Vind- och solkraftverk ökar betydligt fastighetsskatteintäkterna speciellt för kommuner i Norra Österbotten

Fastighetsskatten av vind- och solkraftverk ökade med mer än 50 procent i hela landet i år. Beloppen av fastighetsskatt av vind- och solkraftverk fördelas visserligen inte jämnt: mest vinner kommunerna i Norra, Mellersta och Södra Österbotten. I kommunen Simo i Lappland är vind- och solkraftverkens andel av fastighetsbeskattningsinkomsterna störst: nästan hela 70 procent av kommunens fastighetsskatteinkomster kommer av vind- och solkraftverken.

I år får kommunerna i Norra Österbotten 19,9 miljoner euro (14,4 %) mer fastighetsskatteintäkter än i fjol. Det beror centralt på vind- och solkraftverken i landskapet. Dessa bidrar med 6,5 miljoner euro (70 %) mer fastighetsskatt för kommunerna i området i år än i fjol.

- Särskilt i Norra Österbotten är tillväxten kännbar och återspeglar de stora investeringarna i vind- och solkraftverk under de senaste åren. Nu börjar kraftverken ge sina hemkommuner intäkter i form av fastighetsskatt. Å andra sidan visar vår statistik att de fastighetsskatter som betalas för vind- och solkraftverk inte fördelas jämnt runt om i landet, säger överinspektör Jenna Lempiänen från Skatteförvaltningen.

I Norra Karelen, Södra Savolax, Päijänne-Tavastland och Nyland kommer nästan ingen alls fastighetsskatt av vind- och solkraftverk.

Ur Skatteförvaltningens statistik går det inte att specificera hur stor andel av fastighetsskatterna influtit av vindkraftverk och hur stor andel av solkraftverk.

Mer information: Se kommunspecifik information på kartan (länk öppnas i nytt fönster)

Den betalade fastighetsskatten för vind- och solkraftverk har mer än fördubblats sedan 2020

För i år ska vind- och solkraftverk betala allt som allt 35,9 miljoner euro i fastighetsskatt, vilket är 12,9 miljoner euro (56,2 %) mer än år 2022 och 20,2 miljoner euro (129,1 %) mer än år 2020.

- Vår uppskattning är att beloppet av fastighetsskatt av vind- och solkraftverk ökat nästan fjortonfaldigt från 2014 till 2023. Oavsett den stora tillväxten är vind- och solkraftverkens andel av alla fastighetsskatteintäkter i hela landet rätt liten, 1,6 procent, säger Lempiäinen.

I år påfördes totalt 2,2 miljarder euro i fastighetsskatt vilket är cirka 165 miljoner euro (7,9 %) mer än i fjol. Orsaken är den stora höjningen av byggnadskostnadsindexet.

- Eftersom byggnadskostnaderna ökade kraftigt i fjol, ökade också beskattningsvärdet på byggnaderna på motsvarande sätt i och med den exceptionellt stora höjningen av byggnadskostnadsindexet, 9,4 procent. Snabbare än i år ökade fastighetsskattebeloppet senast år 2014, säger Lempiäinen.

Sammanlagt 2,1 miljoner fastighetsägare påfördes fastighetsskatt år 2023.

Kommunen Simo fick nästan 70 procent av sin fastighetsskatt av vind- och solkraftverk

Vind- och solkraftverken är en betydande inkomstkälla för enskilda kommuner. I år har allt som allt 27 kommuner fått mer än 20 procent av sina fastighetsskatter av vind- och solkraftverk.

Mest fastighetsskatter av vind- och solkraftverk fick kommunen Simo (68,9 % av kommunens fastighetsskatter), Pyhäjoki (67 %), Pyhäntä (59,2 %) och Kannus (58,2 %).

Beskattningen av vind- och solkraftverk börjar när byggnadsarbetet har inletts

Såsom också för andra byggnader, ska fastighetsskatt börja betalas för vind- och solkraftverk när byggnadsarbetet har inletts. Beskattningsvärdet på ett halvfärdigt kraftverk är den andel av återanskaffningsvärdet på kraftverket som motsvarar dess färdighetsgrad. Fastighetsskatten redovisas i sin helhet till den kommun där fastigheten är belägen.

Fastighetsskatten som betalas för kraftverk bestäms antingen enligt den allmänna fastighetsskattesatsen i kommunen eller enligt fastighetsskattesatsen för vissa kraftverk beroende på kraftverkets nominella effekt.

Mer information om ämnet:

Kiinteistöverotus verovuonna 2023