplatsen.

4.1.2 Utgifter för resor mellan bostad och arbetsplats vid kommunalbeskattningen på Åland

Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beaktas enligt den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Vid beräkningen av utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen vid kommunalbeskattningen på Åland beaktas om utgifterna är sådana som har en självriskandel om 600 euro eller om de ska beaktas utan självrisk. Därutöver ska som reseutgifter beaktas det åländska hyreskostnadsavdraget, vars självrisk tillsammans med de reseutgifter som har en självrisk är 600 euro. För utgifterna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beviljas vid kommunalbeskattningen på Åland ett avdrag som uppgår till högst 6 000 euro.

4.1.3 Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer

Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer beaktas enligt den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkningar.

4.1.4 Övriga utgifter för förvärvande av inkomst

Övriga utgifter för förvärvande av inkomst beaktas i enlighet med uppgifterna i den senast slutförda beskattningen eller uppgifterna i förskottsuppbördens ändringsberäkning till den del dessa överstiger avdraget för förvärvande av inkomst. Kostnader som arbetsgivaren ersatt med stöd av 15 § i lagen om förskottsuppbörd räknas inte till utgifterna för förvärvande av inkomst och de beaktas inte vid beräkningen. Utgifterna för förvärvande av kapitalinkomst beaktas inte om det inte finns kapitalinkomster i beräkningen.

4.1.5 Avdrag för bostad på arbetsorten

Avdraget för bostad på arbetsorten beaktas enligt den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Avdrag för bostad på arbetsorten beviljas som en kostnad för förvärvande av inkomst till ett belopp om högst 450 euro per kalendermånad.

Avdraget för bostad på arbetsorten beräknas till samma belopp såväl för dem som bor på fastlandet som för dem som bor i en åländsk kommun.

4.1.6 Avdrag för förvärvande av inkomst

Avdraget för förvärvande av inkomst fastställs för samtliga löntagare till 750 euro, dock högst till löneinkomstens belopp.

4.2 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten i stats- och kommunalbeskattningen

4.2.1 Avdrag för pensionsförsäkringspremier

Som pensionsförsäkringspremie beräknas 6,75 % av förskottsinnehållningspliktig lön och sjöarbetsinkomst. Pensionsförsäkringspremier beräknas från och med att den skattskyldige fyller 17 år. För dem som fyller 17 år mitt under året börjar pensionsförsäkringspremien beräknas från och med månaden efter den månad då åldersgränsen har uppnåtts. Pensionsförsäkringspremien beräknas tills en skattskyldig som är född 1957 fyller 68 år, en skattskyldig som är född 1958–1961 fyller 69 år och en skattskyldig som är född 1962 eller senare fyller 70 år. Fram till slutet av år 2025 beräknas pensionsförsäkringspremien förhöjd från ingången av den månad som följer på månaden då arbetstagaren fyller 53 år fram till den månad då arbetstagaren fyller 63. Som höjd pensionsförsäkringspremie beräknas 8,25 % av den förskottsinnehållningspliktiga lönen.

Som arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas 1,50 % av lönen.

För företagare för vilka för förskottsuppbörden 2019 en pensionsförsäkringsanstalt lämnat uppgiften om arbetsinkomst som utgör grunden för FöPL- eller LFöPL-försäkring beräknas pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremierna endast på den del av den förskottsinnehållningspliktiga lönen som inte intjänats i företagsverksamheten.

För den som får löneinkomst från åländsk landsvägsfärja beräknas en pensionsförsäkringspremie.

Pensionsförsäkringspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas inte på förskottsinnehållningspliktig lön, om inga pensions- eller arbetslöshetsförsäkringspremier har tagits ut på lönen vid den senast fastställda beskattningen. Arbetspensionspremie beräknas på arvodet till en familjedagvårdare om det inte vid det föregående årets ändringsberäkning har uppdaterats en uppgift om att arbetspensionspremie inte ska beräknas på lönen. Arbetspensionspremie beräknas inte på arvodet till en närståendevårdare, om det inte vid förskottsuppbördens ändringsberäkning har uppdaterats en uppgift om att arbetspensionspremie ska beräknas på lönen.

Premierna för en kollektiv pensionsförsäkring beaktas som avdrag upp till 5 000 euro.

Om uppgiften om FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst fattas, lämnas FöPL- eller LFöPL-pensionsförsäkringspremierna obeaktade som avdrag.

Premierna för en frivillig pensionsförsäkring eller ett avtal om långsiktigt sparande dras av från kapitalinkomst. Dessa premier får dras av från kapitalinkomsterna upp till 5 000 euro. På premierna beräknas vid behov en särskild underskottsgottgörelse som överförs till avdrag från skatten på förvärvsinkomsterna.

4.2.2 Sjukförsäkringens dagpenningspremie som ska dras av

Sjukförsäkringens dagpenningspremie som beaktas som avdrag är 1,54 % av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien. Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas för dem som fyllt 16 år och till dess att den skattskyldige fyller 68 år. Dagpenningspremie beräknas inte om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och arbetsinkomsten understiger 14 282 euro.

I fråga om personer som mitt under året fyller 16 år ska inkomsten som utgör grunden för hela årets dagpenningspremie divideras med 12 och kvoten multipliceras med antalet resterande månader efter födelsemånaden. Resultatet är den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien som utgör grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie. Förhöjningen av sjukförsäkringspremien bildas i beräkningen på den andel av den beskattningsbara förvärvsinkomst i kommunalbeskattningen för vilken dagpenningspremie inte fastställs.

I fråga om personer som mitt under året fyller 68 år ska inkomsten som utgör grunden för hela årets dagpenningspremie divideras med 12 och kvoten multipliceras med antalet månader som består av födelsemånaden och de föregående månaderna. Resultatet är den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien som utgör grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie. Förhöjningen av sjukförsäkringspremien bildas i beräkningen av den andel av förvärvsinkomsten som ska beskattas i kommunalbeskattningen, för vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie inte fastställs.

För personer som är under 16 år eller 68 år eller äldre beräknas sjukförsäkringens dagpenningspremie inte på basis av åldern. Förhöjningen av sjukförsäkringspremien beräknas på den andel av den beskattningsbara förvärvsinkomst i kommunalbeskattningen för vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie inte fastställs.

Dagpenningspremiens belopp beaktas som avdrag från nettoförvärvsinkomsterna.

Företagarens förhöjda dagpenningspremie som ska dras av beräknas till 0,23 % av hela FöPL-arbetsinkomsten för personer som är 18–68 år.

4.2.3 Sjöarbetsinkomstavdrag

Sjöarbetsinkomstavdraget beräknas för mottagare av sjöarbetsinkomst enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Beloppet av sjöarbetsinkomstavdrag som beviljas i statsbeskattningen och kommunalbeskattningen är 20 % av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomst, dock högst 7 000 euro. När det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomst överskrider 50 000 euro minskas sjöarbetsinkomstavdragets belopp med 5 % till den del sjöarbetsinkomsten överskrider 50 000 euro.

4.3 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen

4.3.1 Invalidavdrag vid kommunalbeskattningen

Invalidavdraget beräknas enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen eller enligt en anmälan som Skatteförvaltningen har sparat.

Invalidavdrag beräknas om den skattskyldige haft andra inkomster än pensionsinkomster vid kommunalbeskattningen. Invalidavdraget på andra förvärvsinkomster än pensionsinkomst är den del av 440 euro som invaliditetsprocenten utvisar då invalidprocenten är minst 30 %, dock högst beloppet av annan nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen än pensionsinkomst. En skattskyldig som har haft skattepliktig pensionsinkomst år 1982 får vid kommunalbeskattningen dra av ett invalidavdrag som motsvarar beloppet av det invalidavdrag hen hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, såvida hen inte enligt gällande bestämmelser har rätt till ett större invalidavdrag.

4.3.2 Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen

Vid kommunalbeskattningen görs från en fysisk persons nettoförvärvsinkomster ett förvärvsinkomstavdrag görs före grundavdrag. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt en annan (arbetsersättning), bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning. Avdraget är 51 procent av det belopp varmed ovan nämnda inkomster överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 28 % av det belopp som överstiger detta. Avdraget är dock högst 3 570 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 14 000 euro minskar avdraget med 4,5 procent av det belopp som nettoförvärvsinkomsten överstiger 14 000 euro med.

4.3.3 Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Grundavdraget vid kommunalbeskattningen är 3 305 euro minskat med 18 % av andel av inkomsterna som överstiger detta belopp. Grundavdraget beräknas på nettoförvärvsinkomsten efter att de avdrag som beviljas vid kommunalbeskattningen har gjorts.

Grundavdraget vid kommunalbeskattningen beräknas till samma belopp såväl för dem som bor på fastlandet som för dem som bor i en åländsk kommun.

4.4 Avdrag från skatten

4.4.1 Arbetsinkomstavdrag

Arbetsinkomstavdraget beräknas på samma förvärvsinkomster som förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen.

Grunden för beräkningen är löneinkomst, förvärvsinkomst av arbete eller tjänst som utförts åt en annan, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, förvärvsinkomst av företagsinkomst som ska fördelas eller av jordbruk samt förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning.

Avdraget utgör 12,2 % av det belopp med vilket de ovan nämnda inkomsterna överstiger 2 500 euro. Avdragets maximibelopp är 1 630 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,72 % av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överskrider 33 000 euro.

Arbetsinkomstavdraget dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet på den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten, ska det göras från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter.

Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.

4.4.2 Arbets- och pensionsinkomstavdrag

Arbets- och pensionsinkomstavdraget på Åland beräknas på samma förvärvsinkomster som förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen och det arbetsinkomstavdrag som görs på statsskatten. Till grunden för avdraget räknas även pensioner som utgör förvärvsinkomst.

Arbets- och pensionsinkomstavdraget är 10 % av de inkomster som utgör beräkningsgrunden. Avdragets maximibelopp är 100 euro. Avdraget beviljas inte överhuvudtaget om den skattskyldiges skattepliktiga förvärvsinkomster uppgår till 55 000 euro eller mera.

Arbets- och pensionsinkomstavdraget görs på den åländska kommunalskatten efter arbetsinkomstavdraget. Om avdraget överstiger beloppet av den åländska kommunalskatten, beviljas avdraget endast upp till beloppet av kommunalskatten.

4.4.3 Invalidavdrag vid statsbeskattningen

Invalidavdraget beräknas för den som är berättigad till det. Invalidavdraget är den andel av 115 euro som motsvarar invaliditetsgraden då invaliditetsgraden är minst 30 %. Avdraget görs från den statliga skatten på förvärvsinkomst. Det belopp av invalidavdraget vid statsbeskattningen som den skattskyldige inte har kunnat dra av överförs automatiskt till den andra av makarna vid förskottsuppbörden.

4.4.4 Underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

För den som är berättigad till underhållsskyldighetsavdrag beräknas en åttondedel av underhållsbidragen, dock högst 80 euro per minderårigt barn. Avdraget görs från den statliga skatten på förvärvsinkomst.

4.4.5 Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent uppstår ett underskott inom kapitalinkomstslaget om summan av avdragbara utgifter för förvärvande av inkomst och ränteutgifter är större än summan av de skattepliktiga kapitalinkomsterna.

Räntor på bostadsskuld och skuld för första bostad beaktas enligt den senast slutförda beskattningen eller enligt förskottsuppbördens ändringsberäkningar. För räntor på bostadsskuld och skuld på första bostad beaktas 25 % i beräkningen. Räntorna på skulder för förvärvande av inkomst beräknas som sådana.

Underskottsgottgörelsen är en andel som motsvarar inkomstskatteprocenten på kapitalinkomst (30 %) av det underskott i kapitalinkomstslaget som uppkommit under samma skatteår, dock högst 1 400 euro. Underskottsgottgörelsen för räntor på skuld för anskaffning av första bostad är 32 %. Detta maximibelopp höjs med 400 euro om den skattskyldige eller makarna tillsammans har försörjt ett minderårigt barn, och med 800 euro om antalet sådana barn varit två eller flera.

Från underskottsgottgörelsen dras av högst 3/4 från skatten på förvärvsinkomst till staten. Den återstående 1/4 dras proportionellt av från statens förvärvsinkomstskatt, kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremier.

Det belopp av underskottsgottgörelsen som inte kunnat dras av för den skattskyldige överförs inte automatiskt vid förskottsuppbörden till den andra maken.

Premierna för en frivillig individuell pensionsförsäkring och ett avtal om långsiktigt sparande dras av från kapitalinkomsterna efter att de avdragbara utgifterna för förvärvande av inkomst och ränteutgifterna har dragits av. Till den del de skattepliktiga kapitalinkomsterna inte räcker till för att dra av premierna beaktas den del som inte dragits av som särskild underskottsgottgörelse.

Särskild underskottsgottgörelse dras av i första hand från den inkomstskatt som ska betalas till staten för förvärvsinkomst. Om skatten på förvärvsinkomsterna till staten inte räcker till för att dra av särskild underskottsgottgörelse ska det icke-avdragna beloppet dras av från kommunalskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringens sjukvårdspremie i proportion till dessa. Den särskilda underskottsgottgörelsen dras av från skatt på förvärvsinkomster först efter det att den egentliga underskottsgottgörelsen dragits av.

Det belopp av den särskilda underskottsgottgörelsen som inte kunnat dras av för den skattskyldige överförs automatiskt vid förskottsuppbörden från den ena maken till den andra.

5 Beräkning av skattebelopp

5.1 Förvärvsinkomstskatt till staten, kommunalskatt, kyrkoskatt, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie

Förvärvsinkomstskatt till staten beräknas enligt den inkomstskatteskala som tillämpas skatteårets beskattning. Kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie samt sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas enligt de inkomstskattesatser som den skattskyldiges hemkommun och församling fastställt för skatteåret samt enligt sjukvårdspremieprocent (1,44 %), förhöjningsprocent för sjukvårdspremie (0,17 %), sjukförsäkringens dagpenningspremieprocent (1,54 %) och förhöjningsprocent för företagarens dagpenningspremie (0,23 %) som fastställts för skatteåret med två decimalers noggrannhet. Sjukvårdspremien för löne- och arbetsinkomst är 0 %. Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas inte om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och arbetsinkomsten understiger 14 282 euro.

Förvärvsinkomstskatten till staten beräknas utgående från den beskattningsbara förvärvsinkomsten efter att de ovan nämnda avdragen vid statens förvärvsinkomstbeskattning har gjorts. Från skatten på förvärvsinkomsterna till staten dras av avdrag från skatt enligt vad som beskrivits ovan.

Beloppet av kommunal- och kyrkoskatt är den andel av den skattskyldiges beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen som den skattskyldiges hemkommun och församling fastställt som inkomstskattesats för skatteåret i fråga. Den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen är beloppet efter att avdragen från förvärvsinkomsterna vid kommunalbeskattningen har gjorts.

Sjukvårdspremie är det belopp som motsvarar sjukvårdspremieprocenten av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten fås efter att man gjort naturliga avdrag och de avdrag som vid beräkningen av sjukvårdspremien har beräknats på nytt vid beräkningen av sjukvårdspremien från de skattepliktiga förvärvsinkomsterna, som består av eventuella FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsterna samt av de skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen inte har ersatts med arbetsinkomst. Sjukvårdspremien är den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien multiplicerad med sjukvårdspremieprocenten.

Den förhöjda sjukvårdspremien beräknas så att man från den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen eller från den vid beräkningen av sjukvårdspremien beskattningsbara förvärvsinkomsten drar av de bruttoinkomster som utgör grunden för dagpenningspremien och detta resultat multipliceras med procentsatsen för den förhöjda sjukvårdspremien. I praktiken fastställs sjukförsäkringens förhöjda sjukvårdspremier på basis av pensions- och förmånsinkomsterna och andra motsvarande inkomster.

Sjukvårdspremien och den förhöjda sjukvårdspremien beaktas i det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter då underskottsgottgörelsen relateras. Den beräknade sjukvårdspremien och den förhöjda sjukvårdspremien minskas med underskottsgottgörelsens andel av sjukvårdspremien, varvid resultatet utgör sjukförsäkringens sjukvårdspremie som ska betalas. Beloppet läggs till summan av skatterna och avgifterna.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas på basis av de inkomster som utgör grunden för dagpenningspremien. Det sammanlagda beloppet av följande inkomster utgör grund när dagpenningspremien räknas ut: förvärvsinkomster av lönenatur, sjöarbetsinkomst, idrottsmannaarvode, nettoarbetsersättning som omfattas av förskottsinnehållningen (momsskyldiga) och arbetsersättning som omfattas av förskottsinnehållningen (icke-momsskyldiga), närståendevårdares arvode och familjevårdararvode utan andel för kostnadsersättning. Förvärvsinkomster av lönekaraktär är förvärvsinkomster som omfattas av förskottsinnehållning och löneinkomster som omfattas av förskottsbetalning. Hos personer som får skattekort där inkomsten har uppskattats behandlas den uppskattade löneinkomsten som förvärvsinkomst av lönekaraktär. Om en förmån har räknats om till löneinkomst, behandlas den som förvärvsinkomst av lönekaraktär. Om det i beräkningen finns förvärvsinkomst som omfattas av förskottsbetalning i enlighet med kap. 2.3, beaktas den förvärvsinkomst som utgör grunden för dagpenningspremien.

Som grund för dagpenningspremien hos försäkrade enligt FöPL/LFöPL används det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomster av lönekaraktär som inte ersatts, sjöarbetsinkomst som inte ersatts, arvode till idrottsman, förskottsinnehållningspliktig nettoarbetsersättning som inte ersatts (momsskyldiga), förskottsinnehållningspliktig arbetsersättning som inte ersatts (icke-momsskyldiga), närståendevårdarens arvode som inte ersatts, familjevårdarens icke-ersatta arvode utan kostnadsersättningarnas andel, FöPL-arbetsinkomst, LFöPL-arbetsinkomst, arbetsersättning som omfattas av förskottsbetalning och som inte ersatts, förvärvsinkomst av näringsverksamhet som inte ersatts, förvärvsinkomst av sammanslutningars näringsverksamhet vilken inte ersatts, förvärvsinkomst av jordbruk vilken inte ersatts, förvärvsinkomst av sammanslutningars jordbruk vilken inte ersatts och förvärvsinkomst av renskötsel vilken inte ersatts samt förvärvsinkomst av annan förvärvsverksamhet vilken inte ersatts och förskottsbetalningspliktig löneinkomst som inte ersatts.

Inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien används också vid beräkningen av den skillnad på vilken man beräknar den förhöjda sjukvårdspremien.

Dagpenningspremien beräknas på den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien. Dagpenningspremien beräknas endast för 16–68-åringar på det sätt som avses i kap. 4.2.2.

För FöPL-försäkrade beräknas dessutom såsom företagares tilläggsfinansieringsandel företagares förhöjda dagpenningspremie på FöPL-arbetsinkomsten.

Den beräknade sjukförsäkringens dagpenningspremie jämte höjningarna beaktas som avdrag vid statsbeskattningen, vid kommunalbeskattningen och när man räknar ut den beskattningsbara förvärvsinkomst som används vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Den beräknade sjukförsäkringens dagpenningspremie jämte höjningarna läggs på skattebehovet, från vilket man dragit av avdragen från skatten på förvärvsinkomst till staten, underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen.

Om den skattskyldige inte får pension från utlandet, avdras den andel av arbetsinkomstavdrag som inte dragits av från skatten på förvärvsinkomst till staten, underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen från det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter. Om den skattskyldige får pension från utlandet, relateras underskottsgottgörelserna på det sätt som anges i kap. 4.4.5.

5.2 Rundradioskatt

Som rundradioskatt beräknas 2,5 % av det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster eller av en högre FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomst till den del summan överstiger 14 000 euro. I rundradioskatt betalas dock högst 163 euro. Rundradioskatten fastställs för sådana allmänt skattskyldiga i Finland som senast under skatteåret fyllt 18 år.

Dödsbon betalar rundradioskatt endast för dödsåret. Rundradioskatt fastställs inte för begränsat skattskyldiga eller sådana fysiska personer eller dödsbon som har hemkommun i landskapet Åland.

Från rundradioskatten görs inte avdrag på skatt. En internationell dubbelbeskattning som hänför sig till rundradioskatten undanröjs antingen med undantagandemetoden eller med avräkningsmetoden. Rundradioskatten läggs till summan av skatterna och avgifterna.

5.3 Kapitalinkomstskatt

På den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas skatten enligt kapitalinkomstskattesatsen (30 %). Till den del som kapitalinkomsten överstiger 30 000 euro beräknas skatten enligt den höjda inkomstskattesatsen för kapitalinkomst (34 %) på den överskjutande delen.

6 Beräkning av förskottsinnehållningssatsen

Förskottsinnehållningssatsen beräknas genom att räkna de sammanlagda skatternas procentuella andel av de inkomster som använts som grund för beräkningen av skatterna.

Procentsatsen beräknas med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas alltid uppåt till närmaste jämna eller halva procent.

7 Gränsen för tillämpning av förskottsinnehållningssatsen

Förskottsinnehållningssatsen kan endast tillämpas upp till den inkomstgräns som antecknats på skattekortet. Om den inkomstgräns som antecknats på skattekortet överskrids, verkställs förskottsinnehållning på den överskjutande delen enligt tilläggsprocenten. Inkomstgränsen på skattekortet följs upp på årsnivå. Skattekortets inkomstgräns för tiden 1.2–31.12 beräknas så att de i kap. 2 uppräknade förhöjda förskottsinnehållningspliktiga löneinkomsterna divideras med 12,5 och kvoten därefter multipliceras med 11,5.

8 Beräkning av tilläggsprocent

Den skattskyldiges tilläggsprocent fastställs utgående från den beskattningsbara inkomsten enligt följande skala:

Tilläggsprocentskala

Beskattningsbar förvärvsinkomst vid statsbeskattningen i euro Procent vid nedre gränsen %
17.600,00 – 20.200,00 6,00 %
20.200,01 – 22.300,00 9,00 %
22.300,01 – 23.500,00 11,00 %
23.500,01 – 26.400,00 16,00 %
26.400,01 – 43.500,00 17,25 %
43.500,01 – 59.800,00 19,50 %
59.800,01 – 76.100,00 21,25 %
76.100,01 - 31,25 %

Till det procenttal som skalan utvisar (procent vid nedre gränsen som betyder statens tilläggsprocentandel) läggs inkomstskattesatsen enligt den skattskyldiges hemkommun och församlingens inkomstskattesats samt sjukförsäkringens sjukvårdspremie (1,44) och sjukförsäkringens dagpenningspremie (1,54), vilket ger som resultat tilläggsprocenten. Församlingens inkomstskattesats används vid beräkningen av tilläggsprocent endast om den skattskyldige är medlem i en församling. Även för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie gäller att de används vid beräkningen av tilläggsprocenten endast om sjukförsäkringens sjukvårds- eller dagpenningspremie ska beräknas på basis av den skattskyldiges inkomster. Tilläggsprocenten beräknas med en halv procentenhets noggrannhet genom att avrunda talet uppåt eller nedåt till närmaste jämna eller halva procent. Tilläggsprocenten är minst två procentenheter större än förskottsinnehållningssatsen. Tilläggsprocenten kan vara högst 60,0.

Om den beskattningsbara inkomsten underskrider 17 600 euro, uppgår statens tilläggsprocentandel till 6,00 %.

För mottagare av sjöarbetsinkomst fastställs tilläggsprocenten på motsvarande sätt, men från tilläggsprocenten avdras 7 procentenheter om beloppet av sjöarbetsinkomst understiger 44 000 euro.

9 Beräkning av förskottsskatt

Om det i beräkningen endast ingår skattekortsinkomster och hyresinkomster som utgör förvärvsinkomst, ska förskottsskatten beräknas för kapitalinkomstandelen av kapitalinkomstskatten och personens rundradioskatt.

Om det i beräkningen ingår både skattekortsinkomster som utgör förvärvsinkomst och andra förskottsbetalningspliktiga förvärvs- och kapitalinkomster än hyresinkomster, delas inkomsterna proportionellt in i skattekortsinkomster och förskottsskatteinkomster. Från de skatter och avgifter som fås som resultat drar man av det beräknade skattebelopp som inflyter genom förskottsinnehållning.

10 Beslut om förskottsskatt och giroblanketter

Det minsta förskottsskattebeloppet som uppbärs är 170 euro. Förskottsskatten påförs så att den första möjliga uppbördsmånaden är januari. Förskottsskatten uppbärs, beroende på dess belopp, i två eller flera rater.

Skatteförvaltningen skickar beslutet om den påförda förskottsskatten och giroblanketterna till den skattskyldige.

11 Ikraftträdande

De förskottsinnehållningssatser som fastställs genom detta beslut tillämpas på prestationer som utbetalas 1.2.2019 eller därefter. Detta beslut ska även tillämpas på beräkningen av förskottsskatt som påförs fysiska personer för år 2019.

Helsingfors den 26 november 2018

 

Generaldirektör Markku Heikura

Ledande sakkunnig Mia Keskinen