I fjol hittade Skatteförvaltningen 534 miljoner euro skatter som inte deklarerats

Skatteförvaltningens meddelande, 2.3.2023

I fjol hittade Skatteförvaltningen i sin skattekontroll totalt 534 miljoner euro skatter som inte deklarerats. Det är 36 procent mer än 2021.

Skatteförvaltningens styrnings- och övervakningsdirektör Marko Myllyniemi säger att det avslöjats mer sådana skatter som inte deklarerats än tidigare eftersom Skatteförvaltningens kontroll är effektivare än förut.
– Vi har nu lyckats bättre med att hitta betydande skatterisker och rikta våra åtgärder mot de största riskerna. Detta är inte bara slagkraftigare i fråga om skatteintaget utan det är också effektivare användning av arbetstiden, säger Myllyniemi.

Skatteförvaltningens styrning och övervakning inkluderar skatterevisioner, övervakning av inkomna skattedeklarationer samt rådgivning och handledning. Utöver övervakningen säkrar Skatteförvaltningen skatteintaget genom att smidiggöra deklarationen av skatter för kunderna och förbättra sina tjänster.
– Vårt framtida mål är att beskattningen kan genomföras smidigt i samband med att företagen bedriver sin affärsverksamhet eller privatpersonerna förtjänar sina inkomster. Detta minskar den administrativa bördan som hänför sig till beskattningen och ökar möjligheten att agera proaktivt eller i så nära realtid som möjligt både för Skatteförvaltningen och våra kunder, säger Myllyniemi.

Antalet skatterevisioner sjönk fortfarande, ändå kraftig tillväxt i resultatbeloppet

Enligt beloppet inflöt det mest debiterade skatter i och med skatterevisionerna, totalt 329 miljoner euro.
– Resultatbeloppet av skatterevisioner har ökat redan under flera års tid. År 2021 uppgick skattedebiteringen till följd av skatterevisionerna till 220 miljoner euro, år 2020 till cirka 138 miljoner euro och år 2019 till totalt 127 miljoner euro, berättar Marko Myllyniemi.

Antalet skatterevisioner har dock sjunkit redan under flera års tid.
– I fjol gjorde skatterevisorerna tusentals kontrollåtgärder men antalet egentliga skatterevisioner av dessa var färre än 1 500. Bakom tillväxten av kontrollresultaten ligger att vi hela tiden har kunnat utveckla mer träffsäkra val av skatterevisionsobjekt, konstaterar Myllyniemi.
– Dessutom sköter skatterevisorerna en del objekt i form av lättare kontrollåtgärder eller handledande åtgärder vilket sparar arbetstid till de objekt där nyttan av skatterevisionsåtgärderna är störst. Således undviker också de kunder som agerar rätt eller endast behöver handledning massiva administrativa åtgärder och får anvisningar om att agera rätt.

Resultatet av övervakningen inom bekämpningen av grå ekonomi på cirka 70 miljoner euro ingår i resultatbeloppet av skatterevisionerna. 

Diagram med obetalade skatter för år 2022 Momsbeskattningen 34 miljoner, Inkomstbeskattningen av privatpersoner 56 miljoner euro, Inkomstbeskattningen av samfund 92 miljoner euro, Skatterevisioner 329 miljoner euro.

Över 200 miljoner euro i skatt saknades från skattedeklarationerna

Också i övervakningen av skattedeklarationerna avslöjades cirka 20 procent mer skatter som saknades än i fjol, det vill säga över 200 miljoner euro. Övervakningen av inkomna skattedeklarationer och övervakningen i samband med den ordinarie beskattningen skapar enligt antalet den största delen av kontrollåtgärderna på Skatteförvaltningen.

– I övervakningen av de skattedeklarationer som privatpersoner, sammanslutningar och samfund lämnat selekteras en del utifrån olika kriterier till handläggarbehandling innan beskattningsbeslutet skapas. Skatteförvaltningen kontrollerar uppgifterna i skattedeklarationerna och jämför dem med uppgifter vi fått från andra håll. Också exempelvis en del av moms- och överlåtelseskattedeklarationerna selekteras till närmare granskning efter att de anlänt, berättar Marko Myllyniemi.

Skattefelets tillväxt med en procent innebär 800 miljoner euro mindre med skatteintäkter

Enligt Marko Myllyniemi beror skattekontrollens goda resultat snarare på att Skatteförvaltningens verksamhet effektiverats än på att skattefelet ökat.
– Vi ska visserligen komma ihåg att det är typiskt att den gråa ekonomin och skattefelet ökar vid en konjunkturnedgång, och därför ska vi vara särskilt vaksamma på åt vilket håll skattefelet utvecklas om det allmänna ekonomiska läget ännu försvagas betydligt, konstaterar Myllyniemi.

Skatteförvaltningen samlade in och redovisade till skattetagarna över 81 miljarder euro i fjol.
– En tillväxt av skattefelet med en procent innebär på årsnivå ett underskott på 800 miljoner i skattetagarnas, alltså bland annat statens och kommunernas, kassa. I fråga om att säkra skatteintaget är det väsentligt att skattefelet inte ökar i en situation där den ekonomiska situationen för skattetagarna redan färdigt är ansträngd, säger Myllyniemi.

Sidan har senast uppdaterats 2.3.2023