I denna anvisning behandlas beskattningen för en hyrd arbetstagare som kommer från utlandet för att arbeta i Finland eller ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg, samt instruktioner för hyrda arbetstagare, utländska bemanningsföretag och finländska uppdragsgivare.
I anvisningen behandlas som ett nytt ärende de bestämmelser som trädde i kraft 1.1.2026. Dessa bestämmelser gäller skyldigheten att anmäla löner för hyrda arbetstagare som arbetar ombord på finska fartyg eller luftfartyg och skyldigheten för begränsat skattskyldiga hyrda arbetstagare att ansöka om förskottsskatt. Anvisningen har även kompletterats med ett omnämnande av den bestämmelse som trädde i kraft 1.1.2026, och som innebär att även en begränsat skattskyldig person som är bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan ansöka om registrering i förskottsuppbördsregistret. Andra preciseringar har även lagts till i anvisningen.
1 Allmänt
En hyrd arbetstagare som är bosatt utomlands betalar i regel skatt till Finland på lön för arbete som utförts i Finland eller ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg. En hyrd arbetstagares beskattning i Finland påverkas av bland annat längden av vistelsen i Finland samt det skatteavtal som ingåtts mellan den hyrda arbetstagarens hemviststat och Finland. Skatteavtalen innehåller bestämmelser om de hyrda arbetstagarnas beskattning.
I princip beskattas en persons globala inkomster i dennes hemviststat enligt landets egen lagstiftning. Således beskattas inkomster som förvärvats genom arbete ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg i regel även i arbetstagarens hemviststat. Eventuell dubbelbeskattning undanröjs i hemviststaten enligt skatteavtalet eller hemviststatens interna lagstiftning.
2 Beskattning i Finland av inkomster från hyrt arbete
2.1 Skattskyldighet och inkomst som förvärvats i Finland
Det finns två slag av skattskyldighet i den finska inkomstbeskattningen: allmän och begränsad skattskyldighet. Enligt 11 § 1 mom. i inkomstskattelagen (1992/1535 i ISkL) är personer som bor i Finland och utomlands bosatta personer som vistas över sex månader i Finland allmänt skattskyldiga. Allmänt skattskyldiga betalar skatt till Finland på inkomster både från Finland och från utlandet.
Begränsat skattskyldiga är utomlands bosatta personer samt personer som vistas i Finland högst sex månader. De begränsat skattskyldiga betalar skatt till Finland endast på inkomster som förvärvats i Finland (9 § 1 mom. i ISkL). Inkomst som förvärvats i Finland är bl.a. löneinkomst från en utländsk arbetsgivare för arbete som utförts i Finland då en utländsk uthyrare har hyrt ut en arbetstagare till någon som låter utföra arbete och som finns i Finland (ISkL 10 § 4 c punkt). Även en begränsat skattskyldig hyrd arbetstagare är således skyldig att betala skatt på lön för hyrt arbete som utförts i Finland.
En begränsat skattskyldig person som arbetar ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg är dessutom skyldig att betala skatt på löneinkomst av arbete som han eller hon utfört i Finland ombord på fartyget (ISkL 13 §). Skattskyldigheten gäller arbetstagare anställda av ett företag som använder finska vatten- eller luftfartyg. Skattskyldigheten gäller även hyrda arbetstagare som deras utländska arbetsgivare har hyrt ut till ett företag som använder finska fartyg och som fungerar som de hyrda arbetstagarnas uppdragsgivare.
Skattskyldigheten gäller allt arbete som utförts ombord på ett fartyg eller luftfartyg samt arbete som direkt anknyter till detta och som utförs någon annanstans än ombord på fartyget. Med finskt fartyg jämställs även utländskt fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på annan grund än hyra och där den medföljande besättningen är mycket liten eller saknas helt.
Närmare information om allmän och begränsad skattskyldighet ges i Skatteförvaltningens anvisning Allmän och begränsad skattskyldighet samt boende enligt skatteavtal – fysiska personer.
2.2 Skatteavtalens inverkan när en hyrd arbetstagare arbetar i Finland
Skatteavtalet mellan Finland och arbetstagarens hemviststat kan påverka beskattningen av löneinkomsten i Finland. Om den hyrda arbetstagaren kommer från ett skatteavtalsland beskattas lönen i Finland om arbetstagaren vistas i Finland mer än 183 dagar under en sammanhängande period på 12 månader eller under ett kalenderår, beroende på skatteavtalet.
Bland annat följande skatteavtal tillåter dock att löneinkomst av hyrt arbete beskattas redan från den första arbetsdagen:
- Från och med 2007: Island, Norge, Sverige, Danmark, Lettland, Litauen och Estland
- Från och med 2009: Moldavien, Georgien, Vitryssland och Isle of Man
- Från och med 2010: Guernsey, Bermuda och Jersey
- Från och med 2011: Polen, Kazakstan, Caymanöarna
- Från och med 2013: Turkiet
- Från och med 2014: Cypern och Tadzjikistan
- Från och med 2018: Tyskland och Turkmenistan
- Från och med 2019: Spanien
- Från och med 2024: Albanien
Löneinkomst av arbete som utförts i Finland kan enligt skatteavtalet mellan Bulgarien och Finland beskattas i Finland oavsett vistelsetiden genast från och med den första arbetsdagen, om en person som bor i Bulgarien arbetar i Finland för någon annan än en bulgarisk arbetsgivare (artikel 7 i avtalet mellan Republiken Finland och Folkrepubliken Bulgarien för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst [FördrS 11/1986]). Denna punkt i avtalet med Bulgarien gäller både hyrda arbetstagare och andra arbetstagare.
En hyrd arbetstagares lön beskattas i Finland också ifall arbetstagaren kommer från ett land med vilket Finland inte har ingått ett skatteavtal. Då betraktas lönen i Finland som skattepliktig förvärvsinkomst redan fån den första arbetsdagen.
2.3 Skatteavtalens inverkan när en hyrd arbetstagare arbetar på ett finskt fartyg eller luftfartyg
Enligt skatteavtalen har i regel den stat där det företag som använder fartyget eller luftfartyget i internationell trafik har sitt faktiska ledningsställe den primära beskattningsrätten för löneinkomst av arbete som utförs ombord på fartyg eller luftfartyg i internationell trafik. Bestämmelserna om internationell trafik i skatteavtalen omfattar både företagets egna arbetstagare och hyrda arbetstagare som utför arbete ombord på fartyget.
Bestämmelserna i de olika skatteavtalen kan dock avvika från varandra. Till exempel enligt ett nordiskt skatteavtal har fartygets flaggstat rätt att beskatta löneinkomst av arbete som utförs ombord på ett fartyg. Det nordiska skatteavtalet innehåller även en avvikande bestämmelse för arbetstagare på luftfartyg, enligt vilken flygpersonalens lön endast beskattas i hemviststaten.
För varje skatteavtal bör man alltid kontrollera hur internationell trafik definieras och om definitionen även gäller för trafik inom respektive avatalsstat.
Närmare information om beskattning av personer bosatta utomlands och personer som arbetar i internationell trafik finns i kapitel 6.2 i anvisningen Beskattning av arbetstagare som kommer från utlandet till Finland. Internationell trafik
3 Personbeteckning samt skattenummer
3.1 Personbeteckning
En person får en finländsk personbeteckning när hen registreras i befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Även Migrationsverket och Skatteförvaltningen kan i vissa fall bevilja en personbeteckning. Skatteförvaltningen kan bevilja en personbeteckning om en person behöver den för beskattningen då hen börjar arbeta i Finland..
Närmare information finns i anvisningen Finsk personbeteckning för dem som kommer till Finland för att arbeta.
3.2 Skattenummer och skattenummerregistret
En person som arbetar på en byggarbetsplats eller på ett varvsområde ska ha ett med fotografi försett personkort med skattenummer. Dessutom ska skattenumret vara antecknat i det offentliga skattenummerregistret. Skatteförvaltningen upprätthåller en informationstjänst där det är möjligt att kontrollera om ett visst namn och skattenummer införts i skattenummerregistret. En förutsättning för att få ett skattenummer är att personen har en finländsk personbeteckning som införts i befolkningsdatasystemet.
Närmare information finns i anvisningarna Skattenummer och Skattenummer och offentligt skattenummerregister.
4 Hyrd arbetskraft
4.1 Allmänt om hyrning av arbetskraft
Med uthyrning av arbetskraft avses ett arrangemang baserat på ett avtal där ett företag som hyr ut arbetskraft (uthyraren) mot vederlag överlåter sina arbetstagare i ett annat företags, dvs. användarföretagets (uppdragsgivarens) bruk. Då uppstår ett obligationsrättsligt avtalsförhållande mellan uthyraren och den finländska uppdragsgivaren. Detta gäller också situationer där uppdragsgivaren och uthyraren är fysiska personer.
Det är i regel arbetsgivaren som innehar rätten att leda och övervaka arbetstagarnas arbete. Om dock arbetsgivaren med löntagarens samtycke överför denne till en annan arbetsgivares förfogande som hyrd arbetstagare, överförs rätten att leda och övervaka arbetet till uppdragsgivaren. Även de för arbetsgivaren föreskrivna skyldigheter som har direkt samband med hur arbetet utförs och ordnas överförs till uppdragsgivaren.
Vid uthyrning av arbetskraft betalar uthyraren lön till arbetstagaren och verkställer förskottsinnehållning. Enligt arbetsavtalslagen står den hyrda arbetstagaren i arbetsförhållande till den som hyr ut arbetskraft, vilket gör att skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning inte kan överföras till t.ex. ett faktureringstjänstföretag. Ersättningen som uppdragsgivaren betalar till uthyraren är däremot arbetsersättning.
Följande omständigheter talar för att en arbetstagare betraktas som en hyrd arbetstagare i inkomstbeskattningen och förskottsuppbörden:
- Uppdragsgivaren innehar rätten att leda och övervaka arbetet.
- Arbetet utförs på en arbetsplats som uppdragsgivaren bestämmer över och ansvarar för. Med andra ord agerar uthyraren inte själv på ifrågavarande arbetsplats utan lämnar endast sina arbetstagare till uppdragsgivarens förfogande.
- Det är huvudsakligen uppdragsgivaren som ställer arbetsutrustning och -redskap till förfogande för arbetstagaren.
- Uthyraren fastställer inte ensidigt antalet arbetstagare och deras lämplighet.
- Uppdragsgivaren har ansvaret för slutresultatet i arbetet.
- Uthyraren betalar arbetstagaren minst kollektivavtalsenlig lön.
Hyrt arbete enligt denna anvisning kan endast utgöras av arbete som till alla delar uppfyller förutsättningarna ovan. Om uthyrningen av arbetskraft inte uppfyller dessa förutsättningar, ska den ersättning som uppdragsgivaren betalat till personen som utförde arbetet betraktas som lön. Uppdragsgivaren är då på vanligt sätt skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på den lön som betalas till arbetstagaren och att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.
Tillämpningsområdet för bestämmelserna gällande hyrd arbetskraft har inte begränsats enligt det utländska företagets verksamhetsområde, utan avgörandet tas utifrån en helhetsprövning med särskilt beaktande av de ovan nämnda kriterierna.
Huomio osio alkaa
Exempel 1: Ett estniskt och ett finländskt företag har ingått ett avtal om att sända en arbetstagare till det finländska företagets byggarbetsplats. Lönen utbetalas av den estniska arbetsgivaren. Det finska företaget leder arbetet och utövar bestämmande inflytande. Det är fråga om uthyrning av arbetskraft.
Huomio osio päättyy
Om ett bolag endast hyr ut sin ägares arbetsinsats, ska det även i sådana fall betala ägaren minst kollektivavtalsenlig lön. Bolaget ska betala sin ägare minst kollektivavtalsenlig lön även då ägarens arbetsinsats hyrs ut vid sidan av bolagets andra arbetstagares arbetsinsats.
Också yrkesutövare och rörelseidkare som bedriver näringsverksamhet under firma kan verka som uthyrare och hyra ut sina arbetsavtalsanställda arbetstagares arbetsinsats till en uppdragsgivare. Även i dessa fall ska minst kollektivavtalsenlig lön betalas till arbetstagarna. En yrkesutövare eller rörelseidkare kan däremot inte hyra ut sin egen arbetsinsats, eftersom hen inte kan stå i arbetsförhållande till sig själv eller betala lön till sig själv. Rörelseidkare och yrkesutövare uppfyller således inte förutsättningarna ovan för en hyrd arbetstagare.
En verkställande direktör eller styrelseledamot står inte i arbetsförhållande till det företag de representerar så arbetsavtalslagen tillämpas inte på dem. Således kan man inte sköta dessa uppdrag som en hyrd arbetstagare. En ersättning för uppdraget som verkställande direktör eller styrelseledamot betraktas alltid i sin helhet som lön till en person som utsetts till verkställande direktör eller styrelseledamot, oavsett till vem användarföretaget betalar ersättningen.
Uthyrning av arbetskraft omfattar även situationer där arbetstagaren inte är direkt anställd av det bemanningsföretag som ingått avtal med den finländska uppdragsgivaren, utan där bemanningsföretaget i sin tur har hyrt arbetstagaren från ett annat företag. I dessa situationer är den anmälningsskyldiga arbetsgivaren den som betalar lön till den uthyrda arbetstagaren och i vars tjänst arbetstagaren står. Den finländska uppdragsgivare i vars tjänst arbetstagarna står är anmälningsskyldig.
Huomio osio alkaa
Exempel 2: Ett tyskt företag hyr ut en arbetstagare som är bosatt i Ungern och två arbetstagare som är bosatta i Lettland till ett företag som är verksamt i Danmark och som i sin tur hyr ut de aktuella arbetstagarna vidare till en uppdragsgivare i Finland för ett arbete som utförs i Finland. Arbetstagarna har en anställning i arbetsförhållande hos ett tyskt företag.
Det tyska företaget betraktas som arbetstagarnas utländska arbetsgivare och har därmed de anmälningsskyldigheter som beskrivs nedan i anvisningen. Arbetstagarna som är bosatta i Lettland och arbetar och får lön i Finland är skattskyldiga i Finland redan från den första arbetsdagen. Enligt skatteavtalet har Finland i regel rätt att beskatta löneinkomsten för arbetstagaren som är bosatt i Ungern endast om arbetstagaren vistas i Finland mer än 183 dagar under den period som anges i skatteavtalet (i avtalet med Ungern ett kalenderår).
Exempel 3: Ett estniskt företag hyr ut sina arbetstagare till det finländska företaget A Ab som hyr ut arbetstagarna vidare till det finländska företaget B Ab. Den som är skyldig att lämna uppdragsgivares anmälan är i detta fall det finländska B Ab som kommer att sysselsätta arbetstagarna.
Huomio osio päättyy
4.2 Skillnader mellan uthyrning och underentreprenad
I fråga om underentreprenad ansvarar underentreprenören för rätten att leda och övervaka arbetet. Då det gäller hyrning av arbetskraft svarar uppdragsgivaren, dvs. det företag som sysselsätter den hyrda arbetskraften, för arbetsledningen.
I en underentreprenad ställer underentreprenören arbetsutrustning och anordningar till arbetstagarnas förfogande. Vid uthyrning av arbetskraft ställer den som låter utföra arbetet arbetsredskapen till arbetstagarnas förfogande. I fråga om underentreprenad ansvarar underentreprenören för slutresultatet i arbetet. Vid uthyrning av arbetskraft ansvarar den som låter utföra arbetet för slutresultatet av arbetet.
Huomio osio alkaa
Exempel 4: Ett litauiskt och ett finländskt företag har ingått ett avtal om en entreprenad på en byggarbetsplats i Finland. Lönen utbetalas av den litauiska arbetsgivaren. Det litauiska företaget leder och övervakar sin arbetstagares arbete på arbetsplatsen samt svarar för slutresultatet av arbetet. Det litauiska företaget beslutar hur många arbetstagare som behövs för att avsluta arbetet. Det är fråga om en underentreprenad, inte uthyrning av arbetskraft.
Huomio osio päättyy
4.3 Skillnader mellan uthyrning och förmedling av arbetskraft
Förmedling av arbetskraft skiljer sig från uthyrning av arbetskraft. Med förmedling av arbetskraft avses verksamhet där förmedlaren av arbetskraft för ihop arbetstagare och arbetsgivare så att de sinsemellan kan ingå arbetsavtal.
Om företaget som tillhandahåller utländsk arbetskraft endast verkar som förmedlare och inte som arbetsgivare för arbetstagarna, är det inte fråga om uthyrning av arbetskraft. Det finländska företaget blir arbetstagarnas arbetsgivare, om de övergår i det finländska företagets tjänst. I detta fall åligger alla arbetsgivarskyldigheter det finländska bolaget.
Huomio osio alkaa
Exempel 5: Ett litauiskt företag förmedlar arbetstagare för tjänst hos ett finländskt lokalvårdsföretag. Arbetet utförs under ledning och övervakning av det finländska företaget samt med dess utrustning. Dessutom utbetalas arbetstagarnas lön av lokalvårdsföretaget. I detta fall är det finländska lokalvårdsföretaget arbetstagarnas arbetsgivare.
Huomio osio päättyy
5 Metodanvisningar för utländska hyrda arbetstagare
5.1 Begränsat skattskyldiga hyrda arbetstagare
5.1.1 Särskilt beskattningsförfarande i fråga om begränsat skattskyldig hyrd arbetstagare
En begränsat skattskyldig person beskattas enligt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, källskattelagen). Löneutbetalaren tar ut källskatten i samband med betalningen. Källskatten är en slutlig skatt och dess belopp är 35 procent (7 § 1 mom. 1 punkten i källskattelagen).
För en begränsat skattskyldig hyrd arbetstagares beskattning gäller ändå ett särskilt förfarande. Förfaringsmässigt verkställs beskattningen för en begränsat skattskyldig hyrd arbetstagare på samma sätt och enligt samma tidsschema som för allmänt skattskyldiga. Det är dock inte fråga om sådan beskattning i enlighet med lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL) som avses i 13 § i källskattelagen, och därför beskattas inkomsten enligt en fast källskattesats på 35 procent. Från inkomsterna görs under arbetsperioden ett avdrag om 510 euro per månad eller 17 euro per dag. Inga andra avdrag görs.
En begränsat skattskyldig kan dock yrka på att förvärvsinkomsterna (med undantag av dividender) ska beskattas progressivt enligt lagen om beskattningsförfarande om hen är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat eller inom ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden, eller om hen är innehavare av ett uppehållstillstånd enligt forskardirektivet (13 § 1 mom. 6 punkten i källskattelagen).
Närmare information om progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig i kapitel 2.3 på sidan Beskattning av arbetstagare som kommer från utlandet till Finland.
5.1.2 Ansökan om förskottsskatt
En begränsat skattskyldig hyrd arbetstagare som arbetar i Finland eller ombord på ett finskt fartyg är skyldig att ansöka om förskottsskatt på sin lön (16a § i källskattelagen). Förskottsskatt ska sökas om den utländska arbetsgivaren inte är skyldig att uppbära skatt på lönen i Finland och inget internationellt avtal hindrar att skatt tas ut på lönen. En utländsk arbetsgivare är skyldig att ta ut skatt på lönen om arbetsgivaren har ett fast verksamhetsställe eller en faktisk ledningsplats i Finland, eller om arbetsgivaren frivilligt har registrerat sig i arbetsgivarregistret i Finland.
Arbetstagaren ska ansöka om förskottsbetalning senast före utgången av månaden efter att arbetet i Finland inleddes. Förskottsskatten som påförs för arbetsperioden ska betalas månatligen.
Om arbetstagaren inte har ansökt om förskottsbetalning inom föreskriven tid, kan en skatteförhöjning på högst 2 000 euro påföras för försummelsen och redovisas till staten. Skatteförhöjningens storlek fastställs med hänsyn till försummelsens klandervärdighet, huruvida försummelsen varit upprepad samt andra därmed jämförbara omständigheter (källskattelagen 16a §).
Huomio osio alkaa
Exempel 6: Om den hyrda arbetstagaren påbörjar sitt arbete 7.3.2026, ska denne ansöka om förskottsskatt senast 30.4.2026.
Huomio osio päättyy
När förskottsskatt påförs görs ett månatligt avdrag om 510 euro från löneinkomsten för arbetstid. Om arbetsperioden inkluderar ofullständiga månader, är avdraget för denna period 17 euro per dag.
Huomio osio alkaa
Exempel 7: En arbetstagare arbetar tre månader och fjorton dagar i Finland. Hens lön uppgår till 1 500 euro per månad och till 1 000 euro för den ofullständiga månaden. Arbetstagarens skattepliktiga förvärvsinkomst i Finland är således 5 500 euro från vilken ett avdrag om 510 euro per månad görs för tre månader och ett avdrag om 17 euro per dag för fjorton dagar (5 500 – (3 x 510 + 14 x 17 euro) = 3 732 euro). På beloppet 3 732 euro påförs för arbetstagaren en förskottsskatt enligt en fast källskattesats på 35 procent.
Huomio osio päättyy
En arbetstagare som är sjukförsäkrad i Finland är dessutom skyldig att betala sjukförsäkringspremie på lönen. Premien betalas på lönen innan det ovannämnda avdraget om 510 euro per månad eller 17 euro per dag har gjorts. Premien påförs inte om arbetstagaren uppvisar intyg A1 eller något annat intyg av vilket det framgår att arbetstagaren är försäkrad i någon annan stat.
I anvisningen En utländsk uthyrd arbetstagare – skatteavtalet och vistelsetiden i Finland ges närmare information om hur en hyrd arbetstagare ansöker om förskottsskatt eller skattekort.
5.1.3 Intyg för skattemyndigheterna i hemviststaten
På sin inkomst från Finland betalar arbetstagaren i princip skatt även till sin hemviststat. Bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning finns i skatteavtalen med de olika länderna. Dubbelbeskattning av inkomsten undanröjs i hemviststaten enligt bestämmelserna i skatteavtalet. Om hemviststaten beskattar inkomsten, ska hänsyn tas till att skatt redan har betalats i Finland.
I samband med ansökan om skatt utfärdar skattemyndigheten i Finland ett intyg över förskottsskatten som ska betalas i Finland. Arbetstagaren kan sända detta intyg till skattemyndigheten i sin hemviststat. På detta sätt kan de skatter som betalas i Finland redan i förskottsuppbördsfasen beaktas vid undanröjandet av dubbelbeskattning i hemviststaten.
5.1.4 Verkställande av beskattningen i Finland
Beskattningen verkställs året efter det aktuella skatteåret. Vid verkställandet av beskattningen beräknas det skattebelopp som bestäms på basis av de förverkligade inkomsterna. Om de betalda förskottsskatterna inte räcker för att täcka det slutliga skattebeloppet, påförs en kvarskatt för arbetstagaren. Om beloppet av förskottsskatterna överstiger det nödvändiga beloppet, får arbetstagaren en skatteåterbäring.
På våren året efter det år då arbetet utförts sänder Skatteförvaltningen i Finland en förhandsifylld skattedeklaration till adressen i arbetstagarens hemviststat för verkställighet av den slutliga beskattningen. Den förhandsifyllda deklarationen innehåller arbetsgivarens uppgifter om lönen och arbetsperioden i Finland. Arbetstagaren ska självmant lämna in skattedeklaration till Finland om ingen förhandsifylld skattedeklaration tillhandahålls.
När arbetstagaren har mottagit skattedeklarationen ska arbetstagaren kontrollera uppgifterna som ligger till grund för beskattningen och ange eventuella uppgifter som saknas. Skattedeklarationen lämnas in och uppgifterna korrigeras i MinSkatt. Om personen inte använder finska e-tjänster kan skattedeklarationen även lämnas in i pappersform.
Även om en arbetstagare inte har yrkat på progressiv beskattning i sin förskottsuppbörd, kan hen också i efterhand ansöka om detta genom att lämna in skattedeklarationen. Blanketten Yrkande om progressiv beskattning av förvärvsinkomster (6148) ska då bifogas skattedeklarationen.
Arbetsgivaren anmäler till inkomstregistret utöver lönen för hyrt arbete även arbetstagarens exakta arbetsperiod i Finland. Från denna anmälan överförs informationen till arbetstagarens skattedeklaration. Om den förhandsifyllda skattedeklarationen trots det saknar uppgifter om lönen eller arbetsperioden, eller om uppgifterna är felaktiga, ska arbetstagaren korrigera dem. Arbetstagaren ska uppge sin exakta arbetstid i Finland i skattedeklarationen för att vara berättigad till källskatteavdrag.
Beskattningen av arbetstagaren är klar senast före utgången av oktober året efter det aktuella skatteåret. När beskattningen är klar får arbetstagaren ett beskattningsbeslut i MinSkatt. Om arbetstagaren inte använder finska e-tjänster skickar Skatteförvaltningen beskattningsbeslutet till den adress i arbetstagarens hemviststat som har uppgetts. Därför är det viktigt att arbetstagaren meddelar eventuella adressändringar till befolkningsdatasystemet. Ändringen kan också göras elektroniskt. Anvisningar om hur en adressändring görs finns på adressen posti.fi.
Arbetstagare som arbetar i Finland men är bosatta utomlands kan ibland ingå ett avtal med sin arbetsgivare om att arbetsgivaren betalar arbetstagarens skatter i Finland (ett så kallat nettolöneavtal). Arbetstagaren har i detta fall kunnat ge arbetsgivaren en specificerad fullmakt med vilken hen befullmäktigar arbetsgivaren att lyfta skatteåterbäringar som utbetalas till arbetstagaren. Oavsett avtal får arbetstagaren dock inte överföra sin rätt till skatteåterbäring till någon annan på ett sätt som är bindande för Skatteförvaltningen. Skatteåterbäringen utbetalas i euro till det bankkonto som uppgetts av den skattskyldige. Kontonumret kan meddelas på Skatteförvaltningens tjänst MinSkatt. Den skattskyldige kan också meddela kontonumret på en undertecknad anmälningsblankett Personkundens anmälan om kontonummer (7208r). Närmare information på sidan Anmälan av kontonummer och betalningsanvisningar.
5.2 Allmänt skattskyldig hyrd arbetstagare
En allmänt skatteskyldig person beskattas enligt den progressiva skattesatsen för sina förvärvsinkomster på samma sätt som personer som bor permanent i Finland.
Om arbetsgivaren är ett utländskt företag som inte har ett fast driftställe i Finland eller som inte frivilligt ansökt om att föras in i arbetsgivarregistret i Finland, ska arbetstagaren själv betala förskottsskatt på sin lön. Det är viktigt att arbetstagaren kontaktar skattebyrån för fastställandet av förskottsskatt. Om förskottsskatten inte fastställs måste arbetstagaren betala kvarskatt inklusive ränta. För att förskottsskatter kan fastställas behöver personen en finsk personbeteckning.
I anvisningen En utländsk uthyrd arbetstagare – skatteavtalet och vistelsetiden i Finland ges närmare information om hur en hyrd arbetstagare ansöker om förskottsskatt eller skattekort.
En arbetstagare som är allmänt skattskyldig i Finland ska lämna en skattedeklaration till Finland efter arbetsårets utgång. Även hemviststaten beskattar i allmänhet, enligt sin egen lagstiftning, samtliga inkomster för en person som är bosatt där. I sådana fall undanröjer hemviststaten dubbelbeskattningen.
6 Metodanvisningar för utländska bemanningsföretag
6.1 Anmälningsskyldigheten för en utländsk arbetsgivare
I 15 a § i BFL finns det en bestämmelse om anmälningsskyldigheten för utländska arbetsgivare. Enligt 6 § i lagen om inkomstdatasystemet (12.1.2018/53) ska uppgifterna lämnas till inkomstregistret.
En arbetstagares utländska arbetsgivare som förts in i förskottsuppbördsregistret är skyldig att lämna uppgifterna. Om arbetsgivaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret ska uppgifterna lämnas av en företrädare som avses i 8 § i lagen om utstationering av arbetstagare (447/2016). Om en sådan företrädare inte har utsetts, ska den utländska arbetsgivaren själv lämna uppgifterna.
6.1.1 Etableringsanmälan för hyrd arbetstagare
En utländsk arbetsgivare ska lämna en etableringsanmälan för hyrd arbetstagare till inkomstregistret om arbetsgivaren enligt 10 § 4 c-punkten i inkomstskattelagen betalar lön till en hyrd arbetstagare som kommer till Finland för att arbeta och om skatteavtalet mellan Finland och arbetstagarens hemviststat medger beskattning i Finland från och med den första arbetsdagen (lagen om beskattningsförfarande 15 a § 1 mom. och lagen om inkomstdatasystemet 6 § 2 mom. 17 punkten).
Länder vars skatteavtal medger beskattning av hyrda arbetstagare anges i kapitel 2.2 i denna anvisning. Dessutom ska uppgifter lämnas om den hyrda arbetstagaren som kommer från en stat med vilken Finland inte har ingått skatteavtal. På webbplatsen skatt.fi finns en förteckning över Finlands gällande skatteavtal (Gällande skatteavtal).
Från och med början av 2026 ska en utländsk arbetsgivare även lämna en etableringsanmälan för hyrd arbetstagare till inkomstregistret om arbetsgivaren betalar lön till en sådan hyrd arbetstagare som avses i 13 § i inkomstskattelagen, som kommer till Finland för att arbeta på ett finskt fartyg eller luftfartyg, och när Finland enligt skatteavtalet har rätt att beskatta lönen eller när något skatteavtal inte finns. (lagen om beskattningsförfarande 15 a § 1 mom. och lagen om inkomstdatasystemet 6 § 2 mom. 17 punkten).
Arbetsgivaren ska lämna en etableringsanmälan om arbetet utförts på ett finskt fartyg eller luftfartyg efter 1.1.2026, även om arbetet har inletts tidigare. En etableringsanmelan ska alltså lämnas efter 1.1.2026 även om arbetet har inletts till exempel redan år 2025 eller tidigare.
Närmare information om etableringsanmälan finns på Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.
Uppgifterna som krävs i etableringsanmälan för hyrd arbetstagare ska lämnas för alla uthyrda utländska arbetstagare som arbetar i Finland oavsett hur länge arbetet pågår. Uppgifterna ska omfatta arbetets uppskattade längd, uppgifterna om den finländska uppdragsgivarens och den utländska arbetsgivarens företrädare. Dessutom ska den uppskattade lönen för hela skatteåret anges.
En utländsk arbetsgivare ska i anmälan uppge uppgifterna för uppdragsgivaren som de facto kommer att sysselsätta arbetstagarna. Om en arbetsgivare erbjuder sina arbetstagare till ett förmedlarföretag, ska arbetsgivaren trots det lämna uppgifterna om den slutliga finländska uppdragsgivaren, inte om företaget som förmedlar arbetskraften.
Etableringsanmälan för hyrd arbetstagare ska lämnas senast den femte kalenderdagen efter den hyrda arbetstagarens första lönebetalningsdag (lagen om inkomstdatasystemet 12 § 8 mom.).
Om ett utländskt bemanningsföretag har ett fast driftställe i Finland eller på basis av sin faktiska ledningsplats är allmänt skattskyldig i Finland, är företaget skyldigt att uppbära källskatt på de utbetalda lönerna eller verkställa förskottsinnehållning. I sådana fall begöver ingen etableringsanmälan lämnas.
Även om bemanningsföretaget varken har ett fast driftställe eller dess faktiska ledningsplats i Finland, kan företaget frivilligt ansöka om registrering i arbetsgivarregistret. En etableringsanmälan för hyrd arbetstagare ska dock lämnas även om det utländska bemanningsföretaget är registrerat i arbetsgivarregistret i Finland.
6.1.2 Uppgifter om utbetalda löner
En utländsk arbetsgivare ska lämna en anmäla till inkomstregistret om den lön som betalas till den hyrda arbetstagaren som kommer till Finland för att arbeta enligt 10 § 4 c-punkten i inkomstskattelagen då skatteavtalet mellan Finland och arbetstagarens hemviststat medger beskattning i Finland från och med den första arbetsdagen (lagen om beskattningsförfarande 15 a § 1 mom. och lagen om inkomstdatasystemet 6 § 2 mom. 10 punkten).
Länder vars skatteavtal medger beskattning av hyrda arbetstagare anges i kapitel 2.2 i denna anvisning.
Från och med början av 2026 ska en utländsk arbetsgivare även lämna en anmälan till inkomstregistret om de löner som betalas, när arbetsgivaren betalar lön till en sådan hyrd arbetstagare som avses i 13 § i inkomstskattelagen, som kommer till Finland för att arbeta på ett finskt fartyg eller luftfartyg, och när Finland enligt skatteavtalet har rätt att beskatta lönen eller när något skatteavtal inte finns. (lagen om beskattningsförfarande 15 a § 1 mom. och lagen om inkomstdatasystemet 6 § 2 mom. 10 punkten).
Arbetsgivaren ska även lämna uppgifter om hyrda arbetstagare som kommer från länder med vilka Finland inte har ingått skatteavtal. På webbplatsen skatt.fi finns en förteckning över Finlands gällande skatteavtal (Gällande skatteavtal)
En utländsk arbetsgivare ska även lämna en anmälan till inkomstregistret om de löner som arbetsgivaren betalar till en person som vistas i Finland i mer än sex månader (lagen om beskattningsförfarande 15 a § 2 mom. och lagen om inkomstdatasystemet 6 § 2 mom. 10 punkten).
Löneuppgifterna ska anmälas till inkomstregistret senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen (lagen om inkomstdatasystemet 12 § 1 mom.).
6.1.3 Påföljd av försummelse av skyldighet att lämna uppgifter
Skatteförvaltningen kan med stöd av BFL 22 a § påföra en försummelseavgift för utomstående uppgiftslämnare på grund av försummelse av anmälningsskyldigheten i följande fall:
- Det finns en bristfällighet eller ett fel i en uppgift som anmälts till inkomstregistret
- Uppgifterna anmäls till inkomstregistret för sent
- Uppgifterna anmäls till inkomstregistret på annat sätt än vad som föreskrivs i lag
- Uppgifterna anmäls inte alls
- Uppgifter ges först efter en uppmaning.
Närmare information om påföljdsavgifter finns på Anmälan av inkomstuppgifter: påföljdsavgifter
Skatteförvaltningen kan med stöd av 26 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) stryka den som försummar sin deklarationsskyldighet ur förskottsuppbördsregistret.
6.2 Registrering av en utländsk arbetsgivare i arbetsgivarregistret
En utländsk arbetsgivare som betalar löner regelbundet är skyldig att anmäla sig till Skatteförvaltningens arbetsgivarregister, om arbetsgivaren i inkomstbeskattningen anses ha ett fast driftställe i Finland eller om arbetsgivaren är allmänt skattskyldig i Finland på grund av att den faktiska ledningen utövas i här.
En utländsk arbetsgivare kan i Finland registrera sig som en arbetsgivare som regelbundet betalar löner, även om arbetsgivaren inte har ett fast driftställe i Finland. En utländsk arbetsgivare som förts in i arbetsgivarregistret har i Finland samma arbetsgivarskyldigheter i fråga om uppbärande av skatt som finländska arbetsgivare. I detta fall uppbär arbetsgivaren på eget initiativ skatt på arbetstagarens lön, och arbetstagaren behöver inte ansöka om förskottsskatter. En utländsk arbetsgivare som inte har något fast driftställe i Finland är dock inte en sådan arbetsgivare i Finland som avses i inkomstskattelagen, även om denna förts in i arbetsgivarregistret.
Om ett företag har registrerats i arbetsgivarregistret, ska företaget verkställa förskottsinnehållningar eller uppbära källskatt på arbetstagarnas löner samt betala dessa till Skatteförvaltningen. Förskottsinnehållningen eller källskatten tas ut enligt arbetstagarnas respektive skattekort. Om en utländsk arbetstagare stannar i Finland i högst sex månader, får han eller hon ett källskattekort eller skattekort för begränsat skattskyldiga från skattebyrån. Om vistelsen varar mer än sex månader, får arbetstagaren ett skattekort för allmänt skattskyldiga.
Läs mer om en utländsk arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter till inkomstregistret på webbplatsen inkomstregistret.fi: Kapitel 4 (Anmälningsskyldighet för en utländsk arbetsgivare) på sidan Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.
6.3 Registrering av ett utländskt bemanningsföretag för förskottsuppbörd
Ett företag som bedriver eller sannolikt kommer att börja bedriva näringsverksamhet kan ansöka om registrering i förskottsuppbördsregistret. Det är inte obligatoriskt att registrera företaget i förskottsuppbördsregistret.
Det rekommenderas att ett utländskt företag som hyr ut arbetstagare till Finland ansöker om att föras in i förskottsuppbördsregistret i Finland. Om ett företag har registrerats i förskottsuppbördsregistret, behöver den finländska uppdragsgivaren inte uppbära källskatt på arbetsersättningen som utbetalas till det utländska företaget. Om företaget inte är infört i förskottsuppbördsregistret ska prestationsutbetalaren uppföra källskatt.
Ett begränsat skattskyldigt utländskt företag kan registreras i förskottsuppbördsregistret om företaget har ett fast driftställe i Finland eller har hemvist en stat med vilken Finland har ingått ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning (lagen om förskottsuppbörd 25 § 3 mom.).
Från och med början av 2026 kan även ett begränsat skattskyldigt företag med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ansöka om registrering i förskottsuppbördsregistret (lagen om förskottsuppbörd 25 § 3 mom.).
Ett allmänt skattskyldigt utländskt samfund registreras i förskottsuppbördsregistret på samma villkor som ett finskt företag. Närmare information på Skatteförvaltningens webbplats: Ansökan om förskottsuppbördsregistrering.
Närmare information om Att inleda verksamhet i Finland.
7 Metodanvisningar för uppdragsgivare
7.1 Allmänt
Utöver beskattningsskyldigheter kan uppdragsgivaren i Finland ha andra förpliktelser. Uppdragsgivaren ska till exempel innan ett avtal om anlitande av hyrd arbetskraft ingås, av avtalsparten begära de handlingar som anges i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006). Närmare information om detta finns på Arbetarskyddsförvaltningens webbtjänst.
Med uppdragsgivare i Finland avses, förutom ett i Finland registrerat företag som grundats enligt finsk lag, även ett utländskt företag som har ett fast driftställe för inkomstbeskattning i Finland eller som är allmänt skattskyldigt i Finland på grund av sitt faktiska ledningsställe.
7.2 Uppdragsgivarens anmälan
En uppdragsgivare i Finland ska till Skatteförvaltningen lämna en anmälan om ett utländskt företag från vilket uppdragsgivaren har hyrt utländsk arbetskraft för att utföra arbete i Finland (lagen om beskattningsförfarande 17 § 7 mom.). En uppdragsgivare i Finland ska lämna en anmälan när de hyr en utländsk arbetstagare som kommer till Finland för att arbeta enligt 10 § 4 c-punkten i inkomstskattelagen då skatteavtalet mellan Finland och arbetstagarens hemviststat medger beskattning i Finland från och med den första arbetsdagen (lagen om beskattningsförfarande 17 § 7 mom.). Dessutom ska uppgifter lämnas om den hyrda arbetstagaren som kommer från en stat med vilken Finland inte har ingått skatteavtal.
Länder vars skatteavtal medger beskattning av hyrda arbetstagare anges i kapitel 2.2 i denna anvisning. På webbplatsen skatt.fi finns en förteckning över Finlands gällande skatteavtal (Gällande skatteavtal).
Från och med början av 2026 ska en uppdragsgivare även lämna en anmälan när de hyr en utländsk arbetstagare som kommer för att arbeta på ett finskt fartyg eller luftfartyg enligt 13 § i inkomstskattelagen, då skatteavtalet mellan Finland och arbetstagarens hemviststat medger beskattning i Finland från och med den första arbetsdagen eller när något skatteavtal inte finns (lagen om beskattningsförfarande 17 § 7 mom.).
Uppragsgivaren ska lämna en anmälan när den hyrda arbetstagaren har arbetat ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg efter 1.1.2026, även om arbetet har inletts tidigare. Uppdragsgivaren ska alltså lämna en anmälan efter 1.1.2026 även om arbetet har inletts till exempel redan år 2025 eller tidigare.
Uppdragsgivaren ska lämna en separat anmälan för varje utländskt företag. Specifikations- och kontaktuppgifter för det ovan nämnda företaget samt information om företagets bransch ska lämnas till Skatteförvaltningen.
Dessutom ska uppdragsgivaren lämna specifikations- och kontaktuppgifter för den företrädare som avses i 8 § i lagen om utstationering av arbetstagare (447/2016). Också ändringar i uppgifterna ska anmälas till Skatteförvaltningen. I egenskap av uppdragsgivare är både företag och fysiska personer anmälningsskyldiga.
Uppdragsgivaren ska i anmälan lämna uppgifter om den utländska arbetsgivaren som är arbetstagarnas faktiska arbetsgivare. Om arbetskraft har hyrts direkt via ett förmedlarföretag ska uppgifterna i anmälan lämnas om den utländska arbetsgivare med vilken de hyrda arbetstagarna har anställning, och inte om förmedlarföretaget
Uppdragsgivaren ska lämna uppgifterna till Skatteförvaltningen när det aktuella utsändande företagets första arbetstagare börjar arbeta för uppdragsgivaren. Uppgifterna ska lämnas in före utgången av den månad som följer efter den kalendermånad under vilken arbetet inleddes.
Också ändringar i uppgifterna ska anmälas senast vid utgången av månaden efter den månad då ändringarna gjorts. Dessa ändringar omfattar till exempel ändringar som skett i det utländska företagets kontaktuppgifter.
När uppdragsavtalet eller det arbete som utförs av det utländska företagets hyrda arbetstagare upphör helt, ska uppdragsgivaren korrigera det tidigare anmälda slutdatumet. Tillfälliga avbrott i arbetet enligt uppdragsavtalet eller i arbetet som utförs av det utländska företagets hyrda arbetstagare hos uppdragsgivaren behöver dock inte anmälas. Det uppdragsavtalsenliga arbetet eller det arbete som utförs av det utländska företagets hyrda arbetstagare hos uppdragsgivaren anses ha upphört helt när arbetstagare hos det aktuella företaget inte har varit i uppdragsgivarens tjänst under de senaste sex månaderna.
Uppdragsgivaren ska lämna in anmälan samt eventuella ändringar i MinSkatt före utgången av följande kalendermånad. Alternativt kan uppgifterna lämnas med blanketten ”Inhyrarens anmälan om användning av hyrd utländsk arbetskraft” (6146r).
7.3 Påföljd av försummelse av skyldighet att lämna uppgifter
En uppdragsgivare som försummar att lämna in anmälan eller lämnar in den för sent kan påföras en försummelseavgift på högst 15 000 euro. För en fysisk person påförs ingen försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av skyldighet att lämna uppgifter i anslutning till näringsverksamhet eller jord- eller skogsbruk (22 a § i BFL).
En uppdragsgivare som försummar att lämna in anmälan kan strykas ur förskottsuppbördsregistret (FörskUL 26 § 2 mom.).
7.4 Uppdragsgivarens skyldighet att uppbära källskatt på arbetsersättning
En uppdragsgivare ska på en arbetsersättning som utbetalas till ett utländskt företag uppbära källskatt om arbetet har utförts i Finland.
Utbetalaren av arbetsersättning uppbär inte källskatt om:
- det utländska företaget är förskottsuppbördsregistrerad eller
- det utländska företaget visar upp ett källskattekort för uppdragsgivaren, och enligt kortet ska 0 procent skatt uppbäras eller
- det utländska företaget lägger fram någon annan utredning som hindrar uppbörden av skatt. Med annan utredning avses en utredning som visar att det inte finns några förutsättningar för att ett fast driftställe ska bildas.
Om arbetsersättning betalas för utfört husbygge, mark- och anläggningsarbete, vattenbyggande eller annat byggarbete, installations- eller monteringsarbete, skeppsbyggnad, transportarbete, städning eller omsorgs- och vårdarbete, får den som låter utföra arbetet avstå från att ta ut källskatt endast om mottagaren av ersättningen är införd i ett finskt förskottsuppbördsregister eller kan uppvisa ett källskattekort med 0 % (källskattelagen 10 e § 2 mom.).
Ett utländskt företags förskottsuppbördsregistrering kan kontrolleras via Företags- och organisationsdatasystemets informationstjänst på ytj.fi.
Mer information om källskatten som uppbärs på arbetsersättning finns i anvisningen Att inleda verksamhet i Finland.
ledande sakkunnig Tero Määttä
överinspektör Iisa Väänänen