Användarna berättar ‒ arbetsolycksfallsförsäkrare: inkomstregistrets användbarhet hänger på korrekt anmälda uppgifter

6.9.2021

Inom arbetsolycksfallsförsäkring används uppgifterna i inkomstregistret för att fastställa försäkringspremier.

‒ På ett konkret plan innebär inkomstregistret att arbetsgivarna inte längre behöver använda en extra blankett i försäkringsärenden om de uppgifter som behövs för att fastställa försäkringspremien för arbetsolycksfall och yrkessjukdomar har lämnats till inkomstregistret, berättar jurist Teemu Kastula från LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag, som är ett bolag som erbjuder lagstadgade försäkringar för arbetsolycksfall och yrkessjukdomar.

Ur försäkringsbolagets perspektiv är det viktigt att man anmäler yrkeskategorin i varje arbetstagares anmälan om löneuppgifter. Yrkeskategorin ska motsvara arbetets faktiska risker för att försäkringspremien ska kunna fastställas korrekt. Uppgifterna om yrkeskategori används också i statistikföringen och arbetarskyddet.

En annan väsentlig uppgift för försäkringsbolagen är typ av försäkring. Om inkomster med typen av försäkring avgränsas utanför försäkringspremien, påför försäkringsbolaget fel försäkringspremie. En felaktig försäkringspremie tryggar inte de försäkrade arbetstagarnas intressen och motsvarar inte de faktiska olycksfalls- och yrkessjukdomsriskerna. Felaktiga uppgifter påverkar också ersättningsärenden, eftersom korrekta uppgifter för fastställandet av arbetstagarens ersättning för inkomstbortfall inte är tillgängliga.

‒ Om en arbetstagare ska ha försäkring för arbetsolycksfall och yrkessjukdomar, kan man som typ av försäkring inte ange ”omfattas inte av försäkringspremien för arbetsolycksfall och yrkessjukdomar”. Däremot omfattas en FöPL-försäkrad företagare inte av den obligatoriska arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen och då ska man i Typ av undantag från försäkring ange: Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring), påpekar Kastula.

Om en arbetsgivare har flera arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringar, ska dessutom försäkringsnumret och försäkringsbolagets nummer anges. Om uppgiften saknas kan inkomsten inte hänföras till rätt försäkringspremie. Om försäkringsbolaget byts ska man komma ihåg att anmäla de ändrade försäkringsuppgifterna till inkomstregistret.

När det gäller ersättningar behövs ofta kompletterande uppgifter

Vid handläggningen av ersättningar för arbetsolycksfall och yrkessjukdomar används uppgifterna i inkomstregistret för att fastställa beloppet av ersättning för inkomstbortfall. Löneuppgifterna inverkar på beloppet av dagpenning eller olycksfallspension till en person.

En utmaning vid ersättningshandläggningen är att relevanta uppgifter saknas i inkomstregistret. De uppgifter som behövs är ofta helt eller delvis kompletterande, dvs. uppgifter som det är frivilligt att anmäla till inkomstregistret och som arbetsgivarna inte alltid anmäler. Bestämmelserna om ersättning för inkomstbortfall i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är dessutom inte helt i linje med inkomstregistret, och därför behövs det nästan alltid ytterligare information av arbetsgivaren för att fastställa ersättningen.

‒ I och med inkomstregistret fick vi som handlägger ersättningar i praktiken en ny informationskälla, eftersom vi fortfarande i allmänhet behöver ytterligare information av arbetsgivare för att fastställa ersättning för inkomstbortfall. Inom försäkringspremier kan uppgifter i inkomstregistret däremot utnyttjas relativt smidigt, förutsatt att uppgifterna anmälts korrekt, berättar Kastula.

Därför uppmanar Kastula att man anmäler alla uppgifter om prestationer samtidigt och så exakt som möjligt, dvs. med anmälningssätt 2. Dessutom vore det bra att anmäla alla kompletterande uppgifter om till exempel anställning och frånvaro.

‒ Det gäller att komma ihåg att de uppgifter som anmäls till inkomstregistret inte endast påverkar försäkringspremierna utan också ersättningarna för inkomstbortfall till försäkrade. I sista hand är det viktigt att anmäla uppgifterna korrekt och rätta felen för att en person som skadats i en arbetsolycka ska få rätt ersättning för inkomstbortfall.

Inkomstregistret möjliggör information av jämn kvalitet

I och med inkomstregistret anmäls betalda löner endast en gång till inkomstregistret, där informationen är tillgänglig för de användare som behöver den. Detta möjliggör information av en jämn kvalitet, eftersom samma löneuppgifter är tillgängliga för till exempel arbetsolycksfallsförsäkrare, arbetslöshetsförsäkrare, arbetspensionsanstalter, Skatteförvaltningen och Fpa.

‒ Anmälan om löneuppgifter har mycket vittgående konsekvenser. De löner som anmäls till inkomstregistret påverkar inte bara arbetstagarens beskattning utan också hens socialskydd, säger Kastula.

När samma uppgifter är tillgängliga för flera ställen minskar möjligheterna till missbruk. De som använder information i inkomstregistret ansvarar för kontrollen av informationens riktighet utifrån sin sektor. I den kontroll som arbetsolycksfallsförsäkrarna utövar följer man upp att arbetsgivare som tecknat försäkring uppfyller skyldigheterna enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, inklusive anmälan av löneuppgifter som inverkar på försäkringspremien.

‒ När man börjar utreda motstridigheter i löneuppgifterna stöter man oftast på anmälningsfel. Ibland kan det också handla om tekniska fel, men direkt missbruk är som tur sällsynt, säger Kastula och påpekar att man lär sig med tiden hur det hela ska skötas.

Det ska vara enkelt att anmäla

Det är också mycket viktigt för försäkringsbolagen att uppgifterna är korrekta. Därför bör anmälningarna och de relaterade anvisningarna vara tillräckligt klara.

‒ När det gäller utvecklingen av vår verksamhet är det viktigaste uttryckligen informationskvaliteten på de uppgifter som anmäls till inkomstregistret. Enligt TVK har läget förbättrats. Men grovt taget innehåller fortfarande 5‒10 procent av löneanmälningarna fel och brister.

Kastula önskar att fler tekniska kontroller införs i inkomstregistret till exempel när det gäller försäkringsnummer. Tekniska kontroller skulle instruera att korrekt information anmäls och säkerställa att informationsanvändarna får korrekta uppgifter.

‒ Till exempel i vissa situationer har vi noterat att man till registret kan anmäla mycket långa löneutbetalningsperioder som börjat långt tidigare, och dessutom kan vi stöta på strukturella fel som måste utredas.

Försäkringsbolagen önskar att vidareutvecklingen av inkomstregistret även framöver sker tillsammans med informationsproducenterna och -användarna. Inom utveckling går samarbete alltid ut på en balansgång mellan anmälare och användare samt hur varje informationsanvändare kunde utnyttja uppgifterna i inkomstregistret allt bättre.

Enligt Kastula är praxis ofta den bästa läraren i komplexa förändringar. Med växande erfarenhet börjar man få en bild av hur uppgifterna i inkomstregistret kan utnyttjas optimalt inom olika sektorer.

‒ När det gäller arbetsolycksfallsförsäkring är utvecklingsbehoven delvis beroende av hur vår materiella lagstiftning utvecklas, dvs. vilka uppgifter lagen förutsätter oss inhämta för att till exempel fastställa ersättning för inkomstbortfall. Detta påverkar också systemutvecklingsbehoven och möjligheterna att utnyttja uppgifterna i inkomstregistret inom ersättningshandläggningen.

I serien Användarna berättar ger organisationer som använder uppgifter i inkomstregistret sin syn på fördelarna och utmaningarna med användning av uppgifterna.

Läs också: