Skattedag på onsdagen: de offentliga beskattningsuppgifterna berättar inte allt om personens inkomster

På onsdagen den 9 november publiceras de offentliga inkomstbeskattningsuppgifterna för 2021. Skatteförvaltningen påminner om att de offentliga inkomstbeskattningsuppgifterna inte berättar allt om personers faktiska inkomster. Till exempel skattefria förmåner och kapitalinkomster samt avdrag från inkomsterna framkommer inte av uppgifterna.

Det går inte att dra slutsatser om en persons inkomster på basis av de offentliga uppgifterna, påminner Aki Savolainen, produktägare på Skatteförvaltningen.
– De offentliga uppgifterna berättar nödvändigtvis inte direkt om en persons lön eftersom personen kan få inkomster från många olika källor. Utöver lönen kan hen ha inkomster av exempelvis företagsverksamhet eller personen kan ha varit arbetslös en del av året, förklarar Savolainen.

I de offentliga uppgifterna framkommer inte heller alla de inkomster som en person förtjänat.
– När det på skattedagen berättas om personers inkomstuppgifter, talas det i allmänhet om det beskattningsbara inkomstbeloppet vid statsbeskattningen. Då har vissa avdrag redan gjorts från inkomsterna. Det mest betydande avdraget för löntagare är arbetstagarens pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier. För pensionärer är det däremot pensionsinkomstavdraget som minskar det beskattningsbara inkomstbeloppet vid statsbeskattningen särskilt för pensionärer med lägre inkomster.

Till exempel de som tjänar mellan 50 000 och 54 999 euro per år får i genomsnitt avdrag på flera tusen euro vid statsbeskattningen och denna del av inkomsten visas inte i de offentliga beskattningsuppgifterna.
– Vid kommunalbeskattningen är personens inkomster i allmänhet ännu mindre än vid statsbeskattningen, eftersom det finns fler avdrag. I de offentliga uppgifterna visas inte heller skattefria förmåner, såsom barnbidrag och utkomststöd, eller skattefria andelar av kapitalinkomster, berättar Savolainen.

Finländarna fick 139,5 miljarder euro i förvärvsinkomster år 2020 – skatter betalades på 114,4 miljarder

År 2020 fick finländarna totalt 139,5 miljarder euro i förvärvsinkomster. Av det här beloppet var 114,4 miljarder euro beskattningsbara förvärvsinkomster vid statsbeskattningen, alltså det belopp som visas i de offentliga uppgifterna. Sålunda saknades 25 miljarder euro, det vill säga cirka 18 procent av förvärvsinkomsterna från de offentliga beskattningsuppgifterna.
Beroende på inkomstklass kan det förekomma stora skillnader i hur stor andel av förvärvsinkomsterna de offentliga beskattningsuppgifterna täcker.

– För personer som tjänade mindre än 20 000 euro i förvärvsinkomster år 2020 täckte de offentliga beskattningsuppgifterna cirka 55 procent av de totala inkomsterna. I de största inkomstklasserna täckte uppgifterna däremot cirka 92 procent, säger Aki Savolainen.

Från de offentliga beskattningsuppgifterna saknades 3,2 miljarder euro i kapitalinkomster

År 2020 hade finländarna kapitalinkomster för ett belopp på cirka 13,2 miljarder euro. Av detta belopp visas 10 miljarder euro i de offentliga beskattningsuppgifterna, det vill säga cirka 75 procent av alla kapitalinkomster.

Kapitalinkomstskatt betalas på inkomst av tillgångar, till exempel hyresinkomster, vinster av överlåtelse av egendom och dividendinkomster. Å andra sidan är exempelvis en del av dividenderna i vissa situationer skattefria kapitalinkomster.

Proportionellt mest kapitalinkomster får personer som tjänar mer än en miljon euro per år. De får kapitalinkomster i huvudsak av överlåtelsevinster, det vill säga av vinster av försäljningen av egendom.
– Sett i euro saknas det mest kapitalinkomster från de offentliga beskattningsuppgifterna när inkomsterna är stora. Orsaken är de skattefria dividenderna, säger Savolainen.

En tredjedel av dem som tjänade mer än 100 000 visas inte på listorna med höginkomsttagare till massmedier

Skatteförvaltningen lämnar ut listor till massmedier med de personer som enligt de offentliga beskattningsuppgifterna har tjänat mer än 100 000 euro. Skatteår 2020 översteg 77 000 personer denna gräns.

I Skatteförvaltningens statistik framkommer att enligt de totala inkomsterna (förvärvs- och kapitalinkomster) översteg en betydligt större grupp, nästan 116 000 personer gränsen på 100 000 euro.

Olika avdrag och skattefria andelar av kapitalinkomster minskar inkomsterna, särskilt för personer som tjänar mellan 100 000 och 150 000 per år, så att inkomsterna som visas i de offentliga beskattningsuppgifterna stannar under 100 000 euro.

Dessa uppgifter är offentliga och visas i de offentliga beskattningsuppgifterna

• personens namn och födelseår samt landskap
• den beskattningsbara förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten vid statsbeskattningen
• den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen
• inkomstskatten
• kommunalskatten
• det sammanlagda beloppet av debiterade skatter och avgifter
• det sammanlagda beloppet av förskottsinnehållningar
• det belopp som ska betalas eller återbäras i skatteuppbörden, det vill säga kvarskatten eller skatteåterbäringen

Fakta: Skatterna samlas in på basis av dessa inkomster

• Förvärvsinkomster är bland annat löneinkomster, pensionsinkomster och skattepliktiga sociala förmåner, såsom arbetslöshets- och föräldradagpenning. I förvärvsinkomsterna ingår inte de skattefria förmåner som FPA betalat eller skattefria kostnadsersättningar, såsom kilometerersättningar och dagtraktamenten.
• Från förvärvsinkomsterna avdras kostnaderna för inkomstens förvärvande, till exempel kostnader för arbetsrum och arbetsresor. Därtill avdras exempelvis pensionsförsäkringspremier. Vid kommunalbeskattningen görs ännu vissa avdrag som inte görs vid statsbeskattningen.
• Efter de olika avdragen kvarstår den inkomst för personen på vilken beskattningen verkställs. Skatter samlas in både för statsbeskattningen och kommunalbeskattningen. Personens beskattningsbara inkomstbelopp vid statsbeskattningen kan skilja sig från beloppet vid kommunalbeskattningen. Skillnaden beror på att det i allmänhet görs fler avdrag vid kommunalbeskattningen än vid statsbeskattningen.
• Skatteförvaltningens offentliga statistikdatabas innehåller statistik som du kan använda för att granska beskattningen och hur täckande de offentliga beskattningsuppgifterna är, till exempel enligt inkomstklasser som baserar sig på privatpersoners totala inkomster eller på de uppgifter som publiceras i de offentliga beskattningsuppgifterna. Bekanta dig med statistikdatabasen.