Användarna berättar – Statistikcentralen: inkomstregistret har lett till att många bäckar små gjort en stor å

23.3.2022

Statistikcentralen samlar in data ur olika källor och sammanställer dem i en tillförlitlig och opartisk statistik över det finländska samhället. Statistik förs för medborgare, beslutsfattare, forskare och överhuvudtaget för alla som vill ha statistiska uppgifter om samhället.

Statistikcentralen använder uppgifter från inkomstregistret bland annat i sysselsättningsstatistiken, inkomstfördelningsstatistiken, nationalräkenskaperna, estimeringen av anställda i företagsregistret och lönesummaindexet, som offentliggörs varje månad.

– Från inkomstregistret inhämtas till exempel uppgifter om löntagarnas anställningar för sysselsättningsstatistiken. Motsvarande uppgifter inhämtades tidigare ur cirka tio källor. Det är en enorm förbättring att dataunderlaget har minskat, säger Jukka Pitkäjärvi, utvecklingschef som arbetar på personaldatalager inom Statistikcentralen.

Förutom att Statistikcentralen tillhandahåller statistik lämnar centralen också ut inkomstregistrets uppgifter till forskare. Via Statistikcentralens forskartjänster har inkomstregistrets uppgifter under coronapandemin lämnats ut exempelvis till Helsinki GSE:s Lägesrum.

– Forskarna på Lägesrummet har tillhandahållit offentliga aktörer data som stöd för det samhälleliga beslutsfattandet. Det handlar om data hur samhällsekonomin och arbetsmarknaden har utvecklats per månad och till och med per vecka under coronatiden. I detta arbete har uppgifterna i inkomstregistret varit en viktig datamängd, men inte den enda.

Statistikcentralen har redan också kännedom om nästa aktuella användningsändamål.

– Genom uppgifter från inkomstregistret ska vi följa upp läget inom välfärdsområdena, nämligen på vilket sätt antalet anställda under 2022 börjar utvecklas inom de nya välfärdsområdena, säger Pitkäjärvi.

Statistikcentralen får omfattande datamängder från inkomstregistret

Statistikcentralen får tillgång till ungefär alla löne- och förmånsuppgifter som samlats in till inkomstregistret. I praktiken innebär det en stor datamängd som har krävt mycket arbete när det gäller att planera och genomföra de tekniska lösningarna för dataöverföring och datalager. En särskild utmaning vid användningen av uppgifterna för statistiska syften är också att inkomstregistret i första hand är uppbyggt för annat beslutsfattande för myndigheterna.

– Skillnaden mellan oss och andra informationsanvändare är att Statistikcentralen har tillgång till ett omfattande dataunderlag som samlats in om olika fenomen i samhället och som uppgifter från inkomstregistret kan fogas till eller utnyttjas vid sidan om, säger Pitkäjärvi.

Statistikcentralen offentliggör hundratals officiella statistiska uppgifter varje år. Sett till hela skalan för den officiella statistiken har användningen av uppgifter från inkomstregistret först kommit i gång.

– I detta arbete har vi ännu en outnyttjad potential. Vi ska ännu öka och fördjupa vår kunskap om inkomstregistret och noggrant utreda vilka möjligheter uppgifterna i inkomstregistret ger och å andra sidan vilka ändamål inkomstregistret eventuellt inte är lämpligt för.

Experimentell statistik beskriver nya fenomen

Utöver officiell statistik tillhandahåller Statistikcentralen experimentell statistik. Genom experimentell statistik beskrivs nya fenomen och dessutom utnyttjas data av ny typ eller nya beräkningsmetoder. En del av den experimentella statistiken kan bli en del av den officiella statistiken.

– Uppgifter som inhämtats från inkomstregistret har till exempel används för att sammanställa statistiken Tulorekisterin palkat ja palkkiot (Löner och arvoden i inkomstregistret) under ungefär ett års tid. I vår tillhandahålls en experimentell sysselsättningsstatistik, där uppgifter från inkomstregistret kombineras med uppgifter från arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande och med olika registeruppgifter om studier och utbildning. Och den experimentella statistiken kan vidareutvecklas utifrån respons från användare av statistiken, säger Pitkäjärvi.

Uppgifterna i inkomstregistret kan också vara en efterfrågad datamängd i Statistikcentralens forskartjänster.

– Från början av 2022 används löneuppgifterna i inkomstregistret i tolv forskningsprojekt och förmånsinkomstuppgifterna i fyra forskningsprojekt.

När det gäller avgiftsbelagda tjänster tar Pitkäjärvi upp till exempel statistikdatabasen som tagits fram i samarbete mellan Statistikcentralen och Skatteförvaltningen och där Statistikcentralen månatligen producerar statistik utifrån inkomstregistrets pensionsinkomstuppgifter.

Omfattande uppgifter behövs även i statistikföringen

Statistikcentralen önskar att arbetsgivarna och andra informationsanvändare ska lämna så högklassiga uppgifter som möjligt i största möjliga omfattning till inkomstregistret. Exempelvis uppgifterna om anställningar, arbetstider och specificerade inkomstslag är viktiga för statistikföringen. I flera statistiska uppgifter används framför allt uppgifter om driftställen.

– Vilka ett företags driftställen är och vilka driftställen de anställda arbetar på. Om dessa uppgifter i större omfattning kunde inhämtas från inkomstregistret, skulle det vara utomordentligt. En annan uppgift som är nyttig för oss är en närmare bestämd yrkesbeteckning. Om vi fick uppgifter om personernas närmare bestämda yrkesbeteckningar, skulle vi kunna inskränka eller delvis till och med slopa en del av våra datainsamlingar.

De uppgifter som nu inhämtas från inkomstregistret används vid tre datainsamlingar, men den egna datainsamlingen har inte ens i dessa situationer helt kunnat slopas.

– I detta arbete har vi fortfarande en hel del att göra. Vi borde kunna ersätta eller inskränka våra datainsamlingar ytterligare med uppgifter från inkomstregistret. Utvecklingen sker vid sidan av det övriga statistikarbetet och därför tar den tid, säger Pitkäjärvi.

– Vi har många utvecklingsidéer att förverkliga. Vi utreder till exempel på vilket sätt uppgifter i inkomstregistret kan utnyttjas i enkätundersökningen för arbetskraftsundersökningen. I enkätundersökningen är det eventuellt möjligt att utelämna vissa frågor från intervjubatteriet och inhämta uppgifterna från inkomstregistret.

Med tanke på statistikföringen är det viktigast att uppgifterna lämnas in till inkomstregistret med största möjliga noggrannhet. Om det nuvarande datainnehållet utökades, skulle det enligt Statistikcentralen vara nyttigt att inkludera företagarnas inkomstuppgifter och kapitalinkomster, till exempel hyresinkomster, i inkomstregistret.

Ta del av Statistikcentralens experimentella statistik, där uppgifter från inkomstregistret har utnyttjats (på finska): Tulorekisterin palkat ja palkkiot | Statistikcentralen (stat.fi)

I serien Användarna berättar ger organisationer som använder uppgifter i inkomstregistret sin syn på fördelarna och utmaningarna med användning av uppgifterna.

Läs också tidigare delarna av serien: