Statistik över inkomstskatter för 2024: Fyrtioåringar får mest inkomster, inkomstklyftan mellan män och kvinnor kvarstår

De inkomster som finländarna får fördelas på ett annat sätt mellan åldersgrupperna än för tio år sedan, framkommer i den statistik som Skatteförvaltningen har publicerat i dag. Statistiken berättar också att skillnaden i förvärvsinkomsterna mellan män och kvinnor inte har minskat under de senaste tio åren.

År 2024 fick åldersgruppen 40–49-åringar mest inkomster, sammanlagt 37,8 miljarder euro. Ännu år 2014 var de största inkomsttagarna åldersgruppen 50–59-åringar. Åldersgruppen 50–59-åringar fick nu mest kapitalinkomster, medan statistiken för 2014 visar att 60–69-åringar då fick mest kapitalinkomster. Inkomstskattestatistiken hos Skatteförvaltningen inkluderar både skattepliktiga inkomster och vissa skattefria poster, såsom kostnadsersättningar, naturaförmåner och skattefria kapitalinkomster.

- För åldersgruppernas del är det värt att notera att andelen löneinkomster för 60–69-åringar har ökat på tio år. Det berättar å ena sidan om att pensionsåldern har stigit men å andra sidan också om att allt fler pensionerade arbetar, säger överinspektör Matti Luokkanen från Skatteförvaltningen.
- Statistiken visar också att befolkningen åldras: det finns klart fler 70-åringa inkomsttagare än för tio år sedan.

Löneinkomsterna för män ökade 2,3 miljarder mer än för kvinnor under de senaste 10 åren

I Skatteförvaltningens statistik framkommer att löneklyftan mellan män och kvinnor inte har minskat under en granskningsperiod på tio år.

- Från 2014 till 2024 ökade beloppet av löneinkomsterna för kvinnor med knappa 4 procentenheter mer än för män. Sett till beloppet var tillväxten av löneinkomsterna för män dock cirka 2,3 miljarder mer än för kvinnor under dessa tio år. Detta beror på att startnivån i löneinkomsterna var högre för män än för kvinnor, säger Luokkanen.

Skillnaden i medianerna för löneinkomsterna mellan män och kvinnor har likaså knappt alls ändrats på tio år.

- Skillnaderna mellan män och kvinnor i medianerna för löneinkomsterna är något så när lika stora för 2024 som de var tio år tidigare. I fjol var medianlöneinkomsten för män 37 723 euro och för kvinnor 32 291 euro om året.
- Skatteförvaltningen statistikför inte längden av arbetstiden och inte heller om arbetet utförs på del- eller heltid. I siffrorna ingår alla de som har fått löneinkomster under året i fråga. Deltidsarbete är vanligare bland kvinnor, vilket också bidrar till en lägre median än för män.

Män har fortfarande klart mer kapitalinkomster

Fördelningen av kapitalinkomster mellan könen har inte förändrats på tio år: största delen av kapitalinkomsterna inflyter till män. År 2024 inflöt 71,7 procent av kapitalinkomsterna till män, vilket är några procentenheter (69,8 %) mer än år 2014. I fråga om överlåtelsevinster, beskattningsbara hyresinkomster och dividender har männens andel ökat både sett till antalet och beloppet från året 2014.

- Sett till beloppet är männens andel av dessa kapitalinkomster ännu större än sett till antal. Det berättar om att de genomsnittliga kapitalinkomsterna för män är större än för kvinnor, säger Matti Luokkanen.

Kvinnor utnyttjar hushållsavdrag lite mer än män

Män och kvinnor utnyttjar hushållsavdrag nästan lika: sett till antalet använde de avdraget lika (50/50 %) men sett till beloppet utnyttjade kvinnor hushållsavdraget lite mer (50,1 % vs. 49,9 %). På tio år har kvinnor nätt och jämnt kommit förbi männen i att använda hushållsavdrag: året 2014 var kvinnors andel av hushållsavdraget sett till beloppet knappa 48 procent. Förändringen kan delvis förklaras av att hushållsavdraget år 2024 utvidgades att också omfatta sådan fysio- och ergoterapi som ges i hemmet.

- Den fysio- och ergoterapi som ges i hemmet ökade omsorgs- och vårdarbetets andel av de totala kostnader som berättigar till hushållsavdrag från knappa tre procent till något mindre än fyra procent. Hushållsavdrag för omsorgs- och vårdarbete utnyttjades nästan enbart av över 70-åringar och två tredjedelar av dem var kvinnor, säger Matti Luokkanen.

Kvinnor betalade mer medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor än män. Sett till beloppet var kvinnornas andel av dessa avgifter 53 procent år 2024 när den tio år tidigare var 49 procent. Sett till antal har utvecklingen gått åt motsatt håll: av dem som betalade medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor år 2014 var 53 procent kvinnor, men år 2024 var bara knappa 47 procent kvinnor.

Också de totala beloppen av avdraget har utvecklats olika för män och kvinnor. År 2014 var medianen för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor 333 euro för män och 309 euro för kvinnor. År 2024 var medianen för män bara 194 euro medan medianen för kvinnor ännu var 294 euro.

Mer information om ämnet:

• Tilastoartikkeli: Henkilöasiakkaiden tulot, vähennykset ja verot verovuonna 2024 (på finska)
• Skatteförvaltningens statistikdatabas