Inkomstregistret utvecklas i samarbete

Samarbetsgruppen mellan Inkomstregisterenheten, som ansvarar för inkomstregistret, och intressentgrupperna, behandlar bland annat utvecklingsriktningarna och verksamhetslinjerna för inkomstdatasystemet. Det finns bestämmelser om arbetsgruppens stadgar, uppgifter och sammansättning i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018, 19 §).

Samarbetsgruppen omfattar ordförande och högst sjutton medlemmar, som finansministeriet utnämner på framställan av Inkomstregisterenheten för viss tid, högst för fyra år. Finansministeriet  utnämner ordförande. Av medlemmarna utnämner social- och hälsovårdsministeriet en, Skatteförvaltningen en, FPA en och Pensionsskyddscentralen en samt Inkomstregisterenheten två. Därtill omfattar gruppen åtminstone två företrädare för prestationsbetalarna och en företrädare för inkomsttagarna.

I samarbetsgruppen behandlas årligen inkomstregistrets verksamhetsberättelse för föregående år, följande års verksamhets- och ekonomiplan och utvecklingsplanen för följande tre år.

Samarbetsgruppen ger rekommendationer och förslag för utvecklingen av inkomstregistret. Gruppens innevarande mandatperiod är 1.1.2023–31.12.2026. De företrädare som utnämnts till gruppen har räknats upp på finansministeriets webbplats: Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp (vm.fi).

Samarbetsnätverket har till uppgift att stöda samarbetsgruppens verksamhet och vidarebefordra den gemensamma synen på behoven inom varje bransch till inkomstregistret. Varje bransch utnämner två företrädare och en vice företrädare till nätverket.

Inkomstregistret begär utlåtanden och gör olika förfrågningar till nätverket. En företrädare som utnämnts för branschen förmedlar utlåtandebegäranden och förfrågningar till övriga företrädare för den egna branschen för ett ställningstagande och överlämnar utifrån dessa branschens gemensamma syn som svar till inkomstregistret. De utnämnda företrädarna kan också göra gemensamma ändringsbegäranden av branschen till inkomstregistret.

I nätverket bereds utvecklingen och bedöms den övergripande situationen vad gäller produktionsutsikterna och användbarheten för uppgifterna i inkomstregistret på allmän nivå. Därtill utförs ett branschspecifikt utvecklingsarbete, till exempel behandlas instruktionerna om anmälning och informationsanvändarnas branschspecifika behov.

Möten ordnas efter behov kring olika ämnen och fenomen. Årligen behandlas i nätverket bland annat ändringar som gäller informationsinnehållet.

I nätverket medverkar följande branscher:

• FPA
• Skatteförvaltningen
• pensionsanstalterna
• Pensionsskyddscentralen
• Sysselsättningsfonden
• arbetslöshetskassorna
• trafikförsäkrarna
• kommunerna
• arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
• arbetarskyddsmyndigheterna
• Olycksfallsförsäkringscentralen
• Patientförsäkringscentralen
• Statistikcentralen
• Statskontoret
• Utsökningsverket
• Ekonomiadministrationsförbundet i Finland rf
• Företagarna i Finland rf
• Finlands Näringsliv EK rf
• löntagarcentralförbunden
• social- och hälsovårdsministeriet
• Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA)
• välfärdsområden
• Migrationsverket
• justitieministeriets förvaltningsområde
• polisen
• Tull

Via kundråden samlar inkomstregistret in respons  om anmälning av uppgifter. Kundråden deltar i utvecklingen av inkomstregistret genom att ge respons bland annat på registrets funktion och ändringar. Kundrådens medlemmar kan också framföra ändringsbegäranden till inkomstregistret. Rådens viktigaste uppgift är att på ett kraftigare sätt föra fram informationsproducenternas syn som en del av utvecklingen.

Vad gäller löner finns det tre kundråd: kundrådet för programvaruföretag, kundrådet för bokföringsbyråer och tjänsteproducenter och kundrådet för övriga anmälare. Vad gäller förmåner finns det ett gemensamt kundråd för anmälare av förmånsuppgifter och programvaruföretag.

Inkomstregistret söker frivilliga medlemmar till råden med två års mellanrum. Rådets mandat varar i två år och under denna tid ordnas för råden minst två virtuella evenemang. Därtill sänds en egen enkät om kundtillfredsställelsen till råden årligen, vilken jämförs med den offentliga enkäten. Till rådens medlemmar är det också möjligt att sända enkäter och på riktat sätt be om kommentarer till stöd för utvecklingen.

Rådets medlemmar väljs så att man får ett maximalt representativt urval av informationsproducenterna. I valen har man beaktat till exempel organisationsform, hemort, anmälningskanaler och andra anmälningsbehov. I de råd som behandlar löneuppgifter deltar också företrädare för Företagarna i Finland och Ekonomiadministrationsförbundet i Finland.

Kundråden för löner inledde sitt innevarande mandat i maj 2022 och rådet för förmåner i april 2021.

Inkomstregistret samlar kontinuerligt in respons på registrets verksamhet. Respons samlas in i telefontjänsten, chatten och i samband med servicebegäranden. Du kan också ge oss respons via responsblanketten på webbplatsen.

Respons behandlas regelbundet och genomförbara förslag överförs för bedömning till den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret.

Vi samlar också in information om erfarenheterna av att använda inkomstregistret med hjälp av en kundnöjdhetsundersökning. I enkäten som genomförs en gång om året kan du utvärdera bland annat hur lättanvänt och tillförlitligt inkomstregistret är samt hur väl inkomstregistrets kundservice fungerar.

Därtill insamlas användarrespons på webbplatsen via responsknapparna. Med svaren på responsknapparna utvecklas i synnerhet instruktionerna på webbplatsen.

Obligatorisk utveckling med anledning av lagstiftningen

Fortsatta åtgärder: utredning om den registeransvariges ansvar för att uppgifter är korrekta

Betalaren ansvarar alltid för att de uppgifter som anmälts till inkomstregistret är korrekta och att fel korrigeras. Inkomstregisterenheten fungerar som registeransvarig, men enligt gällande lagar kan den till exempel inte korrigera anmälda uppgifter.

Utredningen om ämnet är klar. I utredningen granskade vi särskilt den registeransvariges ansvar för att uppgifter är korrekta och inkomsttagarens rätt att kräva att den registeransvarige korrigerar uppgifterna. Vi också kartlade vilka lagändringar som krävs så att situationen överensstämmer med EU:s allmänna dataskyddsförordning.

Utvecklingsutkastet har överlämnats för lag- och finansieringsberedning. Den preliminära tidsplanen för genomförandet är år 2025.

Reformen av arbets- och näringstjänster 2024

Arbets- och näringstjänsterna ska överföras till kommunerna under 2024. I inkomstregistret påverkar TE2024-reformen särskilt vilka uppgifter som lämnas ut till dem som använder uppgifterna. Uppgifterna i inkomstregistret kan bland annat användas vid en mer omfattande uppföljning av orsaker i en situation där en person upphör att vara arbetssökande.

Lagarna träder i kraft stegvis, den största delen från början av 2025.

Totalreform av den sociala tryggheten (2020‒2027)

Vi följer hur reformen framskrider. Syftet med reformen är att effektivisera servicesystemet, och inkomstregistret spelar en viktig roll i detta.

Mellanrapport av kommittén för social trygghet blir färdig i mars 2023. Rapport på finska: Sosiaaliturvakomitean välimietintö (valtioneuvosto.fi). 

Nya användare av uppgifter

Under denna period då utvecklingsplanen ses över främjas följande nya användningsändamål:

• användning av uppgifter för statistikföring och forskning vid Pensionsskyddscentralen

Potentiella nya användningsändamål är följande:

• förmedling av information till vårdinrättningar som behandlar arbetsolycksfall och yrkessjukdomar om vilket försäkringsbolag i respektive fall är det ansvariga bolaget
• övervakning av ansökningar om stöd för sjötransporter
• uppföljning av hur studerande sysselsätter sig efter att ha utexaminerats och därigenom fördelning av finansiering till undervisningsanstalter
• användning av uppgifter för statistikföring vid Institutet för hälsa och välfärd
• användning av uppgifter vid beviljande av mottagningspenning
• behandling och övervakning av avbytarservicen för jordbrukare, renskötare och pälsproducenter
• användning av uppgifter som stöd för det finanspolitiska beslutsfattandet vid Statens ekonomiska forskningscentral
• användning av uppgifter vid gränsbevakningsväsendet
• användning av uppgifter vid samordning av arbetslöshetsdagpenning när det är fråga om en tvist förknippad med att anställningsförhållandet upphör (12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen).

Innan inkomstregistret inleder diskussioner med nya användare av uppgifter, inväntar vi information om hur lagstiftningsarbetet har framskridit.

Annan utveckling

Utvidgad användning av uppgifter om förmåner

En preliminär utredning om genomförandet av utvecklingsutkastet inleds i början av 2024. Pensionsbranschens önskemål är att uppgifterna införs 2025.

Ett utvecklingsutkast gällande en utvidgning av användningen av uppgifter om pensioner och förmåner har varit att man i deklarationen om förmåner skulle ange inkomstkriteriet, det vill säga den inkomst som förmånens belopp grundar sig på. Utvecklingsutkastet är förknippat med Pensionsskyddscentralens utredning från 2021. I och med ändringen skulle den som betalar ut förmånen anmäla uppgiften direkt till inkomstregistret i stället för till Pensionsskyddscentralen, och uppgifterna i registret skulle kunna användas vid beräkningen av den pension som intjänas på förmånerna, det vill säga vid bedömningen av oavlönade tider.

Anmälan om ogrundad förmån

Inkomstregistrets samarbetsgrupp utvärderar läget för förslaget på nytt i början av 2024.

I en utredning om korrigeringar 2021 föreslog vissa intressentgrupper ändringar i praxisen för anmälan om prestation till för högt belopp, det vill säga en ogrundad förmån. Önskemålet är att ogrundade förmåner kan anges i samma anmälan som återkrav anges, om återkravet av en prestation till för högt belopp sker direkt under den följande löneutbetalningsperioden. 

Teknisk utveckling av inkomstregistret

Under uppföljningsperioden beaktas den obligatoriska utvecklingen av inkomstregistret. I ett pågående projekt uppdaterar vi den tekniska lösningen för centrala registertjänster i inkomstregistret. En ny molnarkitekturbaserad lösning gör det möjligt att förbättra registrets prestanda och kapacitet.

Målet är att överföringen till den nya tekniska plattformen ska vara klar senast 2027.

Utveckling av yrkesklasser som ska anges i anmälan om löneuppgifter

Statistikcentralen kommer att inleda en utredning som syftar till att utveckla yrkesklassificeringen och som inkomstregistret också deltar i.

Om systemet förnyas, införs det uppskattningsvis först efter 2027.

Bedömning av lagringstiden för uppgifter i inkomstregistret

I projektet för att inrätta ett inkomstregister kom man överens om att lagringstiden för uppgifterna preciseras efter det att inkomstregistret tagits i bruk. Enligt de nuvarande bestämmelserna ska uppgifterna raderas för första gången 2030.

Inkomstregisteret utreder ärendet. När utredningen är färdig, fattas separata beslut om eventuella åtgärder.

Utredningar om centraliserad kvalitetskontroll och införande i inkomstregistret av de tillsynsuppgifter som användaren utreder

Tillsvidare främjas utredningarna inte.

I utredningen om centraliserad kvalitetskontroll granskas tillsammans med intressentgrupperna hur kvaliteten på information som lagrats i inkomstregistret ska kunna övervakas centralt, vilka lagändringar som behövs och vilka fördelar en centraliserad kvalitetskontroll kan ge. Dessutom utvärderas genomförbarheten av åtgärderna samt kostnaderna och tidsplanen för åtgärderna. När utredningen är färdig, fattas separata beslut om eventuella åtgärder.

Finansministeriet koordinerar utredningen om införande i inkomstregistret av de tillsynsuppgifter som användaren har utrett. Utredningen kartlägger om användarna av uppgifter ska ha möjlighet att föra in tillsynsinformation i inkomstregistret. Dessa informationen är uppgifter som en användare har kontrollerat i sin kontroll, till exempel korrekta inkomstbelopp. Dessutom utvärderas genomförbarheten av åtgärderna samt kostnaderna och tidsplanen för åtgärderna. När utredningen är färdig, fattas separata beslut om eventuella åtgärder.

Utvecklingsutkast som saknar planer för 2024‒2027

För att utvecklingsförslagen ska kunna genomföras krävs särskilda anslag och ett särskilt projekt.

Lagring av känsliga inkomstuppgifter i inkomstregistret

I inkomstregistret lagras för närvarande inga så kallade känsliga uppgifter i sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen. Anmälan om känsliga uppgifter uteslöts redan när inkomstregistret grundades. Införande av känsliga uppgifter i inkomstregistrets datainnehåll skulle kräva en ändring av lagstiftningen om inkomstregistret.

Lagring av uppgifter om organisationers vinstutdelning i inkomstregistret

Våren 2020 gjordes en utredning om huruvida nya inkomstslag skulle kunna läggas till i inkomstregistrets datainnehåll. Utifrån utredningen skulle uppgifterna om organisationers vinstutdelning ge de största fördelarna. Flera informationsanvändare behöver dessa uppgifter, och bland de inkomstgrupper som ännu saknas i inkomstregistret är volymerna för dessa uppgifter största.

Ändringar i det obligatoriska datainnehållet i anmälningarna till inkomstregistret

Olika krav har ställts på utvecklingen av inkomstregistrets dataunderlag. Det har föreslagits att det nuvarande datainnehållet skulle inskränkas (en slutrapport från Statens revisionsverk) och att det nuvarande obligatoriska datainnehållet skulle utökas (utlåtanden som Inkomstregisterenheten tidigare fått för utvecklingsplanen).