Information om bedrägerier

Falska meddelanden (eller phishing, nätfiske) kan se trovärdiga ut men de skickas i skadligt syfte. Avsändaren av ett falskt meddelande försöker få mottagaren att göra sådant som gynnar avsändaren men är skadligt för mottagaren, exempelvis att klicka på skadliga länkar eller bilagor i meddelandet eller att lämna personliga uppgifter, såsom kreditkortsuppgifter.

Falska meddelanden cirkulerar exempelvis

• per e-post
• i kanaler i sociala medier
• som textmeddelanden (sms)
• i meddelandetjänster
• i betalappar
• per telefon.

Avsändarens adress har ofta redigerats så att den ser pålitlig ut. Det kan se ut som om avsändaren är exempelvis en teleoperatör, e-posttjänst, posttransport eller nätbutik. Meddelandet kan ofta också utge sig för att komma från en bank eller myndighet. Falska textmeddelanden kan se ut som om de kom från samma avsändare och till och med så att de hör till samma tråd som de äkta textmeddelandena.

I ett typiskt falskt meddelande berättas det om ett problem med bankkontot eller kreditkortet eller till exempel om ett paket som väntar på hämtning, och enligt meddelandet ska mottagaren agera snabbt. Det lönar sig att radera dessa meddelanden genast utan att öppna dem. Om du har öppnat meddelandet ska du inte öppna bifogade filer eller länkar i det, eftersom de kan infektera din dator med ett skadligt program. Besvara inte meddelandet och ge aldrig några personliga uppgifter.

Bedrägerier sker också per telefon. Det är också möjligt att förfalska telefonnummer, alltså det kan se ut som om samtalet kommer från ett pålitligt nummer. Du kan alltid bryta ett samtal som verkar suspekt. Vid behov kan du kontakta växeln eller kundservicen och utreda om det var fråga om ett verkligt samtal.

Bedragare har ringt och skickat falska meddelanden både per e-post och som textmeddelanden också i Skatteförvaltningens namn. Meddelandet kan exempelvis innehålla ett krav på obetalade skatter eller information om en skatteåterbäring som de facto inte finns. Utöver falska meddelanden har det förekommit försök att locka Skatteförvaltningens kunder till falska webbplatser med hjälp av länkar som sökmotorn erbjudit.

Om du får ett falskt meddelande

• Radera meddelandet helst genast. Klicka inte på länkarna i meddelandet.
• Om du av misstag har lämnat ut dina kreditkortsuppgifter, ska du genast spärra kortet genom att ringa din bank eller kontakta kortutfärdaren.
• Om du av misstag har lämnat ut dina nätbankskoder, ska du ringa din banks servicenummer och spärra koderna.
• Om du av misstag har betalat en suspekt faktura ska du omedelbart kontakta din bank.
• Anmäl informationssäkerhetsincident till Cybersäkerhetscentret hos Trafik- och kommunikationsverket.

Gör en polisanmälan

Om du av misstag har lämnat ut dina kreditkortsuppgifter eller nätbankskoder har du eventuellt blivit utsatt för ett bedrägeri. Efter att du först varit i kontakt med din bank ska du göra en polisanmälan om brottet. Det lönar sig också att anmäla bedrägeriförsök. Mer information på polisens webbplats: Blev du bedragen?

Hur går det att känna igen att det är fråga om Skatteförvaltningens tjänster?

Skatteförvaltningens e-tjänster utnyttjar alltid säkra anslutningar i de fall där kunden kan se beskattningsuppgifter eller om vi ber om sådana via en tjänst.

• Det går i regel inte att komma åt Skatteförvaltningens e-tjänster utan att först identifiera sig. Privatpersoner identifierar sig via webbplatsen https://tunnistautuminen.suomi.fi/ med nätbankskoder, ett elektroniskt identitetskort eller mobilcertifikat. Företagskunder identifierar sig med hjälp av en Suomi.fi-fullmakt.
• Falska webbplatser kräver i regel inte ett motsvarande identifieringssätt men de kan be en att identifiera sig på något annat sätt, till exempel med kreditkortsnummer. I de nyaste bedrägerierna ser också identifieringssidan ut nästan så som den äkta sidan. Därför är det viktigt att du loggar in i MinSkatt via Skatteförvaltningens egen webbplats (www.vero.fi/minskatt). Skriv själv in adressen i adressfältet. Använd inte någon sökmotor.
• Kontrollera alltid att adressen till webbplatsen har skrivits rätt. På en säker anslutning inleds webbadressen i webbläsarens adressfält med prefixet https. Dessutom syns det i allmänhet en låssymbol som tecken på att anslutningen är säker.

Bild av adressfältet på webbplatsen vero.fi i webbläsaren Chrome.

Bild av adressfältet på webbplatsen vero.fi i webbläsaren Microsoft Edge.

Mer information om säkerheten på Skatteförvaltningens webbplats