Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet Detaljerad skatteanvisning

I denna anvisning behandlas inkomstbeskattning av personer som kommer till Finland från utlandet för att arbeta.

I kapitel 2.1 i anvisningen preciseras att löneinkomst som betalats till en begränsat skattskyldig som är skattepliktig i Finland när personen har förtjänat inkomsten medan hen varit allmänt skattskyldig i Finland. Inkomsten är skattepliktig i Finland även när den betalas av en utländsk arbetsgivare. Ett exempel på detta har också lagts till i kapitlet. I kapitel 2.2 har det lagts till ett omnämnande om att löntagaren ska ansöka om påförande av källskatt på sådan inkomst, om den skattepliktiga lönen i Finland har betalats av en utländsk arbetsgivare.

I kapitel 6.2.1 preciseras att 13 § i inkomstskattelagen också tillämpas på hyrd arbetskraft. En definition av internationell trafik har också lagts till i kapitlet.

I kapitel 7.1.4 berättas om utbetalarens skyldighet att utreda löntagarens ställning som skattskyldig och preciseras när utbetalaren med avvikelse från huvudregeln inte ansvarar för källskatten.

I kapitel 8.1 har uppdaterats utländska arbetsgivares anmälningsskyldighet när inkomsttagaren arbetar i Finland eller på ett finskt fartyg eller luftfartyg som hyrd arbetstagare för en uppdragsgivare i Finland.

I kapitel 8.2 har två exempel lagts till och arbetsgivarens skyldigheter har indelats enligt huruvida arbetsgivaren har ett fast driftställe i Finland eller den verkliga ledningen utövas i Finland eller om arbetsgivaren frivilligt ansökt om registrering i arbetsgivarregistret.

Dessutom har språkdräkten i hela anvisningen granskats och länkar till Skatteförvaltningens fördjupade anvisningar, där det berättas närmare om ämnet i fråga, har lagts till.

1 Allmänt

När en person kommer från utlandet för att arbeta i Finland betalar personen i regel skatt på lönen för arbetet till Finland. Beskattningen av lön för arbete i Finland påverkas av hur lång vistelsen i Finland är och huruvida arbetsgivaren är finländsk eller utländsk. Vidare kan internationella avtal begränsa Finlands beskattningsrätt.

Personer som kommer till Finland för att arbeta är antingen allmänt eller begränsat skattskyldiga i Finland. Enligt 9 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) är personer bosatta i Finland allmänt skattskyldiga. Enligt 11 § i ISkL anses en person vara bosatt i Finland, om han har sitt stadigvarande bo och hemvist här eller om han vistas här över sex månader i följd. 

Begränsat skattskyldiga är utomlands bosatta personer samt personer som vistas i Finland högst sex månader. (ISkL 11 § 1 mom.). Närmare information om allmän och begränsad skattskyldighet ges i Skatteförvaltningens anvisning Allmän och begränsad skattskyldighet samt boende enligt skatteavtal – fysiska personer.

I denna anvisning behandlas beskattningen i Finland av löneinkomster från Finland för både allmänt skattskyldiga och begränsat skattskyldiga samt vissa arbetsgivarskyldigheter i anslutning till löneutbetalningen. Arbetsgivarens anmälningsförfarande beskrivs närmare i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

Arbetstagarens sjukförsäkringspremie och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringspremier och -avgifter i internationella arbetssituationer. För beskattningen av så kallade nyckelpersoner som kommer till Finland från utlandet redogörs i anvisningen Beskattning av nyckelpersoner. Beskattning av au pair som kommer från utlandet beskrivs i anvisningen Som au pair från utlandet till Finland. 

Skatteförvaltningens ställningstagande Beskattningen av kostnader och etableringstjänster som betalats av arbetsgivaren i internationella arbetssituationer behandlar beskattningen av kostnadsersättningar till utsända arbetstagare (även utsända från utlandet till Finland). 

2 Beskattning av begränsat skattskyldigas löneinkomst

2.1 Skattskyldighet enligt finsk lag

Begränsat skattskyldiga är skattskyldiga i Finland endast för inkomster från Finland.

Enligt 10 § 3 punkten i ISkL är inkomst från Finland löneinkomst från finska staten, ett finskt välfärdsområde, en finsk kommun eller något annat finskt offentligrättsligt samfund. Lön som betalas av en finländsk offentlig sammanslutning inkomst som förvärvats i Finland oavsett var arbetet utförs.

Enligt 10 § 4 punkten i ISkL är inkomst som förvärvats i Finland annan inkomst än löneinkomst som intjänats i arbete hos ett offentligt samfund om arbetet, uppdraget eller tjänsten uteslutande eller huvudsakligen utförts i Finland för en härvarande arbets- eller uppdragsgivares räkning. 

Arbetet har huvudsakligen utförts i Finland när mer än hälften av arbetet under löneutbetalningsperioden har utförts i Finland (HFD 1994-B-556). Huruvida hälften av arbetet har utförts i Finland beräknas enligt den faktiska arbetstiden under löneutbetalningsperioden. Om längden på arbetsdagarna varierar, beräknas det vid behov enligt de utförda arbetstimmarna om arbetet huvudsakligen har utförts i Finland.

När arbetet för en löneperiod huvudsakligen har utförts i Finland, anses lönen för hela löneperioden ha mottagits från Finland och den utgör här skattepliktig inkomst enligt inkomstskattelagen. Det har ingen betydelse att löntagaren under samma löneperiod har arbetat även utanför Finland. Skatteavtalet kan emellertid begränsa Finlands beskattningsrätt så att Finland endast kan beskatta den del av löneperiodens lön som har betalats för arbete som har utförts här.

Lön för semestertid och semesterersättning utgör inkomst från Finland till den del som rätten till semester intjänats under en sådan tidsperiod under vilken lönen har betalats från Finland. Lön för sjuktid är inkomst från Finland till den del som en person skulle ha arbetat i Finland om hen inte hade blivit sjukskriven. Hela lönen för sjuktid anses i princip vara lön från Finland. Inkomsten betraktas däremot inte som inkomst från Finland om en person med hänvisning till exempelvis arbetsavtal eller arbetsschema kan visa att avsikten har varit att arbeta (eller att personen sannolikt skulle ha arbetat) över hälften av löneutbetalningsperioden utanför Finland. 

Löneinkomsten är skattepliktig i Finland också då personen har tjänat in inkomsten när hen har varit allmänt skattskyldig i Finland och prestationen betalas först efter att hen har flyttat från Finland och blivit begränsat skattskyldig här. Lönen är skattepliktig i Finland oberoende av om den betalas av en finländsk eller utländsk arbetsgivare. Eftersom arbetstagaren vid tidpunkten för löneutbetalningen är begränsat skattskyldig ska arbetsgivaren i Finland ta ut källskatt på lönen (se kapitel 2.2, 7 och 8). Om lönen betalas av någon annan än en arbetsgivare i Finland, ska arbetstagaren ansöka om påförande av källskatt.

Löneinkomster som betalats efter att skattskyldigheten förändrats kan till exempel hänföra sig till att anställningsförhållandet upphört. Mer information om beskattningen av prestationer i anslutning till detta finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av prestation som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande.

Exemplet inleds

Exempel 1: Ett finskt företag har anställt en arbetstagare som bor i Polen för att arbeta i Finland 1.4–15.11.2024. Arbetstagaren har anlänt till Finland 31.3.2024 och rest ut från Finland efter arbetsperioden 16.11.2024. Slutlönen betalas ut i december 2024. Arbetstagaren har varit allmänt skattskyldig i Finland under perioden 31.3–16.11.2024 enligt vistelsen i mer än sex månader. Arbetstagaren som har återvänt till Polen är begränsat skattskyldig i Finland när slutlönen betalas ut i december 2024. Lönen har tjänats in medan personen varit allmänt skattskyldig i Finland och därmed är lönen skattepliktig inkomst i Finland. Arbetsgivare i Finland skall ta ut källskatt på lönen.

Exempel 2: En arbetstagare har varit på arbetskommendering i Finland 1.11.2024–30.6.2025. Hen har varit allmänt skattskyldig i Finland under perioden i fråga på grund av att vistelsen varat i över sex månader.  Lönen har betalats av en utländsk arbetsgivare. Arbetstagaren flyttar bort från Finland efter att kommenderingstiden upphör 1.7.2025 och blir begränsat skattskyldig från och med detta datum. Den lön för juni som intjänats när arbetstagaren varit allmänt skattskyldig i Finland betalas till arbetstagaren 15.7.2025. Lönen är skattepliktig i Finland och arbetstagaren ska ansöka om påförande av källskatt (se kapitel 2.2). 

Exemplet avslutas

Arbetsgivare i Finland är utöver företag som är registrerade i Finland även utländska företags fasta driftställen i Finland samt utländska samfund vars verkliga ledning utövas i Finland. Lön från ett sådant företag utgör inkomst som enligt inkomstskattelagen förvärvats i Finland om arbetet uteslutande och huvudsakligen utförts Finland. Också en begränsat skattskyldig arbetstagares löneinkomst är då skattepliktig i Finland. 

Med utländsk arbetsgivare avses arbetsgivare som inte anses vara finländska eller härvarande på det sätt som framgår ovan. Om en begränsat skattskyldig arbetar för en utländsk arbetsgivare i Finland anses löneinkomsten inte vara inkomst som förvärvats i Finland. Ett undantag utgör löneinkomst som förvärvas av begränsat skattskyldiga hyrda arbetstagare från vissa stater (ISkL 10 § 4 c punkten). För beskattningen av utländska hyrda arbetstagare redogörs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Utländska hyrda arbetstagare och beskattningen i Finland.

Om den utländska arbetsgivaren betalar den egentliga lönen och en finsk betalare endast betalar ut exempelvis resekostnadsersättningar (resor, inkvartering, kostnader för visum, dagtraktamente), betraktas inte heller dessa ersättningar som inkomst som förvärvats i Finland på det sätt som avses i ISkL 10 §. Sådana ersättningar betraktas inte som lön för det arbete som utförts för den finska arbetsgivarens räkning.

Beskattningen av inkomst som förvärvas av begränsat skattskyldiga regleras i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, s.k. källskattelagen, KällskatteL). I fråga om en begränsat skattskyldig uppbärs som slutlig skatt en källskatt som är oberoende av inkomstbeloppet. Alternativt kan beskattningen för en begränsat skattskyldig på ansökan verkställas på samma sätt som för skattskyldiga personer bosatta i Finland, dvs. progressivt enligt beloppet av de totala inkomsterna i enlighet med lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL).

2.2 Källbeskattning av löneinkomster

2.2.1 Allmänt

Arbetsgivare i Finland innehåller källskatt på lönen i samband med utbetalningen. Källskatten är den slutliga skatten och uppgår till 35 procent (KällskatteL 7 § 1 mom. 1 punkten). Källskattepliktig inkomst omfattar även naturaförmåner som värderas enligt ett beslut från Skatteförvaltningen. 

Innan skatt uppbärs får utbetalaren göra ett källskatteavdrag från det totala beloppet av kontantlönen och naturaförmånerna. Innan källskatt tas ut gör utbetalaren ett avdrag på 510 euro per månad från den totala inkomsten som omfattas av en källskattesats på 35 procent i källskatt. Vad gäller inkomst som flutit in under kortare tid än en månad uppgår avdraget till 17 euro per dag. Avdragsbeloppet uppgår dock högst till inkomstbeloppet. En förutsättning för avdraget är att den skattskyldige visar upp ett källskattekort för betalaren av prestationen (KällskatteL 6 §).

Exemplet inleds

Exempel 3: Ett finskt företag anställer en arbetstagare, som enligt skatteavtalet bor i Estland, för att arbeta i Finland 1.9–16.10.2021. Hela lönen betalas på en gång när arbetet slutförts. Innan källskatt uppbärs är källskatteavdraget 510 euro + 272 euro (16 dagar à 17 euro).

Exemplet avslutas

Om lönen betalas ut för en hel månad, men skatteavtalet begränsar Finlands beskattningsrätt så att Finland endast kan beskatta en del av lönen, är det fråga om löneinkomst som förvärvats i Finland under en kortare tid än en månad. Om löntagaren har arbetat i Finland endast delvist under löneutbetalningsperioden beräknas källskatteavdraget som ett avdrag per dag. Avdraget kan beviljas för de arbetsdagar vars lön Finland enligt skatteavtalet kan beskatta.

Exemplet inleds

Exempel 4: En person som bor i en annan skatteavtalsstat arbetar i en finsk arbetsgivares tjänst i mindre än en månad så att hen arbetar fyra dagar i veckan i Finland. En arbetsdag och veckoslutet tillbringar arbetstagaren hemma i den andra staten. Enligt ISkL 10 § punkt 4 är lönen inkomst som har förvärvats i Finland men skatteavtalet begränsar Finlands beskattningsrätt endast i fråga om det arbete som utförts i Finland (4 dagar i veckan). Under månaden har personen arbetat sammanlagt 16 dagar i Finland. Beloppet av källskatteavdraget är 16 x 17 euro (272 euro).

Exemplet avslutas

Källskatteavdrag beviljas inte på fondandel som utbetalas eller överskott som delas ut till medlemmar från en personalfond eller arvode till styrelseledamot eller medlem i något annat förvaltningsorgan.

Om en begränsat skattskyldig arbetstagare är försäkrad i Finland betalas arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie på det belopp från vilket källskatteavdrag ännu inte har gjorts.

Källskattekortet är skattemyndighetens anvisning om debitering av källskatt för den som erlägger betalningen. Inkomsttagaren som kommer till Finland från utlandet ansöker om ett källskattekort med blanketten 5057r (Ansökan om källskattekort, skattekort, förskottsskatt eller skattenummer för begränsat skattskyldig). Källskatteavdraget och exempelvis lättnader som enligt vissa förutsättningar beviljas studerande kräver en anteckning i källskattekortet.

Om inkomsttagaren inte uppvisar ett källskattekort, ska utbetalaren på annat sätt se till att för anmälan till inkomstregistret få uppgifter om bland annat arbetstagarens födelsedatum och adress i utlandet samt person- och skattebeteckning i hemstaten.

Skatteförvaltningen påför en begränsat skattskyldig arbetstagare källskatt, om den skattepliktiga lönen i Finland betalas av en utländsk arbetsgivare som inte är skyldig att ta ut källskatt. Arbetstagaren är skyldig att ansöka om påförande av källskatt på inkomsterna i fråga. Ansökan om påförande av källskatt görs på blankett 6220 (Inkomstdeklaration för påförande av källskatt). Närmare information om källskatteförfarandet och påförandet av källskatt för inkomsttagare finns i Skatteförvaltningens anvisning Källskatteförfarande för begränsat skattskyldiga inkomsttagare och nyckelpersoner.

2.2.2 Återbäring av källskatt

Ibland uppvisar arbetstagaren ett källskattekort med en anteckning om källskattelättnad först när lönen eller arbetsersättningen redan har utbetalats. I detta fall kan utbetalaren rätta debiteringen i samband med en senare utbetalning samma år. Om betalaren inte har rättat källskattebeloppet kan arbetstagaren ansöka om återbäring av en källskatt som debiterats till ett för högt belopp hos Skatteförvaltningen (KällskatteL 11 § 2 mom.). Återbäring av källskatt söks med blankett 6166r (”Ansökan om återbäring av finsk källskatt på annan inkomst än dividend-, ränte- och royaltyinkomst”).

Arbetsgivaren kan på arbetstagarens lön ha verkställt en förskottsinnehållning på 60 procent på grund av att arbetstagaren inte uppvisat ett skattekort för arbetsgivaren. Om arbetstagaren uppvisar ett källskattekort för arbetsgivaren efter att lönen betalats ut, kan arbetsgivaren rätta beloppet av den debiterade skatten. Arbetsgivaren ska också rätta de uppgifter som lämnats till inkomstregistret. Om utbetalaren inte rättar skattebeloppet, kan arbetstagaren ansöka om återbäring av en grundlöst debiterad skatt hos Skatteförvaltningen.

2.3 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig

En begränsat skattskyldig kan yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. I detta fall beskattas en begränsat skattskyldig på samma sätt som stadigvarande bosatta i Finland. En begränsat skattskyldig kan yrka på att en progressiv beskattning av förvärvsinkomsterna (med undantag av dividender) ska verkställas i stället för källbeskattning. En förutsättning är att hen är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat eller inom ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av uppgifter i skatteärenden, eller om mottagaren är innehavare av ett uppehållstillstånd enligt forskardirektivet. (KällskatteL 13 § 1 mom. 6 punkten)

För progressiv beskattning ska den begränsat skattskyldiga ansöka om skattekort för begränsat skattskyldiga hos Skatteförvaltningen och lämna detta till den som betalar ut prestationen. Ansökan om skattekort lämnas med blankett 5057r. Till blanketten ska fogas ett yrkande om progressiv beskattning av förvärvsinkomster (blankett 6148). I ansökan uppges alla inkomster som förvärvats i Finland, förvärvsinkomster som beskattas i hemviststaten samt avdrag som hänför sig till dessa inkomster.

Finland beskattar endast inkomster som erhållits från Finland, men för att fastställa skatten på förvärvsinkomster beaktas också sådan lön, pension och på social trygghet grundad betalning som i Finland skulle beskattas som förvärvsinkomst och som den skattskyldige har förvärvat

1. någon annanstans än i Finland, och som är skattepliktig inkomst i den skattskyldiges hemviststat, eller
2. i Finland, och som inte kan beskattas till följd av ett skatteavtal (KällskatteL 14 §).

Ovan nämnda inkomster som förvärvats på annat håll än i Finland är inkomster som förvärvats i hemviststaten eller en tredje stat och för vilka personen är skattskyldig i sin hemviststat.

Om en person bor i en EES-stat eller innehar ett uppehållstillstånd som avses i forskardirektivet, beaktas inte de ovan nämnda inkomsterna vid beräkning av beloppet av skatten som betalas på inkomsterna från Finland, om nettoförvärvsinkomsten från Finland är minst 75 procent av det totala beloppet av samtliga förvärvsinkomster från både Finland och utlandet. För tillämpningen av denna regel ska personen för Skatteförvaltningen uppvisa ett av skattemyndigheten i hemviststaten utfärdat intyg över inkomsterna och avdragen från dessa under skatteåret (KällskatteL 14 § 5 mom.).

På basis av ett skattekort för begränsat skattskyldiga verkställs en förskottsinnehållning på prestationen i enlighet med procenten som anges på skattekortet. Progressiv skatt på förvärvsinkomst beräknas enligt inkomstskatteskalan och den genomsnittliga kommunala skattesatsen. Bland annat kostnader för resor mellan hemmet och arbetsplatsen samt kostnader för inkomstens förvärvande kan beaktas som avdrag. Skatteprocenten påverkas således av inkomst- och utgiftsbeloppen. 

Utöver skatt tar arbetsgivaren ut socialskyddsavgifter och försäkringsavgifter på lönen, om en person inte har ett intyg där det framgår att personen är försäkrad i något annat land än Finland eller om inte något annat undantag som gäller försäkringsskyldigheten ska tillämpas. Sjukförsäkringspremier och sjukförsäkringsavgifter beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringsavgifter i internationella arbetssituationer.

Om progressiv beskattning tillämpas för en begränsat skattskyldig, får personen på samma sätt som allmänt skattskyldiga en förhandsifylld skattedeklaration följande år. I denna uppges inkomsterna och avdragen som ligger till grund för beskattningen samt slutresultatet av beskattningen (debitering eller återbäring). Den skattskyldiga ska kontrollera de förhandsifyllda uppgifterna och korrigera skattedeklarationen, om uppgifterna är bristfälliga eller felaktiga.
 
Om en begränsat skattskyldig inte har ansökt om progressiv beskattning för förskottsinnehållningen och källskatt tagits ut på lönen, kan personen även ansöka om progressiv beskattning i efterhand genom att lämna in en skattedeklaration. I skattedeklarationen uppges förutom förvärvsinkomsterna från Finland även uppgifter om skattepliktiga förvärvsinkomster och avdrag från dessa under samma år i hemviststaten. 

Om den begränsat skattskyldige vid förskottsuppbörden yrkar på progressiv beskattning är yrkandet bindande för hen vid beskattningen för skatteåret i fråga. Den skattskyldige kan återgå till källbeskattningen först vid beskattningen för följande skatteår.

2.4 Ersättning för resekostnader

Arbetsgivaren kan ersätta en begränsat skattskyldig löntagare skattefritt för resekostnader under motsvarande förutsättningar som enligt inkomstskattelagen för en allmänt skattskyldig löntagare (KällskatteL 4 §). 

Förutsättningen för skattefrihet för ersättningar som ska betalas till begränsat skattskyldiga löntagare är att löntagaren arbetar på ett särskilt arbetsställe i Finland. Till personer som kallats för ett kortvarigt uppdrag till Finland, till exempel en föreläsare eller en expert, eller en person som arbetar på en byggarbetsplats kan således resekostnadsersättningar utbetalas utan att uppbära källskatt enligt en reseräkning eller motsvarande utredning av kostnaderna som till en allmänt skattskyldig. 

Innan källskatt debiteras får arbetsgivaren dock inte göra avdrag för andelen av icke-ersatta kostnader på det sätt som möjliggörs enligt 15 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL). Om löntagaren däremot ansökt om ett skattekort för progressiv beskattning av begränsat skattskyldiga, kan arbetsgivaren iaktta reglerna i lagen om förskottsuppbörd.

Om däremot en begränsat skattskyldig i Finland på sin ordinarie arbetsplats arbetar på heltid till exempel i en affär, ett ämbetsverk eller en produktionsanläggning här, kan kostnaderna inte ersättas skattefritt. Detsamma gäller för studerande och praktikanter som inte har en egentlig arbetsplats någon annanstans. Även i dessa situationer kan skattefri ersättning av kostnader ersättas för arbetsresor från den egentliga arbetsplatsen till ett särskilt ställe där arbetet utförs.

Ersättningarna för arbetsresekostnader behandlas närmare i anvisningen Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen.

2.5 Källskatt på arbetsersättning

Källskatten på arbetsersättning till en begränsat skattskyldig person som kommit till Finland från utlandet är 35 procent (KällskatteL 7 § 1 mom. 1 punkten). Efter behov är det möjligt att ansöka om ett källskattekort för arbetsersättningen. Den som betalar arbetsersättningen får på basis av källskattekortet också göra källskatteavdrag från inkomsten.

Den som betalar arbetsersättning ska alltid ta ut källskatt om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Källskatt ska också tas ut om mottagaren av arbetsersättning inte visar upp ett källskattekort och arbetsersättningen har betalats för byggnadsarbete, installations- eller sammansättningsarbete, transportarbete eller städ-, omsorgs- eller vårdarbete som uteslutande eller huvudsakligen utförts i Finland (KällskatteL 10 e § 2 mom.).

Om Finland har ingått ett skatteavtal med inkomsttagarens hemviststat, hindrar skatteavtalet vanligen beskattning av arbetsersättning i Finland, om inte verksamheten bedrivs från ett fast ställe i Finland eller ett fast driftställe i Finland. Utbetalaren ska alltid lämna en anmälan till inkomstregistret om arbetsersättning som betalats till en fysisk person, oavsett om källskatt tas ut på ersättningen eller inte.

Om en begränsat skattskyldig fysisk person bedriver sin verksamhet i Finland från ett fast ställe, ska betalaren ta ut källskatt på arbetsersättningen om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Mer information om beskattningen av begränsat skattskyldiga fysiska personer som bedriver verksamhet i Finland finns i följande Skatteförvaltningens anvisningar: Arbetsersättning till utländskt företag och Inkomstbeskattning hos utländska rörelseidkare och yrkesutövare i Finland.

2.6 Beskattning av föreläsningsarvoden

Ersättning för en föreläsning vid ett evenemang som anordnats av någon annan är vanligen lön i Finland (FörskUL 13 §). Personligt föreläsnings- eller föredragsarvode är skattepliktig löneinkomst för en föreläsare, oavsett om föreläsaren står i arbets- eller tjänsteförhållande till den som betalar arvodet. Källskatt ska således oftast tas ut, även om inkomsttagaren har en egen firma utomlands. På basis av lärarartikeln i ett skatteavtal kan dock en föreläsare vara berättigad till lättnad i Finland.

Om en föreläsning hålls av en representant för ett företag som allmänt och känt bedriver utbildnings- och föreläsningsverksamhet, utgör dock arvodena som utbetalas av evenemangsarrangören till detta företag arbetsersättning till företaget.

Beskattningen av föreläsningsarvoden behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av lärare och forskare i internationella situationer och Lön och arbetsersättning i beskattningen.

3 Beskattning av allmänt skattskyldigas löneinkomst 

I fråga om en person som kommer till Finland från utlandet beskattas förvärvsinkomsterna progressivt på samma sätt som för personer som är stadigvarande bosatta i Finland när personen blir allmänt skattskyldig i Finland. En person blir allmänt skattskyldig i Finland när hen vistas här över sex månader eller när hens stadigvarande bo och hemvist flyttas till Finland (ISkL 11 § 1 mom.). 

Utbetalaren verkställer förskottsinnehållning på lönen enligt det skattekort som Skatteförvaltningen beviljat. Om arbetstagaren inte uppvisar ett skattekort verkställer utbetalaren en förskottsinnehållning på 60 procent på inkomsten. 

Om det är osäkert om en persons vistelse i Finland överskrider sex månader, beviljar Skatteförvaltningen till en början ett källskattekort eller ett skattekort för begränsat skattskyldiga. Skatteförvaltningen beviljar skattekort för allmänt skattskyldiga när det bekräftas att tidsfristen på sex månader har överskridits. 

Tidsfristen på sex månader är inte bunden till ett kalenderår. Om en person vistas i Finland till exempel 15.8 – 15.2 är personen allmänt skattskyldig. Tillfällig frånvaro hindrar inte att vistelsen betraktas som oavbruten.

En allmänt skattskyldig är skattskyldig i Finland också för de inkomster som hen har förvärvat någon annanstans. Finland beskattar dock inte allmänt skattskyldigas löner som grundar sig på arbete utomlands om personen under sin tjänstgöring har varit begränsat skattskyldig här.

4 Inverkan av skatteavtal

4.1 Bestämmelser i skatteavtal om beskattning av löneinkomst

Skatteavtal som Finland har ingått med olika stater kan begränsa den ovan beskrivna beskattningsrätt som Finland har enligt sin nationella lagstiftning. 

Enligt skatteavtal ska löneinkomst beskattas i arbetstagarens hemviststat enligt skatteavtalet. Om arbetet däremot utförs i en annan stat, kan löneinkomsten beskattas i arbetsstaten. Det innebär att Finland kan beskatta löneinkomsten av en person som arbetar i Finland till den del som inkomsten hänför sig till arbete som utförts i Finland, även om personens hemviststat enligt skatteavtal är den andra avtalsslutande staten. 

Skatteavtalen innehåller visserligen en så kallad mekanikerregel, enligt vilken det endast är hemviststaten som har rätt att beskatta löneinkomsten om vissa villkor uppfylls. Finland beskattar inte lön från en utländsk arbetsgivare för en arbetstagare som enligt skatteavtalet bor i en annan stat när alla följande villkor uppfylls: 

• arbetstagaren vistas i Finland under en period eller perioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en period av 12 på varandra följande månader, ett kalenderår eller ett skatteår
• den arbetsgivare som betalar ersättningen eller för vars räkning ersättningen betalas har inte hemvist i Finland
• ersättningen belastar inte och ska inte belasta som en utgift ett fast driftställe eller ett fast ställe som arbetsgivaren har i Finland.

Vid beräkning av huruvida antalet vistelsedagar överskrider 183 dagar räknas alla dagar som arbetstagaren vistats i Finland med i vistelsedagarna, oavsett vistelseorsak. Sådan vistelse i Finland som orsakas av att arbetstagaren insjuknat räknas inte med i vistelseperioden i Finland, om arbetstagaren på grund av sjukdomen inte kan lämna Finland och arbetet i övrigt skulle ha uppfyllt villkoren för mekanikerregeln. (Artikel 15 i kommentaren till OECD:s modellavtal för skatteavtal) 

Exemplet inleds

Exempel 5: En tysk arbetsgivare skickar en arbetstagare till Finland för att arbeta. Arbetsgivaren har inget fast driftställe i Finland. Arbetstagaren kommer till Finland 1.10.2025 och har för avsikt att lämna Finland 31.3.2026. Den utsända arbetstagaren insjuknar dock och kan resa ut från Finland först 15.4.2026.

Enligt artikel 14 i skatteavtalet mellan Finland och Tyskland är ett villkor för att mekanikerregeln får tillämpas att arbetstagaren vistas i Finland högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under kalenderåret i fråga. Arbetstagarens avsikt var att vistas i Finland till 31.3.2026, varvid vistelseperioden skulle ha varat 182 dagar. Vistelseperioden i Finland översteg 183 på grund av att arbetstagaren insjuknade. Den vistelseperiod som berodde på sjukdom räknas dock inte till vistelseperioden i Finland, så villkoren för mekanikerregeln uppfylls.

Exemplet avslutas

Uppföljningsperioden på 183 dagar enligt mekanikerregeln kan i olika skatteavtal vara ett kalenderår, skatteåret i arbetsstaten eller 12 på varandra följande månader. Innehållet i skatteavtalet granskas från fall till fall.

Skatteavtal där vistelsen är bunden till kalenderåret:
Belgien, Egypten Filippinerna, Italien, Japan, Republiken Korea, Kosovo, Grekland, Kroatien, Luxemburg, Malaysia, Montenegro, Frankrike, Zambia, Serbien, Schweiz, Tanzania och Ungern.

Skatteavtal där vistelsen beräknas under 12 på varandra följande månader:
Armenien, Albanien, Argentina, Azerbajdzjan, Australien, Barbados, Bermuda, Brasilien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Förenade Arabemiraten, Georgien, Guernsey, Hongkong, Indien, Indonesien, Irland, Island, Israel, Jersey, Kanada, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Lettland, Litauen, Makedonien, Malta, Marocko, Mexiko, Moldavien, Nederländerna, Norge, Pakistan, Polen, Rumänien, Ryssland (fram till 30.6.2026), Singapore, Slovakien, Slovenien, Sri Lanka, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Tadzjikistan, Thailand, Tjeckien, Turkiet, Turkmenistan, Tyskland, Ukraina, Uruguay, USA, Uzbekistan, Vietnam, Vitryssland och Österrike.

Enligt skatteavtalet med Nya Zeeland beräknas vistelsen utifrån skatteåret. I Nya Zeeland är ett skatteår 1.4–31.3.

4.2 Andra bestämmelser i skatteavtal

Det nordiska skatteavtalet innehåller särskilda bestämmelser om beskattning av gränsgångare. Bestämmelserna om gränsgångare kan tillämpas på löneinkomst då personen bor i en kommun med landgräns mellan Finland och Sverige eller Finland och Norge och arbetar i en motsvarande kommun i den andra staten. Närmare information om beskattning av gränsgångare finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av gränsgångare.

Inkomsten för hyrda arbetstagare som kommer till Finland från utlandet är inkomst från Finland (ISkL 10 § 4 c punkten). På grund av bestämmelser i skatteavtal får Finland ändå inte beskatta inkomst av begränsat skattskyldiga hyrda arbetstagare såvida det inte är särskilt tillåtet enligt skatteavtalet. Närmare information detta finns i Skatteförvaltningens anvisning Utländska hyrda arbetstagare och beskattningen i Finland.

En del skatteavtal innehåller bestämmelser som begränsar arbetsstatens beskattningsrätt om arbetet utförs av studerande, praktikanter, lärare eller forskare. Närmare information detta finns i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av studerande och praktikanter i internationella situationer och Beskattning av lärare och forskare i internationella situationer.

Arvode som har erhållits för uppdrag som medlem i ett finskt samfunds eller en finsk sammanslutnings styrelse eller annat därmed jämförbart förvaltningsorgan utgör inkomst som förvärvats i Finland. Det har ingen betydelse huruvida arbetet har utförts i Finland eller utomlands (ISkL 10 § 4 a punkten). Vanligen begränsar skatteavtal inte Finlands beskattningsrätt. En redogörelse för beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer även i internationella situationer finns i anvisningen Beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer, kapitel 12.

5 Ersättning för kostnader som anknyter till flytt

Enligt ISkL 69 c § 1 mom. uppkommer ingen skattepliktig inkomst av de flytt- och resekostnader som uppkommer för arbetstagaren och hens familjemedlemmar som arbetsgivaren betalar. En förutsättning för skattefriheten är att flyttningen äger rum på grund av placeringen av arbetstagarens arbetsställe. Enligt regeringens proposition (RP 24/2019) anses flyttningen ske på grund av placeringen av arbetstagarens arbetsställe alltid när arbetstagaren flyttar från utlandet till Finland för att arbeta i Finland.

De flyttningskostnader som avses i bestämmelsen är de kostnader som direkt anknyter till flyttningen, och är exempelvis kostnader för packning, uppackning och transport. Resekostnader som direkt anknyter till flyttningen anses vara resor mellan den gamla och nya bostaden i samband med flyttningen. Som flytt- och färdkostnader betraktas också en reseförsäkring som arbetsgivaren har tagit för arbetstagaren och arbetstagarens familjemedlemmar för en arbetskommendering.

Arbetsgivaren ska i princip betala kostnaderna direkt till tillhandahållaren av tjänsten. Om arbetsgivaren betalar en summa pengar till arbetstagaren för flytten, utgör dessa pengar lön till arbetstagaren. Arbetsgivaren kan dock skattefritt ersätta arbetstagaren för direkta flyttningskostnader som arbetstagaren själv helt eller delvis har betalat mot faktura eller betalningsverifikat. Verifikaten ska fogas till arbetsgivarens bokföring.

ISkL 69 c § gäller endast situationer där arbetsgivaren ersätter kostnader. De flyttningskostnader och därmed sammanhängande resekostnader som arbetstagaren betalat är inte avdragbara. Sådana kostnader som arbetstagaren betalat är icke-avdragbara levnadskostnader då arbetstagaren flyttar till en annan ort eller ett annat land när arbetsavtalsförhållandet börjar. Flyttnings- och resekostnader är icke-avdragbara levnadskostnader också i de fall att arbetstagaren under arbetsavtalsförhållandet på eget initiativ söker sig till en annan ort eller ett annat land.

Enligt beskattnings- och rättspraxis har arbetsgivaren haft möjlighet att skattefritt ersätta flyttningskostnader om arbetstagaren under arbetsavtalsförhållandet på chefens förordnande eller för att bevara sin arbetsplats har varit tvungen att flytta till en annan ort på grund av arbetsplatsens placering. Också i centralskattenämndens avgörande CSN 10/2006 ansågs det inte att en ersättning av kostnaderna för en flyttning i arbetsgivarens intresse var skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren under de omständigheter som rådde. Ovan nämnda ISkL 69 c § gäller inte sådana situationer. I dessa situationer kan arbetstagaren fortfarande dra av flyttningskostnaderna som kostnader för förvärvande av inkomst, om arbetsgivaren inte ersätter dem.

Andra kostnadsersättningar som hänförs till internationella arbetssituationer har också fastställts som skattefria i inkomstskattelagen. Sådana kostnader är exempelvis kostnader för att skaffa tillstånd som hänförs till inresan, pass, personbeteckning och skattenummer samt för coachning av arbetstagaren i kulturen, språket eller annat motsvarande. 

Det berättas närmare om beskattningen av ersättningar i anslutning till internationella arbetssituationer i Skatteförvaltningens ställningstagande Beskattningen av kostnader och etableringstjänster som betalats av arbetsgivaren i internationella arbetssituationer.

6 Specialgrupper

6.1 Artister 

I Finland beskattas begränsat skattskyldiga uppträdande artister endast för sina inkomster från Finland. Dessa inkomster omfattar förutom inkomster från Finland även inkomst som har förvärvats genom en artists personliga verksamhet i Finland eller ombord på ett finskt fartyg (ISkL 10 § 4 b punkten). Med personlig verksamhet avses till exempel att en artist personligen uppträder i Finland.

På en prestation som utbetalats till en artist uppbärs en källskatt på 15 procent (KällskatteL 7 § 5 punkten). En person som bor i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan yrka på att de kostnader som har en direkt ekonomisk anknytning till ersättningen dras av från ersättningen. I detta fall får personen ett skattekort där en progressiv källskatt räknats ut. Med hjälp av källskatteräknaren kan man i förväg kontrollera om detta alternativ är förmånligare än en källskatt på 15 procent. (KällskatteL 7 a §)

En begränsat skattskyldig uppträdande artist kan också yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. I detta fall beskattas den begränsat skattskyldiga på samma sätt som stadigvarande bosatta personer i Finland (läs mer i avsnitt 2.3 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig).

Mer information om beskattningen av uppträdande artister finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av uppträdande artister i internationella situationer.

6.2 Internationell trafik

6.2.1 Allmänt 

Enligt 13 § i inkomstskattelagen är en begränsat skattskyldig person som är anställd på ett finskt fartyg eller luftfartyg skyldig att betala skatt endast för den löneinkomst som han förvärvat på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning. Skattskyldigheten gäller även hyrda arbetstagare som deras utländska arbetsgivare har hyrt ut till ett företag som använder finska fartyg och som fungerar som de hyrda arbetstagarnas uppdragsgivare. 

Bestämmelsen i ISkL 13 § tillämpas på allt arbete som har utförts ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg och arbete som har direkt samband detta arbete och som utförs någon annanstans än ombord på fartyget. Med finskt fartyg jämställs sådant utländskt fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på någon annan grund än hyra och med vilket följer endast en fåtalig besättning eller inte någon besättning alls.

När en utomlands bosatt person arbetar på ett finskt fartyg i internationell trafik, kan skatteavtal dock begränsa Finlands beskattningsrätt. I de flesta skatteavtal som Finland ingått finns en definition av internationell trafik enligt OECD:s modellskatteavtal för 2014 och den primära beskattningsrätten gäller i allmänhet hemstaten för företaget som använder fartyget eller luftfartyget eller den stat där företagets verkliga ledning utövas. Enligt definitionen i modellskatteavtalet för 2014 är internationell trafik transport med ett sådant fartyg eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i en avtalsslutande stat utom då fartyget eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten. Definitionen utesluter den interna trafiken i arbetstagarens hemviststat från den internationella trafiken.

OECD:s modellskatteavtal för 2017 ger den stat där arbetstagaren har sin hemvist primär beskattningsrätt till löneinkomsten från arbete i internationell trafik. Samtidigt ändrades definitionen av internationell trafik så att internationell trafik i praktiken är all annan trafik utom situationer där ett fartyg eller ett luftfartyg trafikerar endast mellan platser i en avtalsslutande stat och det företag som använder fartyget eller luftfartyget inte är ett företag i denna avtalsslutande stat. Enligt den nya definitionen förutsätts företaget som använder fartyget eller luftfartyget inte längre vara från en avtalsslutande stat. 

6.2.2 Personer som arbetar på sjöfartyg

En person som arbetar på ett sjöfartyg kan bli tvungen att betala skatt till Finland om hen har inkomster från Finland eller ett finskt fartyg även om hen bor i utlandet. I sådana fall ska personen betala skatt i Finland på den löneinkomst som förvärvats på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning (ISkL 13 §).

Om arbetet utförs på ett finländskt fartyg, betalas en källskatt som är 35 procent av lönen. Den finländska arbetsgivaren tar ut källskatten i samband med löneutbetalningen. Innan lönen tas ut drar arbetsgivaren av 510 euro i månaden eller 17 euro per dag från lönen, om källskattekortet innehåller en anteckning om avdrag.

En begränsat skattskyldig kan yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. Personen har då även rätt till exempelvis sjöarbetsinkomstavdrag (mer information om kriterierna för och förfarandet vid progressiv beskattning  finns ovan i avsnitt 2.3 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig).

När en skattskyldig ansöker om källskattekort eller en begränsat skattskyldig ansöker om skattekort kontrollerar Skatteförvaltningen ett eventuellt skatteavtals inverkan på beskattningen och gör en anteckning om undantagande i skattekortet. Enligt skatteavtalet betalar till exempel personer som bor i Nederländerna och Ryssland och som arbetar på ett sjöfartyg endast skatt till sin hemvist.

I fråga om lön från arbete på ett fartyg eller ett luftfartyg i internationell trafik ger skatteavtalen i allmänhet arbetsgivarföretagets hemstat eller staten där företagets faktiska ledning verkar den primära beskattningsrätten. Enligt det nordiska avtalet har dock ett fartygs flaggstat rätt att beskatta inkomst från fartyg. Om till exempel en person som bor i Sverige arbetar på ett fartyg som seglar under finsk flagg, beskattas inkomsten som förvärvas på fartyget i Finland. I fråga om inkomst från arbete på fiske-, sälfångst- eller valfångstfartyg har dock arbetstagarens hemviststat exklusiv beskattningsrätt.

Enbart vistelse ombord betraktas inte som vistelse i Finland så att personen skulle anses ha sin hemvist i Finland.

Exemplet inleds

Exempel 6: En person som enligt skatteavtalet bor i Estland arbetar på ett finskt fiskefartyg. Hen arbetar fortlöpande och regelbundet tre veckor till havs på fiskefartyget och tillbringar däremellan en vecka hemma i Estland. I Finland betraktas personen som begränsat skattskyldig, även om arbetet fortsätter på detta sätt mer än sex månader, och på lönen uppbärs källskatt. Den skattskyldige kan yrka på progressiv beskattning i stället för källskatt.

Exemplet avslutas

6.2.3 Flygpersonal

Om en person arbetar för ett finländskt flygbolag, beskattas lönen i Finland (ISkL 13 §). Om arbetstagaren inte bor i Finland tar den finländska arbetsgivaren ut en källskatt på 35 procent av lönen.

Ett undantag till det som konstateras ovan utgörs av luftfartygsanställda som är bosatta i andra nordiska länder. Enligt det nordiska skatteavtalet beskattas deras inkomst endast i hemviststaten. Om till exempel en person som bor i Danmark arbetar i ett finländskt flygbolags tjänst, betalas skatt på lönen endast till Danmark.

I samtliga fall lönar det sig att ansöka om ett finskt skattekort eller ett källskattekort för arbetsgivaren. I fråga om de anställda inom flygtrafik som har hemvist i de nordiska länderna antecknas undantagande från skatt i skattekortet. För övriga görs i skattekortet en anteckning om källskatteavdrag som uppgår till 510 euro per månad eller 17 euro per dag.

Beredskapsjourer för en begränsat skattskyldig arbetstagare som hör till flygpersonalen är inte arbete som utförs direkt för fartygets räkning och ersättningen för detta är således inte beskattningsbar inkomst i Finland enligt 13 § i ISkL. Tiden som personen är i beredskap anses inte heller vara arbete för fartygets räkning då personen under beredskapstiden blir kallad till arbetet. Om beredskapen utförs i Finland avgörs skatteplikten för inkomsten med stöd av bestämmelserna i ISkL 10 §.

En begränsat skattskyldig kan också yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. Personen har då rätt till exempelvis vissa avdrag (mer information om kriterierna för och förfarandet vid progressiv beskattning finns ovan i avsnitt 2.3 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig).

6.2.4 Fordonsförare

Om en begränsat skattskyldig person i Finland arbetar som fordonsförare i ett finländskt transportföretags tjänst och gör arbetskörningar i flera olika länder, beskattas löneinkomsten i Finland endast i det fall att arbetet uteslutande eller huvudsakligen har utförts i Finland under löneutbetalningsperioden. Arbetet har huvudsakligen utförts i Finland när mer än hälften av arbetet under löneutbetalningsperioden har utförts i Finland (HFD 1994-B-556). 

Arbetsgivare tar ut en källskatt på 35 procent av lönen. Det lönar sig i vilket som helst fall för arbetstagaren att ansöka om ett skattekort från Skatteförvaltningen. I skattekortet kan en anteckning om källskatteavdrag göras (510 euro/månad eller 17 euro/dag). Även arbetsgivaren kan lämna en ansökan om källskattekort. 

En arbetstagare har rätt att ansöka om progressiv beskattning i enlighet med lagen om beskattningsförfarande enligt samma grunder som gäller för begränsat skattskyldiga arbetstagare (mer information om kriterierna för och förfarandet vid progressiv beskattning finns ovan i avsnitt 2.3 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig).

En utländsk fordonsförare som arbetar i ett finländskt transportföretags tjänst och som inte har en bostad i Finland betraktas inte som allmänt skattskyldig i Finland enbart på basis av att föraren fortlöpande kör långtradare i Finland.

Exemplet inleds

Exempel 7: En person som enligt skatteavtalet bor i Estland arbetar i ett finskt transportföretags tjänst och kör långtradare från Estland till Tyskland tur och retur. Föraren har sin egentliga stadigvarande bostad och hemvist i Estland. Föraren kör via Hangö till Tyskland, men övernattar inte i Finland, utan kör endast genom Finland. Personen anses inte vara allmänt skattskyldig i Finland.

Exemplet avslutas

Om personen i exemplet ovan eventuellt övernattar i Finland kan hen bli allmänt skattskyldig i Finland på basis av vistelsens längd. I dessa fall betraktas dock inte Finland som personens hemviststat enligt skatteavtalet, om hen inte har en stadigvarande bostad här.

6.3 Diplomater och personer som arbetar för vissa internationella organisationer

Utlänningar som i Finland arbetar i internationella organisationers tjänst eller utländska diplomater som arbetar i Finland är skyldiga att betala skatt endast för andra löner som har erhållits här för någon annan befattning i Finland (ISkL 12 § 1 mom.). Förutsättningen för att 12 § i inkomstskattelagen kan tillämpas är att personen som arbetar vid ett främmande lands beskickning inte är en finsk medborgare. Bestämmelsen tillämpas således också när en person som arbetar vid en beskickning är medborgare i något annat land än den stat vars beskickning det är fråga om.

Särskild omfattning av skattskyldighet gäller för utländsk medborgare som tjänstgör vid en främmande stats diplomatiska eller annan därmed jämställbar beskickning i Finland eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul. Det samma gäller en utländsk medborgare som arbetar i Finland vid Förenta Nationerna, något av dess fackorgan eller Internationella atomenergiorganisationen. Med dessa organisationer jämställs enligt finansministeriets bestämmelse även ett antal betydande internationella organisationer eller organ som framlagts av utrikesministeriet.

De särskilda begränsningarna av skattskyldigheten gäller även de ovan nämnda personernas familjemedlemmar och enskild tjänstepersonal, om dessa inte är finska medborgare. 

Beskattningen av diplomater och anställda i internationella organisationer beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av löneinkomst från internationella organisationer, EU eller staters beskickningar.

7 Finländska arbetsgivares skyldigheter och förfarande

7.1 Begränsat skattskyldig arbetstagare

7.1.1 Bokförings- och anteckningsskyldighet

Enligt 8 § i statsrådets förordning om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (1355/2016) ska en bokföringsskyldig som är skyldig att ta ut källskatt ha en lönebokföring över de betalningar som avses i källskattelagen. Andra än bokföringsskyldiga prestationsbetalare som är skyldiga att ta ut källskatt ska föra anteckningar om de källskattepliktiga betalningarna (6 § i Skatteförvaltningen beslut om arbetsgivarens och prestationsbetalarens anteckningsskyldighet 16.8.2017/564). 

De betalda lönerna och andra prestationerna ska tillräckligt specificerat framgå av bokföringen och anteckningarna. Den som betalar prestationen ska för varje löntagare och kalendermånad ha en enhetlig förteckning av vilken följande uppgifter framgår:

• Prestationsmottagarens fullständiga namn, yrke eller befattning, eventuell officiell identifieringskod i hemviststaten, födelsedatum samt adress i hemviststaten och Finland,
• källskatteprocent enligt prestationsslag (exempelvis lön, arbetsersättning, royalty),
• period under vilken lön eller annan prestation betalats,
• beloppet av utbetald kontantlön eller annan prestation,
• naturaförmåns värde i pengar,
• källskatteavdrag som på basis av källskattelagen 6 § gjorts från lönen eller avdrag som på basis av ett skatteavtal gjorts innan källskatt debiterats,
• belopp på vilket källskatt tagits ut,
• källskattebelopp,
• beloppet av den försäkrades arbetspensionsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie samt sjukförsäkringens sjukvårds- och dagpenningspremie som tagits ut hos arbetstagare, samt
• dagtraktamentena och beloppen av de ersättningar som betalats mot verifikat.

7.1.2 Betalning av uppburen källskatt

Den som är skyldig att ta ut källskatt ska betala källskatten senast den 12 dagen i kalendermånaden efter att skatten tagits ut. Anvisningar för betalning av skatter på eget initiativ som gäller betalning av källskatt.

Källskatten debiteras i hela cent. Om skatten på det källskattepliktiga belopp som en och samma utbetalare under en kalendermånad betalar till en och samma inkomsttagare uppgår till högst tio euro, uppbärs inte skatt (KällskatteL 9 § 3 mom.). Om skatten blir så låg behöver en arbetsgivare som sporadiskt utbetalar löner inte heller betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Arbetsgivaren ska med en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret lämna uppgifterna om löner till begränsat skattskyldiga, uttagen källskatt och betald arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Närmare information om arbetsgivarens anmälan finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

Enligt 9 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd är hushåll inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning på betalningar som under kalenderåret har gjorts till samma mottagare, om betalningarnas belopp inte överstiger ett belopp om vilket stadgas genom förordning eller om betalningen inte hänför sig till närings- eller annan förvärvsverksamhet som betalaren bedriver. Denna bestämmelse tillämpas inte på löner som betalas till begränsat skattskyldiga. På dessa löner ska hushåll ta ut källskatt enligt 3 § i källskattelagen även om lönen är lägre än beloppet som nämns i förordningen om förskottsuppbörd.

7.1.3 Verifikat till inkomsttagaren

Betalaren ska ge inkomsttagaren ett verifikat (KällskatteF 5 §). Av verifikatet ska framgå åtminstone inkomsttagaren, inkomstens belopp, karaktär och utbetalningsår, skattebeloppet, de uttagna försäkringspremierna samt betalarens namn. Det rekommenderas att verifikatet ges på engelska så att den är till större hjälp i inkomsttagarens hemviststat till exempel vid undanröjande av dubbelbeskattning. Samtidigt är det också bra att informera inkomsttagaren om att det lönar sig att spara verifikatet för en eventuell skattedeklaration i hemviststaten. I länken nedan finns en verifikatmall.

Verifikat till begränsat skattskyldig (Ersättning för arbete 6171r)

7.1.4 Åligganden för den som ska ta ut källskatt

Utbetalaren är i regel skyldig att ta ut källskatt på en begränsat skattskyldig arbetstagares skattepliktiga lön i Finland. Utbetalaren ska veta om den ska verkställa förskottsinnehållning på betalda prestationer eller om källskatt ska tas ut. Därför ska utbetalaren utreda om mottagaren är allmänt eller begränsat skattskyldig vid tidpunkten för betalningen. Utbetalaren ska vid behov kunna verifiera hur man har utrett eller försökt utreda arbetstagarens ställning som skattskyldig.

Källskatt som inte tagits ut påförs den som är skyldig att uppbära källskatt (KällskatteL 8 § 1 mom. och 40 § 1 mom. i L om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016, EgenBeskL)). Om man inte har tagit ut källskatt på en källskattepliktig inkomst men i stället verkställt förskottsinnehållning, beaktas detta som avdrag från skatten (EgenBeskL 51 § 4 mom.). Skatteförhöjningen beräknas på differensen mellan den outtagna källskatten och den verkställda förskottsinnehållningen.

Den som är skyldig att ta ut källskatt svarar för källskatten även när denne tillämpat skatteavtalets bestämmelse på fel sätt och därför inte tagit ut källskatt. Källskattekortet skyddar en betalare som handlar i god tro.

En prestationsbetalare är inte ansvarig för källskatten, om hen har verkställt förskottsinnehållningen enligt det erhållna skattekortet och inte har vetat och borde inte heller ha vetat att löntagaren är begränsat skattskyldig (KällskatteL 17 § 3 mom.).

7.1.5 Endast naturaförmån

Ibland kan källskatt inte tas ut på grund av att ingen kontantlön utbetalas till arbetstagaren, utan endast en naturaförmån ges. Den som ger förmånen ska uppge den skattepliktiga förmånen på anmälan om löneuppgifter och betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på naturaförmånen. 

Arbetstagaren ska följande år i maj deklarera inkomsten i en skattedeklaration om inkomsten inte finns med i den förhandsifyllda skattedeklarationen (1 § i Skatteförvaltningens beslut om uppgifter som ska ingå i en skattedeklaration). Arbetstagaren kan anmäla inkomsten genom att ansöka om påförande av källskatt på blankett 6220. Därefter debiteras källskatten hos arbetstagaren av Skatteförvaltningen. 

De ovan nämnda skyldigheterna föreligger inte, om arbetet i Finland inte utförs till förmån för den som ger naturaförmånen och kostnaderna som orsakas av att förmånen ordnas inte belastar bokföringen hos den som ger förmånen, utan dessa faktureras den utländska arbetsgivaren som arbetstagaren samtidigt har.

7.1.6 Rättelse av källskatt 

Om en för låg källskatt har debiterats, kan den som är skyldig att ta ut källskatt höja beloppet i en senare debitering under samma kalenderår. Innehållningen av källskatt får dock inte utan mottagarens samtycke ökas med mer än tio procent av det belopp som härvid betalas (FörskUL 19 §).

Prestationsbetalaren kan ha innehållit källskatt grundlöst på sådan inkomst, på vilken skatt inte ska betalas eller på vilken källskatt inte ska innehållas till mer än vad ett internationellt avtal förutsätter eller uppbärandet av skatt kan annars vara felaktig. En sådan situation kan uppstå till exempel om ett källskattekort med en anteckning om källskattelättnad uppvisas först när lönen eller arbetsersättningen redan har betalats.

Om prestationsbetalaren har tagit ut källskatt grundlöst, kan betalaren rätta det uttagna källskattebeloppet genom att dra av överdebiteringen från kommande källskatter, om en prestation betalas ut till samma mottagare senare under samma kalenderår. Om inga prestationer betalas ut till samma mottagare senare under samma kalenderår kan prestationsbetalaren återbetala den uttagna källskatten till mottagaren under samma kalenderår. Prestationsbetalaren kan inte rätta till felaktigt uttagen källskatt efter att kalenderåret byts.

Exemplet inleds

Exempel 8: En person som enligt skatteavtalet är bosatt i Frankrike har kommit till Finland för att arbeta. Personen har inte uppvisat ett källskattekort för sin finländska lönebetalare som har tagit ut 35 % i källskatt på personens lön utan källskattelättnad. Personen observerar före den sista lönebetalningen att det har uppburits för mycket källskatt. För arbetsgivaren visar hen upp sitt källskattekort från Skatteförvaltningen. Enligt arbetsgivarens fakturor har det tagits ut för mycket källskatt, även om man räknar med den senaste lönen. Arbetsgivaren låter bli att innehålla källskatt på den senaste lönen och återbetalar överdebiteringen till personen.

Exemplet avslutas

Om prestationsbetalaren inte har rättat det uttagna källskattebeloppet kan mottagaren ansöka om återbäring av en källskatt som debiterats till ett för högt belopp hos Skatteförvaltningen med blankett 6166 (KällskatteL 11 § 2 mom.).

7.1.7 Begränsat skattskyldig arbetar i utlandet

Om en begränsat skattskyldig arbetar uteslutande eller huvudsakligen någon annanstans än i Finland är personen i regel inte skattskyldig för inkomsten i Finland. I detta fall behöver inte den finländska arbetsgivaren innehålla källskatt på lönen. Om arbetsgivaren kan verifiera att arbetstagaren är begränsat skattskyldig, behövs inte ett källskattekort. Även i detta fall ska arbetsgivaren anmäla uppgifterna till inkomstregistret, vilket innebär att arbetsgivaren ska hade uppgifter som behövs för anmälan.

Till skillnad från vad som nämns ovan är lön som betalas av en finländsk offentlig sammanslutning inkomst som förvärvats i Finland oavsett var arbetet utförs. En begränsat skattskyldig är skattskyldig för sådan lön i Finland. Löntagaren ska för betalaren uppvisa ett källskattekort så att betalaren kan beakta källskattelättnaden i källskattebeloppet.

På samma sätt är en begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen skattskyldig för arvoden som förvärvas för uppdrag som medlem i ett finskt samfunds eller en finsk sammanslutnings styrelse eller annat därmed jämförbart förvaltningsorgan. På arvodet uttas en källskatt på 35 procent.

Skatteavtal dock begränsa Finlands beskattningsrätt i fråga om dessa inkomster. Utbetalaren kan enligt ett skatteavtal låta bli att ta ut källskatt eller ta ut källskatten till ett mindre belopp än 35 %, om inkomsttagaren före prestationen betalas uppvisar för betalaren en utredning om sin hemort och övriga förutsättningar för att tillämpa avtalet. Som utredning kan inkomsttagaren visa upp ett källskattekort eller uppge sitt namn, sin födelsetid och andra eventuella officiella identifieringsuppgifter samt sin adress i hemviststaten (KällskatteL 10 § 1 mom.).

7.2 Allmänt skattskyldig arbetstagare

Om en person som kommit från utlandet för att arbeta i Finland är allmänt skattskyldig i Finland, ska arbetsgivaren iaktta samma deklarations- och redovisningsförfarande som i fråga om övriga arbetstagare som bor i Finland. Ytterligare information om förpliktelserna för arbetsgivare finns i anvisningen Företag som arbetsgivare.

7.2.1 Endast naturaförmån

Ibland kan förskottsinnehållning inte verkställas på grund av att en arbetstagare endast får en naturaförmån men ingen kontantlön. Den som ger naturaförmånen ska lämna en anmälan om löneuppgifter om förmånen och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. 

Naturaförmånen utgör även i detta fall inkomst för mottagaren. Skatt på inkomst uppbärs av arbetstagaren i form av förskottsskatt. Om arbetstagaren inte ansöker om förskottsskatt kan hen alternativt betala den skatt som naturaförmånen medför som kvarskatt jämte ränta. 

I avvikande fall är det möjligt att arbetstagaren inte överhuvudtaget arbetar för den som ger naturaförmånen, utan enbart för sin utländska arbetsgivare. Om den som ger förmånen i denna situation fakturerar en utländsk part för kostnaderna som ordnandet av förmånen gett upphov till, har arbetstagaren erhållit förmånen från den utländska arbetsgivaren. I detta fall är det finländska företaget inte skyldigt att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Som ställföreträdande betalare är företaget dock skyldigt att lämna en anmälan om löneuppgifter i Finland.

Exemplet inleds

Exempel 9: Ett tyskt bolag har sänt ut sin arbetstagare till Finland för ett års tid för att arbeta i bolagets finska dotterbolag. Hen arbetar för sin tyska arbetsgivares räkning och det tyska moderbolaget betalar lönen under hens tjänstgöringstid i Finland. Som en del av sin lön får arbetstagaren en bil som arbetsgivaren har arrangerat. Eftersom det i praktiken är enklare att det finska dotterbolaget skaffar bilen för arbetstagaren bruk, avtalar det tyska och det finska bolaget att det finska bolaget ger en bilförmån och fakturerar det tyska bolaget för kostnaderna för förmånen. Det finska bolaget är inte skyldigt att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för naturaförmånen, men ska däremot i egenskap av ställföreträdande betalare lämna anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret.

Exemplet avslutas

Mer information om anmälan finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalas av en ställföreträdande betalare.

7.2.2 Kontantlön och ställföreträdande betalare

Om en person som i Finland arbetar i en utländsk arbetsgivare tjänst får sin kontantlön från ett finländskt företag som verkar som ställföreträdande betalare i Finland, är den ställföreträdande betalaren skyldig att verkställa förskottsinnehållning och lämna anmälan om löneuppgifter. Den ställföreträdande betalaren är dock inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. För förskottsinnehållningen ska arbetstagaren ansöka om skattekort hos Skatteförvaltningen.

Om lönen belastar det finländska företagets resultat, betraktas detta företag som arbetsgivare och företaget åläggs alla arbetsgivarskyldigheter i beskattningen.

7.2.3 Källskatt som innehållits i början 

Om en person har vistats över sex månader i Finland betraktas hen som allmänt skattskyldig i Finland fr.o.m. ankomsten till Finland. Om prestationsbetalaren har i sina anmälningar om löneuppgifter uppgett att inkomsttagaren är begränsat skattskyldig, måste uppgiften korrigeras genom att till inkomstregistret lämna in ersättande anmälningar om de tidigare månaderna.

Om det är oklart hur länge en person kommer att vistas i Finland kan det vara så att källskatt har tagits ut på lönen i början av året. Om vistelsen är längre än 6 månader och personen därmed blivit allmänt skattskyldig, ska alla löner som betalats under året och den skatt som uppburits på dem anmälas som förskottsinnehållningar, även om man har uppburit källskatt i början av året.

Exemplet inleds

Exempel 10: En arbetstagare kom till Finland 1.2 med avsikt att arbeta i Finland kortare tid än sex månader. Arbetstagaren stannade likväl i Finland över sex månader och arbetet fortsatte hos samma arbetsgivare. Från löntagarens lön innehölls källskatt i början av året enligt källskattekortet. Arbetstagaren fick också källskatteavdraget i början av året. På lönen för resten av året verkställdes däremot en förskottsinnehållning utifrån arbetsgivarens skattekort.

Arbetsgivaren anmälde källskatterna som denne hade tagit ut av arbetstagaren i början av året med en anmälan om löneuppgifter. De uttagna källskatterna rättas till arbetstagarens förskottsinnehållningar. Betalaren rättar dem i de anmälningar om löneuppgifter, med vilka man anmält inkomsten fel för perioderna i fråga.

Exemplet avslutas

Mer information om att anmäla ersättande uppgifter finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret:Internationella situationer.

8 Utländska arbetsgivares skyldigheter och förfarande

8.1 Arbetsgivaren har inget fast driftställe och har inte ansökt om registrering i arbetsgivarregistret

Bestämmelser om utländska arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter finns i 15 a § i BFL. Bestämmelser om utländska arbetsgivares skyldighet att anmäla uppgifter till inkomstregistret finns i 6 § 2 mom. 10 punkten i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018).

Om en utländsk arbetsgivare inte har ett fast driftställe i Finland eller om den inte frivilligt har ansökt om registrering i arbetsgivarregistret är den inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning på arbetstagarens lön.  En sådan arbetsgivare är dock skyldig att till inkomstregistret lämna anmälningar om de personer som fortgående vistas i Finland över sex månader. I praktiken ska anmälan lämnas om personer som är allmänt skattskyldiga Finland. Arbetsgivaren ska anmäla uppgifterna om det arbete som utförts i Finland. En utländsk arbetsgivare är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift endast om arbetsgivaren i inkomstbeskattningen har ett fast verksamhetsställe i Finland eller om den verkliga ledningen utövas i Finland.

Den utländska arbetsgivaren är också skyldig att lämna uppgifterna om lönen den betalar ifall inkomsttagaren arbetar i Finland eller på ett finskt fartyg eller luftfartyg som inhyrd arbetstagare för en uppdragsgivare i Finland. Uppgifterna ska lämnas när det i skatteavtalet mellan arbetstagarens hemviststat och Finland finns en bestämmelse om att en hyrd arbetstagares lön kan beskattas i Finland från och med den första arbetsdagen eller när den hyrda arbetstagaren kommer från en stat med vilken Finland inte har något skatteavtal.

Den utländska arbetsgivaren ska alltid också till inkomstregistret lämna anmälningarna om de arbetstagare som är försäkrade i Finland. Om en arbetstagare delvis arbetar i Finland och delvis i utlandet under samma löneutbetalningsperiod, ska den utländska arbetsgivaren lämna information om hela inkomsten, dvs. också om den andel av arbetet som utförts utomlands. Mer information om anmälan till inkomstregistret finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

8.2 Arbetsgivaren har ett fast driftställe eller dess verkliga ledning utövas i Finland eller den har ansökt om registrering i arbetsgivarregistret

En utländsk arbetsgivare som i Finland har ett fast driftställe enligt 13a § i inkomstskattelagen jämställs med en finländsk arbetsgivare. Med finländska arbetsgivare jämställs också samfund vars verkliga ledning utövas i Finland. Ett företag som är jämställt med en finsk arbetsgivare införs i arbetsgivarregistret som en arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning om företaget under granskningsperioden regelbundet betalar lön till minst två löntagare eller till minst sex löntagare som inte arbetar samtidigt. I princip är granskningsperioden ett skatteår, men om företaget har ett fast driftställe i Finland under en kortare tid än detta, ses som granskningsperiod den tid då företaget har ett fast driftställe här.

En utländsk arbetsgivare som har ett fast driftställe i Finland eller vars verkliga ledning utövas i Finland har i regel samma skyldighet att ta ut skatt och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som en finländsk arbetsgivare. Arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållningen på löner den betalar till allmänt skattskyldiga arbetstagare och betala förskottsinnehållningen till Skatteförvaltningen. På de löner som arbetsgivaren betalar till begränsat skattskyldiga arbetstagare ska den ta ut källskatt om lönen har förvärvats i Finland. Lönen är inkomst från Finland när arbetstagaren har utfört löneperiodens arbete huvudsakligen i Finland (se kapitel 2.1). 

Även om arbetsgivaren inte har något fast driftställe eller dess verkliga ledning inte utövas i Finland, kan den frivilligt ansöka om registrering i arbetsgivarregistret. En utländsk arbetsgivare som frivilligt ansökt om registrering i arbetsgivarregistret betraktas inte som en i 10 § 4 punkten avsedd härvarande arbetsgivare om den saknar ett fast driftställe i Finland eller dess verkliga ledning inte utövas i Finland. En arbetsgivare som frivilligt ansökt om registrering i arbetsgivarregistret är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på lön som hen betalat till en allmänt skattskyldig arbetstagare. En arbetsgivare som frivilligt ansökt om registrering i arbetsgivarregistret är skyldig att ta ut källskatt endast på lön som betalats till en hyrd arbetstagare. En utländsk arbetsgivare som frivilligt registrerat sig i arbetsgivarregistret är inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om arbetsgivaren inte har ett fast driftställe i Finland och den verkliga ledningen inte utövas i Finland.  

En utländsk arbetsgivare måste lämna uppgifterna om de utbetalda lönerna till inkomstregistret. Anmälan ska lämnas om prestationer som betalats för arbete i Finland. En utländsk arbetsgivare som frivilligt har ansökt om registrering i arbetsgivarregistret eller som har ett fast driftställe i Finland behöver dock inte till inkomstregistret anmäla en lön som den betalat till en begränsat skattskyldig för arbete utomlands eller annars en inkomst som enligt 10 § i inkomstskattelagen inte har förvärvats i Finland. Arbetsgivaren ska likväl lämna anmälan ifall arbetstagaren är försäkrad i Finland. Däremot ska samfund vars verkliga ledning utövas i Finland lämna uppgifter till inkomstregistret också för lön som har betalats till en begränsat skattskyldig för arbete utomlands.

Exemplet inleds

Exempel 11: En utländsk arbetsgivare som har ett fast driftställe i Finland anställer en begränsat skattskyldig arbetstagare i Finland för fyra månader. För en begränsat skattskyldig är lönen inkomst från Finland, eftersom arbetet har utförts i Finland för en arbetsgivare som finns här. Arbetsgivaren ska ta ut källskatt på lönen och anmäla uppgifterna om lönen till inkomstregistret.

Exempel 12: En utländsk arbetsgivare som inte har ett fast driftställe i Finland och den verkliga ledningen utövas någon annanstans än i Finland har frivilligt ansökt om registrering i arbetsgivarregistret. Arbetsgivaren anställer en begränsat skattskyldig arbetstagare för att arbeta i Finland i fyra månader. Arbetstagaren är inte försäkrad i Finland. Arbetsgivaren är inte skyldig att ta ut källskatt på lönen eller anmäla uppgifter om lönen till inkomstregistret, eftersom löneinkomsten inte är inkomst från Finland.

Exemplet avslutas

Ytterligare information om att anmäla till inkomstregistret i anvisningen: Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

skattesakkunnig Heidi Helenius