Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden.

Fastighetsskatteintaget ökade endast lite år 2025 – i tio kommuner bidrar vind- och solkraftverk med mer än hälften av fastighetsskatterna

Skatteförvaltningens meddelande, 19.11.2025

I år samlades det in sammanlagt cirka 2,4 miljarder euro i fastighetsskatt för kommuner enligt färsk statistik från Skatteförvaltningen. Tillväxten från i fjol är 16,4 miljoner euro, alltså 0,7 procent. Tillväxttakten var långsammare än på länge: fastighetsskattebeloppet har senast år 1997 ökat långsammare än 2025.

Den långsamma tillväxten i skatteintag beror på att de beskattningsvärden på fastigheter som utgör grunden för fastighetsskatten har bevarats på fjolårets nivå, säger överinspektör Jenna Lempiäinen från Skatteförvaltningen.
– Också tillväxten i fastighetsskattesatserna blev liten. Under de tidigare åren har antingen beskattningsvärdena eller skatteprocenten ökat betydligt, konstaterar Lempiäinen.

Enligt stapeldiagrammet på bilden har beloppet av debiterad fastighetsskatt ökat varje år mellan åren 1995 och 2025 med undantag för året 1996.

Fastighetsskatteintäkten i Lestijärvi så gott som fördubblades

Av den totala intäkten av fastighetsskatt för 2025 kom något över en tredjedel (35,8 %) av fastigheter i Nyland. Näst mest fastighetsskatt debiterades i Birkaland (8,4 % av det totala beloppet), Egentliga Finland (7,7 %) och i Norra Österbotten (7 %). I jämförelsen av landskapen har de fyra största bevarats oförändrade åtminstone från och med året 2014. Minst fastighetsskatteintäkter fås av fastigheter på Åland (0,2 %), Mellersta Österbotten (1,1 %) och Kajanaland (1,2 %).

Trots att Mellersta Österbotten har en av de minsta andelarna av hela potten av fastighetsskatt ökade den dock mest där av alla landskap från i fjol (+4,4 %). Den näst största ökningen av fastighetsskatteintäkterna hade Södra Österbotten (+3,5%).
- Både i Mellersta och i Södra Österbotten berodde tillväxten i huvudsak på att fastighetsskatterna från vind- och solkraftverk i en av kommunerna ökade betydligt, förklarar Jenna Lempiäinen.
- Fastighetsskattintäkterna i Lestijärvi i Mellersta Österbotten ökade med 98 procent vilket nästan i sin helhet berodde på att tillväxten i fastighetsskatterna från vind- och solkraftverk. I kommunen Kurikka i Södra Österbotten ökade fastighetsskatteintäkterna däremot med 38,8 procent och också där nästan enbart tack vare vind- och solkraftverk.

Ett stapeldiagram visar att fastighetsskatten ökade mest i Mellersta Österbotten år 2025 (4,4 %). Näst mest ökade fastighetsskatten i Södra Österbotten (3,5 %) och Norra Österbotten (1,8 %). I Österbotten ökade fastighetsskatten med 1,5 procent, i Egentliga Tavastland och Egentliga Finland med 1 procent samt i Norra Savolax och Nyland med 0,7 procent. I Södra Savolax och Satakunta ökade fastighetsskatten med 0,5 procent, Birkaland 0,4 procent, Mellersta Finland 0,2 procent och Kajanaland 0,1 procent. Fastighetsskatteintäkterna i Lappland ökade inte alls från året innan. På Åland sjönk fastighetsskatteintäkterna med 0,1 procent, i Päijänne-Tavastland 0,4 procent och i Norra Karelen 0,6 procent. I Kymmenedalen sjönk fastighetsskatteintäkterna med 1,1 procent och i Södra Karelen 2,1 procent.

Fastighetsskatten för vind- och solkraftverk har ökat med nästan 20 procent

År 2025 påfördes vind- och solkraftverk i hela landet allt som allt 55,5 miljoner euro i fastighetsskatt, vilket är 8,8 miljoner euro (18,9 %) mer än i fjol.

Beloppet av fastighetsskatt från vind- och solkraftverk har ökat kraftigt under de senast åren men dess påverkan på hela landet är fortfarande rätt liten, cirka 2,3 procent av fastighetsskatteintäkterna i hela landet. I många landskap, till exempel i kommunerna i Päijänne-Tavastland, Norra Karelen och Nyland, flyter nästan ingen alls fastighetsskatt in från vind- och solkraftverk.

Vind- och solkraftverken är en betydande inkomstkälla för enskilda kommuner särskilt i landskapen i Österbotten. År 2025 finns det totalt 35 kommuner där vind- och solkraftverkens andel av fastighetsskatterna i kommunen överstiger 20 procent. I tio kommuner överstiger dessas andel hälften av fastighetsskatterna i kommunen. Störst är andelen i Lestijärvi (75,6 % av fastighetsskatterna i kommunen), Pyhäjoki (71,8 %), Simo (69,6 %) och Siikajoki (69,4 %). Enligt beloppet ökade fastighetsskatteintäkterna från vind- och solkraftverk mest i Kurikka (+2,5 miljoner euro), Siikajoki (+1,4 miljoner euro) och Euraåminne (+0,8 miljoner euro).

Stapeldiagrammet på bilden berättar att år 2025 var vind- och solkraftverkens andel av fastighetsskatterna i kommunen störst i Lestijärvi (75,6 %) och näst störst i Pyhäjoki (71,8 %). Följande placeringar i storleksordningen av vind- och solkraftverkens andelar intar Simo (69,6 %), Siikajoki (69,4 %), Kannus (58,7 %), Kristinestad (56,9 %), Pyhäntä (56,8 %), Isojoki (55,4 %), Hyrynsalmi (54,3 %) och Kyyjärvi (53,6 %).

Läs mer:

Statistikartikel: Fastighetsbeskattningen skatteåret 2025

Skatteförvaltningens anvisning: Beskattning av vind- och solkraftverk


Sidan har senast uppdaterats 19.11.2025