Verkställande av förskottsinnehållning

En utbetalare av lön, arbetsersättning, pension, en förmån och en annan skattepliktig prestation är i regel skyldig att verkställa förskottsinnehållning på den utförda prestationen. Denna anvisning behandlar verkställande av förskottsinnehållning på olika prestationer. Anvisningen tjänar i första hand utbetalare av betalningar som omfattas av förskottsinnehållning, men anvisningen är också till hjälp för andra som är intresserade av procedurbestämmelserna för verkställande av förskottsinnehållning.

Förskottsskatt för en fysisk person har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsskatt under år 2017 – fysiska personer. Verkställande av förskottsinnehållning vid internationella situationer har förutom i denna anvisning behandlats i Skatteförvaltningens separata anvisningar Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet, Utländska hyrda arbetstagare och finsk beskattning och Beskattning av utlandsarbete.

I anvisningen behandlas inte betalning och deklaration av förskottsinnehållning. Det finns information om betalning och deklaration på Skatteförvaltningens webbsidor i punkten Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ.

1 Allmänt om förskottsuppbörd

1.1 Inkomst som är föremål för förskottsuppbörd och skatter som ska tas ut

Nästan alla inkomster som ska beskattas enligt inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) är föremål för förskottsuppbörd. Vid förskottsuppbörd tas skatt ut i förskott under skatteåret som förskottsinnehållning eller som förskottsuppbörd. Förskottsuppbörden grundar sig så exakt som möjligt på samma skattegrunder som grunderna för verkställande av beskattningen.

Det finns bestämmelser om förskottsuppbörd i lagen om förskottsuppbörd (1118/96, FörskUL) och förordningen om förskottsuppbörd (1124/96, FörskUF), vilken utfärdats med stöd av den. Lagen om förskottsuppbörd tillämpas enligt inkomstskattelagen på skattepliktiga prestationer vars beskattningsförfarande omfattas av lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL). De skatter som ska tas ut av personer vid förskottsuppbörd utgörs av statsskatt, kommunalskatt, kyrkoskatt, försäkrades sjukförsäkringsavgift (sjukförsäkringsavgift och dagpenningspremie) och rundradioskatt (FörskUF 1 § och BFL 1 §).

Förskottsuppbörd verkställs också på betalning av den försäkrades sjukförsäkringspremie som görs med anledning av skattefritt utlandsarbete enligt 77 § i inkomstskattelagen (sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL) 18 kap. 29 § 2 mom.). Denna så kallade miniinnehållning som ska verkställas på utlandsarbete har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av utlandsarbete.

Förskottsuppbörd verkställs inte på ränta som omfattas av källskatt på ränteinkomst (lagen om källskatt på ränteinkomst 1341/1990) och inte heller prestationer som omfattas av källskatt och betalas ut till begränsat skattskyldiga (lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst 627/1978, KällSkL). I stället för förskottsuppbörd verkställs källbeskattning också då lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995, så kallade nyckelpersonslagen) ska tillämpas.

1.2 Förskottsinnehållning

Den primära formen av förskottsuppbörd är verkställande av förskottsinnehållning (FörskUL 2 § 1 mom.). Huvudregeln vid förskottsuppbörd är att förskottsinnehållning verkställs på inkomsten, om inkomsten inte är skattefri inkomst, inkomst som omfattas av förskottsuppbörd eller inkomst som befriats från verkställande av förskottsinnehållning. En inkomst kan vara befriad från förskottsinnehållning utifrån förordningen om förskottsuppbörd eller Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställda förskottsinnehållning (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Vid utbetalning av ersättning i annan form än i lön (arbetsersättning) för arbete eller ett uppdrag, ska utbetalaren av prestationen utreda om mottagaren av prestationen är införd i förskottsuppbördsregistret. Förskottsinnehållning på arbetsersättning och bruksavgift ska verkställas, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret (FörskUF 25 §). Detta förfarande ska iakttas även om inkomsten är inkomst som omfattas av förskottsuppbörd för mottagaren. Förskottsuppbördsregistret och förskottsuppbördsregistrering har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten.

I stället för källbeskattning verkställs förskottsinnehållning på pension som betalas ut till en begränsat skattskyldig pensionstagare. Förskottsinnehållning verkställs också i stället för källbeskattning på försäljningsinkomst av virke för en begränsat skattskyldig. Därtill har begränsat skattskyldiga från och med år 2014 under vissa förutsättningar kunnat välja beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande i stället för källbeskattning (se närmare nedan i punkt 4.8).

Förskottsinnehållning verkställs så att utbetalaren vid betalningen eller, i fråga om lön som gottskrivs någon, när betalningen införs på kontot, från det penningbelopp som ska betalas ut drar av det belopp som räknats enligt innehållningsprocenten (FörskUL 11 § 1 mom.). Det finns bestämmelser om sättet att verkställa förskottsinnehållning och dess storlek i lagen och förordningen om förskottsuppbörd och därtill i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Den som verkställer förskottsinnehållningen betalar det belopp som den innehållit till Skatteförvaltningen och ger också nödvändiga anmälningar över de betalningar som den gjort och den verkställda förskottsinnehållningen på dessa. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (arbetsgivares socialskyddsavgift fram till år 2017), som fastställs utifrån det sammanlagda beloppet på löner som betalas ut till arbetstagarna, betalas och anmäls i samband förskottsinnehållningen.

1.3 Förskottsbetalning

Skatt tas ut som förskottsuppbörd om förskottsinnehållning inte ska verkställas på den skattepliktiga inkomsten. I förskottsuppbörden påför Skatteförvaltningen skatt (förskottsskatt) för varje skatteår och den skattskyldige betalar förskottsskatt själv till Skatteförvaltningens konto.

Förskottsuppbörden verkställs utifrån den inkomst som genererats av näringsverksamhet, jordbruk eller annan verksamhet för att förvärva inkomst, såsom uthyrningsverksamhet, överlåtelsevinst för egendom, förutom om annat föreskrivs i lagen om förskottsuppbörd eller med stöd av den. Förskottsuppbörd verkställs i princip också då förskottsinnehållning inte kan verkställas, till exempel då utbetalaren inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållning eller befriats från innehållningsskyldigheten (FörskUL 23 § 1 mom.).

Andra inkomster än de som omfattas av källbeskattning och nämns i KällSkL 3 § från Finland för en begränsat skattskyldig beskattas i den ordning som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande (KällSkL 3 kap.). Förskottsuppbörd verkställs till exempel på näringsinkomst, jordbuksinkomst och hyresinkomst från Finland för en begränsat skattskyldig, om ett skatteavtal inte begränsar beskattningsrätten.

1.4 Förskottskomplettering

Genom att betala förskottskomplettering kan en skattskyldig frivilligt komplettera sin förskottsuppbörd ännu efter årsskiftet (FörskUL 2 § 2 mom. och BFL 34 § 3 mom. och 44 § 2 mom.). Bestämmelserna om förskottskomplettering för fysiska personer och dödsbon har dock hävts med lagarna 50/2017 och 53/2017 från och med 1.11.2018. När bestämmelserna trätt i kraft kan fysiska personer och dödsbon komplettera förskottsuppbörden år 2018 genom att ansöka om påförande av förskott (se 24 § 4 mom. i FörskUL 53/2017).

2 Skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

2.1 Utbetalare av prestationer och arbetsgivare

Det finns bestämmelser om förskottsinnehållningsskyldigheten för utbetalare av prestationer i ISkL 9 § 1 mom. Enligt bestämmelsen är den som gör betalning skyldig att verkställa förskottsinnehållning, om det inte bestäms annat i lagstiftningen eller om föreskrivs annat i ett beslut av Skatteförvaltningen.

Också fysiska personer eller dödsbon (hushåll) är i allmänhet skyldiga att verkställa förskottsinnehållning på skattepliktiga prestationer som de gjort under samma förutsättningar som övriga utbetalare av prestationer. En särskild lättnad från förskottsinnehållningsplikten har dock föreskrivits för hushåll då de är prestationsutbetalare (se närmare nedan i punkt 3.2).

Arbetsgivaren ansvarar för att verkställa förskottsinnehållning på skattepliktig löneinkomst som den betalar ut till sina arbetstagare. Med arbetsgivare avses den för vars räkning det arbete utförs för vilket lönen betalas (FörskUL 14 §). Arbetsgivaren ansvarar också för att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, som fastställs utifrån förskottsinnehållningen och lönen. Om arbetet utförs för flera arbetsgivares räkning, svarar dessa solidariskt för dessa skyldigheter.

En främmande stats diplomatiska beskickning i Finland eller en beskickning som kan jämställas med en sådan eller ett konsulat som förestås av en utsänd konsul är inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning (FörskUL 16 §). I regel är inte heller en utländsk arbetsgivare som inte har ett fast driftställe i Finland skyldig att verkställa förskottsinnehållning (Arbetsgivarskyldigheter för utländska företag).

2.2 Ställföreträdande betalare

Om en borgensman, borgenär eller annan utbetalare (ställföreträdande betalare) i stället för utbetalaren av prestationen betalar en lönefordran, annan lön eller ersättning är denne skyldig att verkställa förskottsinnehållning på det utbetalda beloppet, om innehållning inte tidigare verkställts (FörskUL 9 § 2 mom.). En utsökningsmyndighet är på samma sätt skyldig att verkställa förskottsinnehållning på medel som flutit in genom utsökning, liksom också ett konkursbo för betalningar som ska göras för egendom som hör till boet.

En ställföreträdande betalare gör en betalning för en annan persons räkning med egna medel. En ställföreträdande betalare omfattas av alla samma skyldigheter som den egentliga utbetalaren. En ställföreträdande betalare ska bland annat i eget namn lämna in samma deklarationer till Skatteförvaltningen som den egentliga betalaren. Det är möjligt att en ställföreträdande betalare åläggs att betala påföljder på grund av försummelse, om förskottsinnehållning inte verkställts. En ställföreträdande betalares plikter undanröjs inte av att den ställföreträdande betalaren i efterskott tar ut de betalningar som den ställföreträdande betalaren gjort för den egentliga betalarens räkning.

En ställföreträdande betalare av lön behöver dock inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Skyldigheten att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ligger alltid på den egentliga arbetsgivaren (lag om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, 771/2016, 4 § 5 mom.).

Enligt 9 § i lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) ersätts en handikappad, enligt det behov som följer av hans eller hennes handikapp eller sjukdom, helt eller delvis för sina kostnader för anställning av en personlig assistent. Av praktiska orsaker är det ofta möjligt att kommunen sköter åtgärder som gäller anställning av en assistent för klientens räkning, antingen själv eller som en köpt tjänst av en bokföringsbyrå. I så fall fungerar kommunen som ställföreträdande betalare. Dessa situationer har behandlats närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Kommun som sköter arbetsgivarprestationer på gravt handikappade personers vägnar.

Begreppet "ställföreträdande betalare" ska hållas åtskilt från förfarande som ombud. Ett ombud verkar för den egentliga betalarens räkning och i dennes namn. Förfarandet grundar sig på ett uppdragsavtal eller ett befullmäktigande. Ombudet använder också den egentliga utbetalarens (huvudmannens) medel i betalningen. Den egentliga huvudmannen är ansvarig för skyldigheter som anknyter till förskottsinnehållningen gentemot Skatteförvaltningen. Undantaget till detta utgörs av situationer enligt FörskUL 9 § 4 mom. (se nedan i punkt 2.3).

Enligt lagen om förskottsuppbörd kan Skatteförvaltningen förutom i enskilda fall bestämma vem som är skyldig att verkställa förskottsinnehållning, om en ställföreträdande betalare ansvarar för utbetalningen (FörskUL 6 § 3 mom. 3 punkten). I Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning har det föreskrivits att om en skogsvårdsförening eller någon annan motsvarande aktör är förmedlare i en sådan gemensam handel, där virkesköparen inte betalar köpesumman direkt på skogsägarnas konto, är skogsvårdsföreningen eller en annan motsvarande aktör skyldig att verkställa förskottsinnehållning i virkesköparens ställe (2 § 3 mom.).

2.3 Förmedlare av en prestation

Kreditinstitut och finansiella institut, andra som bedriver yrkesmässig handel med eller förmedling av värdepapper samt utländska kreditinstituts filialer i Finland är skyldiga att verkställa förskottsinnehållning också på ränta och eftermarknadsgottgörelse som de förmedlat och som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om förskottsuppbörd (FörskUL 9 § 4 mom.). Bestämmelsen gäller enbart för dessa två inkomster. Den förskottsinnehållning som ska verkställas på ränta och eftermarknadsgottgörelse har behandlats närmare nedan i punkt 9.2.

I ovan nämnda bestämmelse i lagen om förskottsuppbörd nämns uttryckligen de aktörer på vilka bestämmelsen i fråga tillämpas. De aktörer som inte nämns i bestämmelsen är inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning på de placeringar enligt bestämmelsen vilka de förmedlat.

2.4 Ett fondbolag som förvaltar en placeringsfond

Enligt 9 § 5 mom. i lagen om förskottsuppbörd är ett fondbolag som inrättats i Finland med stöd av lagen om placeringsfonder (48/1999) skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på vinstandelar i en placeringsfond som det förvaltar (FörskUL 9 § 5 mom.). Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning gäller också för fondbolag vars hemort är utomlands, om de förvaltar en placeringsfond som inrättats i Finland. Den förskottsinnehållning som ska verkställas på vinstandelar från en placeringsfond har behandlats närmare nedan i punkt 9.3.

3 Prestationer som är befriade från förskottsinnehållning

3.1 Obetydliga prestationer

Förskottsinnehållning verkställs inte på kapitalinkomst om det belopp som betalas är högst 20 euro. Förskottsinnehållning verkställs inte och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas inte heller om beloppet på en annan enskild, tillfällig betalning är högst 20 euro per kalendermånad (FörskUF 14 §). Också vad gäller inkomst av virkesförsäljning har en gräns i euro fastställts för att verkställa förskottsinnehållning (se närmare nedan i punkt 9.9).

Det är alltid möjligt att låta bli att verkställa förskottsinnehållning på kapitalinkomst om prestationen är högst 20 euro. En annan prestation (förvärvsinkomst) ska förutom att beloppet i euro inte uppnås vara enskild och tillfällig för att en skyldighet att verkställa förskottsinnehållning inte ska uppstå. Enskildheten och tillfälligheten enligt FörskUF 14 § för en prestation (som utgör förvärvsinkomst) granskas från fall till fall och särskilt i varje betalar-mottagar-förhållande. Enligt bestämmelsen ses som en enskild och tillfällig betalning högst en betalning från samma utbetalare till samma mottagare under en kalendermånad.

I Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (1390/2016) har man fastställt olika prestationer som inte är föremål för förskottsinnehållning om ett visst belopp i euro inte uppnås. Dessa behandlas närmare nedan.

3.2 Lättnad för hushåll

En fysisk person och ett dödsbo (ett hushåll) har inte någon skyldighet att verkställa förskottsinnehållning och inte heller att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för prestationer till samma mottagare, om det sammanlagda beloppet på de utbetalda prestationerna under kalenderåret understiger 1 500 euro (FörskUL 9 § 3 mom. och FörskUF 13 §). Om betalningen anknyter till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst, verkställs förskottsinnehållning dock på hela beloppet på prestationen.

Lättnad för förskottsinnehållning för hushåll och förskottsinnehållning som verkställs av hushåll har behandlats närmare i Skatteförvaltningens närmare anvisning Hushåll som uppdragsgivare.

3.3 Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

Med ett beslut av Skatteförvaltningen är det möjligt att i ett annat än i ett undantagsfall förordna att förskottsinnehållning inte verkställs på inkomsten, även om inkomsten är skattepliktig och föremål för förskottsinnehållning (FörskUL 6 § 3 mom. 4 punkten). Enligt Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning (1035/2016) verkställs inte förskottsinnehållning bland annat på följande prestationer:

• köpvittnesarvode
• inlösnings- och förrättningsarvode
• arvode och provision för borgen
• reservistlön
• hittelön eller belöning för uppmärksamhet betald av kreditkortsföretag, kreditinstitut och penninginrättning
• stipendium, understöd eller hederspris som enligt 82 § i ISkL är skattepliktiga
• tävlingspris, om priset inte kan ses som lön, arbets- eller bruksersättning enligt lagen om förskottsuppbörd eller arvode för idrottsutövare
• fiskerivårdsavgift som återbärs till ägare av vattenområde
• återbäring av lagstadgad försäkringspremie som betalas till fysisk person
• prestationer som betalats på basis av sjukförsäkringslagen (1224/2004) och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) då de betalas med en fullmakt av den försäkrade direkt till den som producerar tjänsten
• frivillig pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare till den del det belopp som arbetsgivaren årligen betalt är högst 8 500 euro per arbetstagare.

I Skatteförvaltningens beslut har utöver ovan nämnda prestationer också vissa kapitalinkomster befriats från verkställande av förskottsinnehållning (se närmare nedan i punkt 9.4). Även om en utbetalare inte behöver verkställa förskottsinnehållning på inkomst som är undantagen förskottsinnehållning, ska utbetalaren i allmänhet deklarera inkomsterna till Skatteförvaltningen med en årsanmälan.

4 Förskottsinnehållningsprocent och skattekort

4.1 Allmänt om den förskottsinnehållningsprocent som ska tillämpas

Förskottsinnehållning verkställs i regel utifrån den förskottsinnehållningsprocent som antecknats på skattekortet för mottagaren av prestationen. Skattekort ges av Skatteförvaltningen. Om den skattskyldige inte får ett skattekort per post, är han eller hon skyldig att själv begära ett sådant av Skatteförvaltningen (FörskUF 1 §). Mottagaren av en betalning ska i god tid före betalningen till arbetsgivaren eller den som annars är innehållningsskyldig lämna ett skattekort (FörskUF 2 § 1 mom.).

Skatteförvaltningen kan också överföra uppgiften om förskottsinnehållningsprocenten direkt till den skattskyldiga för verkställandet av förskottsinnehållningen (FörskUL 10 § 1 mom.). En mottagare av en betalning behöver inte överlämna eller uppvisa ett skattekort till utbetalaren av prestationen, om utbetalaren fått de innehållningsuppgifter som antecknats på skattekortet elektroniskt av Skatteförvaltningen (FörskUF 2 § 2 mom.). Förfarandet för elektronisk direktöverföring av skattekortsuppgifter behandlas närmare nedan i punkt 4.10.

Det är inte heller nödvändigt att till en försäkringsanstalt överlämna eller uppvisa ett skattekort för ersättningar som ska betalas ut enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), om försäkringsanstalten fått de grundläggande uppgifter som antecknats på skattekortet av ersättningsmottagarens arbetsgivare (FörskUF 2 § 2 mom. och L om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 111 §).

En företagsarbetsgivare som använder tjänsten Palkka.fi får grundskattekortsuppgifter elektroniskt i början av december (datumet varierar årligen) via tjänsten Palkka.fi av Skatteförvaltningen vad gäller arbetstagare med ett anställningsförhållande som varit i kraft i december månad under det föregående året. Följande års grundskattekortsuppgifter finns i tjänsten Palkka.fi i medlet av januari (dagen varierar årligen). Det ändringsskattekort som arbetstagaren sökt förmedlas till arbetstagaren till arbetstagargränssnittet i tjänsten Palkka.fi. En arbetstagare kan via arbetstagargränssnittet i tjänsten Palkka.fi sända såväl grundskattekorts- som ändringsskattekortsuppgifter till en arbetsgivare som använder tjänsten Palkka.fi.

Om det giltiga skattekortet eller annan ovan nämnda information om förskottsinnehållningsprocenten inte överlämnats, iakttas i verkställandet av förskottsinnehållningen de schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenter som nämns i förordningen om förskottsuppbördsförordning eller i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (läs närmare om de procenttal som tillämpas på olika prestationer nedan). Om en förskottsinnehållningsprocent inte föreskrivits eller nämnts för förskottsinnehållningen i dessa, verkställs förskottsinnehållningen enligt 60 procent (FörskUF 3 § och SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 19 § 2 mom., se också punkt 6.7 nedan).

En skattskyldig som överlämnat ett skattekort kan i god tid innan utbetalningen av prestationen lägga fram ett yrkande på att förskottsinnehållningen verkställs till ett högre belopp än vad som antecknats på skattekortet (FörskUL 17 §). En skattskyldig kan också yrka på att förskottsinnehållning ska verkställas på pension, en dagpennings- eller arbetslöshetsförmån eller en annan motsvarande prestation till ett högre belopp än den schablonmässiga förskottsinnehållningsprocent som lagts fram i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 21 § 2 mom., läs närmare om dessa förmåner nedan i punkterna 14–17). En person som hör till en försöksgrupp för försök med basinkomst enligt lagen om försök med basinkomst (1528/2016) kan dock inte vad gäller vissa förmåner lägga fram ett sådant yrkande (FörskUL 17 § 2 mom.).

Mottagaren av prestationen kan yrka att förskottsinnehållning verkställs till ett högre belopp än den innehållningsprocent som antecknats på skattekortet antingen tills vidare eller för viss tid. Yrkandet kan läggas fram flera gånger per år under förutsättning att den meddelade innehållningsprocenten alltid är högre eller lika hög som den innehållningsprocent som Skatteförvaltningen antecknat på skattekortet. Då skatteprocenten har höjts på detta sätt kan betalningsmottagaren på motsvarande sätt yrka att förskottsinnehållningen åter verkställs enligt innehållningsprocenten som anges på skattekortet. Också i dessa situationer ska inkomstgränserna på skattekortet iakttas och mottagaren av prestationen ska underrätta utbetalaren av prestationen om ärendet i god tid före utbetalningen. Sänkning av förskottsinnehållningsprocenterna på skattekortet eller ändring av inkomstgränserna på skattekortet ska alltid ansökas hos Skatteförvaltningen på det sätt som nämns nedan i punkt 4.9.

4.2 Skattekort som ska räknas årligen (grundskattekort)

Skatteförvaltningen upprättar i slutet av året på tjänstens vägnar skattekort för skattskyldiga för följande skatteår. Dessa skattekort kallas för grundskattekort.

I allmänhet fastställs skattegrunderna för följande år (inkomstskatteskalan, kommunernas och församlingarnas inkomstskatteprocenter, sjukförsäkringsavgifter och andra författningsändringar) så sent att Skatteförvaltningen inte har tillräckligt med tid för att göra nya skattekort som kan tas i bruk i början av januari. Därför träder skattekorten i allmänhet i kraft i början av februari. Skatteförvaltningen fastställer årligen den tidpunkt då skattekorten träder i kraft med ett årligt beslut (FörskUF 4 § 1 mom., år 2017 omfattas av Skatteförvaltningens beslut om ikraftträdande av de grunder för förskottsinnehållning som ska tillämpas under år 2017).

I januari verkställs förskottsinnehållningen genom att använda det skattekort som gällde vid slutet av föregående skatteår, om utbetalaren inte har tillgång till ett giltigt ändringsskattekort som Skatteförvaltningen gett för året i fråga (läs närmare om ändringsskattekort nedan i punkt 4.9).

Skattekort sänds från Skatteförvaltningen till inkomsttagarna senaste två veckor innan skattekorten träder i kraft. Dessa så kallade grundskattekort upprättas i regel för alla personer som är 16 år eller äldre under skatteåret och för yngre personer som tidigare haft löneinkomster.

Skatteförvaltningen fastställer årligen förskottsinnehållningsgrunder för löntagare och pensionstagare, vilka ligger till grund för beräkningen av innehållningsprocenter. Besluten för skatteår 2017 är:

• Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för personlig innehållningsprocent för löneinkomst för år 2017
• Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för personlig innehållningsprocent för pensioner och pensionstagares löneinkomster för år 2017
• Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningsprocent för begränsat skattskyldiga pensionstagare för år 2017

4.3 Skattekort för löneinkomst från huvudsyssla

4.3.1 Lön från huvudsyssla

Huvudsysslan utgörs i allmänhet av det arbete utifrån vilket personen får största delen av sin löneinkomst. En löntagare ska överlämna det ursprungliga skattekortet för löneinkomst från huvudsyssla till arbetsgivaren för huvudsysslan. Det är dock inte nödvändigt att ge ett skattekort till en arbetsgivare, om arbetsgivaren fått förskottsinnehållningsuppgifter elektroniskt på det sätt som nämns ovan i punkt 4.1 (FörskUF 2 § 1 och 2 mom.). En löntagare kan inte använda skattekortet för löneinkomst från huvudsysslan samtidigt i flera olika anställningsförhållanden, utan det är avsett att användas enbart av en arbetsgivare åt gången.

Om en löntagare har flera arbets- eller uppdragsförhållanden, ska skattekortet för löneinkomst från huvudsysslan ges till den arbetsgivare av vilken löntagaren får sin huvudsakliga utkomst. I praktiken lönar det sig för en löntagare att ge skattekortet till den utbetalare som betalar ut den största inkomsten.

4.3.2 De två sätten att verkställa förskottsinnehållning

På ett skattekort för löneinkomst från huvudsyssla finns det i allmänhet en grund- och en tilläggsprocent (läs mer om innehållningsprocenterna för sjöarbetsinkomst nedan i punkt 4.3.5). Därtill finns det två alternativa sätt att verkställa förskottsinnehållning på ett skattekort för löneinkomst från huvudsyssla: alternativ A, som grundar sig på inkomstgränsen för löneutbetalningsperioden och alternativ B, som grundar sig på en årsinkomstgräns. Innehållningsprocenterna är de samma i bägge sätt att verkställa förskottsinnehållning (A och B).

I alternativ A, som grundar sig på en inkomstgräns för löneutbetalningsperioden, följs inkomstgränsen för löneutbetalningsperioden enligt löneutbetalningsperiod. Därtill har inkomstgränsen per månad, tvåveckorsperiod, vecka och dag antecknats på skattekortet. Grundprocenten tillämpas på det lönebelopp som betalas ut under löneutbetalningsperioden upp till inkomstgränsen för löneutbetalningsperioden. Om lönebeloppet under löneutbetalningsperioden överstigs, ska förskottsinnehållningen på det lönebelopp som överskrider gränsen verkställas enligt tilläggsprocenten (se närmare om beräkningen av förskottsinnehållning nedan i punkt 5.4).

I alternativ B på skattekortet har en inkomstgräns räknats färdigt för skattekortets giltighetstid, i allmänhet från slutet av februari till slutet av december. Årsinkomstgränsen motsvarar 12,5 månaders lön. Den omfattar semesterpenning, som uppskattats till en halv månadslön. I alternativ B har en inkomstgräns räknats för tiden 1.2 –31.12 genom att dela årsinkomstgränsen med 12,5 och multiplicera den med 11,5.

I alternativ B, som grundar sig på en årlig inkomstgräns, följs inkomstgränsen på årsnivå. Förskottsinnehållning verkställs enligt grundprocenten på alla löner, vars belopp på årsnivå inte överskrider inkomstgränsen för grundprocenten. Om inkomstgränsen per år för grundprocenten överskrids, verkställer arbetsgivaren förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten på lönebeloppet under hela det återstående året.

Exempel på skattekort för lön från huvudsyssla: Skattekort för lön från huvudsyssla 2017 (pdf).

4.3.3 Valet av sätt att verkställa förskottsinnehållning

Arbetsgivaren använder automatiskt inkomstgräns A, som är en gräns enligt löneutbetalningsperiod, om arbetstagaren inte yrkat på användning av alternativ B, som är ett alternativ med en inkomstgräns. Löntagaren kan välja sättet att verkställa förskottsinnehållningen också då arbetsgivaren får skattekortsuppgifter inom ramen för direktöverföringsförfarandet.

En löntagare kan yrka på att arbetsgivaren räknar förskottsinnehållningen utifrån en inkomstgräns, det vill säga enligt skattekortsalternativ B (FörskUF 5 a §). Löntagaren underrättar arbetsgivaren om valet av alternativ B genom att kryssa för B på skattekortet eller på annat sätt. Informationen kan ges till exempel per e-post eller via ett system som arbetsgivaren använder. Det val som arbetstagaren gjort kan dock inte ändras mitt under året, inte ens då arbetsgivaren ändras.

Alternativ A, som grundar sig på inkomstgränsen för löneutbetalningsperioden, lämpar sig för arbetstagare vars lönebelopp inte varierar i avsevärd grad under de olika löneutbetalningsperioderna. Alternativ B, som grundar sig på en inkomstgräns, lämpar sig för arbetstagare som inte arbetar hela året eller vars förvärv varierar avsevärt enligt löneutbetalningsperiod. För att undvika att nettoinkomsterna sjunker under slutet av året ska löntagaren, vid val av alternativ B, se till att årsinkomstgränsen på skattekortet motsvarar årsinkomsten inklusive semesterpenning.

4.3.4 Intyg över utbetalda löner

En arbetsgivare ska förvara ett skattekort som den fått i sin besittning under hela giltighetstiden för skattekortet eller fram till dess att anställningsförhållandet upphör. Om ett anställningsförhållande upphör ska skattekortet returneras till löntagaren (FörskUF 2 § 3 mom.).

Om anställningsförhållandet upphör mitt under kalenderåret och skattekortet använts som ett skattekort med en inkomstgräns (alternativ B), ska arbetsgivaren på det skattekort som returneras till den skattskyldige eller på en bilaga till detta anteckna utbetalaren av lön, beloppet på den utbetalda lön som omfattas av förskottsinnehållning och tidsperioden för löneutbetalningen Om ett skattekort på grund av direktöverförd information inte överlämnats till arbetstagaren, ska den skattskyldige ges ett separat intyg som innehåller ovan nämnda uppgifter, uppgifter som specificerar den skattskyldige samt de förskottsinnehållningsuppgifter som använts (FörskUF 2 § 4 mom.). Skatteförvaltningen har en blankett för skattekortsbilagor eller ett separat intyg (VEROH 5049r). Löntagaren fogar intyget till sitt skattekort då han eller hon överlämnar det till nästa arbetsgivare.

Om ett skattekort som redan använts som ett skattekort med en inkomstgräns (alternativ B) uppvisats för arbetsgivaren, ska arbetsgivaren beakta de löner som betalats ut under giltighetstiden. I så fall är den tillgängliga inkomstgränsen den inkomstgräns som antecknats på skattekortet med avdrag för de löner som tidigare arbetstagare betalat ut.

4.3.5 Skattekort för mottagare av sjöarbetsinkomst

På ett skattekort för löneinkomst från huvudsyssla för mottagare av sjöarbetsinkomst finns det i allmänhet en separat anteckning om innehållningsprocenten för inkomst från land och för inkomst som intjänats på havet (läs om sjöarbetsinkomst nedan i punkt 5.7). Innehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst beaktar sjöinkomstavdraget, varför den är lägre än innehållningsprocenten för inkomst som förvärvats på land.

4.4 Skattekort för biinkomst

Andra löneinkomster än löneinkomster från huvudsyssla är biinkomster. Ett skattekort utarbetas också för biinkomster för skattskyldiga som fått ett skattekort för löneinkomst från huvudsyssla. Skattekortet för biinkomst finns i den nedre delen av skattekortet för löneinkomst av huvudsyssla. Om arbetstagaren inte har ett egentligt huvudarbete, är det möjligt att använda skattekortet för biinkomst för all löneinkomst.

Det finns två former av skattekort för biinkomster. På vissa skattekort för biinkomst finns en grund- och tilläggsprocent samt en årlig inkomstgräns, upp till vilken arbetsgivaren kan använda grundprocenten. Andra skattekort för biinkomster har ett procenttal, som är detsamma som tilläggsprocenten för huvudinkomsten och som motsvarar den så kallade marginalskatteprocenten för den skattskyldige.

Om det finns årsspecifik inkomstgräns på ett skattekort för biinkomst, kan varje utbetalare verkställa förskottsinnehållning enligt tilläggsprocenten först då de utbetalda prestationerna överskrider den inkomstgräns som antecknats på skattekortet. Om löntagaren har flera arbetsförhållanden som bisyssla och inkomsterna från dessa överskrider den årsspecifika inkomstgräns som antecknats på skattekortet, ska löntagaren själv följa inflödet av biinkomster. Löntagaren ska begära att utbetalarna verkställer förskottsinnehållning enligt tilläggsprocenten först efter att årsinkomstgränsen uppnåtts.

Ett biinkomstskattekort ska inte ges till en utbetalare, även om det innehåller en årsspecifik inkomstgräns. En löntagare ska dock lägga fram ett skattekort eller en kopia av detta för arbetsgivaren, om arbetsgivaren inte fått förskottsinnehållningsuppgifter på det sätt som redogjorts ovan i punkt 4.1 (FörskUF 2 § 1 och 2 mom.).

4.5 Graderat skattekort

4.5.1 Graderade inkomstgränser

Graderade skattekort utarbetas för personer i åldern 15–18 år eller yngre som tidigare fått löneinkomst, och vars löneinkomster understiger 15 000 euro. Graderade skattekort utarbetas också för personer under 21 år med inkomster på högst 1 210 euro. Skatteförvaltningen räknar och skickar graderade skattekort centraliserat en gång per år. Ett ändringsskattekort som skattebyrån överlämnar på begäran av en skattskyldig kan vara ett graderat skattekort.

Löntagaren ska överlämna det ursprungliga graderade skattekortet till arbetsgivaren, om arbetsgivaren inte fått förskottsinnehållningsuppgifter elektroniskt på det sätt som avses ovan i punkten 4.1. Ett graderat skattekort omfattar tre årsinkomstgränser, som utbetalaren ska iaktta vid verkställande av förskottsinnehållning. Inkomstgränserna ändras årligen och det finns en egen skatteprocent för varje inkomstgräns. Innehållningsprocenten ökar gradvis i takt med att inkomsterna stiger. På ett graderat skattekort är inkomsterna i allmänhet undantagna förskottsinnehållning upp till ett visst belopp.

Inkomstgränserna på ett graderat skattekort är årsinkomstgränser. Därför avbryter arbetsgivaren inte uppföljningen av inkomster om löntagaren visar upp ett nytt graderat skattekort. Inkomstuppföljningen avbryts enbart då en löntagare uppvisar ett nytt skattekort som inte är ett graderat skattekort. Om till exempel det nya skattekort som tas i bruk i början av februari är ett graderat skattekort, beaktas i uppföljningen av inkomstgränsen inkomsterna från början av året, inte enbart inkomster från och med ikraftträdandet.

Om den skattskyldige i januari har ett graderat skattekort och inkomstgränserna på det graderade skattekortet för skatteåret redan är kända av arbetsgivaren, kan de nya inkomstgränserna användas redan i januari. Förskottsinnehållningsprocenterna på ett nytt graderat skattekort används dock först från och med det att skattekortet träder i kraft, det vill säga i allmänhet från början av februari.

En skattskyldig som har ett graderat skattekort, kan om han eller hon så önskar själv räkna en genomsnittlig innehållningsprocent och begära att utbetalaren använder den. Om den skattskyldiges innehållningsprocent på inkomstintervallet 10 300 euro–17 650 euro är 10,5 procent, skulle den genomsnittliga innehållningsprocenten på inkomstintervallet 0–17 650 euro vara 4,4 procent. Läs om beräkningen av graderade skattekort med en innehållningsprocent också nedan i punkt 4.9.3.

Exempel på graderade skattekort: Graderade skattekort 2017 (pdf).

Närmare information om graderade skattekort och inkomstgränser för skatteåret 2017: Inkomstgränser för graderade skattekort för 2017

4.5.2 Intyg över utbetalda löner för personer med graderade skattekort

En arbetsgivare ska förvara ett skattekort som den fått i sin besittning under hela giltighetstiden för skattekortet eller fram till dess att anställningsförhållandet upphör. Om ett anställningsförhållande upphör ska skattekortet returneras till löntagaren (FörskUF 2 § 3 mom.).

Om anställningsförhållandet upphör mitt under kalenderåret, ska arbetsgivaren på det graderade skattekort som returneras till den skattskyldige eller på en bilaga till detta anteckna utbetalaren av lön, beloppet på den utbetalda lön som omfattas av förskottsinnehållning och tidsperioden för löneutbetalningen. Om ett skattekort på grund av direktöverförd information inte överlämnats till arbetstagaren, ska den skattskyldige ges ett separat intyg som innehåller ovan nämnda uppgifter, uppgifter som specificerar den skattskyldige samt de förskottsinnehållningsuppgifter som använts (FörskUF 2 § 4 mom.). Skatteförvaltningen har en blankett för en skattekortsbilaga eller ett separat intyg (VEROH 5049r). Anteckningar ska göras också i det fallet att man i löntagarens förskottsinnehållning i stället för graderade procenttal använt en genomsnittlig innehållningsprocent som löntagaren själv räknat utifrån det graderade skattekortet.

Löntagaren fogar intyget till sitt skattekort då han eller hon överlämnar det till nästa arbetsgivare eller en annan utbetalare. Vid verkställande av förskottsinnehållning beaktar utbetalaren redan utförda betalningar i den uppföljning som gäller inkomstgränsen.

Också andra utbetalare av prestationer som verkställer förskottsinnehållning enligt de innehållningsuppgifter som fastställts för lön, ska göra samma anteckningar som arbetstagare på skattekortet. Dessa övriga utbetalare utgörs av till exempel utbetalare av arbetslöshetsförmåner och utbetalare av sjukförsäkringsförmåner och andra försäkringsersättningar.

4.6 Frilansskattekort

Inkomsttagare som enligt egen utsago har flera löne- och arvodesutbetalare på samma gång får ett frilansskattekort av Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen räknar och skickar frilansskattekort centraliserat en gång per år. Innehållningsprocenten på ett frilansskattekort är minst 15. (läs om grundskattekort ovan i punkt 4.2). En inkomstmottagare kan dock få ett ändringsskattekort med en mindre innehållningsprocent genom att meddela beloppet på inkomsterna och kostnaderna till skattebyrån (läs om ändringsskattekort nedan i punkt 4.9).

På ett frilansskattekort finns det dock enbart en innehållningsprocent som ska tillämpas på personens alla löneinkomster utan inkomstgränser. Innehållningsprocenten har räknats utifrån de sammanlagda inkomster som inkomsttagaren meddelat. De sammanlagda inkomsterna syns på den utredningsdel som skickats med skattekortet. Inkomsttagaren ska själv följa sin inkomstgräns och vid behov begära ett nytt skattekort för ökad inkomst. Det är inte nödvändigt att överlämna frilansskattekortet till en utbetalare av prestationer, utan det räcker att visa upp kortet eller en kopia av det.

Exempel på frilansskattekort: Frilansskattekort 2017 (pdf).

4.7 Skattekort för pensionstagare

4.7.1 Skattekort för pensionsinkomst

Eftersom beskattningen av pension avviker från beskattningen av övriga förvärvsinkomster bland annat på grund av avdrag, ska pensionstagaren begära ett separat skattekort för pensionsinkomster. Det är också möjligt att sätta ett skattekort för en ny pension att träda i kraft retroaktivt. För att kunna räkna skatteprocenten behöver Skatteförvaltningen pensionsbeslutet, utredningar över andra pensioner och inkomster samt de förskottsinnehållningar och avdrag som verkställts på dessa. Skatteförvaltningen skickar det nya kortet direkt till utbetalaren av pension.

Om en pensionstagare fått pension under tidigare år, räknar Skatteförvaltningen en förskottsinnehållningsprocent för pensionsinkomsten på tjänstens vägnar. Förskottsinnehållningsprocenten räknas utifrån de uppgifter som fåtts av utbetalarna av pensioner. Skatteförvaltningen anmäler förskottsinnehållningsprocenten direkt till utbetalaren av pension och sänder uppgifter om denna till pensionstagaren. Om utbetalaren av pension inte sänder uppgifter om förskottsinnehållning på pensioner direkt till Skatteförvaltningen, ska pensionstagaren själv skaffa ett ändringsskattekort årligen.

Om pensionsbeloppet ändras mitt i året, får inte Skatteförvaltningen uppgifter om detta automatiskt av utbetalaren av pension. Pensionstagaren ska själv se till att ändra skattekortet. För skattekortet behövs beslutet om den ändrade pensionen och en utredning över övriga inkomster under början av året. De gamla pensionsuppgifterna finns redan vid Skatteförvaltningen, om ett skattekort utarbetats för dessa. Skatteförvaltningen skickar det nya kortet direkt till utbetalaren av pension.

Ett skattekort som getts för pension får inte användas för andra inkomster, eftersom beskattningen av pension avviker från beskattningen av övriga inkomster. Om en pensionerad skattskyldig förvärvsarbetar, behöver han eller hon ett separat skattekort för lönen (se följande punkt 4.7.2). Skattekortet för en begränsat skattskyldig pensionär har behandlats nedan i punkt 4.8.2.

4.7.2 Skattekort för löneinkomst för pensionstagare

Ett skattekort för löneinkomst ges till de pensionstagare som utifrån beskattningsuppgifterna förväntas ha också löneinkomster. Det förmodas att till exempel personer som får partiell pension och partiell invalidpension fortfarande också har löneinkomster. Under det år då ålderspensionen börjat och under det följande året sänds inte ett skattekort för lön till pensionären, förutom om han eller hon meddelat till skattebyrån att löneinkomster fortsätter att flyta in.

Skattekortet för en pensionär räknas som ett skattekort med en inkomstgräns. Skattekortet innehåller en grundprocent, en inkomstgräns och en tilläggsprocent. Inkomstgränsen har räknats för skattekortets giltighetstid, i allmänhet för tiden 1.2 –31.12. Det har förmodats att lön ackumuleras enligt det gamla skattekortet i januari. Formeln för inkomstgränsen är den samma som formeln med en inkomstgräns för skattekort för löneinkomst från huvudsyssla (se ovan i punkt 4.3.2).

Även om pensionstagaren är i deltidsarbete, ses pensionsinkomsten som huvudinkomst för den skattskyldige. Därför är det inte nödvändigt att ge ett skattekort för lön till utbetalaren av prestationen, utan det räcker att uppvisa kortet eller en kopia av det, om arbetsgivaren inte fått förskottsinnehållningsuppgifter elektroniskt på det sätt som redogjorts i punkt 4.1. Varje utbetalare följer för egen del den inkomstgräns som antecknats på skattekortet och använder tilläggsprocenten om inkomstgränsen överstigs. Om det finns flera löneutbetalare, ska den skattskyldige själv följa sin inkomstgräns och efter behov begära ett nytt skattekort för ökad inkomst.

Exempel på löneskattekort för en person som får pensionsinkomst 2017: skattekort (pdf).

4.8 Skattekort för begränsat skattskyldiga

4.8.1 Källskattekort och skattekort för begränsat skattskyldiga

Källskatt som är oberoende av inkomstbeloppet uppbärs i allmänhet av en begränsat skattskyldig som slutlig skatt. Skatteförvaltningen ger på begäran ett källskattekort för tillämpning av bestämmelserna om källskatt för begränsat skattskyldiga (KällSkL 5 §). Vid uppbörd av källskatt görs ett särskilt källskatteavdrag under förutsättning att det finns en anteckning om avdraget på källskattekortet (se närmare i KällSkL 6 § och Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet).

En begränsat skattskyldig som bor i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan dock i stället för källbeskattningen yrka på att hans eller hennes förvärvsinkomster beskattas progressivt. En motsvarande rätt innehas bland annat av begränsat skattskyldiga som bor i en stat eller i ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden (läs närmare i KällSkL 13 § 1 mom. 6 punkten). I så fall verkställs beskattningen av förvärvsinkomst på samma sätt som för personer som bor i Finland, det vill säga enligt lagen om beskattningsförfarande och skatterna uppbärs i förväg under skatteåret som förskottsinnehållning.

För progressiv beskattning av förvärvsinkomster ska en begränsat skattskyldig ansöka om ett skattekort för begränsat skattskyldiga för den finländska arbetsgivaren (KällSkL 16 § 4 mom.). Detta skattekort kan gälla för följande inkomster från Finland: lön (också sjöarbetsinkomst), arbetsersättning, förmån, bruksavgift som utgör förvärvsinkomst, fondandel och överskott ur en personalfond, anställningsoption och aktiepremie, styrelsearvode, arvode för konstnär eller idrottare. Om en arbetstagare inte överlämnar ett skattekort för begränsat skattskyldiga, tas källskatt ut på inkomsten.

Ett yrkande på progressiv beskattning av förvärvsinkomster gäller inte för pensioner som fåtts från Finland, eftersom de alltid beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande (KällSkL 13 § 1 mom. 2 punkten, se punkten 4.8.2 nedan).

Närmare uppgifter om beskattningen av begränsat skattskyldiga, ansökan om skattekort och arbetsgivares deklarationer: Beskattning av en begränsat skattskyldig persons förvärvsinkomst: källskatt eller progressiv skatt Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland och deras beskattning har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet och beskattningen av utländska hyrda arbetstagare i anvisningen Utländska hyrda arbetstagare och finsk beskattning.

Exempel på skattekort för begränsat skattskyldiga: Skattekort för begränsat skattskyldig 2017 (pdf).

4.8.2 Skattekort för begränsat skattskyldiga pensionärer

I princip beskattar Finland i egenskap av källstat pensioner som betalas ut till utlandet, om inte det skatteavtal som ska tillämpas hindrar detta (ISkL 10 § 1 mom. 5 punkten). Från och med år 2006 har pensioner som begränsat skattskyldiga fått från Finland beskattats på samma sätt som pensioner för personer som bor i Finland, det vill säga att pensionerna beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande (KällSkL 13 § 1 mom. 2 punkten).

Den som betalar ut pension till en begränsat skattskyldig pensionstagare framför en begäran till Skatteförvaltningen om direktöverföring som gäller den begränsat skattskyldige (läs närmare om elektronisk direktöverföring av skattekortsuppgifter nedan i punkt till 4.10). Skatteförvaltningen överlåter uppgifter för förskottsinnehållning enligt pensionstagare utifrån en specificerad begäran av utbetalaren av pension. Skatteförvaltningen sänder förskottsinnehållningsuppgifter som gäller pensionstagare till pensionsutbetalarna via samma tjänst som begäran mottagits.

Om utbetalningen av pension till en begränsat skattskyldig börjar mitt i året, kan pensionsanstalten ansöka om ett skattekort för begränsat skattskyldiga av Skatteförvaltningen för pensions- eller prestationsmottagarens räkning (blanketten Ansökan om skattekort för begränsat skattskyldig pensionär 5058r). Efter behov begär Skatteförvaltningen om tilläggsuppgifter från pensionstagaren för behandlingen av ansökan.

Om en begränsat skattskyldig pensionstagare i Finland blir allmänt skattskyldig mitt under året, ska pensionstagaren efter behov se till att ändra skattekortet. Beskattning av skatteinkomster för begränsat skattskyldiga har behandlats närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Beskattning av pensionsinkomster i internationella situationer.

4.9 Ändringsskattekort

4.9.1 Ansökan om ändring

En skattskyldig kan ansöka om ändring av sin förskottsinnehållningsprocent i tjänsten Skattekort på nätet, genom att besöka skattebyrån, genom att sända en ansökan per post eller genom att begära en ändring per telefon. I tjänsten Skattekort på nätet är det i de flesta fall möjligt att beställa och skriva ut ett skattekort för sig själv. Ett skattekort som en kund skrivit ut sig för sig själv är lika officiellt som ett annat skattekort som Skatteförvaltningen skickat eller överlämnat.

4.9.2 Ändringsskattekort

Ett ändringsskattekort som getts av Skatteförvaltningen innehåller i regel samma uppgifter som det ursprungliga skattekortet; en grundprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns enligt löneutbetalningsperiod. Ett ändringsskattekort kan också ha en enda innehållningsprocent eller en innehållningsprocent vars användning begränsats till ett visst belopp i euro.

Ett ändringsskattekort ersätter alltid det tidigare skattekortet. Följaktligen ska utbetalaren alltid iaktta de föreskrifter och begränsningar som finns på ändringsskattekortet.

Det finns skäl för arbetsgivare som använder kumulativ beräkning av förskottsinnehållning att komma ihåg att den kumulativa beräkningen ska avbrytas om ett ändringsskattekort tas i bruk (läs närmare om detta nedan i punkt 5.4.4). Beräkningen ska avbrytas eftersom tidigare innehållningar beaktats då den nya innehållningsprocenten räknats. Den kumulativa beräkningen börjas på nytt med de ändrade innehållningsuppgifterna.

Om inkomsttagaren uppvisar ett ändringsskattekort som getts av Skatteförvaltningen, är också en utbetalare av pension, dagpennings- och arbetslöshetsförmån eller en annan motsvarande prestation skyldig att iaktta föreskrifterna på ändringsskattekortet (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 21 § 1 mom., läs närmare om dessa förmåner nedan i punkterna 14–17).

Exempel på ändringsskattekort: Ändringsskattekort 2017 (pdf), Ändringsskattekort för arbetsersättning (moms) (pdf), Ändringsskattekort för arbetsersättning (inte moms) (pdf).

Närmare uppgifter om ändringsskattekort: Anvisningar för arbetsgivare för användning av ändringsskattekort

4.9.3 Ändring av graderade procenttal på ett graderat skattekort till en procent

Det är inte nödvändigt att ansöka om ändring av ett graderat skattekort enbart för att den skattskyldige vill ändra de graderade procenttalen på ett graderat skattekort till ett procenttal. En skattskyldig som känner till beloppet på sina framtida inkomster, kan själv räkna en innehållningsprocent och begära att betalaren verkställer förskottsinnehållningen enligt denna.

Arbetsgivaren ansvarar för att förskottsinnehållning flyter in i tillräcklig grad och i rätt tid. Därför ansvarar arbetsgivaren för att innehållningsprocenten för löntagaren räknats på rätt sätt då innehållningsprocenterna på ett graderat skattekort ändras till en innehållningsprocent.

4.10 Elektronisk direktöverföring av skattekortsuppgifter

Skatteförvaltningen kan trots sekretessplikten till arbetsgivare eller motsvarande utbetalare av prestationer överlämna nödvändiga uppgifter om specificerade skattskyldiga för verkställandet av förskottsinnehållningen (FörskUL 10 § 1 mom. och lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter 17 §). I förfarandet för direktöverföring av skattekortsuppgifter får arbetsgivaren av Skatteförvaltningen skattekortsuppgifter om de löntagare som den specificerat som direktöverföring elektroniskt eller via ett datamedium. Det är också möjligt att till utbetalare av pensioner och förmåner ge information om förskottsinnehållningsprocenten och andra nödvändiga uppgifter som gäller specificerade skattskyldiga för verkställande av förskottsinnehållning.

Arbetsgivaren sänder till Skatteförvaltningen en fil med begäran, som innehåller personbeteckningarna för de arbetstagare vars innehållningsuppgifter arbetsgivaren behöver (BFL 17 § 8 mom.). Den utsatta tiden för att framföra en begäran om direktöverföring är i allmänhet den 31 januari (för mottagare av pension är den utsatta tiden redan i början av november). Skatteförvaltningen kompletterar filen med begäran med förskottsinnehållningsuppgifter och sänder den tillbaka till arbetsgivaren. Om förskottsinnehållningsuppgifter som gäller en enskild arbetstagare inte fåtts som direktöverföring, ska arbetsgivaren begära ett skattekort av denne.

Elektronisk direktöverföring av skattekort sker enbart en gång per år och de uppgifter som arbetsgivaren får utgör uppgifter från beräkningen för grundskattekort. Uppgifter på ändringsskattekort (se ovan punkt 4.9) kan inte fås elektroniskt inom ramen för direktöverföringsförfarandet. En arbetsgivare som använder tjänsten Palkka.fi kan få tillgång till ett ändringsskattekort för en löntagare också elektroniskt. Löntagaren ser i arbetstagargränssnittet i tjänsten Palkka.fi sitt ändringsskattekort och väljer det skattekort som är avsett för arbetsgivaren i fråga. Uppgifter på det valda skattekortet överförs i så fall elektroniskt via tjänsten Palkka.fi till arbetsgivaren.

De är möjligt att framföra begäran om direktöverföring av skattekort via Ilmoitin.fi och OC:s, Aditros och CGI:s Tyvi-tjänster. Det finns anvisningar om direktöverföringsförfarandet för förskottsinnehållningsuppgifter som gäller löner och pensioner på Skatteförvaltningens webbsidor. Anvisningar på svenska finns på adressen Postbeskrivningar. Arbetsgivaren eller utbetalaren av pension ska specificera inkomsttagarna i begäran om direktöverföring enligt postbeskrivningen för anvisningsbrevet.

5 Förskottsinnehållning på lön

5.1 Lön

Med lön avses varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbets- eller tjänsteförhållande (FörskUL 13 § 1 mom. 1 punkten). Med lön avses även mötesarvode, personligt föreläsnings- eller föredragsarvode, arvode för medlemskap i förvaltningsorgan, verkställande direktörs arvode, lön som lyfts av en bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag samt ersättning för förtroendeuppdrag (FörskUF 13 § 1 mom. 2 punkten).

Till lön enligt lagen om förskottsuppbörd hänförs naturaförmåner, förmåner enligt 66–68 § inkomstskattelagen (förmåner som fåtts utifrån en aktieemission som grundar sig på ett anställningsförhållande, en anställningsoption och ett anställningslån samt vissa försäkringspremier som betalas av arbetsgivaren) samt personalförmåner som avses i lagens 69 § till den del de inte är sedvanliga och skäliga (FörskUL 13 § 3 mom.). Förskottsinnehållning som ska verkställas på dessa förmåner har utöver i denna punkt 5 behandlats också nedan i punkt 6.1. Nedan i punkt 6 behandlas också vissa andra specialsituationer som anknyter till verkställande av förskottsinnehållning.

Om en prestation som betalats för arbete inte är lön är den arbetsersättning. Gränsdragningen mellan lön och arbetsersättning har behandlats närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen. Verkställande av förskottsinnehållning på arbetsersättning har behandlats separat nedan i punkt 11.

Dividend enligt 33 b § 3 mom. i ISkL vilken ska beskattas som förvärvsinkomst (dividend som grundar sig på arbetsinsats) ses antingen som lön eller som arbetsersättning (FörskUL 13 a §). Förskottsinnehållning som ska verkställas på en dividend som grundar sig på arbetsinsats har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen.

5.2 Huvudprinciper för verkställande av förskottsinnehållning

Förskottsinnehållning verkställs genom att dra av förskottsinnehållningsbeloppet från det belopp som ska betalas ut i penningform (FörskUL 11 § 1 mom.). Förskottsinnehållningen räknas genom att avrunda slutresultatet till närmaste cent enligt normala avrundningsregler: om resultatets tredje decimal är 1–4, görs avrundningen nedåt, och om den tredje decimalen är 5–9, görs avrundningen uppåt mot närmaste fulla cent.

Förskottsinnehållning verkställs enligt den grund- och tilläggsprocent som antecknats på skattekortet eller enligt en annan innehållningsprocent för den berörda inkomsten, vilken antecknats på skattekortet (FPL 4 § 1 mom.). En arbetsgivare kan få de förskottsinnehållningsuppgifter som antecknats på ett skattekort också elektroniskt på det sätt som redogjorts ovan i punkterna 4.1 och 4.10.

En arbetsgivare kan välja mellan att använda periodvis eller kumulativ beräkning i beräkningen av förskottsinnehållningen. Periodvis och kumulativ beräkning behandlas närmare nedan i punkt 5.4. Om en löntagare valt att förskottsinnehållningen ska verkställas enligt årsinkomstgränsen (alternativ B på skattekortet), verkställs dock förskottsinnehållningen enbart enligt grundprocenten på skattekortet alltid fram till dess att den årsinkomstgräns som antecknats på skattekortet uppnås. Om inkomstgränsen per år för grundprocenten överskrids, verkställer arbetsgivaren förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten på lönebeloppet under hela det återstående året.

5.3 Förskottsinnehållning verkställs inte till ett belopp som överstiger penningprestationen

Förskottsinnehållning verkställs inte till ett belopp som överstiger det utbetalda penningbeloppet (FörskUL 11 § 2 mom.). Om lön betalas ut enbart som en naturaförmån, är det inte alls möjligt att verkställa förskottsinnehållning. I så fall betalas enbart arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för lönen.

Om en arbetstagare under en viss månad fått enbart en naturaförmån, men penninglön betalas ut till honom eller henne ännu samma år, ska naturaförmånen beaktats vid verkställandet av förskottsinnehållning vid en senare löneutbetalningsperiod. En naturaförmån ska inkluderas i beräkningen av förskottsinnehållning också om arbetsgivaren inte använder kumulativ löneberäkning som automatiskt beaktar tidigare utbetalda löner och förskottsinnehållningar (läs närmare om kumulativ beräkning nedan i punkterna 5.4.3 och 5.4.4).

5.4 Beräkning av förskottsinnehållning

5.4.1 Gränsen för tillämpning av grundprocenten och begreppet "skattedag"

På det skattekort för löneinkomst som är mest utbrett finns det en grund- och en tilläggsprocent. Därtill har inkomstgränsen per månad, tvåveckorsperiod, vecka och dag antecknats på skattekortet. Inkomstgränserna har fåtts genom att dela löntagarens uppskattade årsinkomst med talen 12, 26, 52 och 364. Om arbetsgivaren betalar ut lön två gånger per månad, delas årsinkomsten med talet 24.

Inkomstgränsen för en löneutbetalningsperiod fås från löneberäkningsprogrammet eller från skattekort, om lönen räknas manuellt då lön betalas ut för en regelbunden löneutbetalningsperiod. Beloppet på förskottsinnehållningen räknas genom att använda grundprocenten, om löntagarens inkomster under löneutbetalningsperioden i fråga inte överskrider inkomstgränsen enligt skattekortet. Vad gäller det belopp som överskrider inkomstgränsen, räknas förskottsinnehållningen genom att använda en tilläggsprocent. Detta förfarande iakttas om löntagaren inte valt alternativ B med en årsinkomstgräns på skattekortet som sätt för att verkställa förskottsinnehållning (läs om skattekort för löneinkomst från huvudsyssla i punkt 4.3).

Om lön betalas ut för en annan än en regelbunden löneutbetalningsperiod och skattekortet har en grund- och en tilläggsprocent och skattekortsalternativ A är i bruk, ska arbetsgivaren utreda upp till vilket inkomstbelopp grundprocenten kan tillämpas. För denna kalkyl behövs antalet skattedagar. Med skattedagarna fastställs upp till vilket belopp förskottsinnehållningen räknas med grundprocenten och från och med vilket belopp förskottsinnehållningen räknas med tilläggsprocenten.

Inkomstgränsen för löneutbetalningsperioden, upp till vilken grundprocenten ska tillämpas, fås genom att skattekortets inkomstgräns per dag multipliceras med antalet skattedagar. I skattedagarna inräknas utöver arbetsdagar alla dagar som ingår i löneutbetalningsperioden i fråga (vid kumulativ beräkning från början av beräkningen till utbetalningstidpunkten) såsom helgdagar, högtider och lediga dagar.

Avvikande löneperioder, då man måste räkna skattedagarna kan uppkomma till exempel då lön betalas ut:

• i början eller slutet av ett anställningsförhållande
• i samband med semester
• då löneutbetalning avbryts, då löntagaren börjar få sjukförsäkringsdagpenning eller föräldrapenning eller dagpenning på grund av obligatorisk olycksfalls-, trafik- eller patientförsäkring
• på grund av att en permitterad person eller person som arbetar med förkortad arbetsvecka får arbetslöshetsdagpenning.

I beräkningen av inkomstgränsen per dag kan man i stället för nämnaren på 364 även använda de faktiska kalenderdagarna eller de faktiska lönedagarna, om arbets- eller tjänstekollektivavtalet kräver att dagslönen ska räknas på så sätt. Då ska man även som multiplikand använda de faktiska kalenderdagarna eller de faktiska lönedagarna. Vid användning av de faktiska kalenderdagarna, varierar nettolönen från en månad till en annan beroende på antalet faktiska kalenderdagar i månaden.

Arbetsgivaren kan vid beräkning av förskottsinnehållning använda antingen det periodspecifika eller det kumulativa beräkningssättet då skattekortet innehåller en grund- och en tilläggsprocent och inkomstgränser, och arbetstagaren inte yrkat på alternativ B, som grundar sig på en årsinkomstgräns, som förskottsinnehållningssätt (läs närmare om skattekort för löneinkomst ovan i punkt 4.3). Periodberäkning har behandlats i punkt 5.4.2 nedan och kumulativ beräkning nedan i punkterna 5.4.3, 5.4.4 och 5.4.6. Det finns därtill exempel om bägge beräkningssätt nedan i punkt 5.4.5.

5.4.2 Periodvis beräkning

I samband med periodvis beräkning räknar arbetsgivaren förskottsinnehållningen enligt löneutbetalningsperiod. Förskottsinnehållningen räknas enligt grundprocenten upp till löneutbetalningsperiodens inkomstgräns och enligt tilläggsprocenten i den utsträckning som inkomstgränsen överskrids (FörskUF 4 § 2 mom.).

Förskottsinnehållningen beräknas på samma sätt för såväl regelbunden lön som för andra prestationer, till exempel för ersättningar för övertidsarbete och olika tillägg. Löneslaget har följaktligen ingen betydelse då beloppet på förskottsinnehållningen räknas (undantaget utgörs av semesterpenning, se nedan punkterna 5.5.5 och 5.5.6).

Om separata prestationer betalas ut under samma löneutbetalningsperiod, räknas förskottsinnehållningen på så sätt att man till den tidigare utbetalade prestationen lägger till den nya posten som ska betalas och räknar förskottsinnehållningen utifrån den sammanlagda lönen. Ur löneberäkningssynvinkel vore det enklare, att samtliga prestationer under löneutbetalningsperioden betalas ut samtidigt. Då skulle man inte behöva räkna förskottsinnehållningen separat för varje betalning.

Tilläggsprocenten beaktar behovet av tilläggsskatt på grund av den ökade inkomsterna och den tillämpas per löneutbetalningsperiod, och inte först efter att den årsinkomst som antecknats på skattekortet överstigits. Om inkomsterna varierar avsevärt enligt löneutbetalningsperiod leder periodvis beräkning inte till ett lika bra resultat som kumulativ beräkning vad gäller överensstämmande med det slutliga skattebeloppet.

5.4.3 Kumulativ beräkning

Arbetsgivaren kan i stället för periodvis beräkning av förskottsinnehållningen verkställa förskottsinnehållning genom att använda så kallad kumulativ beräkning. Vid kumulativ beräkning beaktas utöver löneutbetalningsperiodens lön också de tidigare utbetalda lönerna samt förskottsinnehållningarna på dem (FörskUF 5 §).

Kumulativ beräkning kan tillämpas enbart på löner som betalats ut av samma arbetsgivare. Arbetsgivaren kan inte beakta prestationer som betalats ut av andra utbetalare. Arbetsgivaren kan mitt under skatteåret gå över från periodvis beräkning till kumulativ beräkning. Arbetsgivaren kan däremot inte använda olika räknesätt för olika löneutbetalningsperioder. Arbetsgivaren kan i slutet av skatteåret utjämna innehållning som räknats periodvis så att den motsvarar kumulativ innehållning. Om arbetsgivaren förfar på detta sätt, ska även semesterpenningen inkluderas i de utbetalda lönerna.

Vid kumulativ beräkning läggs den lön som ska betalas ut till i de löner som under samma skattekorts giltighetstid betalats ut tidigare under samma skatteår till arbetstagaren (kumulativ inkomst). Även löneutbetalningsperiodens inkomstgräns i euro läggs till i inkomstgränserna för tidigare löneutbetalningsperioder i euro (kumulativ inkomstgräns). Därefter räknas förskottsinnehållningen på den kumulativa inkomsten på följande sätt: i den utsträckning som den kumulativa inkomsten inte överskrider den kumulativa inkomstgränsen, räknas förskottsinnehållningen på den enligt grundprocenten och enligt tilläggsprocenten på den överskjutande delen. Den förskottsinnehållning som verkställts tidigare dras av från beloppet på den förskottsinnehållning som räknats på detta sätt (kumulativ förskottsinnehållning). Differensen utgör beloppet på förskottsinnehållningen på löneutbetalningen ifråga (vad gäller eventuell negativ differens se punkt 5.4.6 nedan).

Vid kumulativ beräkning verkställs förskottsinnehållningen på samma sätt på alla löner, även på semesterpenning och semesterersättning. Beräkning av kumulativ förskottsinnehållning kan uttryckas med följande formel, där:

a = den kalkylmässiga inkomstgräns som antecknats på skattekortet för adb-systemet (hela årets inkomst)
b = kumulativa skattedagar
c = kumulativ inkomstgräns
d = kumulativ inkomst (det sammanlagda beloppet på de utbetalda lönerna)
e = kumulativ förskottsinnehållning
f = förskottsinnehållningar som verkställts tidigare
g = förskottsinnehållning under utbetalningsgången i fråga.

(a / 364) x b = c
om d överstiger c så (c x grund-%) + [(d - c) x tilläggs-%] = e, och e - f = g
om d understiger eller är lika stor som c så (d x grund-%) = e, och e - f = g

Om man under samma löneutbetalningsperiod betalar ut flera prestationer på olika dagar, till exempel regelbunden lön, provisionslön, skattepliktiga kostnadsersättningar eller semesterpenningar, beräknas förskottsinnehållningen separat för varje lönepost. I så fall räknas alltid en ny inkomstgräns som motsvarar den lönen som ska betalas ut genom att tillägga de kumulativa skattedagarna från den förra utbetalningsdagen till den nya utbetalningsdagen. Om skattedagarna inkluderas i beräkningen enligt löneutbetalningsperiod, får skattedagar inte läggas till om löneutbetalningsperiodens skattedagar redan använts då en ny prestation betalas ut.

5.4.4 Avbrytning av kumulativ beräkning

Kumulativ beräkning ska avbrytas, då den skattskyldige ansökt om ändring av sitt skattekort, eftersom innehållningarna i början av året redan beaktats i beräkningen av innehållningsprocenten. Beräkningen avbryts också då den skattskyldige själv begär att arbetsgivaren höjer förskottsinnehållningsprocenten.

Kumulativ beräkning ska avbrytas, om löntagaren börjar få sjuk-, olycksfalls-, eller trafikförsäkringsdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning. Om arbetsgivaren ännu under samma skatteår betalar ut lön till löntagaren, ska den kumulativa beräkningen börjas om från början utan att beakta löner som betalats ut tidigare. Om avbrottet är kortvarigt, till exempel högst i en månad, kan beräkningen fortsättas med tidigare uppgifter om inkomster och förskottsinnehållning utan att beakta skattedagarna under den tidsperiod då personen fått ersättningarna i fråga.

Beräkningen ska avbrytas också då en person utför förkortad arbetsdag och utöver lönen också för arbetslöshetsersättning för samma tid. För denna tid kan innehållningen i övrigt dock verkställas enligt uppgifterna på skattekortet. Den kumulativa beräkningen ska avbrytas, eftersom såväl arbetsgivaren som utbetalaren av arbetslöshetsersättning använder samma skattedagar då innehållningen verkställs.

Om löntagaren tar oavlönad semester utan att få annan innehållning underkastad ersättning och skattekortet för löneinkomst från huvudsyssla förblir kvar hos arbetsgivaren, är det inte nödvändigt att avbryta den kumulativa beräkningen, utan semestertidens skattedagar kan användas oavbrutet löntagaren till godo.

Om en arbetstagare permitterats på deltid på så sätt att han eller hon utför förkortad arbetsvecka, avbryts inte den kumulativa beräkningen. Vid beräkning av inkomstgränsen beaktas dock inte de skattedagar då arbetstagaren varit permitterad, eftersom han eller hon får arbetslöshetsersättningar för dessa dagar.

5.4.5 Exempel på kumulativ och periodvis beräkning

Exempel 10 löneberäkning för tiden 1.7 –31.12

Löneutbetalningsperioden är en månad och löntagarens grundprocent är 30 och tilläggsprocenten är 55. Skattekortets inkomstgräns är 12 000 euro per år och 1 000 euro i månaden.

Kumulativ löneberäkning:

Täytä tähän taulukon kuvaus, esteettömyyttä silmälläpitäen, ei näy kuin ruudunlukijoille

Månad	juli	augusti	september	oktober	november	december
Förtjänst under löneutbetalningsperioden	1.000	1.300	1.500	500	400	800
Tidigare förvärv	0	1.000	2.300	3.800	4.300	4.700
Sammanlagt (kumulativ inkomst)	1.000	2.300	3.800	4.300	4.700	5.500
Kumulativ inkomstgräns för grundprocent (från skattekortet)	1.000	2.000	3.000	4.000	5.000	6.000
30 %	300	600	900	1.200	1.410	1.650
55 %	0	165	440	165	0	0
Förskottsinnehållning på den sammanräknade inkomsten (kumulativ förskottsinnehållning)	300	765	1.340	1.365	1.410	1.650
Tidigare förskottsinnehållning	0	300	765	1.340	1.365	1.410
Förskottsinnehållning på förvärvet under löneutbetalningsperioden	300	465	575	25	45	240

Med kumulativ beräkning blir förskottsinnehållningen 1 650 euro.

Beräkning enligt löneutbetalningsperiod:

Täytä tähän taulukon kuvaus, esteettömyyttä silmälläpitäen, ei näy kuin ruudunlukijoille

Månad	juli	augusti	september	oktober	november	december
Förtjänst under löneutbetalningsperioden	1.000	1.300	1.500	500	400	800
30 %	300	300	300	150	120	240
55 %	0	165	275	0	0	0
Förskottsinnehållning på förvärvet under löneutbetalningsperioden	300	465	575	150	120	240

Med periodvis beräkning blir förskottsinnehållningen för samma tidsperiod 1 850 euro. Exemplen visar att den kumulativa beräkningen i detta fall leder till ett resultat som är mer korrekt än den periodvisa beräkningen.

5.4.6 Negativ förskottsinnehållning

Vid kumulativ beräkning av förskottsinnehållningen kan förskottsinnehållningen också ibland vara negativ för en enskild arbetstagare. Detta kan vara fallet om inkomsterna under början av året är avsevärt högre än under slutet av året och inkomstgränsen på skattekortet är för lågt. Vid kumulativ beräkning kan också ett misstag i skattedagarna leda till negativ förskottsinnehållning, varför det alltid finns skäl att granska skattedagarna i sådana fall (läs om begreppet "skattedag" ovan i punkt 5.4.1).

Om den negativa förskottsinnehållningen inte beror på ett kalkylfel som gäller skattedagarna, ska arbetsgivaren returnera den förskottsinnehållning som verkställts till för högt belopp till löntagaren, om arbetsgivaren kan göra motsvarande rättelse i redovisningen av förskottsinnehållningen för samma skatteår (se nedan i punkt 8.2). Om rättelsen inte längre kan göras, är det inte möjligt att returnera den förskottsinnehållning som verkställts till för högt belopp till löntagaren. Beloppet på förskottsinnehållningen av lönen i fråga är 0 euro.

Exempel 11: Löneutbetalningsperioden är en månad och löntagarens grundprocent är 20,5 och tilläggsprocenten är 40. Skattekortets inkomstgräns (kalkylmässig inkomstgräns för adb-systemet) är 40 000 euro per år, 3 333,33 euro per månad. Löntagarens inkomster under början av året är avsevärt högre än under slutet av året och inkomstgränsen på skattekortet visar sig vara för lågt. Vid kumulativ beräkning av förskottsinnehållningen bildas negativ förskottsinnehållning för november och december för löntagaren enligt följande:

Månad	Förvärv under löneutbetalningsperioden	Tidigare förvärv	Sammanlagt (kumulativ inkomst)	Kumulativ inkomstgräns (från skattekortet)	Grund-% 20,5 %	Tilläggs-% 40 %	Kumulativ förskottsinnehållning	Tidigare förskottsinnehållning	Förskottsinnehållning på förvärvet under löneutbetalningsperioden
Januari	5.000	0	5.000	3.333,33	683,33	666.67	1.350	0	1.350
Februari	5.000	5.000	10.000	6.666,67	1.366,67	1.333,33	2.700	1.350	1.350
Mars	5.000	10.000	15.000	10.000	2.050	2.000	4.050	2.700	1.350
April	5.000	15.000	20.000	13.333,33	2.733,33	2.666,67	5.400	4.050	1.350
Maj	5.000	20.000	25.000	16.666,67	3.416,67	3.333,33	6.750	5.400	1.350
Juni	8.000	25.000	33.000	20.000	4.100	5.200	9.300	6.750	1.350
Juli	5.000	33.000	38.000	23.333,33	4.783,33	5.866,67	10.650	9.300	2.550
Augusti	5.000	38.000	43.000	26.666,67	5.466,67	6.533,33	12.000	10.650	1.350
September	5.000	43.000	48.000	30.000	6.150	7.200	13.350	12.000	1.350
Oktober	5.000	48.000	53.000	33.333,33	6.833,33	7.866,67	14.700	13.350	1.350
November	1.000	53.000	54.000	36.666,67	7.516,67	6.933,33	14.450	14.700	-250
December	1.000	54.000	55.000	40.000	8.200	6.000	14.200	14.450	-250
Sammanlagt	55.000								14.200

5.4.7 Löneutbetalningsperiod på två veckor och 27 löneutbetalningar per år

För arbetsgivare som tillämpar löneutbetalningsperioder på två veckor kan antalet löneutbetalningar uppgå till 27 under vissa år, då det högsta antalet tillåtna skattedagarna uppnås före årets slut. Därför kan det vara nödvändigt att verkställa förskottsinnehållningen på årets sista löneutbetalning antingen helt eller delvis enligt tilläggsprocenten. En stor förskottsinnehållning i slutet av året kan undvikas, om inkomstgränsen per dag minskas i början av året genom att den årsinkomst som antecknats på skattekortet divideras med talet 378 (27 x 14). Eftersom förfarandet i början av året leder till för stor innehållning, ska samtycke till förfarandet inhämtas av arbetstagarna.

5.5 Förskottsinnehållning för en avvikande löneutbetalningsperiod

5.5.1 Retroaktiva prestationer

Lön kan i vissa fall betalas även för flera än en löneutbetalningsperiod i efterskott. Till exempel en slutprestation för en entreprenad och löneförhöjning betalas ofta ut retroaktivt. Vid beräkning av förskottsinnehållningen enligt löneutbetalningsperiod kan förskottsinnehållningen på retroaktiva prestationer verkställas på två olika sätt:

En retroaktiv prestation kan i sin helhet läggas till i lönen under löneutbetalningsperioden och förskottsinnehållningen räknas utifrån det sammanlagda lönebeloppet med tillämpning av löneutbetalningsperiodens inkomstgräns enligt grund- och tilläggsprocenten. Detta förfarande leder ofta till användning av tilläggsprocenten. Vid beräkning enligt löneutbetalningsperiod utjämnas förskottsinnehållningen inte heller i ett senare skede.

Förskottsinnehållningen kan alternativt verkställas på så sätt att den retroaktiva inkomsten periodiseras och läggs till i lönerna för den tid då de flutit in, dock enbart för samma skatteår. Förskottsinnehållningen på det sammanräknade lönebeloppet enligt löneutbetalningsperiod räknas med tillämpning av grund- och tilläggsprocenten. En eventuell tidigare innehållning dras av från den förskottsinnehållning som fåtts på så sätt. Skillnaden utgör beloppet på den innehållning som ska verkställas på den prestation som betalas ut retroaktivt (FörskUF 4 § 3 mom.).

I samband med kumulativ beräkning behöver retroaktiva prestationer inte specificeras, eftersom det kumulativa innehållningssystemet i sig redan utjämnar kumuleringen av förskottsinnehållning. I så fall ska det dock observeras att skattedagar inte får läggas till.

5.5.2 Lön för en kortare tid än löneutbetalningsperioden

Lön kan i praktiken betalas även för en längre eller kortare period än den normala löneutbetalningsperioden. I synnerhet då anställningsförhållandet börjar och slutar är tiden i arbete inte ofta lika lång som en normal löneutbetalningsperiod. Löneutbetalningen kan också avbrytas till exempel på grund av föräldra- eller sjukledighet. I så fall används vid beräkning av inkomstgränsen i stället för den normala löneutbetalningsperiodens skattedagar den inkomstgräns och det antal skattedagar som räknats per dag. Om ett veckoslut ingår i perioden, ska även veckoslutsdagarna tas med då inkomstgränsen räknas.

Förskottsinnehållningen räknas på samma sätt, om en löntagare mitt under en löneutbetalningsperiod börjar få dagpenning utifrån en sjukförsäkring eller en obligatorisk olycksfalls-, trafik- eller patientförsäkring direkt till sig själv. Förfarandet är detsamma om löntagaren permitteras helt och hållet och börjar få arbetslöshetsdagpenning mitt under en löneutbetalningsperiod.

Om lön för en kortare tid än löneutbetalningsperioden betalas ut till en löntagare då anställningsförhållandet fortsätter och löntagaren inte för samma tid får ovan nämnda ersättningar, räknas förskottsinnehållning på lönen med tillämpning av hela löneutbetalningsperiodens inkomstgräns. Arbetstagaren kan till exempel vara sjukledig utan att få sjukförsäkringsdagpenning eller annan ersättning, tvångspermitterad utan att få arbetslöshetsersättning eller vara på annan oavlönad ledighet. Arbetstagaren kan också utföra förkortad arbetsdag eller arbetsvecka utan att få arbetslöshetsdagpenning.

5.5.3 Lön för en längre tid än löneutbetalningsperioden

Lön kan betalas ut även för en längre tidsperiod än den normala löneutbetalningsperioden. En inkomstgräns som avviker från den normala inkomstgränsen används också i så fall som inkomstgräns.

Om semesterlön betalas ut i förskott på det sätt som lagts fram i ovan nämnda exempel, ska det i löneutbetalningen efter semestern beaktas att de skattedagar som använts i förväg inte kan användas på nytt.

Om man i slutet av skatteåret betalar ut semesterlön för semester som hålls under påföljande år, kan semestertidens skattedagar inte överföras från det kommande året till utbetalningsåret, utan semesterlönen läggs till i de löner som ska betalas ut utan tillägg för skattedagarna.

5.5.4 Semesterersättning, lön för uppsägningstid och ersättningar då ett anställningsförhållande upphör

Semesterersättning, med vilken man avser ersättning för semester som inte hållits, betalas i allmänhet då ett anställningsförhållande slutar och i vissa situationer också under anställningsförhållandet (semesterlagen, 162/2005, 4 kap.). Förskottsinnehållning på semesterersättning verkställs genom att lägga till ersättningen i övriga löner som betalas ut under löneutbetalningsperioden och räkna förskottsinnehållningen på de sammanlagda lönerna med tillämpning av inkomstgränsen för löneutbetalningsperioden i fråga. Förskottsinnehållning på lön för uppsägningstid verkställs på motsvarande sätt.

Om man vid betalning av semesterersättning eller lön för uppsägningstid tillämpar kumulativ beräkning av förskottsinnehållningen, beaktas skattedagarna enbart till och med anställningsförhållandets slut i beräkningen av den kumulativa inkomstgränsen.

En arbetsgivare som sagt upp ett arbetsavtal utan att iaktta uppsägningstiden ska i ersättning till arbetstagaren betala ut full lön för en tid som motsvarar uppsägningstiden (arbetsavtalslagen, 55/2011, 6 kap. 4 §). Om en ersättning som fåtts i stället för lön för uppsägningstid betalas ut senare än omedelbart efter det att anställningsförhållandet upphört, ska förskottsinnehållningen verkställas enligt innehållningsprocenten på skattekortet för biinkomster. Om ersättningen dock betalas ut senare under det år då anställningsförhållandet upphört, kan den läggas till i tidigare utbetalda prestationer, om detta är möjligt ur löneberäkningssynvinkel. I så fall får man dock inte vid beräkning av inkomstgränsen lägga till skattedagarna till skattedagarna för den sista löneutbetalningen. Om en arbetsgivare inte har tillgång till skattekortsuppgifter för betalningsåret, ska arbetsgivaren verkställa förskottsinnehållning enligt en förskottsinnehållningsprocent på 60 procent.

Löntagaren kan bestrida en uppsägning som strider mot bestämmelserna. På grund av ogrundad uppsägning är det möjligt att ersättningar betalas ut i efterskott utifrån ett avtal eller ett domstolsbeslut. Även om en sådan ersättning kallas för skadestånd, grundar den sig i allmänhet på villkoren för anställningsförhållandet och den är följaktligen lön som omfattas av förskottsinnehållning. I så fall verkställs förskottsinnehållningen enligt föreskrifterna på skattekortet för löneinkomst på samma sätt som på en ersättning som fåtts i stället för lön för uppsägningstid som betalas ut i efterskott. På förseningsränta som betalas ut på ersättning verkställs inte förskottsinnehållning (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 1035/2016, 1 § 7 punkten). Förseningsränta är dock skattepliktig inkomst, som ska deklareras i årsanmälan.

Olika prestationer som anknyter till ett anställningsförhållande som upphör och deras skatteplikt har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av prestationer som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande.

5.5.5 Semesterpenning

Inom ramen för ett anställnings- och tjänsteförhållande är det möjligt att utöver semesterlön också betala ut en extra ersättning som fastställs enligt semesterns längd, vilken i allmänhet går under namnet semesterpenning eller semesterpremie (nedan semesterpenning). Utbetalning av semesterpenning grundar sig inte på semesterlagen, utan på ett kollektivavtal, praxis på arbetsplatsen eller ett arbetsavtal.

Det finns skillnader i förskottsinnehållningen på semesterpenning beroende på det skattekort som löntagaren har och om arbetsgivaren använder periodvis eller kumulativ beräkning i förskottsinnehållningen. En arbetsgivare kan i beräkningen av förskottsinnehållning på lön från huvudsyssla använda beräkning enligt löneutbetalningsperiod eller kumulativ beräkning då skattekortet har grund- och tilläggsprocenter och inkomstgränser och arbetstagaren inte lagt fram ett yrkande på att förskottsinnehållningen ska verkställas enligt alternativ B, som grundar sig på en årsinkomstgräns (läs om skattekort för löneinkomst från huvudsyssla ovan i punkt 4.3 och om beräkningssätt i punkt 5.4).

Förskottsinnehållning på semesterpenning som betalas ut för huvudsyssla verkställs i kumulativ beräkning på samma sätt som på annan lön och om inkomstgränsen överskrids, verkställs förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten (FörskUF 8 § 3 mom.). Om semesterpenning betalas ut i förväg innan semesterns början, ska uppmärksamhet riktas mot att man i beräkningen av grund- och tilläggsprocenten räknar innehållningen enligt rätt antal skattedagar.

Däremot verkställs förskottsinnehållning på semesterpenning som betalas ut för huvudsyssla alltid enligt grundprocenten vid beräkning enligt löneutbetalningsperiod (FörskUF 8 § 2 mom.). Förskottsinnehållningen på den egentliga semesterlönen verkställs också i så fall normalt, dock med beaktande av rätt antal skattedagar (se närmare ovan i punkt 5.5.3).

Om löntagaren har ett graderat skattekort, ett ändringsskattekort med en inkomstgräns eller om löntagaren valt förskottsinnehållning med en inkomstgräns (alternativ B), verkställs förskottsinnehållningen på samma sätt som på annan lön.

Förskottsinnehållning på semesterpenning som betalas ut utifrån biinkomster, verkställs enligt procenttalet på skattekortet för biinkomster, på samma sätt som för andra biinkomster.

5.5.6 Semesterpenning för tiden under familjeledighet eller annan oavlönad ledighet

Det är möjligt att semesterpenning betalas ut till löntagaren också för en sådan tid då han eller hon inte får lön av arbetsgivaren, utan till exempel för moderskapsledighet eller sjukfrånvaro. Om arbetsgivaren inte har tillgång till innehållningsuppgifter som gäller löntagaren, ska förskottsinnehållningen på semesterpenningen verkställas enligt 60 procent.

Förskottsinnehållning kan verkställas enligt de innehållningsprocenter som räknats för lönen enbart om arbetsgivaren har tillgång till innevarande års innehållningsuppgifter som gäller löntagaren. Vid beräkning enligt löneutbetalningsperiod verkställs förskottsinnehållning på semesterpenningen också i så fall enligt grundprocenten.

Vid kumulativ beräkning av förskottsinnehållning är det möjligt att kombinera semesterpenningen med andra prestationer till löntagaren, om lön tidigare betalats ut till löntagaren. I så fall är det dock inte möjligt att lägga till antalet kumulativa skattedagar då den kumulativa inkomstgränsen räknas. Om lön inte betalats ut till löntagaren under samma år, ska förskottsinnehållningen på semesterpenningen verkställas antingen enligt tilläggsprocenten eller enligt 60 procent. Om lön dock kommer att betalas ut till löntagaren ännu under samma år, är det möjligt att inkludera semesterpenningen i den kumulativa beräkningen av förskottsinnehållningen. I så fall kan kumulativa skattedagar dock inte läggas till utifrån semesterpenningen.

5.6 Kostnadsersättningar

5.6.1 Direkta kostnader som orsakas av arbetet i förskottsuppbörden

Vid förskottsuppbörden kan arbetsgivaren, på yrkande av löntagaren, ersätta direkta kostnader som åsamkas honom eller henne på grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). Bestämmelsen tillämpas både i fråga om en person som är anställd hos utbetalaren och i fråga om en person som får ett i 13 § 1 mom. 2 punkten i FörskUL avsett personligt arvode. Bestämmelsen tillämpas även för betalare och mottagare av arvoden till idrottsmän (15 § 5 mom. i FörskUL).

Som kostnader kan vid verkställandet av förskottsinnehållning beaktas utgifter för arbetsredskap och för material och förnödenheter, rese- och representationsutgifter samt andra direkta utgifter som åsamkats en löntagare för arbetets utförande. Ovan avsedda direkta kostnader som beror på arbetet och som arbetsgivaren kan ersätta eller dra av utan att verkställa förskottsinnehållning omfattar inte allmänna utgifter för att förvärva inkomst för den skattskyldige, till exempel följande utgifter (FörskUL 15 § 4 mom.):

• medlemsavgifter för arbetsmarknadsorganisationer
• avgifter för arbetslöshetskassa
• kostnader för resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen eller resekostnader för veckoslutsresor och
• utgifter för att skaffa facklitteratur.

Om den sannolika ekonomiska brukstiden för arbetsredskapet är över tre år, minskar arbetstagaren dessa anskaffningsutgifter i den egna beskattningen som utgifter för att skaffa förvärv med årliga avskrivningar. Ersättning som arbetsgivaren betalat ut för anskaffning av ett sådant arbetsredskap kan inte ses som en ersättning för en utgift på grund av arbetet, vilken kan ersättas trots förskottsinnehållningen.

Kostnader som ersätts utan att verkställa förskottsinnehållning omfattar i princip faktiska kostnader som uppkommit för löntagaren. Löntagaren ska tillställa arbetsgivaren en utredning över kostnaderna, till exempel en reseräkning. Om utredningen inte kan anses tillförlitlig, ska kostnaderna uppskattas enligt de kostnader som uppstår under motsvarande förhållanden och i motsvarande uppgifter i allmänhet (15 § 2 mom. i FörskUL).

Bedömningsgrunderna för resekostnader fastställs årligen i förväg av Skatteförvaltningen (ISkL 73 § och FörskUF 17 §). Därtill innehåller förordningen om förskottsuppbörd bestämmelser om bedömningsgrunderna för vissa andra kostnader för situationer där en annan utredning inte lagts fram (FörskUF 18 §).

I punkt 5.6.2 nedan behandlas kostnadsersättningar som betalas ut av arbetsgivaren till en löntagare. Nedan i punkt 5.6.3 behandlas situationer där arbetsgivaren inte helt eller partiellt betalar eller ersätter de direkta kostnader som orsakats för arbetsgivaren på grund av arbetet.

5.6.2 Ersättningar som arbetsgivaren utbetalar till löntagaren

Arbetsgivaren kan, på yrkande av löntagaren, ersätta direkta kostnader som åsamkas honom eller henne på grund av arbetet innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). Sådan ersättning för direkta kostnader som betalats till löntagaren ses inte som lön i förskottsuppbörden, om ersättningen inte överstiger det utredda eller uppskattade beloppet på kostnaderna (15 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd). I lagrummet tar man dock inte ställning till skattefrihet för ersättningar i löntagarens beskattning, utan denna fråga löses på basis av bestämmelserna i inkomstskattelagen.

5.6.3 Avdrag före förskottsinnehållning

En löntagare får nödvändigtvis inte separat en utbetalning eller ersättning av arbetsgivaren för direkta kostnader som beror på arbetet. Å andra sidan kan arbetsgivaren betala eller ersätta enbart en del av löntagarens faktiska kostnader. I detta fall belastar kostnaderna antingen helt eller delvis löntagaren.

I en sådan situation kan arbetsgivaren minska kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). I detta fall verkställer arbetsgivaren förskottsinnehållning på lönebeloppet efter avdrag för kostnadsersättningar.

När beskattning verkställs läggs beloppet på de avdragna kostnaderna till i den lön för löntagaren vilken omfattas av förskottsinnehållning. Löntagaren får då i sin egen beskattning på yrkande dra av i beskattningen avdragsgilla kostnader på grund av arbetet som utgifter för att förvärva inkomst (ISkL 95 §). Detta har behandlats närmare till exempel i Skatteförvaltningens anvisning Ersättningar för kostnader för arbetsresor i beskattningen.

5.7 Förskottsinnehållning av sjöarbetsinkomst

Det finns bestämmelser som sjöarbetsinkomst i 74 § i inkomstskattelagen. Som sjöarbetsinkomst ses i princip all löneinkomst som fåtts i pengar eller pengars värde för alla former av arbete på ett fartyg och för arbete i anknytning till trafikering av ett fartyg. Sjöarbetsinkomst är förutom löneinkomst som en person i egentligt sjömansyrke erhållit även t.ex. inkomst som erhållits i anställning hos en redare eller motsvarande annan arbetsgivare, till exempel som servitris, uppträdande konstnär eller säljare. Sjöarbetsinkomst har behandlats närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Beskattning av sjöarbetsinkomst.

Förskottsinnehållning på sjöarbetsinkomst verkställs i princip på samma sätt som på annan lön enligt det som lagts fram ovan här i punkt 5. Den innehållningsprocent som fastställts för sjöarbetsinkomst för en mottagare av sjöarbetsinkomst beaktar avdraget för sjöarbetsinkomst enligt ISkL 97 §, varför innehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst är lägre än innehållningsprocenten för inkomst som förvärvats på land (läs om skattekortet för mottagare av sjöarbetsinkomst också ovan i punkt 4.3.5).

Vid fjärrtrafik och vid trafik mellan så kallade tredje länder beviljas avdraget för sjöarbetsinkomst förhöjt i kommunalbeskattningen (ISkL 97 § 3 mom.). Det har inte varit möjligt att inkludera höjningen av avdraget för sjöarbetsinkomst i förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst. Detta så kallade cross-trade-avdrag görs av utbetalaren av sjöarbetsinkomst, det vill säga av arbetsgivaren, genom att i förskottsuppbörden minska den förskottsinnehållning som räknats för sjöarbetsinkomst med 34 euro för varje kalendermånad under vilken löntagaren har rätt till avdraget i fråga (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 3 §).

Eftersom avdrag för sjöarbetsinkomst beaktats i förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst, får arbetsgivaren inte använda förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst i förskottsinnehållningen av lön som förvärvats på land.

Förskottsinnehållning verkställs inte heller enligt förskottsinnehållningsprocenterna för sjöarbetsinkomst för inkomster från utländska fartyg och inte heller för löneinkomster för sådana personer, som inte står i arbetsförhållande till fartygsvärden eller fartygets övriga operatör. Till exempel vad gäller personer i städnings- och reparationsarbeten i hamn eller uppträdande konstnärer som är anställda hos en programbyrå verkställs förskottsinnehållningen enligt de innehållningsprocenter som fastställts för inkomst som förtjänats på land, om de bor i Finland och är skyldiga att betala skatt här.

6 Förskottsinnehållning i vissa specialfall

6.1 Förskottsinnehållning på annan prestation än penningprestation

6.1.1 Andra än tillfälliga prestationer

Förskottsinnehållning på en prestation som betalas ut i annan form än i pengar verkställs på olika sätt beroende på om prestationen är tillfällig eller inte. Förskottsinnehållning på en prestation som inte är tillfällig, verkställs enligt utbetalningsmånad genom att lägga till det belopp som ska betalas i pengar (FörskUF 9 § 1 mom.). Om prestationen fåtts till exempel i juni, beaktas den i förskottsinnehållningen i juni. Om lön betalas ut enbart som en annan prestation än en prestation i penningform, är det i princip inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning (läs mer om detta ovan i punkt 5.3).

Naturaförmåner är i de flesta fall förmåner som är fortlöpande eller regelbundet återkommande, vars förskottsinnehållning verkställs enligt det som nämnts ovan. Sådana förmåner är i typfallet en bostadsförmån, bilförmån och telefonförmån som oavbrutet står till löntagarens förfogande.

Också en naturaförmån kan vara av engångskaraktär eller tillfällig. Det handlar om en sådan förmån till exempel då löntagaren enstaka gånger använder ett fordon som arbetsgivaren äger för privata körningar. Verkställande av förskottsinnehållning på tillfälliga prestationer har behandlats nedan i punkt 6.1.2. Naturaförmåner och fastställandet av värdet på sådana har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens separata anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

6.1.2 Tillfälliga prestationer

Om en prestation som betalas ut i annan än penningform är tillfällig, verkställs förskottsinnehållning under samma kalenderår på så sätt att prestationen läggs till i det belopp som ska betalas ut under närmaste följande utbetalningsperiod. Alternativt kan prestationen läggas till i de belopp som ska betalas ut under de återstående utbetalningsmånaderna efter prestationen under kalenderåret, indelade i jämnstora rater (FörskUF 9 § 1 mom.).

Ovan nämnda första alternativ är praktiskt då den förmån som fåtts är liten och förskottsinnehållningen kan verkställas på en gång. Däremot ska förmåner vars belopp i euro är högt fördelas på löneutbetalningarna under den återstående delen av året på grund av kravet på motsvarighet vid förskottsuppbörden.

En tillfällig prestation kan utgöras till exempel av den fördel som uppstår vid utnyttjande av en anställningsoption. Verkställande av förskottsinnehållning på förmåner av anställningsoptioner har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner.

Om värdet på en tillfällig prestation är högst 400 euro per år, kan förskottsinnehållning verkställas en gång per år, senast i samband med förskottsinnehållningen av den sista penningprestationen under kalenderåret (FörskUF 9 § 2 mom.).

6.1.3 Ränteförmån för ett anställningslån och försäkringspremier som betalas av arbetsgivaren

Förskottsinnehållning på förmåner som avses i 67 och 68 § i inkomstskattelagen (ränteförmån för ett lån utifrån en anställning och premier för sparlivförsäkring och premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar vilka betalas av arbetsgivaren) verkställs minst en gång om året, senast i samband med förskottsinnehållningen på den sista löneutbetalningen under kalenderåret. (FörskUF 9 § 3 mom.). Arbetsgivaren kan verkställa innehållning oftare, till exempel enligt löneutbetalningsperiod eller i samband med utbetalning av ränta och försäkringspremier. Förmånen kan också periodiseras över de återstående utbetalningarna av lön under kalenderåret.

Förskottsinnehållning verkställs dock inte med stöd av Skatteförvaltningens beslut på en premie för en frivillig individuell pensionsförsäkring i den utsträckning som det belopp som arbetsgivaren årligen betalar uppgår till högst 8 500 euro per arbetstagare (se punkt 3.3 ovan).

6.2 Separata prestationer

Det är möjligt att tillfälliga prestationer betalas ut till en löntagare utanför den egentliga löneberäkningen. På dessa prestationer ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 procent eller en personlig tilläggsprocent på skattekortet, om prestationerna inte kopplas till löneberäkningen i samband med utbetalningen (FörskUF 7 §). Till exempel vad gäller löneförskott ska innehållning verkställas på samma sätt som på vanlig lön vid utbetalningen.

Prestationer som gjorts utanför löneberäkningen och förskottsinnehållning som verkställts på dessa kan senare slås samman med löneberäkningen, då den kumulativa beräkningen utjämnar innehållningen.

Det är dock inte nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om beloppet på en enskild, tillfällig prestation är högst 20 euro per månad. (FörskUF 14 §, se också punkt 3.1 ovan).

6.3 Flera anställningar hos samma arbetsgivare

En person kan i vissa fall samtidigt ha olika anställningsförhållanden hos samma arbetsgivare. Till exempel en person som står i ett tjänste- eller anställningsförhållande hos ett offentligrättsligt samfund kan få arvoden för kommunala eller statliga förtroendeuppdrag av sin arbetsgivare. Uppgifter på skattekortet för biinkomster kan tillämpas på inkomst som fåtts från bisyssla.

Det rekommenderas dock att prestationer av samma arbetsgivare slås samman och att förskottsinnehållningen verkställs på det sammanlagda beloppet på de utbetalda lönerna. Detta gäller speciellt för sådana situationer, där lön som flyter in från olika verksamhetsställen inte flyter in på grund av olika anställningsförhållanden. Dessa omfattar till exempel prestationer som betalas ut till förtroendemän.

6.4 Gemensamma arvoden

Med ett gemensamt arvode avses ett arvode som betalas ut gemensamt till två eller flera personer, till exempel till en grupp uppträdande konstnärer. Om dessa meddelar hur arvodet fördelas mellan dem till utbetalaren, verkställs förskottsinnehållningen separat på varje andel enligt skattekortet för huvud- eller biinkomst.

Om inkomsttagarna inte uppvisar en utredning om hur inkomsten fördelas, ska förskottsinnehållningen verkställas på den sammanlagda inkomsten enligt 50 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 2 §). I så fall antecknas personbeteckningen för den person som mottagit utbetalningen av det gemensamma arvodet som mottagare i årsanmälan.

För den slutliga beskattningen kan mottagarna av arvodet ge skattebyrån en utredning om hur arvodet och förskottsinnehållningen fördelats mellan mottagarna, då beskattningen verkställs enligt den uppvisade utredningen.

6.5 Avtal om nettolön med en finländsk arbetsgivare

En finländsk arbetsgivare ska verkställa förskottsinnehållningen enligt den grund- och tilläggsprocent och de inkomstgränser som antecknats på skattekortet. Ibland kan en arbetstagare som kommit från utlandet till Finland ha ett avtal om nettolön, vilket garanterar att arbetstagarens lönenivå under tjänstgöringen uppgår till ett visst nettobelopp och att arbetsgivaren betalar skatterna på arbetstagarens lön. Den skattepliktiga inkomsten i Finland för en arbetstagare utgörs av det sammanlagda belopp på nettolönen och de skatter som arbetsgivaren betalat (HFD:1969-II-589).

Om ett avtal om nettolön är i användning, är det möjligt att skattekortet räknats utifrån en felaktig uppskattning av årsförvärvet. I så fall lämpar sig inte innehållningsprocenten på skattekortet som grund för uppgrossning. Detta kan vara fallet i synnerhet när det är fråga om en kortvarig tjänstgöring på 1–2 år i Finland.

Om det ser ut som om årsförvärvet på skattekortet är felaktigt, ska arbetsgivaren göra en uppgrossning av nettolönen på årsnivå. För detta syfte finns det en bruttolöneräknare på webbsidorna skatt.fi i punkten E-tjänster > Räknare (vero.fi/bruttolöneräknare). Bruttolöneräknaren räknar vad den skattepliktiga bruttolönen borde vara för att den överenskomna nettopenninglönen ska lämna i handen efter skatter och avgifter. Räknaren lämpar sig för en situation där nettolönen är den enda förvärvsinkomsten och arbetsgivaren inte ansvarar för skatter på andra inkomster.

Den räknade bruttolönen jämförs med beloppet på den skattepliktiga årslön som meddelats på skattekortet. Om beloppen avviker från varandra, ska löntagaren ansöka om ett nytt skattekort utifrån beräkningen av den uppgrossade lönen. Vid ansökan om ändring av skattekortet ska den bruttolön som räknats för hela året och uppgifter om influtna inkomster och förskottsinnehållning meddelas.

Om en arbetstagare ansöker om en ändring av inkomstgränsen för sitt skattekort, påverkar inte ändringen den tidigare situationen, eftersom arbetstagaren redan fått och får den överenskomna nettolönen. Arbetsgivaren behöver å sin sida det rätta skattekortet för sin lönebokföring. Rättelsen av det skattepliktiga lönebeloppet görs under skattekortets giltighetstid. Om skattekortet trätt i kraft retroaktivt, kan det skattepliktiga lönebeloppet rättas för tidigare månader.

Om arbetsgivaren använder ett skattekort som trätt i kraft retroaktivt, ska en ersättande deklaration lämnas in till exempel om skatter på eget initiativ. Det är möjligt att hänföra ett mindre misstag till följande skatteperiod. Arbetsgivaren ska också överlämna ett korrigerat verifikat till mottagaren av prestationen, vilket redogör för ändringen. I slutet av året ska arbetsgivaren lämna in en ersättande årsanmälan.

Nettolön som betalats ut av ett utländskt företag för arbete som utförts i Finland har behandlats i Skatteförvaltningens separata anvisning Skattepliktig löneinkomst då ett utländskt företag betalar nettolön för arbete som utförts i Finland.

6.6 Faktura som betalats för arbetstagarens räkning

Betalning av en faktura som anvisats till en löntagare för arbetstagarens räkning jämställs med en penningprestation. Också en kreditkortsfaktura som betalats av arbetsgivaren jämställs med en penningprestation, om en arbetstagare använt arbetsgivarens kreditkort för egna utgifter på ett obefogat sätt. Om arbetsgivaren inte tar ut det betalda beloppet av arbetstagaren i en sådan situation, får arbetstagaren en skattepliktig förmån, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas.

Det fakturabelopp som arbetstagaren betalat utgör skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Inkomsten och förskottsinnehållningen ska anmälas i skattedeklarationen för arbetsgivarprestationer och årsanmälan och förskottsinnehållningen ska betalas till Skatteförvaltningen. Om man inte förfar på detta sätt, är det möjligt att arbetsgivaren påförs en påföljd för utebliven förskottsinnehållning. Om arbetsgivaren är en delägare i arbetsgivarbolaget, kan arbetsgivaren i en sådan situation under vissa förutsättningar beskattas för förtäckt dividend (läs mer om förtäckta dividender i Skatteförvaltningens anvisning Förtäckt dividend).

6.7 Förskottsinnehållning utan skattekort

En mottagare av inkomst ska i god tid före en utbetalning överlämna ett skattekort till arbetsgivaren eller en annan som är innehållningsskyldig, om utbetalaren inte fått förskottsinnehållningsuppgifter elektroniskt på det sätt som nämns ovan i punkt 4.1 (FörskUF 2 § 1 och 2 mom.). Om uppgifterna inte fåtts elektroniskt, ska utbetalaren begära ett skattekort av mottagaren av betalningen och se till att mottagaren har tillräckligt med tid för att överlämna ett skattekort till utbetalaren.

Om mottagaren av en prestation i ovan nämnda situation inte överlämnar ett skattekort trots begäran, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 procent, om inte annat föreskrivits separat om beloppet på förskottsinnehållningen i förordningen om förskottsuppbörd eller i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (FörskUF 3 §). Detta gäller även för förskottsinnehållning som ska verkställas på biinkomster.

6.8 Gottgörelser som fås utifrån ett anställnings- eller tjänsteförhållande

I vissa situationer kan en arbetstagare utifrån kostnader som arbetsgivaren betalat få olika gottgörelser för privat bruk, till exempel poängfördelar som anknyter till flyg och inkvartering eller bonusfördelar från servicestationer eller affärer. Dessa fördelar är i princip skattepliktig inkomst för mottagaren, men arbetsgivaren har ingen skyldighet att verkställa förskottsinnehållning på dessa. Det handlar om en annan skattepliktig förmån för arbetstagaren, vilken han eller hon ska meddela i sin skattedeklaration. Skatteplikten för förmåner har behandlats närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Bonus i beskattningen.

7 Återkrav av löner

7.1 Allmänt om återkrav

I vissa situationer kan lön återkrävas av löntagaren. Det är möjligt att ett misstag gjorts i löneutbetalningen, varför lön betalats ut till ett för högt belopp. I princip är lön som betalats ut till ett för högt belopp en ogrundad förmån, som kan återkrävas. Ibland kan lön som betalats ut till för högt belopp dock vara föremål för en tvist eller så kan bestämmelserna i arbetsavtalslagen eller kollektivavtalet hindra återkrav av lönen.

Om personen fortfarande står i anställningsförhållande med samma arbetsgivare och lön ännu betalas ut till honom eller henne och arbetsgivaren kan dra av det återkrävda beloppet från lönen, leder återkrav i allmänhet inte till problem (läs om detta i punkt 7.2 nedan).

Situationen är en annan om lön inte längre betalas ut till personen. I en sådan situation är det inte längre möjligt att kvitta lönen, då utgångspunkten är att arbetstagaren ska betala tillbaka den lön som betalats ut till honom eller henne till ett för högt belopp. Det är möjligt att återkräva netto- eller bruttobeloppet av arbetstagaren beroende på om arbetstagaren redan beskattats för lönen, då den förskottsinnehållning som verkställts på lönen räknats till godo för honom eller henne i beskattningen (läs om detta nedan i punkt 7.3).

7.2 Kvittning mot senare lön

Om lön ännu betalas ut till personen, är det enklaste sättet att återkräva lön som betalats till ett för högt belopp att kvitta den, det vill säga dra av den bruttolön som återkrävs från den bruttolön som betalas ut. Kvittningsförfarandet påverkar inte på något sätt till exempel årsanmälan eller skattedeklarationen. Förfarandet är inte heller bundet till det år då lön återkrävs.

7.3 Återbetalning

7.3.1 Återbetalning under samma år som den ursprungliga utbetalningen

Om kvittning inte längre kan genomföras, är utgångspunkten att arbetstagaren ska betala tillbaka den lön som betalats ut till honom eller henne till ett för högt belopp. Om arbetstagaren betalar tillbaka prestationen under samma år som den betalats ut till honom eller henne, kan arbetsgivaren återkräva prestationen till nettobelopp, det vill säga till det belopp på vilket förskottsinnehållningen verkställts. Arbetsgivaren kan dra av den förskottsinnehållning och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som verkställts på lönen från de senare utbetalningarna. Arbetsgivaren ska med skattedeklarationen och årsanmälan anmäla de rätta uppgifterna om lönebeloppet, förskottsinnehållningen och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och ge arbetstagaren ett verifikat över det återkrävda beloppet.

7.3.2 Återbetalning under rättelsetiden för en årsanmälan

Om återkravet sker under de år som följer efter löneutbetalningsåret innan beskattningen färdigställts och så tidigt att arbetsgivaren ännu kan korrigera en årsanmälan som lämnats in till Skatteförvaltningen för året i fråga, kan arbetsgivaren också återkräva prestationen till nettobelopp. Arbetsgivaren får tillbaka den verkställda förskottsinnehållningen på lönen och den betalda sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare genom att lämna in en ersättande skattedeklaration över arbetsgivarprestationer för den skatteperiod till vilken återbetalningen hänför sig. Närmare information om ersättande skattedeklaration: Hur rättas ett fel i en deklaration av skatter på eget initiativ?

Arbetsgivaren ska ge löntagaren ett verifikat över återkravet. Om årsanmälan för föregående år redan lämnats in, ska arbetsgivaren lämna in en ersättande årsanmälan. Närmare information om inlämnande av en ersättande årsanmälan: Korrigering av årsanmälningar.

7.3.3 Återbetalning efter att den utsatta tiden för att rätta en årsanmälan gått ut

Om lön återkrävs innan beskattningen av löneutbetalningsåret färdigställts, men efter att den årsanmälan som lämnats in för året i fråga inte längre kan korrigeras, kan arbetsgivaren inte längre återkräva lönen till nettobelopp. I detta fall ska prestationen återkrävas till bruttobelopp. Arbetsgivaren ska ge löntagaren en utredning över återkravet av inkomsten. Förskottsinnehållningar som verkställts på lönen räknas till löntagarens fördel i hans eller hennes beskattning.

I ovan nämnda situation ska löntagaren själv begära att återkravet beaktas i hans eller hennes beskattning efter att han eller hon betalat tillbaka lönen. Beskattningen av utbetalningsåret för den ursprungliga lönen rättas (HFD 27.12.2002 liggare 3438). En rättelse kan således inte göras i beskattningen för det år då den skattskyldige återbetalar tidigare utbetald lön. I praktiken ska arbetstagaren yrka på rättelse genom att begära en nedsättning av löneinkomsten som beskattas något tidigare skatteår med det belopp av bruttolönen som senare återindrivits för det aktuella skatteåret. I arbetstagarens beskattning görs inga ändringar i beloppet av förskottsinnehållningarna som räknas till godo.

7.3.4 Utbetalning av retroaktiv pension till arbetsgivaren

När en arbetstagare går till exempel i invalidpension, är det möjligt att pension betalas ut retroaktivt till pensionären för samma tid som han eller hon fått till exempel lön för sjuktid. Denna pension som hänför sig till löneutbetalningsperioden betalas åtminstone i vissa fall i stället för arbetstagaren direkt till arbetsgivaren. Denna pension som pensionsutbetalaren betalar direkt till arbetsgivaren utgör i så fall inte skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Följaktligen verkställs inte förskottsinnehållning på den och den deklareras inte som inkomst för arbetstagaren i årsanmälan.

I denna situation är det inte nödvändigt att rätta lönen, förskottsinnehållningen och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, utan den lön som betalats ut tidigare ses som en inkomst för arbetstagaren och den verkställda förskottsinnehållningen räknas till godo för arbetstagaren då beskattningen verkställs. Förfarandet motsvarar förfarandet för återkrav av sociala förmåner, som omfattas av särskilda föreskrifter i ISkL 112 § 3 mom.

8 Korrigering av verkställd förskottsinnehållning

8.1 Förskottsinnehållning som verkställts till för lågt belopp

Beloppet på den verkställda förskottsinnehållningen kan vara felaktigt till exempel på grund av ett räknefel eller på grund av att fel innehållningsprocent använts. I så fall kan den som gör betalningen under vissa förutsättningar rätta den verkställda förskottsinnehållningen oberoende av orsaken till misstaget.

Om förskottsinnehållningen uteblivit partiellt eller helt, kan utbetalaren på eget initiativ i samband en senare prestation under samma kalenderår höja förskottsinnehållningen för att rätta felet i den verkställda förskottsinnehållningen. Förskottsinnehållning får dock inte höjas med mer än 10 procent av det belopp som ska betalas ut vid den tidpunkten, förutom om mottagaren av prestationen samtycker till en större höjning (FörskUL 19 §).

Arbetsgivaren kan rätta felet i förskottsinnehållningen på ovan nämnda sätt enbart då en senare prestation görs till samma löntagare under kalenderåret, på vilken förskottsinnehållning kan verkställas. Om en sådan prestation inte betalas ut, kan arbetsgivaren inte rätta den förskottsinnehållning som verkställts till ett för lågt belopp.

8.2 Förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp

8.2.1 Sänkning av förskottsinnehållningen

Om utbetalaren av en prestation verkställt förskottsinnehållning till ett för högt belopp, kan utbetalaren sänka det belopp som innehålls vid senare betalning under samma kalenderår till samma mottagare (FörskUL 19 § 1 mom.). Rättelse av förskottsinnehållning grundar sig på att utbetalaren av prestationen går med på detta av fri vilja och att rättelsen kan göras oberoende av orsaken till misstaget.

8.2.2 Returnering av förskottsinnehållning

En utbetalare av en prestation kan rätta en förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp också då utbetalaren inte längre gör utbetalningar till samma mottagare under samma kalenderår. I så fall returnerar utbetalaren den förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp till mottagaren och minskar samma belopp från det sammanlagda belopp på förskottsinnehållningen vilket ska betalas till Skatteförvaltningen. En förutsättning för förfarandet är att återbetalningen sker innan beskattningen av skatteåret i fråga upphör och innan årsanmälan lämnas in för skatteåret i fråga eller i ett så tidigt skede att utbetalaren ännu kan rätta årsanmälan.

Förskottsinnehållning som returnerats till en mottagare med en skattedeklaration för skatter på eget initiativ behandlas som en rättelsepost för det sammanlagda beloppet på förskottsinnehållningen under den skatteperiod då misstaget begåtts. I skattedeklarationen antecknas den förskottsinnehållning som verkställts under skatteperioden, med avdrag för den returnerade förskottsinnehållningen.

Om misstaget upptäcks först då den årsanmälan som lämnats in för skatteåret i fråga inte längre kan rättas, kan inte förskottsinnehållningen längre returneras till mottagaren av prestationen, men den förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp räknas till mottagarens fördel i beskattningen.

Utbetalaren av prestationen ska ge ett verifikat över returneringen av förskottsinnehållningen. Närmare information om inlämnande av en ersättande årsanmälan: Korrigering av årsanmälningar. Närmare information om ersättande skattedeklaration: Hur rättas ett fel i en deklaration av skatter på eget initiativ?

Rättelse av förskottsinnehållning i vissa situationer som gäller utlandsarbete har behandlats närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Beskattning av utlandsarbete.

9 Förskottsinnehållning på kapitalinkomster

9.1 Allmänt

Kapitalinkomster är till exempel räntor, dividender, räntor på andelskapital, vinstandelar av placeringsfonder, inkomster av virkesförsäljning, vissa försäkringsersättningar, eftermarknadsgottgörelser, en del företags- och jordbruksinkomster samt andra inkomster som förmögenheten kan anses ha utökat (ISkL 32 §).

Enbart en del av kapitalinkomsterna är föremål för förskottsinnehållning. Till exempel en del räntor omfattas av källbeskattning, då utbetalaren tar ut källskatt på ränteinkomst på dem, vilken är den slutliga skatten. En del kapitalinkomster omfattas av förskottsuppbörd, till exempel företags- och jordbruksinkomster och hyresinkomster, varför förskottsinnehållning inte verkställs på dessa.

Av olika praktiska skäl har man genom ett beslut av Skatteförvaltningen från förskottsinnehållning befriat vissa ränteinkomster och vissa andra kapitalinkomster på vilka utbetalaren i princip skulle kunna verkställa förskottsinnehållning och som är skattepliktiga för mottagaren (se nedan i punkt 9.4).

Förskottsinnehållning verkställs då prestationen betalas till vederbörande eller antecknas på konto mottagaren till godo (FörskUL 11 § 1 mom.). Förskottsinnehållningen på kapitalinkomster är i princip 30 procent, om inte annat föreskrivits eller förordnats om ärendet (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). I 15 § i förordningen om förskottsuppbörd finns det bestämmelser om också andra schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal för vissa kapitalinkomster, vilka behandlas nedan i punkterna 9.6–9.9.

Ovan nämnda schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal kan utifrån en begäran och utredning av den skattskyldige sänkas så att de motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna, om det är uppenbart att förskottsinnehållning som verkställs med schablonmässiga procenttal är för hög (FörskUF 16 § 1 mom.). Schablonmässiga innehållningsprocenttal används följaktligen inte om ett skattekort med ett lägre förskottsinnehållningsprocenttal begärs för inkomsten till exempel på grund av avdragsgilla kostnader och om kortet uppvisas för utbetalaren av prestationen. Med ett ändringsskattekort kan förskottsinnehållningsprocenten också vara högre.

Förskottsinnehållning på kapitalinkomst som beskattas enligt inkomstskattelagen verkställs inte om beloppet på prestationen uppgår till högst 20 euro (FörskUF 14 §, se punkt 3.1 ovan). Till exempel en stor del av de överskott från andelslag vilka betalas ut till fysiska personer överskrider inte denna gräns.

9.2 Ränteinkomst och eftermarknadsgottgörelse

Ränteinkomster kan vara ränteinkomster som omfattas av källskatt, ränteinkomster som är skattepliktiga i inkomstbeskattningen eller skattefria ränteinkomster. På ränta som omfattas av källskattelagen på ränteinkomst tas i princip ut en källskatt på 30 procent. En förskottsinnehållning på 30 procent tas i princip ut också på ränta som omfattas av inkomstskatt. På samma sätt verkställs i princip en förskottsinnehållning på 30 procent på eftermarknadsgottgörelse. Ränta och eftermarknadsgottgörelse kan dock vara befriade från verkställande av förskottsinnehållning utifrån ett beslut av Skatteförvaltningen (se nedan i punkt 9.4).

Förskottsinnehållning på ränta och eftermarknadsgottgörelse verkställs av utbetalaren av prestationen och i vissa situationer av förmedlaren av prestationen (se punkterna 2.1 och 2.3 ovan). Enligt Skatteförvaltningens beslut kan kreditinstitut eller finansiella institut vid utbetalning av förskottsinnehållningspliktig ränta eller eftermarknadsgottgörelse sänka beloppet på förskottsinnehållningen med den skatt som tagits ut utomlands och som avräknas vid den slutliga beskattningen (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 20 §).

Beskattning av ränteinkomst, uppbörd av källskatt och förskottsinnehållning på ränteinkomster samt eftermarknadsgottgörelse har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av ränteinkomster.

9.3 Årlig avkastning på avkastningsandel i en placeringsfond

Årliga inkomster av avkastningsandelar av placeringsfonder är skattepliktig kapitalinkomst. På den årliga vinstandelen i en placeringsfond verkställs i princip förskottsinnehållning på 30 procent. Avkastning kan dock vara befriad från förskottsinnehållning utifrån ett beslut av Skatteförvaltningen (se punkt 9.4 nedan).

Beskattning av inkomster från placeringsfonder har behandlats närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Beskattning av vinstandel som erhållits från placeringsfond.

9.4 Prestationer som är undantagna förskottsinnehållning

Enligt skatteförvaltningens beslut om skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 1035/2016, 1 § 5 punkten) verkställs förskottsinnehållning inte på följande prestationer:

• ränta som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om förskottsuppbörd,
• avkastning av masskuldebrevslån som ska betraktas som ränta,
• eftermarknadsgottgörelse,
• årlig avkastning som betalas på avkastningsandel i placeringsfond och på andel i fondföretag och ersättning som betalas i stället för dessa samt avkastningar som likställs med nämnda avkastningar,

om prestationen betalas till ut:

• staten och eller en statlig inrättning,
• en kommun, samkommun eller församling,
• ett inhemskt aktiebolag eller andelslag,
• en penninginrättning, försäkrings- eller pensionsanstalt,
• en sammanslutning som införts i handelsregistret eller en stiftelse som införts i stiftelseregistret,
• ett i ISkL 3 § avsett samfund,
• en i ISkL 4 § avsedd sammanslutning som införts i handelsregistret,
• en i ISkL 5 § avsedd samfälld förmån.

Det avgörande för befrielse från förskottsinnehållning för ovan nämnda kapitalinkomster är till vem prestationen betalas ut. Vem betalaren är saknar betydelse. Om mottagaren är en annan instans än någon av de ovan uppräknade, till exempel en fysisk person eller ett dödsbo, ska förskottsinnehållning verkställas.

Enligt Skatteförvaltningens beslut behöver förskottsinnehållning inte heller verkställas på följande prestationer oberoende av vem som är prestationens mottagare eller utbetalare:

• ränta på ett belopp som ska återbäras enligt 32 § i lagen om skatteuppbörd (769/2016),
• dröjsmåls- eller förseningsränta (bl.a. försenad lönefordran),
• ränta på ersättning för expropriation, då expropriation av egendom skett för allmänt bruk,
• kapital på delägarlån som avses i 53a § i inkomstskattelagen (475/98),
• kursvinst som fåtts vid växling av utländsk valuta till finskt mynt,
• understöd och bidrag som fåtts för skogsbruk och som räknas till i 43 § 2 mom. i inkomstskattelagen avsedd kapitalinkomst av skogsbruk,
• skadeersättningar som hänför sig till skogsbruk och som utbetalas i annan form än försäkringsersättning.

9.5 Prestationer som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal

Prestationer som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal enligt lagen om bundet långsiktigt sparande (1183/2009) är skattepliktig kapitalinkomst, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas (ISkL 34 a §). Förskottsinnehållningen verkställs i princip enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten).

En prestation som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal räknas i de situationer som är uppräknade i inkomstskattelagen som förhöjd inkomst för mottagaren (ISkL 34 a–b §). Beroende på situationen är förhöjningen antingen 20 eller 50 procent. Förskottsinnehållning verkställs i dessa situationer på det belopp som räknas som förhöjd inkomst (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 5 mom.). I årsanmälan meddelas prestationen exklusive ränta.

Sparmedel i ett långsiktigt sparavtal räknas som skattepliktig inkomst förhöjd med 50 procent då sparmedlen överförs till en försäkringsgivare eller serviceleverantör som bor utomlands och inte uppfyller för förutsättningar som föreskrivits i ISkL 54 d § 9 mom. På samma sätt räknas sparmedel som en inkomst förhöjd med 50 procent om ett nytt avtal inte i övrigt uppfyller de förutsättningar som föreskrivits i ISkL 54 d §. Också i en sådan situation verkställs förskottsinnehållning på det belopp som räknas som förhöjd inkomst (FörskUL 11 § 3 mom.).

9.6 Dividendinkomst

Förskottsinnehållning som ska verkställas på dividender har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividender och anmälningar till Skatteförvaltningen. Källbeskattningen av dividender till begränsat skattskyldiga behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Dividender, räntor och royalties till begränsat skattskyldiga.

Förskottsinnehållning som ska verkställas på en dividend som grundar sig på arbetsinsats (förvärvsinkomst) har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen.

9.7 Överskott som delas ut av andelslag

9.7.1 Allmänt om förskottsinnehållning på underskott

Med överskott från andelslag avses den utdelning av ränta på andelskapital och annat överskott som avses i 16 kap. 1 § 1 punkten i lagen om andelslag (421/2013).

Från början av år 2005 ska förskottsinnehållning verkställas på överskott och ersättning för överskott som betalas ut i stället för överskott från ett andelslag till en fysisk person eller ett finländskt dödsbo. Förskottsinnehållning ska i så fall verkställas oberoende av om mottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret eller om överskottet är skattepliktig inkomst, näringsinkomst eller jordbruksinkomst för mottagaren enligt inkomstskattelagen. Skyldigheteten att verkställa förskottsinnehållning ska även gälla utdelning av medel ur en fond för fritt eget kapital, vilken beskattas som överskott. Skyldigheteten att verkställa förskottsinnehållning gäller inte överskottsåterbäring som anknyter till en fysisk persons levnadskostnader och som befriats från skatt i ISkL 53 § 10 punkten.

Beloppet på förskottsinnehållning beror på om överskott delas ut av ett offentligt noterat andelslag eller inte. Förskottsinnehållning verkställs till det belopp som nämns nedan i punkterna 9.7.2 och 9.7.3, om mottagaren inte uppvisar ett ändringsskattekort som räknats för överskottet. Förskottsinnehållning verkställs på hela överskottsbeloppet då överskottet kan tas ut av mottagaren.

Förskottsinnehållning verkställs inte på överskott och ersättning för överskott som betalas ut av ett andelslag till en annan än en fysisk person (till exempel aktiebolag) eller till finländska dödsbon (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 3 punkten). Utländska dödsbon ses i beskattningen som samfund, varför förskottsinnehållning inte verkställs på överskott som betalas ut till sådana. Källskatt innehålls på överskott som betalas ut till begränsat skattskyldiga enligt de berörda bestämmelserna.

Förskottsinnehållning verkställs inte på avdragsgill återbäring av överskott till ett utdelande andelslag enligt NärSkL 18 § 4 mom. oberoende av vem som är mottagare av överskottet (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 3 punkten).

9.7.2 Överskott från ett offentligt noterat andelslag

Förskottsinnehållning ska verkställas på överskott som betalats ut av ett offentligt noterat bolag (börslistat bolag) enligt ISkL och på ersättningar som betalas i stället för överskott, om överskottet betalas ut till en fysisk person eller till ett finländskt dödsbo. Förskottsinnehållningen verkställs enligt 25,5 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). För närvarande finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

9.7.3 Överskott från ett annat än ett offentligt noterat andelslag

Förskottsinnehållning på överskott och på ersättning för överskott som betalas ut i stället för överskott vilka delas ut av ett annat än ett offentligt noterat andelslag verkställs enligt 7,5 procent upp till en gräns på 5 000 euro. Förskottsinnehållningen på den andel som överskrider gränsen är 25,5 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 5 punkten). Beloppet på förskottsinnehållningen är detsamma även om det mottagna överskottet är förvärvsinkomst (se ISkL 33 e § 4 mom.).

Bestämmelsen om dividend som grundar sig på arbetsinsats i ISkL 33 b § 3 mom. tillämpas också på överskott som betalats ut av ett andelslag, om grunden för utdelning av överskott utgörs av arbetsinsatsen av mottagaren eller en person som hör till dennes intressesfär (ISkL 33 e § 7 mom.). Beskattningen av dividender som grundar sig på arbetsinsatsen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen

9.8 Vissa vinstandelar och räntor

Bestämmelserna om beskattning av överskott i inkomstskattelagen tillämpas också på vinstandelar och ränta som betalas ut på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder hos inhemska sparbanker samt på ränta på garantikapital som betalas ut av ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar (ISkL 33 e § 6 mom.). På motsvarande sätt verkställs förskottsinnehållningen på dessa prestationer på samma sätt som förskottsinnehållning på överskott från andelslag (FörskUF 15 § 1 mom. 6 punkten, se punkt 9.7 ovan).

Också dessa prestationer är befriade från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning då de betalas ut till en annan än en fysisk person och till ett finländskt dödsbo (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 4 punkten, se punkt 9.4 ovan).

9.9 Kapitalinkomst av skogsbruk

Vid handel med virke ska köparen i allmänhet verkställa förskottsinnehållning på den köpesumma för virke vilken köparen betalat till skogsägaren eller skogsinnehavaren. Förskottsinnehållning verkställs också i stället för källbeskattning på försäljningsinkomsten för en begränsat skattskyldig virkesförsäljare.

Virkesköparens skyldighet att verkställa förskottsinnehållning gäller rot-, leverans- och kontantköp där föremålet för försäljning är oförädlat virke. Oförädlat virke omfattar bland annat stockar, stolpar, massaved, vedklabbar, småved eller flis, avverkningsrester, stubbar, annat energivirke från skog, julgranar och vägkäppar. Inkomster från försäljning av förädlat virke beskattas hos säljaren som näringsinkomst som omfattas av förskottsuppbörd eller som jordbruksinkomst för säljaren.

Från och med början av år 2017 är förskottsinnehållningen 19 procent på inkomster av virkesförsäljning utan mervärdesskatt och vid leveransköp är förskottsinnehållningen 13 procent (FörskUF 15 § 2 mom.). Förskottsinnehållning på skadestånd på över 100 euro som betalas ut med anledning av en skog som drabbats av en skada är 19 procent (FörskUF 15 § 2 mom.). Om virkessäljaren inte ger köparen nödvändiga person- eller företags- och organisationsnummeruppgifter eller namn- och hemkommunuppgifter, verkställer virkesköparen förskottsinnehållning enligt 60 procent.

Förskottsinnehållning verkställs inte på försäljningsinkomst av virke upp till högst 100 euro och inte heller på försäkringsersättning som betalas ut för en skada som drabbat skogen (FörskUF 15 § 2 mom.).

Förskottsinnehållning verkställs inte på inkomst av virkesförsäljning och på försäkringsersättning som betalas ut på grund av en skada som drabbat skog, om inkomsttagaren är begränsat skattskyldig i Finland och ett samfund, en samfälld förmån (till exempel samfälld skog) eller någon som bedriver virkesförmedling som näringsverksamhet eller en finsk näringssammanslutning (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 2 § 1 mom.).

Ett hushåll behöver inte verkställa förskottsinnehållning om det köper virke av samma skogsägare upp till 1 500 euro per kalenderår och anskaffningen av virke inte anknyter till köparens näringsverksamhet (läs om förskottsinnehållningslättnad för hushåll i punkt 3.2 ovan).

I stället för köparen av virket verkställs förskottsinnehållningen av en skogsvårdsförening eller en annan motsvarande aktör, om föreningen vid gemensamma försäljningar fungerar som förmedlare för virkeshandeln och virkesköparen inte betalar köpesumman direkt på skogsägarnas konto (se punkt 2.2 ovan).

En virkesköpare är inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning för sådana betalningar till banker som motsvarar köpesumman för en virkesförsäljningsfordran som banken köpt av virkessäljaren och som virkesköparen godkänt (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 2 § 2 mom.).

Förskottsinnehållning verkställs inte på understöd och bidrag som fåtts för skogsbruk och som räknas till i 43 § 2 mom. i ISkL avsedd kapitalinkomst av skogsbruk eller skadestånd som betalats ut som andra försäkringsersättningar än försäkringsersättningar som hänför sig till jordbruk (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 23 punkten).

Skyldigheterna för virkesköpare har behandlats närmare på webbsidorna Skatt.fi i punkten Skatt.fi → Företags- och samfundskunder → Jordbruksföretagare och skogsägare → Virkesförsäljning → Virkesköparens skyldigheter.

10 Förskottsinnehållning på bruksavgift

En bruksavgift är en ersättning som betalas för användning eller överlåtelse av en upphovsrätt (till exempel litterära verk, konstverk), en rättighet som grundar sig på ett fotografi eller industriell äganderätt (till exempel patent, modell och varumärke).

Förskottsinnehållning verkställs på en bruksavgift om dess mottagare inte är införd i förskottsuppbördsregistret (FörskUF 25 § 1 mom. 2 punkten). Det finns bestämmelser om förskottsinnehållningens storlek i förordningen om förskottsuppbörd.

Om en bruksavgift baserar sig på en rättighet som erhållits genom arv eller testamente eller som förvärvats mot vederlag, är den skattepliktig kapitalinkomst för den fysiska personen och förskottsinnehållning verkställs i princip enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 2 punkten).

Detta schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal kan utifrån en begäran och utredning av den skattskyldige dock sänkas så att det motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna, om det är uppenbart att den förskottsinnehållning som verkställs med ett det schablonmässiga procenttalet är för hög (FörskUF 16 § 1 mom.). Schablonmässiga innehållningsprocenttal används följaktligen inte om ett skattekort med ett lägre förskottsinnehållningsprocenttal begärs för inkomsten till exempel på grund av avdragsgilla kostnader och det uppvisas för utbetalaren av prestationen. Med ett ändringsskattekort kan förskottsinnehållningsprocenten också vara högre.

I annat fall är den bruksavgift som den fysiska personen använder skattepliktig förvärvsinkomst, på vilken utbetalaren av ersättning verkställer förskottsinnehållning, till exempel på lön från huvud- eller bisyssla (FörskUF 10 §). Om mottagaren av bruksavgiften inte överlämnar ett skattekort till betalaren, ska förskottsinnehållning verkställas så att 60 procent av betalningen innehålls (FörskUF 3 §).

På en bruksavgift som betalas till ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning som inte är införd i förskottsuppbördsregistret görs förskottsinnehållningen enligt 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.). Om mottagaren av prestationen är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen, ska förskottsinnehållning inte verkställas.

En eventuell momsandel dras av innan förskottsinnehållning verkställs (FörskUF 10 § och 15 § 4 mom.).

11 Förskottsinnehållning på arbetsersättning

11.1 Allmänt

Med arbetsersättning avses ersättning som i annan form än lön betalas ut för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Arbetsersättningen är näringsinkomst eller annan förvärvsinkomst för mottagaren. Gränsdragning mellan huruvida en prestation har en karaktär av lön, arbetsersättning, köpesumma för vara, partiell köpesumma för vara och partiell service eller hyra, har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

Den som betalar arbetsersättning ska, enbart om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid betalningstidpunkten, verkställa förskottsinnehållning (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Det finns bestämmelser om förskottsinnehållningens storlek i förordningen om förskottsuppbörd.

På arbetsersättningar som betalas ut till fysiska personer verkställs förskottsinnehållning enligt skattekortet för lön från huvud- eller bisyssla eller enligt ett ändringsskattekort som getts för arbetsersättningen (FörskUF 10 §). Om det är uppenbart att förskottsinnehållningsprocenten för en person är för hög, kan Skatteförvaltningen efter att fått en utredning sänka förskottsinnehållningsprocenten så att den svarar mot de slutliga skatterna och avgifterna (FörskUF 16 § 2 mom.). Om mottagaren av arbetsersättning inte överlämnar ett skattekort till betalaren, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 procent (FörskUF 3 §).

Vad gäller utbetalningar av arbetsersättningar till samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar vilka inte är införda i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållningen enligt 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.). Förskottsinnehållning ska verkställas enligt detta också på arbetsersättning som betalas ut till ett allmännyttigt samfund, om samfundet inte är infört i förskottsuppbördsregistret. Om det är uppenbart att en förskottsinnehållning enligt 13 procent på den arbetsersättning som betalas ut till dessa aktörer av en annan orsak än de sedvanliga kostnaderna för utförandet av arbetet är alltför hög, kan Skatteförvaltningen på begäran av den skattskyldige och sedan denne har givit sin utredning i saken sätta ner innehållningen så att den motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna (FörskUF 16 § 2 mom.).

11.2 Kostnadsersättning och moms

Arbetsersättningar som betalas ut till mottagaren av en arbetsersättning är inte skattefria, eftersom ersättningarna av kostnaderna utifrån 71 § 1 mom. kan vara skattefria enbart då de betalas ut till en löntagare. Om en mottagare av en arbetsersättning är en fysisk person, kan utbetalaren av arbetsersättningen dock göra utbetalningen till mottagaren utan att betala arbetsersättningar enligt Skatteförvaltningens beslut om skattefria ersättningar av resekostnader, om förutsättningarna för utbetalning av dessa är uppfyllda (SF:s beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 17 punkten).

En utbetalare kan inte utan att verkställa förskottsinnehållning i samband med utbetalning av arbetsersättning ersätta andra kostnader som orsakats för mottagaren av arbetsersättning på grund av arbetet, såsom utgifter för arbetsredskap eller för tillverknings- och nödvändigt material. Arbetsrelaterade kostnader kan enligt lagen om förskottsuppbörd ersättas utan verkställande av förskottsinnehållning till löntagaren (FörskUL 15 § 1 mom.).

I ett uppdragsförhållande avtalar man i utgångspunkt om total ersättning med vilken uppdragstagaren även täcker alla kostnader för utförandet av arbetet. Utbetalaren kan dra av eventuella arbetsreseersättningar som betalats ut till en fysisk person från den utbetalda arbetsersättningen högst upp till det belopp som avses i ovan nämnda beslut av Skatteförvaltningen om skattefria arbetsreseersättningar. Förskottsinnehållning verkställs på den återstående delen av arbetsersättningen, också på tillbehörens och övriga kostnaders andel. Utbetalaren kan dra av momsandelen av den utbetalda arbetsersättningen vid verkställandet av förskottsinnehållning (FörskUF 10 § och 15 § 4 mom. §).

Om uppdragsgivaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret, är det av ovan nämnda orsaker nödvändigt att specificera andelen för moms, arbetet, tillbehör och arbetsersättningar i de poster som faktureras eller i totalersättningen.

Vid verkställande av förskottsinnehållning på en arbetsersättning som betalas ut till samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar vilka inte hör till förskottsuppbördsregistret, minskas inte andelen för tillbehören och ersättningen innan verkställandet av förskottsinnehållning, och de kan inte heller ersättas separat skattefritt. Beloppet på momsandelen kan dock dras av innan förskottsinnehållning verkställs (FörskUF 15 § 4 mom.).

11.3 Arbetsersättning till arbetskonsortier

Med ett arbetskonsortium avses ett konsortium av två eller flera skattskyldiga som idkar näringsverksamhet för utförande av ett byggnadsarbete eller något annat därmed jämförbart arbete om vilket överenskommits på förhand (se ISkL 4 § 2 mom.).

Delägare i ett arbetskonsortium behandlar sin andel av inkomsterna och utgifterna för arbetskonsortiet som en del av den egna näringsverksamheten. Eftersom ett arbetskonsortium inte bedriver självständig näringsverksamhet, införs det inte i förskottsuppbördsregistret. Delägare i ett arbetskonsortium kan dock införas i registret om förutsättningarna är uppfyllda (se FörskUL 25–26 §).

Införandet av en medlem av ett arbetskonsortium i förskottsuppbördsregistret beror på om förskottsinnehållning verkställs på arbetsersättningen eller inte. Registreringsstatus ska granskas i samband med varje utbetalning av en prestation.

Det finns ingen skyldighet att verkställa förskottsinnehållning på en arbetsersättning som betalas ut till ett arbetskonsortium, om alla delägare i arbetskonsortiet är införda i förskottsuppbördsregistret. Om en eller flera delägare inte är införda i förskottsuppbördsregistret, ska förskottsinnehållning verkställas på arbetsersättningen. En utbetalare kan dock låta bli att verkställa förskottsinnehållning på den andel av en arbetsersättning som hänför sig till en i förskottsuppbördsregistret införd delägare i ett arbetskonsortium, om en utredning över fördelningen av arbetsersättningen mellan delägarna i arbetskonsortiet uppvisas för utbetalaren.

Om fakturan inte innehåller en specifikation över de prestationer som görs till arbetskonsortiets medlemmar, verkställs förskottsinnehållning på samma sätt som på gemensamma prestationer, det vill säga enligt 50 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 2 §). För den slutliga beskattningen kan mottagarna av arbetsersättningen ge skattebyrån en utredning om hur arbetsersättningen och förskottsinnehållningen fördelats mellan mottagarna, då beskattningen verkställs enligt den uppvisade utredningen.

12 Förskottsinnehållning av en idrottsmans inkomster

12.1 Löner, arvoden och andra priser

När en idrottare står i ett anställningsförhållande enligt lagen om förskottsuppbörd, utgör den ersättning som betalas ut för arbete, det vill säga för träning och tävling, idrottarlön, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas (FörskUL 13 §, se punkt 5 ovan).

Vid sidan om lön utgörs skattepliktig förvärvsinkomst för en idrottsman i princip av alla arvoden som en idrottsman får och övriga priser, om de har värde i pengar. Ett tävlingspris är ett arvode för idrottsutövare om det fåtts utifrån en tävlingsplacering eller -prestation.

Förskottsinnehållning på arvode för idrottsutövare och priser som fåtts utanför ett anställningsförhållande verkställs enligt de allmänna principerna i lagen om förskottsuppbörd, det vill säga enligt de innehållningsprocenter som fastställts för lön eller enligt skattekortet för biinkomster på samma sätt som på biinkomster (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 17 § och FörskUF 4, 5 och 6 §). Förskottsinnehållning ska verkställas på ett arvode för idrottsutövare oberoende av på vilken nivå idrott utövas eller om idrottaren är införd i förskottsuppbördsregistret (enligt FörskUL 25 § 2 mom. registreras en person i förskottsuppbördsregistret utifrån ett arvode för idrottsutövare).

En mottagare av ett arvode för idrottsutövare jämställs utifrån den uttryckliga bestämmelsen i lagen om förskottsuppbörd med en löntagare, då det handlar om ersättning för kostnader med anledning av arbetet (FörskUL 15 § 5 mom., se punkt 5.6 ovan).

Idrottare kan få arvoden också från annan verksamhet än själva idrotten, såsom reklaminkomster eller ersättningar för produktpresentationer och tidnings-, tv- och radiointervjuer. Dessa arvoden som betalats ut till idrottare är i allmänhet arbetsersättningar enligt FörskUL 25 §, eftersom de inte direkt grundar sig på idrottsprestationer. Förskottsinnehållning verkställs på dessa enbart om mottagaren av ersättningen inte är införd i förskottsuppbördsregistret.

En förmån som ges i annan form än som pengar bedöms vid verkställande av förskottsinnehållning vanligen till gängse värde eller enligt Skatteförvaltningen årliga beslut om naturaförmåner (beslut för år 2017: Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för naturaförmåner som ska iakttas i beskattningen som verkställs för 2017). Det är inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning enbart på en naturaförmån eller ett arvode eller pris i form av en vara (FörskUL 11 § 2 mom.).

Arvoden, priser och stipendier för idrottare har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Idrottsmannens arvoden.

12.2 Understöd, stipendier och hederspris

Understöd och stipendier som är avsedda för träning och tävling är i regel skattepliktig inkomst för en idrottare och arvoden för idrottsutövare som omfattas av förskottsinnehållning i den utsträckning som de inte är möjligt att visa att de hör till de extra utgifter som orsakats av idrotten. Träningsstipendier som beviljas med stöd av 9 § i idrottslagen (1054/1998) till en toppidrottsman som undervisningsministeriet utsett är dock skattefria (ISkL 82 § 1 mom. 4 punkten).

Ett studiestipendium till en idrottare kan vara helt eller partiellt skattefri inkomst (ISkL 82 §). Ett studiestipendium som en idrottare fått av en egen idrottsorganisation ses dock som ett skattepliktigt arvode för idrottaren (HFD 1980-B-II 565), på vilket förskottsinnehållning ska verkställas på det sätt som nämns ovan i punkt 12.1.

Understöd, stipendier och hederspriser för idrottare har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Idrottsmannens arvoden.

12.3 Idrottsinkomster som betalas ut till fonder

12.3.1 Fondering av inkomster

Förskottsinnehållning verkställs inte då en prestation som ska ses som idrottsinkomst som fåtts utifrån idrott betalas ut direkt till en tränings- eller idrottsutövarfond enligt ISkL 116 a–c §. På lön för idrottsutövare som betalas ut utifrån ett anställningsförhållande ska dock arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 7 §).

Tränings- och idrottarfonder, begreppet "idrottsinkomst" och förutsättningarna för fondering har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Idrottsmannens arvoden. I punkterna 12.3.2 och 12.3.3 nedan behandlas verkställande av förskottsinnehållning då medel i en tränings- eller idrottsutövarfond tas ut eller då de inkomstförs i idrottarens beskattning.

12.3.2 Medel ur en träningsfond

Andra idrottsinkomster än lön kan betalas till en träningsfond. Förskottsinnehållning verkställs inte då en idrottare använder fondmedel för att täcka kostnader för att utöva idrott och förbereda sig på tävlingar under skatteåret mot vederbörliga kostnadsverifikat.

En idrottare kan också ta ut fondmedel. Om en idrottare tar ut medel ur en träningsfond för levnadsutgifter eller utan vederbörliga kostnadsverifikat, är prestationen skattepliktig förvärvsinkomst. Medel i en träningsfond är därtill skattepliktig förvärvsinkomst i beskattningen av idrottaren om de inkomstförs i en situation enligt ISkL 116 b § 1 och 2 mom. eller ISkL 116 c § 4 mom. (den andel som överstiger träningstäckningen vid utgången av skatteåret, vilken inte överförts eller inte kunnat överföras till en idrottsutövarfond, avslutad idrottskarriär eller idrottarens död). En idrottare kan också själv meddela att idrottskarriären upphört, då medel i en träningsfond beskattas som förvärvsinkomst under det år då meddelandet getts.

I alla situationer som nämns i stycket ovan ska träningsfonden verkställa förskottsinnehållning på prestationen enligt punkt 12.1.

12.3.3 Medel ur en idrottsutövarfond

En idrottsutövarfond är avsedd för att trygga försörjningen efter att idrottskarriären upphört. Därför kan medel som överförts till en idrottsutövarfond tas ut först efter att idrottskarriären upphört.

Lön för idrottsman som överförts till en idrottsutövarfond är lön för idrottsman också då medel tas ut ur fonden (CSN 28/2010). På motsvarande sätt är ett arvode för idrottsutövare också arvode för idrottsutövare då det tas ut ur en fond. Det handlar inte ännu om uttag av medel ur en fond om de överförs till en annan motsvarande idrottsutövarfond hos en stiftelse (CSN 9/2016).

Idrottsutövarfonden ska verkställa förskottsinnehållning på löner eller arvoden som tagits ut ur en fond enligt det som lagts fram om förskottsinnehållning på lön och arvoden för idrottsmän ovan i punkt 12.1.

13 Förskottsinnehållning på en fondandel i och överskott ur en personalfond

Från personalfonder erhållna fondandelar och överskott utgör skattepliktig förvärvsinkomst till 80 procent. I övrigt är inkomsten skattefri. (ISkL 65 §). Förskottsinnehållning på skattepliktiga fondandelar och överskott ur personalfonder verkställs enligt den innehållningsprocent som fastställts för biinkomster eller enligt den tilläggsprocent som antecknats på skattekortet för huvudsyssla eller enligt ett ändringsskattekort som getts för denna prestation (FörskUF 12 §).

14 Förskottsinnehållning på pension och löneinkomst för pensionstagare

Förskottsinnehållning på förvärvsinkomst som utgör pension verkställs i princip enligt den personliga innehållningsprocent som räknats för pension. Om utbetalaren av pension inte fått förskottsinnehållningsuppgifter direkt från Skatteförvaltningen, ska pensionstagaren själv ansöka om skattekort för pension från skattebyrån (se närmare i punkt 4.7.1 ovan). Om utbetalaren inte får information om förskottsinnehållningsprocenten, verkställs förskottsinnehållningen på pensionen enligt 40 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 4 § 1 och 2 mom.).

Förskottsinnehållning verkställs på ovan nämnda sätt också på rehabiliteringsstöd som betalas ut som tillfällig invalidpension och på livränta. Förskottsinnehållning på rehabiliteringsstöd och förhöjning på invalidpension som beviljats tills vidare (rehabiliteringstillägg) verkställs enligt 40 procent om utbetalaren inte fått en förskottsinnehållningsprocent för det sammanlagda beloppet på pensionen och tillägget (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 4 § 1 och 4 mom.).

Om en förskottsinnehållningsprocent inte förordnats för en pensionstagare för en ny pension, en retroaktiv pension eller en engångsbetalning av pension, verkställs förskottsinnehållningen enligt 40 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 4 § 3 mom.). Förskottsinnehållning verkställs dock inte om en sådan prestation uppgår till högst 20 euro.

Med avvikelse från det som nämnts ovan finns det föreskrifter för förskottsinnehållningsprocenter för folkpension, familjepension som betalas ut av Folkpensionsanstalten, garantipension och pensionsstöd för situationer där Folkpensionsanstalten inte fått förskottsinnehållningsuppgifter av Skatteförvaltningen eller från ett skattekort. I så fall verkställs förskottsinnehållningen på dessa prestationer enligt följande (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 5 § 2–5 mom.):

• På begynnelse- och fortsättningspension för en efterlevande make, vilken betalas ut i form av familjepension, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 30 procent.
• På barnpension som betalas ut i form av familjepension ska förskottsinnehållning verkställas enligt 20 procent.
• Förskottsinnehållning verkställs inte på full folkpension eller på efterlevandepension och barnpension vars belopp motsvarar folkpension och betalas ut i form av familjepension.
• Förskottsinnehållning verkställs inte på garantipension och pensionsstöd.
• Om någon av ovan nämnda prestationer betalas ut som engångsprestationer eller retroaktivt för en annan tid än för skatteåret, ska förskottsinnehållning verkställas på engångsprestationen eller på hela det belopp som betalas ut retroaktivt enligt 40 procent, förutom om pensionsmottagaren tillställer ett ändringsskattekort som utfärdats för prestationen. Förskottsinnehållning verkställs dock inte om en sådan prestation uppgår till högst 20 euro.

Förskottsinnehållning verkställs inte på folkpension som betalats ut av Folkpensionsanstalten till en begränsat skattskyldig och inte heller på familjepension, om Folkpensionsanstalten inte har förskottsinnehållningsuppgifter som fåtts från Skatteförvaltningen eller ett skattekort (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 5 § 6 mom.).

På löneinkomster för en pensionstagare verkställs förskottsinnehållning enligt innehållningsprocenten på det skattekort som räknats för pensionstagarens löneinkomst (se ovan i punkt 4.7.2). När inkomstgränsen för löneutbetalningsperioden för en mottagare av deltidspension räknas, är det möjligt att använda löneutbetalningsperiodens skattedagar normalt (se punkt 5.4 ovan).

Verkställande av förskottsinnehållning på prestationer som grundar sig på frivilliga pensionsförsäkringar har behandlats nedan i punkt 15.3. Verkställande av förskottsinnehållning på rehabiliteringspenning och rehabiliteringsstöd som betalats ut av en arbetspensionsanstalt har behandlats nedan i punkt 15.1.

15 Förskottsinnehållning på försäkringsersättningar och skadestånd

15.1 Sjukförsäkringsersättningar

På dagpenningsförmåner som betalas ut till en försäkrad enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), på rehabiliteringsförmåner och -stöd som betalas ut till en försäkrad enligt 30, 32, 32 a, 33 och 35 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) och på andra rehabiliteringspenningar och -stöd än sådana som betalas utöver pension ska förskottsinnehållning verkställas enligt de förskottsinnehållningsprocenter som fastställts för lön från huvudsyssla, dock enligt minst 25 procent, om inte den skattskyldige lägger fram ett ändringsskattekort som räknats för förmånen i fråga (SFb beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 1 mom.).

Förskottsinnehållning verkställs på ovan nämnda motsvarande sätt också för rehabiliteringspenning och -stöd som betalas ut av en arbetspensionsanstalt, rehabiliteringspenning som betalas ut av en olycksfallsförsäkringsanstalt och på annan ersättning som betalas ut för inkomst- eller underhållsbortfall med stöd av sjukförsäkringslagen. Förskottsinnehållning ska verkställas på ovan nämnda sätt på sådan dagpenning vid smittsam sjukdom som betalas med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och på dagpenning enligt lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991) (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 5 mom.).

På partiell föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen och på partiell sjukdagpenning som utbetalas till en försäkrad verkställs förskottsinnehållningen enligt de innehållningsprocenter som fastställts för lön (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 2 mom.).

Om utbetalaren av prestationen inte har tillgång till de personliga innehållningsuppgifter som gäller den skattskyldige och som behövs för att verkställa förskottsinnehållningen, kan förskottsinnehållningen i avvikelse till det som nämns ovan verkställas utifrån den procenttabell som föreskrivits separat enligt följande (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 3 mom.):

Täytä tähän taulukon kuvaus, esteettömyyttä silmälläpitäen, ei näy kuin ruudunlukijoille

Dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och andra rehabiliteringspenningar och -understöd än sådana som betalas utöver pension, euro/dag	Förskottsinnehållningsprocent
0,17–26	20
26,01–41	25
41,01–56	30
56,01–78	35
78,01–92	40
92,01–123	45
123,01–	50

På en dagpenningsförmån till minsta belopp enligt SFL 11 kap. 7 § verkställs förskottsinnehållning med avvikelse från det som nämns ovan schablonmässigt enligt 20 procent. Förskottsinnehållning på moderskaps- och föräldrapenning som betalas ut till minsta belopp till en skattskyldig som är i förvärvsarbete verkställs dock enligt 40 procent. Förskottsinnehållning verkställs inte om ovan nämnda förmån till minsta belopp, partiella sjukdagpenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsstöd uppgår till högst 4 euro per dag (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 4 mom.).

Om ovan nämnda ersättningar betalas ut till en person som en engångsprestation eller retroaktivt för en annan tid än för skatteåret, verkställs förskottsinnehållning enligt ovan framlagda procenttabell (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 7 mom.) om den skattskyldige inte tillställer ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga.

Om pensionstagaren därtill får rehabiliteringsstöd, verkställs förskottsinnehållning på rehabiliteringsstödet enligt 40 procent, om den skattskyldige inte tillställer ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 6 § 6 mom.).

Lär om kompletterings- och tilläggsdagpenning som betalas ut av sjukkassor nedan i punkt 17.7. Förskottsinnehållning verkställs inte på prestationer som betalas ut utifrån sjukförsäkringslagen och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningfömåner då de betalas ut direkt till serviceproducenten utifrån en fullmakt av den försäkrade (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 1035/2016, se punkt 3.3 ovan).

15.2 Ersättningar ur obligatoriska försäkringar

Om annan ersättning än pension eller livränta betalas ut till en skadad person utifrån

• en obligatorisk olycksfalls- eller trafikförsäkring,
• patientförsäkringen,
• lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016),
• lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) eller
• brottsskadelagen (1204/2005),

ska förskottsinnehållning verkställas enligt de innehållningsprocenter som räknats för lön från huvudsyssla, dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte tillställer ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 1 mom.).

Om löntagaren på samma gång får lön för olycksfallstid vid sidan om försäkringsersättningen, verkställs förskottsinnehållningen också i så fall på ovan nämnda sätt. Om olycksfallsersättningen överstiger lönen, får arbetstagaren differensen mellan olycksfallsersättningen och lönen från försäkringsbolaget, som ska verkställa förskottsinnehållning på differensen.

Då ovan avsedda prestationer betalas ut som engångsbetalning eller retroaktivt för annan tid än skatteåret i fråga, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 50 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 2 mom.).

15.3 Prestationer som betalas ut utifrån frivilliga försäkringar

Förskottsinnehållning på belopp som fåtts utifrån återbäring och återköp och kapital som betalats ut utifrån en liv- och kapitalförsäkring eller dess avkastning verkställs enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten).

Vad gäller frivilliga försäkringsprestationer som ersätter förvärvsinkomst och prestationer som utgör förvärvsinkomst och som fåtts som återbäring av premier för frivilliga pensionsförsäkringar eller genom återköp eller som ändringsvärde kan förskottsinnehållning verkställas antingen enligt 50 procent eller enligt skattekortet för biinkomst (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 3 mom.).

Enligt ovan nämnda moment i Skatteförvaltningens beslut verkställs förskottsinnehållning på motsvarande sätt enligt 50 procent eller enligt skattekortet för biinkomst också på följande prestationer som utgörs förvärvsinkomst:

• avkastning av en försäkring utifrån premieåterbäring, återköpsvärde eller ändringsvärde vad gäller en pensionsförsäkring med engångspremie som den skattskyldige själv tecknat (se ISkL 81 § 2 mom.), och
• skattepliktiga ersättningar för vårddagar vilka betalas med stöd av en sjukhusförsäkring.

Om en i 34 a § i inkomstskattelagen avsedd frivillig individuell pensionsförsäkring, annan försäkringsprestation eller ett belopp som fåtts utifrån av återköp räknas som förhöjd inkomst för den skattskyldige, ska beloppet på den förskottsinnehållning som ska verkställas räknas utifrån det förhöjda belopp som räknas som inkomst (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 5 mom.).

15.4 Skadestånd

Skadestånd kan vara antingen en skattefri eller en skattepliktig förmån (ISkL 78 §). Skattepliktigt skadestånd är antingen kapital- eller förvärvsinkomst för mottagaren, beroende på den inkomst som ersätts. Utbetalaren av prestationen är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på skadestånd som är skattepliktig för mottagaren. Också en privatperson är skyldig att verkställa förskottsinnehållning till exempel då personen med stöd av ett domstolsbeslut betalar skadestånd för att ersätta inkomst- eller underhållsbortfall för mottagaren (hushåll omfattas dock av en lättnad från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning, se punkt 3.2 ovan).

Förskottsinnehållning verkställs enligt 30 procent på ersättning som fåtts som kapitalinkomst (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). Förskottsinnehållning på ersättning som ska betalas ut med anledning av en personskada och som ska ses som förvärvsinkomst kan verkställas schablonmässigt enligt 50 procent, om mottagaren av ersättningen inte uppvisar ett skattekort. Om mottagaren av ersättningen uppvisar ett skattekort som getts för lönen, verkställs förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten eller biinkomstprocenten på skattekortet (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 3 mom.).

Läs om vissa ersättningar som ska betalas ut till en löntagare utifrån arbetsavtalslagen eller ett kollektivavtal ovan i punkt 5.5.4.

16 Förskottsinnehållning på arbetslöshetsförmåner

Vad gäller med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) utbetald

• inkomstrelaterad dagpenning (i vissa situationer också inkomstrelaterad dagpenning som betalas ut till beloppet på grunddagpenningen),
• förhöjd förtjänstdel och
• rörlighetsunderstöd som betalas ut av en arbetslöshetskassa

ska förskottsinnehållning verkställas enligt de innehållningsprocenter som räknats för lön på samma sätt som på lön, dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte tillställer ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 10 § 1 mom.). På motsvarande sätt verkställs förskottsinnehållning också på startpeng enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012).

Förskottsinnehållning på grunddagpenning som betalas med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa verkställs enligt 20 procent. Förskottsinnehållning verkställs till samma belopp också på den förhöjningsdel som anknyter till grunddagpenning (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 10 § 2 mom.).

Förskottsinnehållning verkställs enligt 20 procent också på

• arbetsmarknadsstöd som betalas ut med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den förhöjningsdel som anknyter till arbetsmarknadsstöd samt
• rörlighetsunderstöd som betalas ut av Folkpensionsanstalten.

Förskottsinnehållning verkställs dock inte på de prestationer som nämns i föregående stycke om prestationen uppgår till högst 4 euro per dag (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 10 § 3 mom.).

Om utbetalaren av prestationen inte av Skatteförvaltningen fått de uppgifter som behövs för att verkställa innehållningen och den skattskyldige inte överlämnar ett skattekort till utbetalaren, verkställs förskottsinnehållningen enligt följande tabell (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 10 § 4 mom.):

Täytä tähän taulukon kuvaus, esteettömyyttä silmälläpitäen, ei näy kuin ruudunlukijoille

Ersättning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa euro/dag	Förskottsinnehållningsprocent
0,17–26	20
26,01–39	25
39,01–51	30
51,01–66	35
66,01–100	40
100,01–156	45
156,01–	50

 

17 Förskottsinnehållning på andra prestationer

17.1 Strejkunderstöd

På skattepliktigt strejkunderstöd enligt 88 § i inkomstskattelagen, vilket betalats ut av den berörda arbetsmarknadsorganisationen på grund av en arbetskonflikt, eller på ett annat därmed jämförbart understöd verkställs förskottsinnehållning enligt förskottsinnehållningsprocenterna i den tabell som gäller ersättningar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, vilken finns ovan i punkt 16 (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 11 §).

17.2 Alterneringsersättning

På alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) verkställs förskottsinnehållning enligt de innehållningsprocenter som fastställts för lön från huvud- eller bisyssla, dock enligt minst 25 procent, om den skattskyldige inte lägger fram ett ändringsskattekort som getts för förmånen i fråga. Förskottsinnehållning på alterneringsersättning verkställs enligt 20 procent, om dess belopp grundar sig på grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 12 §).

17.3 Förskottsinnehållning på stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård barn

På stöd för vård av barn i hemmet och det kommuntillägg som Folkpensionsanstalten betalar ut ska förskottsinnehållning verkställas enligt de innehållningsprocenter som räknats ut för lön från huvudsyssla, dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte tillställer ett ändringsskattekort som utfärdats för prestationen i fråga (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 1 mom.).

Förskottsinnehållningen verkställs enligt skattekortet för biinkomst (se punkt 4.4 ovan) på samma sätt som på biinkomst på följande prestationer (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 2, 4 och 5 mom.):

• stöd för vård av barn i hemmet, om den skattskyldige på samma gång får annan inkomst som omfattas av förskottsinnehållning, på vilken förskottsinnehållning verkställs enligt den innehållningsprocent som fastställts för inkomst från huvudsysslan,
• partiell vårdpenning och flexibel vårdpenning (Folkpensionsanstalten verkställer förskottsinnehållningen), och
• kommuntillägg, som kommunen betalar på stöd för vård av barn i hemmet eller på stöd för privat vård som betalas ut till en vårdare som står i ett arbetsförhållande (kommunen verkställer förskottsinnehållningen).

Förskottsinnehållning verkställs på de inkomster som nämns i kapitlet ovan enligt 40 procent, om den skattskyldige saknar en förskottsinnehållningsprocent som fastställts för biinkomst (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 6 mom.).

Folkpensionsanstalten verkställer förskottsinnehållning på stöd för privat vård som betalats ut till en förälder eller till en annan vårdnadshavare till ett barn, vilken står i anställningsförhållande, och på kommuntillägg enligt de innehållningsprocenter som föreskrivits för lön och på samma sätt som för lön (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 3 mom.).

Om producenten av vården är en företagare eller ett företag, som inte finns i förskottsuppbördsregistret, verkställer Folkpensionsanstalten och kommunen förskottsinnehållning på stödet för privat vård och kommuntillägget till vårdproducenten på samma sätt på som arbetsersättning enligt 13 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 7 mom. och FörskUF 10 § och 15 § 3 mom.).

Stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård.

17.4 Stöd för närståendevård och arvode för familjevårdare

Stöd för närståendevård och arvode för familjevårdare är av samma karaktär som arbetsersättning. Detta betyder att förskottsinnehållning inte behöver verkställas på arvoden som betalas ut till en vårdare som är införd i förskottsuppbördsregistret. Om prestationens mottagare inte är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställer utbetalaren av ersättningen i princip förskottsinnehållning på betalningen på samma sätt som på arbetsersättning (se ovan i punkt 11). Även om prestationerna utgör arbetsersättning, uppbärs för dem undantagsvis en pensionsavgift enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016).

På närståendevård som betalas ut till föräldern till ett sjukt eller funktionshindrat barn ska förskottsinnehållning verkställas enligt de innehållningsprocenter som räknats ut för lön från huvudsyssla, dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte tillställer ett ändringsskattekort som utfärdats för prestationen i fråga.

Förskottsinnehållningen verkställs dock enligt skattekortet för biinkomst (se punkt 4.4 ovan) på samma sätt som på biinkomst, om föräldern på samma gång får annan inkomst som omfattas av förskottsinnehållning, på vilken förskottsinnehållning verkställs enligt den innehållningsprocent som fastställts för inkomst från huvudsyssla. Om den skattskyldige i en sådan situation inte har en förskottsinnehållningsprocent som fastställts för biinkomster, verkställs förskottsinnehållningen enligt 40 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 13 § 1, 2 och 6 mom.).

17.5 Studiestöd

Förskottsinnehållningen verkställs på studiepenning som betalas ut på basis av lagen om studiestöd, om stödbeloppet är minst 170 euro i månaden. Förskottsinnehållning verkställs då enligt 10 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 14 §).

17.6 Vuxenutbildningsstöd

På vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildning verkställs förskottsinnehållning enligt 20 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 15 §).

17.7 Dagpenningar och avgångsbidrag som betalats ut av sjukkassor

Vad gäller kompletteringsdagpenning som betalats ut av en sjukkassa som verkar i anslutning till arbetsgivaren verkställs förskottsinnehållning enligt de innehållningsprocenter som fastställts för lön. På annan dagpenning som betalas ut av en försäkringskassa verkställs förskottsinnehållningen enligt de innehållningsprocenter som fastställts för lön, dock enligt minst 25 procent, om den skattskyldige inte lägger fram ett ändringsskattekort som getts för förmånen i fråga.

Om försäkringskassan inte fått de uppgifter som behövs för att verkställa förskottsinnehållningen elektroniskt och om den skattskyldige inte lägger fram ett skattekort för försäkringskassan, verkställs förskottsinnehållningen på ovan nämnda prestationer enligt den förskottsinnehållningsprocent som visas av den i punkt 15.1 ovan framlagda tabellen över förskottsinnehållning på dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 7 §).

Bestämmelserna om beskattning av livförsäkring tillämpas på avgångsbidrag. Följaktligen är enbart avkastningen på avgångsbidrag skattepliktig kapitalinkomst. På avkastningen på avgångsbidrag verkställs förskottsinnehållning enligt 30 procent på samma sätt som på annan kapitalinkomst.

17.8 Prestationer enligt lönegarantilagen

På grund av insolvens hos arbetsgivaren är det möjligt att arbetsgivarens obetalda löner betalas ut till arbetstagaren med stöd av lönegarantilagen (866/1998). I så fall fungerar den myndighet som ansvarar för lönegarantin som ställföreträdande betalare och verkställer förskottsinnehållning på den prestation som betalas ut som lönegaranti.

Skatteförvaltningen har gett ett förordnande om beloppet på förskottsinnehållning som ska verkställas på en prestation som ska betalas ut som lönegaranti (FörskUL 6 § 3 mom. 2 punkten och SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 16 §). På dessa prestationer verkställs förskottsinnehållning i princip enligt följande procent:

Täytä tähän taulukon kuvaus, esteettömyyttä silmälläpitäen, ei näy kuin ruudunlukijoille

Prestation	Förskottsinnehållningsprocent
20 €–5 000 €	30 %
5 001 €–	50 %

Om inkomsttagaren dock i god tid före betalningen uppvisar ett skattekort för utbetalaren, kan förskottsinnehållningen verkställas på lönegaranti på samma sätt som på annan lön (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 21 §). Skattekort används också då ett dödsbo ansökt om fordringar som lönegaranti för en arbetstagares räkning och konkursboet betalar ut prestationen till arbetstagaren.

18 Återkrav av sociala förmåner

I inkomstskattelagens 112 a § finns det bestämmelser om återkrav av vissa socialförmåner Enligt bestämmelsen ska en skattepliktig förmån, som återkrävs av mottagaren, dras av i beskattningen som ett särskilt återkravsavdrag under det år då betalningen återkrävts av mottagaren.

Om återbetalningsåret är det år som följer på betalningsåret och utbetalaren hinner beakta återkravet antingen i den ursprungliga årsanmälan som lämnas in i januari eller i en senare korrigering av årsanmälan, beaktas återbetalningen i beskattningen av det ursprungliga utbetalningsåret. I beskattningen görs då inte avdrag för återkravet, utan det belopp som återkrävts minskar enbart den beskattningsbara bruttoinkomsten. Förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet räknas inte heller som inkomst för mottagaren.

En prestation kan återkrävas också på sätt att utbetalaren av en förmån som beviljas senare betalar ut förmånen direkt till utbetalaren av den tidigare förmånen. Enligt 112 a § 3 mom. i ISkL är en prestation som en utbetalare av en senare prestation betalar ut direkt till utbetalaren av en tidigare skattepliktig förmån skattepliktig inkomst. Den tidigare betalningen är skattepliktig inkomst det år då betalningen erhållits.

Återkrav av sociala förmåner har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Återkrav av sociala förmåner och en ny 112 a § i inkomstskattelagen. 

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

skattesakkunnig Nella Toivonen