Inkomstregistret utvecklas i samarbete

Inkomstregistret utvecklas i samarbete med kunderna. Fyra samarbetsnivåer används i inkomstregistret för att höra kunderna. Mottagen respons, ändringsbegäranden och rekommendationer behandlas som en del av utvecklingen av inkomstregistret.

Samarbetsgruppen mellan Inkomstregisterenheten, som ansvarar för inkomstregistret, och intressentgrupperna, behandlar bland annat utvecklingsriktningarna och verksamhetslinjerna för inkomstdatasystemet. Det finns bestämmelser om arbetsgruppens stadgar, uppgifter och sammansättning i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018, 19 §).

Samarbetsgruppen omfattar ordförande och högst tolv medlemmar, som finansministeriet utnämner på framställan av Inkomstregisterenheten för viss tid, högst för fyra år. Av medlemmarna utnämner Skatteförvaltningen en, FPA en och Pensionsskyddscentralen en. Därtill omfattar gruppen åtminstone en företrädare för prestationsbetalarna och en företrädare för inkomsttagarna.

I samarbetsgruppen behandlas årligen inkomstregistrets verksamhetsberättelse för föregående år, följande års verksamhets- och ekonomiplan och utvecklingsplanen för följande tre år.

Samarbetsgruppen ger rekommendationer och förslag för utvecklingen av inkomstregistret. Gruppens första mandatperiod har börjat år 2018 och upphör 31.12.2022. De företrädare som utnämnts till gruppen har räknats upp på finansministeriets webbplats: Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp (vm.fi)

Samarbetsnätverket har till uppgift att stöda samarbetsgruppens verksamhet och vidarebefordra den gemensamma synen på behoven inom varje bransch till inkomstregistret. Nätverket inledde sin verksamhet på våren 2019. Varje bransch utnämner två företrädare och en vice företrädare till nätverket.

Inkomstregistret begär utlåtanden och gör olika förfrågningar till nätverket. En företrädare som utnämnts för branschen förmedlar utlåtandebegäranden och förfrågningar till övriga företrädare för den egna branschen för ett ställningstagande och överlämnar utifrån dessa branschens gemensamma syn som svar till inkomstregistret. De utnämnda företrädarna kan också göra gemensamma ändringsbegäranden av branschen till inkomstregistret.

I nätverket bereds utvecklingen och bedöms den övergripande situationen vad gäller produktionsutsikterna och användbarheten för uppgifterna i inkomstregistret på allmän nivå. Därtill utförs ett branschspecifikt utvecklingsarbete, till exempel behandlas instruktionerna om anmälning och informationsanvändarnas branschspecifika behov.

Möten ordnas efter behov kring olika ämnen och fenomen. Årligen behandlas i nätverket bland annat ändringar som gäller informationsinnehållet.

I nätverket medverkar följande branscher:

  • FPA
  • Skatteförvaltningen
  • pensionsanstalterna
  • Pensionsskyddscentralen
  • Sysselsättningsfonden
  • arbetslöshetskassorna
  • trafikförsäkrarna
  • kommunerna
  • arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
  • arbetarskyddsmyndigheterna
  • Olycksfallsförsäkringscentralen
  • Patientförsäkringscentralen
  • Statistikcentralen
  • Statskontoret
  • Utsökningsväsendet
  • Ekonomiadministrationsförbundet i Finland rf
  • Företagarna i Finland rf
  • Finlands Näringsliv EK rf
  • löntagarcentralförbunden
  • social- och hälsovårdsministeriet.

Via kundråden samlar inkomstregistret in respons  om anmälning av uppgifter. Kundråden deltar i utvecklingen av inkomstregistret genom att ge respons bland annat på registrets funktion och ändringar. Kundrådens medlemmar kan också framföra ändringsbegäranden till inkomstregistret. Rådens viktigaste uppgift är att på ett kraftigare sätt föra fram informationsproducenternas syn som en del av utvecklingen.

Vad gäller löner finns det tre kundråd: kundrådet för programvaruföretag, kundrådet för bokföringsbyråer och tjänsteproducenter och kundrådet för övriga anmälare. Vad gäller förmåner finns det ett gemensamt kundråd för anmälare av förmånsuppgifter och programvaruföretag.

Inkomstregistret söker frivilliga medlemmar till råden med två års mellanrum. Rådets mandat varar i två år och under denna tid ordnas för råden minst två virtuella evenemang. Därtill sänds en egen enkät om kundtillfredsställelsen till råden årligen, vilken jämförs med den offentliga enkäten. Till rådens medlemmar är det också möjligt att sända enkäter och på riktat sätt be om kommentarer till stöd för utvecklingen.

Rådets medlemmar väljs så att man får ett maximalt representativt urval av informationsproducenterna. I valen har man beaktat till exempel organisationsform, hemort, anmälningskanaler och andra anmälningsbehov. I de råd som behandlar löneuppgifter deltar också företrädare för Företagarna i Finland och Ekonomiadministrationsförbundet i Finland.

Kundråden för löneuppgifter inledde sitt första mandat i november 2019 och rådet för förmåner i april 2021.

Inkomstregistret samlar kontinuerligt in respons på registrets verksamhet. Respons samlas in i telefontjänsten, chatten och på responsblanketterna på webbplatserna. Respons behandlas regelbundet och genomförbara förslag överförs för bedömning till den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret.

Inkomstregistret utreder också användartillfredsställelsen med en separat enkät två gånger per år. I enkäten om användartillfredsställelsen begärs respons i synnerhet om inkomstregistrets funktion och användbarhet.

Därtill insamlas användarrespons på webbplatsen via responsknapparna. Med svaren på responsknapparna utvecklas i synnerhet instruktionerna på webbplatsen.

Små utvecklingsförslag behandlas i den småskaliga utvecklingen

Om ett förslag som fåtts av kunderna är av liten omfattning och kan genomföras inom ramen för den gällande lagstiftningen, styrs en ändringsbegäran till den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret. Utöver kundernas förslag behandlas i den småskaliga utvecklingen utvecklingsobjekt som inkomstregistret identifierat och nödvändiga förändringar i inkomstregistrets verksamhet vilka beror på lagstiftningen.

Den småskaliga utvecklingen framskrider enligt årsklockan. I december sammanställs alla ändringsbegäranden. Under början av året bedömer inkomstregistret genomförbarheten av begärandena och dess genomslag och ber vid behov om ställningstaganden av intressentgrupperna om ämnet. Därefter väljer inkomstregistret de ändringsbegäranden som ska genomföras, inleder genomförandet av förändringarna och ger information om förändringarna till de kunder som påverkas av förändringen. Innan förändringarna överförs till produktionen har informationsanmälarna och informationsanvändarna möjlighet att testa nya funktionaliteter i inkomstregistrets testmiljö.

Årsklocka för den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret:

Årsklocka för den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret

De största utvecklingsriktlinjerna förbereds i ministeriet

Bland ändringsbegäranden förekommer tidvis också större utvecklingsförslag, vilka kräver till exempel ändring av nuvarande lagstiftning. Dessa begäranden behandlas som en del av utvecklingsplanen för inkomstregistret.

Inkomstregistret uppgör sin i lagen fastställda utvecklingsplan alltid för tre år åt gången. Planen fungerar som rättesnöre för den långsiktiga utvecklingen av inkomstregistret. Dess mål är att trygga påverkansmöjligheterna för intressentgrupperna i fråga om utvecklingen av inkomstregistret och åskådliggöra utvecklingen av den långsiktiga planeringen.

Inkomstregistrets utveckling styrs av

  • kvaliteten på information som ska registreras i inkomstregistret
  • informationens användarvänlighet
  • utvidgandet av kunskapsunderlaget
  • effektiviteten i totalprocessen.

Utvecklingsplanen överlämnas till nätverket för samarbetet för inkomstregistret årligen och dokumentet jämte utlåtanden behandlas i samarbetsarbetsgruppen.

Inkomstregisterenheten ansvarar för utvecklingen av inkomstregistret inom ramen för den gällande lagstiftningen. Större helheter bereds vid finansministeriet enligt riktlinjerna i regeringsprogrammet. Sådana är till exempel utvecklingsutkast som påverkar ändringar i verksamhetsprinciperna och lagstiftningen. Inkomstregistret bestämmer inte självständigt om genomförandet av dessa utvecklingsutkast. En förutsättning för genomförande av dessa är alltid ett positivt finansieringsbeslut och politiskt godkännande för att inleda det nödvändiga lagstiftningsarbetet.