Registrering av utlänningar som momsskyldiga i Finland

Har getts
11.11.2014
Diarienummer
A45/200/2014
Giltighet
Tills vidare
Bemyndigande
Lagen om skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
Registrering av utlänningar som momsskyldiga i Finland, 3.5.2011

Denna anvisning uppdateras för tillfället. Vid ingången av 2017 har det skett ändringar bland annat i deklareringen av skatter på eget initiativ. Läs mer om deklaration av skatter på eget initiativ.

I anvisningens avsnitt 3.2. har korrigerats informationen över blanketter som bifogas till etableringsanmälan och en länk till FODS:s webbplats.

Gränserna i euro för verksamhet i liten skala och skattelättnad i den nedre gränsen för skattskyldighet som tillämpas i mervärdesbeskattningen höjs den 1 januari 2016. I denna anvisning finns de gamla gränserna i euro. Den nedre gränsen för skattskyldighet höjs till 10 000 euro och den övre gränsen för skattelättnad vid den nedre gränsen för skattskyldighet höjs till 30 000 euro. Ytterligare information i anvisningen Lättnad vid den nedre gränsen för moms

En utländsk näringsidkare som bedriver verksamhet i Finland ska registrera sig som momsskyldig i de situationer som fastställs i denna anvisning. I denna anvisning redogörs för hur registreringen sker och vilka handlingar registreringen kräver.

Anvisningen har kompletterats med ett avsnitt om registreringsskyldigheterna i anslutning till ändringarna som gäller försäljning av bland annat elektroniska tjänster till konsumenter och som träder i kraft 2015. Anvisningens struktur har ändrats. I slutet av anvisningen har ett nytt avsnitt inkluderats. Detta innehåller information om vilka rättigheter och skyldigheter en utländsk näringsidkare har efter registrering som momsskyldig i Finland.

1 Allmänt

I momsbeskattningen avses med en utländsk näringsidkare en näringsidkare vars säte för den ekonomiska verksamheten finns utomlands. Samfundets säte för den ekonomiska verksamheten finns i den stat där sätet för den ekonomiska verksamheten enligt samfundets bolagsordning eller stadgar finns eller från vilket dess verksamhet i huvudsak bedrivs eller leds. En fysisk persons hemort finns utomlands, om han eller hon bor i något annat land än Finland och inte vistas här fortlöpande. Vistelsen betraktas i allmänhet som fortlöpande, om den pågår minst sex månader.

Momsen är en konsumtionsskatt som säljaren inkluderar i försäljningspriset på en vara eller en tjänst. I Finland ska moms betalas på försäljning av varor och tjänster som bedrivs i form av en affärsverksamhet. Också en utländsk näringsidkare som bedriver affärsverksamhet i Finland är momsskyldig. Förutom på försäljning betalas moms även på till exempel varuimport från områden utanför EU till Finland samt på gemenskapsinternt förvärv av varor eller EU-inköp av tjänster i Finland.

Gränsen för momsfri verksamhet i liten skala (räkenskapsperiodens omsättning är högst 8 500 euro) tillämpas inte på en utländsk näringsidkare som inte har ett fast driftställe i Finland.

1.1 Omvänd momsskyldighet

En momsskyldig ska på sin försäljning redovisa skatt till finska staten. I regel är en säljare av varan och tjänsten skyldig att betala moms. I de situationer som fastställs i mervärdesskattelagen (MomsL) kan även köparen vara momsskyldig. I dessa fall talar man om omvänd momsskyldighet. Den omvända momsskyldigheten i enlighet med 9 § i mervärdesskattelagen tillämpas när säljaren av varan eller tjänsten är en utländsk näringsidkare som inte har ett fast driftställe som deltar i försäljningen i Finland och inte ansökt om att bli momsskyldig i Finland. Dessutom förutsätts det att köparen är en momsskyldig näringsidkare i Finland.

I enlighet med den omvända momsskyldigheten betalas moms på den utländska näringsidkarens försäljning av en köpare som i Finland förts in i registret över momsskyldiga. Den utländska näringsidkaren ska i sin faktura till köparen nämna att omvänd momsskyldighet tillämpas till exempel med anteckningen "Omvänd momsskyldighet". Momsbeloppet eller skattesatsen antecknas inte i fakturan.

I Finland tillämpas omvänd momsskyldighet enligt vissa villkor även på försäljning av skattepliktigt investeringsguld, guldmaterial och halvfärdiga guldprodukter (MomsL 8 a §), försäljning av utsläppsrätter för växthusgaser (MomsL 8 b§) samt försäljning av byggtjänster (MomsL 8 c §). Den omvända momsskyldigheten inom byggbranschen behandlas i avsnitt 2.3.3 i anvisningen.

Läs mer om beskattning av investeringsguld (Skatteförvaltningens anvisning: Momsbeskattning av investeringsguld, guldmaterial och halvfärdiga guldprodukter), beskattning av handel med utsläppsrätter för växthusgaser(Skatteförvaltningens anvisning: Om beskattningen av handel med utsläppsrätter för växthusgaser) och den omvända momsskyldigheten inom byggbranschen(Skatteförvaltningens anvisning: Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen).

1.2. Fast driftställe

Om en utländsk näringsidkare i Finland har ett fast driftställe som deltar i försäljningen, är utlänningen momsskyldig för försäljning av varor och tjänster i Finland. I detta fall förs den utländska näringsidkaren in i registret över momsskyldiga på samma sätt som finländska näringsidkare, och för utlänningen gäller samma rättigheter, skyldigheter och övriga regler som för momsskyldiga i allmänhet i Finland.

1.2.1 Fast driftställe i momsbeskattningen

Ett fast driftställe i mervärdesskattelagen avser ett stadigvarande affärsställe, från vilket ett företag helt eller delvis bedriver affärsverksamhet. Med affärsställe avses till exempel en inrättning, lokal eller utrustning som används i företagets affärsverksamhet. Det kan handla om ett affärsställe även då ett företag endast förfogar över ett visst utrymme permanent. Affärsstället kan även finnas i ett annat företags lokaliteter.

Affärsstället ska vara stadigvarande, dvs. det ska finnas på ett specifikt geografiskt ställe. En inrättning, utrustning eller dylikt som utgör ett affärsställe behöver dock inte vara fast förankrat i marken. Ett företag anses ha ett fast driftställe till exempel då det i Finland säljer transporttjänster som följer en viss tidtabell och rutt.

Ett företag ska bedriva affärsverksamhet helt eller delvis från detta stadigvarande affärsställe för att affärsstället ska ses som ett fast driftställe. I praktiken förutsätts det att företaget har tillräckliga tekniska resurser till exempel för att utföra tjänsterna. Dessutom ska företaget ha personal eller andra personer som lyder under företagets bestämmanderätt i det land där det fasta driftstället finns och som sköter den verksamhet som bedrivs vid det fasta driftstället. Ett fast driftställe existerar även om verksamheten i hög grad är automatiserad, om det finns personal som upprätthåller, övervakar eller utför dylikt arbete med utrustningen i placeringsstaten.

Den verksamhet som bedrivs från ett stadigvarande affärsställe behöver inte vara oavbruten, så länge den är regelbunden. Uthyrning av fastigheter eller lös egendom och överlåtelse av nyttjanderätten till immateriella rättigheter bildar i sig inte ett fast driftställe.

Om de ovan nämnda förutsättningarna uppfylls, omfattar de fasta driftställena följande i momsbeskattningen:

  • platser där en rörelse har sitt säte, filialer, kontor, industriella anläggningar, verkstäder, butiker och köp- eller säljställen
  • gruvor, stenbrott, torvtäktsområden och andra liknande ställen där naturtillgångar tillvaratas
  • lager.

Byggnads- och installationsverksamhet

Vid byggnads- eller installationsverksamhet ses ett objekt där en entreprenad eller flera successiva entreprenader pågår över nio månader som ett fast driftställe. Det anses att ett fast driftställe bildas redan då verksamheten startar, och inte när tidsgränsen på nio månader överskrids.

Esimerkki: Det estniska byggbolaget A har två byggentreprenader i Finland 2014. Den första entreprenaden börjar 20.1.2014 och slutar 16.4.2014. Den andra entreprenaden börjar 14.4.2014 och slutar 24.11.2014. Byggentreprenaderna tar mer än nio månader (20.1–24.11.2014), och därför skapas för A ett fast driftställe i Finland från och med 20.1.2014, dvs. omedelbart då den första entreprenaden startar.

Lager

Huvudregeln är att överföringen av varor till ett lager som upprätthålls av en utländsk näringsidkare i Finland (konsignationslager) leder till att den utländska näringsidkaren blir skyldig att registrera sig antingen som deklarationsskyldig eller som momsskyldig i Finland. En registrering för gemenskapsinternt förvärv som deklarationsskyldig räcker, om den utländska näringsidkaren inte har egen personal eller personal som lyder under utlänningens bestämmanderätt i Finland och om utlänningen från lagret säljer varor enbart till företag som införts i registret över momsskyldiga i Finland (dvs. den omvända momsskyldigheten kan tillämpas på en utländsk näringsidkares försäljning).

Ett så kallat call off-lager utgör inte ett fast driftställe i Finland. Med ett call off-lager avses ett lager som upprätthålls av en köpare och finns i en köpares lokaler, varifrån varor levereras enbart till denna köpare. Förutsättningen är att köparen är momsskyldig i Finland. Överföring av varor till ett sådant lager leder inte till att en utländsk näringsidkare blir deklarations- eller registreringsskyldig i Finland.

Fast driftställe och momsskyldighet

Ett fast driftställe i Finland leder i sig inte till att en utländsk näringsidkare blir momsskyldig, utan en ytterligare förutsättning för momsskyldighet är att momspliktig verksamhet bedrivs från det fasta driftstället i Finland. Ett driftställe i Finland som inte deltar i försäljningen av varor eller tjänster betraktas inte som ett fast driftställe för en utländsk näringsidkare.

På motsvarande sätt leder en registrering som momsskyldig inte till att ett fast driftställe bildas i inkomstbeskattningen. I inkomstbeskattningen bildar enbart ett lager vanligen inte ett fast driftställe. Huruvida det i inkomstbeskattningen bildas ett fast driftställe avgörs separat utifrån bestämmelserna i skatteavtalen och reglerna i inkomstskattelagen.

Läs mer om internationella situationer i näringsbeskattningen(Skatteförvaltningens anvisning: Att inleda verksamhet i Finland).

1.2.2 Filial

En utländsk näringsidkare kan i Finland grunda en filial som ska föras in i handelsregistret. En utländsk näringsidkares filial i Finland är en del av ett utländskt samfund eller en utländsk stiftelse som i Finland bedriver fortlöpande affärs- eller yrkesverksamhet i det utländska samfundets eller den utländska stiftelsens namn och för dess räkning. En filial som har förts in i handelsregistret anses i regel då det gäller momsbeskattningen bilda ett fast driftställe i Finland, och filialen ska registreras som momsskyldig i Finland.

Det handelsregister som förs av Patent- och registerstyrelsen är ett officiellt och offentligt register över företag. Om en utländsk näringsidkare grundar en filial, ska en etableringsanmälan lämnas in till handelsregistret innan verksamheten påbörjas. Om det utländska samfundet eller den utländska stiftelsen som grundar filialen finns utanför EES-området, ska ett tillstånd för att grunda filialen sökas hos Patent- och registerstyrelsen. EES-området omfattar EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Läs mer om hur en filial grundas och anmäls till handelsregistret från webbsidor av Patent- och registerstyrelsen.

Om en utländsk näringsidkare börjar bedriva momspliktig affärsverksamhet från en filial som redan tidigare har förts in i handelsregistret, ska en ändringsanmälan om detta lämnas in till Skatteförvaltningen. För detta ändamål används blanketten för ändrings- och nedläggningsanmälan (Y4–Y6). Läs mer om blanketter för etableringsanmälan samt ändrings- och nedläggningsanmälan i avsnitt 3.2.

Patent- och registerstyrelsen handlägger ärenden i anknytning till grundande och registrering av en filial. Telefonnumret till Patent- och registerstyrelsens handelsregister är + 358 (0)29 509 5900.

2 Momsskyldighet

2.1 Anmälan som momsskyldig

På försäljning av varor och tjänster som bedrivs i form av affärsverksamhet i Finland ska moms betalas även i det fall då verksamheten bedrivs av en utlänning, men inte från ett fast driftställe i Finland. En utländsk näringsidkare ska anmäla sig till registret över momsskyldiga i Finland, om utlänningen är skyldig att betala skatt till finska staten. I avsnitten 2.1.1–2.1.3 behandlas situationer där en utländsk näringsidkare är momsskyldig i Finland.

2.1.1 Situationer där allmän omvänd momsskyldighet inte kan tillämpas

Moms på varor och tjänster som i Finland säljs av en utländsk näringsidkare betalar en momsskyldig köpare enligt den omvända momsskyldigheten, om

  • den utländska näringsidkaren inte har ett fast driftställe som deltar i försäljningen i Finland och
  •  den utländska näringsidkaren inte har ansökt om att bli momsskyldig i Finland.

Skatt betalas inte, om finska staten är köparen.

I följande situationer tillämpas dock inte allmän omvänd momsskyldighet, och en utländsk säljare är alltid skyldig att anmäla sig som momsskyldig i Finland:

  1. även köparen är en utlänning som inte har ett fast driftställe i Finland och inte har förts in som momsskyldig i registret över momsskyldiga (ett undantag är försäljning av en byggtjänst mellan två utländska näringsidkare, se avsnitt 2.3.3).
  2. köparen är en privatperson
  3. det är fråga om distansförsäljning från ett annat EU-land till privatpersoner eller jämförbara köpare i Finland (se närmare avsnitt 2.1.3).
  4. det är fråga om persontransporttjänster
  5. det är fråga om överlåtelse av en rätt för tillträde till ett undervisnings-, vetenskaps-, kultur-, nöjes- eller sportevenemang, en mässa, en utställning eller något annat motsvarande evenemang som ordnas i Finland samt en tjänst som har direkt anknytning till tillträdet.

Exempel:

  1. Det franska bolaget A har inte förts in i registret över momsskyldiga i Finland. A köper en vara från bolaget B och säljer denna vidare i Finland till det svenska bolaget C som inte är momsskyldigt i Finland. A kan inte tillämpa omvänd momsskyldighet på försäljningen av varan till C eftersom köparen C inte är momsskyldig i Finland. Det franska bolaget A ska anmäla sig till registret över momsskyldiga i Finland och sälja varan inklusive finsk moms till C.
  2. Det estniska byggföretaget A säljer i Finland måleritjänster till privatperson B. B är en privatperson, och därför kan omvänd momsskyldighet inte tillämpas. A ska anmäla sig till registret över momsskyldiga i Finland och sälja tjänsten inklusive finsk moms till B.
  3. Det belgiska bolaget A ordnar i Finland ett seminarium till vilket bolaget säljer inträdesbiljetter. Seminariet ordnas i Finland, och därför ska A anmäla sig som momsskyldigt i Finland och sälja inträdesbiljetterna inklusive finsk moms.

2.1.2 Utländsk näringsidkare som i Finland bedriver verksamhet som omfattas av nollskattesatsen

Verksamhet som omfattas av nollskattesats avser sådan momsfri försäljning av varor och tjänster där den moms som har inkluderats i anskaffningarna för försäljningen är avdragsgill. Om en utländsk näringsidkare vill få tillbaka den moms som ingår i anskaffningarna som hänför sig till sådan försäljning i Finland som omfattas av nollskattesatsen, måste näringsidkaren registrera sig som momsskyldig i Finland. Näringsidkaren har inte rätt att få tillbaka momsen enligt systemet med återbäring av moms till utländsk näringsidkare (så kallad återbäring till utlänningar).

Till exempel i gemenskapsintern försäljning (se avsnitt 2.3.1) och exportförsäljning är det fråga om försäljning som omfattas av nollskattesatsen. Övriga fall som omfattas av nollskattesatsen är:

  • försäljning, uthyrning och befraktning av momsfria fartyg samt arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg (MomsL 58 §)
  • försäljning av guld till centralbanken (MomsL 59 § 4 punkten)
  • varu- och tjänsteförsäljningar som hör till den internationella handeln (MomsL 70–72 §)

I dessa fall registreras den utländska näringsidkaren som momsskyldig på anmälan, varför något ombud inte behövs (se närmare om ombud i avsnitt 3.3).

Exempel: Det norska bolaget A säljer tjänster som omfattar reparationer av isbrytarmotorer i Finland. För reparationsservicen köper A reservdelar i Finland. En isbrytare är ett sådant momsfritt fartyg som avses i mervärdesskattelagen, och därför utgör försäljningen av reparationsservicen försäljning som omfattas av nollskattesatsen. Om A vill räkna momsen som ingår i reservdelarna till godo, måste A anmäla sig till registret över momsskyldiga för affärsverksamhet i Finland.

Ett undantag från det ovan nämnda utgör den utländska näringsidkarens i Finland bedrivna försäljning av transporttjänster och stödtjänster till dessa som omfattas av nollskattesatsen (MomsL 71, 72 d och 72 h §).  Utländska näringsidkare som i Finland enbart bedriver denna typ av försäljning som omfattas av nollskattesatsen har rätt till återbäring av moms till utlänningar. I dessa situationer behöver således inte en utländsk näringsidkare anmäla sig till registret över momsskyldiga i Finland för att kunna räkna den moms till godo som ingår i anskaffningar som har gjorts i Finland.

Läs mer om återbäring av mervärdesskatt till en näringsidkare som är etablerad i ett annat EU-land (Skatteförvaltningens anvisning: Återbäring av mervärdesskatt till en näringsidkare som är etablerad i ett annat EU-land) och en näringsidkare som är etablerad utanför EU (Skatteförvaltningens anvisning: Återbäring av mervärdesskatt till en näringsidkare som är etablerad utanför EU).

2.1.3 Distansförsäljning

Med distansförsäljning avses varuförsäljning inom EU:s inre marknad där säljaren ser till att varorna transporteras till destinationen till privatpersoner eller jämförbara icke-skattskyldiga personer (till exempel postorderförsäljning). När en privatperson köper varor från ett annat land ska moms på försäljningen i regel betalas i säljarens land enligt principen om ursprungsland. I situationer med distansförsäljning beskattas dock försäljningen i destinationslandet för transporten, om försäljningsbeloppet överskrider den gräns som har fastställts av det aktuella landet. I Finland är gränsen 35 000 euro exklusive moms. En näringsidkare som bedriver distansförsäljning ska anmäla sig till registret över momsskyldiga i Finland när distansförsäljningen till Finland överskrider denna gräns under ett kalenderår.

I syfte att undvika begäran om tilläggsuppgifter är det bra om den som anmäler sig som momsskyldig för distansförsäljning i tilläggsuppgifterna i blanketten anger när distansförsäljningarna kommer att överskrida den gräns som har fastställts i Finland.

Läs mer om momsbeskattning av distansförsäljning (Skatteförvaltningens anvisning: Mervärdesskattebestämmelser om distansförsäljning i Finland).

2.2 Att ansöka om momsskyldighet

En utländsk näringsidkare som inte har ett fast driftställe i Finland kan frivilligt ansöka om att bli momsskyldig för den verksamhet som bedrivs i Finland. En utländsk näringsidkare kan ansöka om momsskyldighet till exempel i situationer där köparen i annat fall vore momsskyldig för den försäljning utlänningen bedriver i Finland enligt den omvända momsskyldigheten.

Om en utländsk näringsidkare inte har sitt säte för den ekonomiska verksamheten eller ett fast driftställe i ett EU-land, krävs det för att ansökan ska godkännas att näringsidkaren har ett ombud som har godkänts av Skatteförvaltningen och som har sin hemort i Finland. Ombudet sköter de administrativa skyldigheter som momsskyldigheten ger upphov till (se närmare om ombudet i avsnitt 3.3). Skatteförvaltningen kan dessutom kräva att en säkerhet sätts upp för betalningen av skatten. Säkerheten utgörs i allmänhet av en bankgaranti.

Skatteförvaltningen antecknar sökanden i registret tidigast från och med den dag då ansökan har inkommit till Skatteförvaltningen. Från och med registreringsdagen har sökanden samma skyldigheter och rättigheter som andra momsskyldiga. Den som har ansökt om momsskyldighet kan även välja att avsluta sin momsskyldighet genom att anmäla detta med blanketten för ändrings- och nedläggningsanmälan. Skatteförvaltningen avför den som har lämnat in anmälan ur registret över momsskyldiga från och med den dag då anmälan har anlänt till Skatteförvaltningen. Anmälan anses ha inkommit till Skatteförvaltningen den dag då den har stämplats eller registrerats som inkommen till något av Skatteförvaltningens verksamhetsställen, Patent- och registerstyrelsen, NTM-centralen eller företagsdatasystemets postlåda.

Upplåtelse av fastighet

En upplåtelse av en fastighet, dvs. långtidsuthyrning, är momsfri. Hyresvärden eller fastighetsägaren har dock rätt att frivilligt ansöka om momsskyldighet för upplåtelse av en fastighet. Denna rätt har också en utländsk hyresvärd eller fastighetsägare.

Läs mer om upplåtelse av en fastighet (Skatteförvaltningens anvisning: Ansökan om skattskyldighet för mervärdesskatt vid upplåtelse av fastighet).

Distansförsäljning

Också den ovan nämnda distansförsäljaren (avsnitt 2.1.3) kan frivilligt ansöka om momsskyldighet i Finland, även om distansförsäljningarna inte överskrider den undre gränsen som har fastställts för registrering i Finland (= distansförsäljningarna har under både kalenderåret och året innan uppgått till högst 35 000 euro). Registreringen förutsätter att näringsidkaren väljer Finland som beskattningsland för distansförsäljningen till Finland.

2.3 Deklarationsskyldighet

En deklarationsskyldig näringsidkare ska i Finland fullgöra sin deklarationsskyldighet, dvs. lämna in en periodskattedeklaration och i vissa fall även sammandragsdeklarationer. I annat fall behandlas näringsidkaren som en icke-skattskyldig utlänning. Till exempel den omvända momsskyldigheten som avses i MomsL 9 § kan tillämpas, och då sker den deklarationsskyldiga utländska näringsidkarens försäljning till en i Finland momsskyldig köpare exklusive moms.

En utländsk näringsidkare är deklarationsskyldig i Finland även i det fall att utlänningen inte har ansökt om momsskyldighet i Finland, om utlänningen

  • bedriver gemenskapsintern försäljning i Finland
  • gör gemenskapsinterna förvärv i Finland
  • är momsskyldig i egenskap av köpare av byggtjänster i Finland.

I dessa situationer ska en utländsk näringsidkare anmäla sig till registret över momsskyldig som deklarationsskyldig. Om den utländska näringsidkaren även har annan affärsverksamhet i Finland, räcker det inte med enbart deklarationsskyldighet, utan utlänningen ska registrera sig som momsskyldig.

Deklarationsskyldiga och andra momsskyldiga behandlas delvis på olika sätt. Därför är det viktigt att den som lämnar in etablerings- eller ändringsanmälan meddelar huruvida han vill registrera sig normalt som momsskyldig eller enbart som deklarationsskyldig för gemenskapsinterna försäljningar eller förvärv eller för köp av byggtjänster. Man anmäler sig som deklarationsskyldig genom att i punkten "Utländsk näringsidkare anmäler sig som momsskyldig" i blanketten för etableringsanmälan eller blanketten för ändrings- eller nedläggningsanmälan kryssa för alternativet "endast deklarationsskyldig".

Förutsättningen för att det gemenskapsinterna förvärvet och den gemenskapsinterna försäljningen är momsfri samt att avdrag får göras för momsen som betalas för byggtjänst är att deklarationsskyldigheten har fullgjorts

2.3.1 En utländsk näringsidkare som bedriver gemenskapsintern försäljning i Finland

Med gemenskapsintern försäljning avses försäljning av lös egendom, om säljaren, köparen eller någon annan för deras räkning transporterar ett föremål från ett EU-land till köparen i ett annat EU-land.  Den gemenskapsinterna försäljningen utgör försäljning som omfattas av nollskattesatsen. Om en utländsk näringsidkare bedriver gemenskapsintern försäljning i Finland, är utlänningen alltid deklarationsskyldig i Finland.

Om en utländsk näringsidkare önskar återbäring av moms som ingått i avdragsgilla anskaffningar i anslutning till gemenskapsinterna försäljningar i Finland, räcker inte enbart deklarationsskyldighet, utan näringsidkaren måste registrera sig som momsskyldig i Finland. I detta fall har näringsidkaren således inte rätt att utnyttja förfarandet som avser återbäring av moms till utlänningar. I dessa fall registreras den utländska näringsidkaren som momsskyldig på anmälan, varför något ombud inte behövs.

MomsL 94 b § innehåller föreskrifter om momsfri varuimport. En förutsättning för momsfri import är att varuförsäljningen i form av gemenskapsintern försäljning är momsfri. Dessutom förutsätts det att importtransporten avslutas i ett annat EU-land och att importören är en näringsidkare som registrerat sig som momsskyldig i Finland. Om samtliga av dessa förutsättningar uppfylls, är varuimporten i enlighet med MomsL 94 b § momsfri.

Läs mer om momsfri varuimport i enlighet med MomsL 94 b § (Skatteförvaltningens anvisning: Skyldighet att inlämna deklaration till Skatteförvaltningen i fall där 94 b § i mervärdesskattelagen har tillämpats på import av vara).

2.3.2 En utländsk näringsidkare som gör gemenskapsinterna förvärv i Finland

Med ett gemenskapsinternt varuförvärv avses ett förvärv mot vederlag av äganderätten till ett löst föremål, om säljaren, köparen eller någon annan för deras räkning transporterar föremålet till köparen från ett EU-land till ett annat EU-land. När en utländsk näringsidkare har sådana gemenskapsinterna förvärv i Finland som ansluter sig till inköp eller överföring av varor, ska näringsidkaren registrera sig som deklarationsskyldig i Finland.

På en sådan näringsidkares försäljningar i Finland som gör gemenskapsinterna förvärv i Finland tillämpas dock i allmänhet den omvända momsskyldigheten. Detta är möjligt till exempel då varan i Finland säljs vidare till ett finskt momsskyldigt företag.

Den som gör gemenskapsinterna förvärv och är deklarationsskyldig har rätt att enligt systemet med återbäring till utländsk näringsidkare få tillbaka den moms som ingått i de förvärv som skett i Finland.

Exempel: Det tyska bolaget A köper en pappersmaskin från det svenska bolaget B, och maskinen levereras från Sverige till Finland. A gör således ett gemenskapsinternt förvärv i Finland. För detta måste A registrera sig som deklarationsskyldig i Finland. A säljer pappersmaskinen vidare till det i Finland momsskyldiga bolaget C med tillämpning av den omvända momsskyldigheten. Om A i Finland gör förvärv som inkluderar moms (till exempel köper reservdelar för en pappersmaskin, och dessa levereras till C), har A rätt till återbäring av moms som ingår i förvärven i form av återbäring av moms till utlänningar.

Trots att omvänd momsskyldighet tillämpas på försäljning som i Finland bedrivs av en utländsk näringsidkare som gör gemenskapsinterna förvärv i Finland, har utlänningen även en möjlighet att frivilligt ansöka om momsskyldighet i Finland.

2.3.3 En utländsk näringsidkare som bedriver byggverksamhet i Finland

På byggtjänster samt anslutande uthyrning av arbetskraft som avses i mervärdesskattelagen tillämpas omvänd momsskyldighet. Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen ska enligt 8 c § i MomsL tillämpas när följande två förutsättningar uppfylls:

  1. tjänsten utgör en byggtjänst eller uthyrning av arbetskraft för en byggtjänst.
  2. köparen är en näringsidkare som i samband med sin verksamhet på annat sätt än tillfälligt säljer byggtjänster eller hyr ut arbetskraft för byggtjänster.

Byggtjänsterna utgör byggnads- och reparationsarbeten på fastigheter samt överlåtelse av varor som installeras i samband med arbetet. Vid en bedömning av verksamhetens tillfälliga karaktär beaktas köparens hela verksamhet och inte enbart verksamheten i Finland.

En utländsk näringsidkare som säljer byggtjänster

När en utländsk näringsidkare i Finland säljer byggtjänster till en finsk näringsidkare tillämpas i enlighet med 9 § i mervärdesskattelagen den allmänna omvända momsskyldigheten på försäljningen. I detta fall är den finska köparen skattskyldig oavsett om köparen i sin verksamhet säljer byggtjänster på annat sätt än tillfälligt. En utländsk näringsidkare som har ett fast driftställe eller har registrerats som momsskyldig i Finland jämställs med en finsk näringsidkare.

Om en utländsk näringsidkare säljer byggtjänster till en annan utländsk näringsidkare, kan den omvända momsskyldigheten i enlighet med mervärdesskattelagen inte tillämpas. I detta fall bör den utländska säljaren registrera sig som momsskyldig. Försäljning av byggtjänster mellan två utländska näringsidkare utgör dock ett undantag från denna huvudregel.

I en försäljning av byggtjänster mellan två utländska näringsidkare är köparen alltid den skattskyldige, om köparen är en näringsidkare som i sin verksamhet säljer byggtjänster på annat sätt än tillfälligt. Köparen ska således registrera sig som deklarationsskyldig i Finland för köp av byggtjänster. Om en utländsk köpare inte uppfyller förutsättningarna (= inte bedriver försäljning av byggtjänster), är säljaren skattskyldig och blir tvungen att registrera sig som momsskyldig i Finland.

En utländsk näringsidkare som köper byggtjänster

På försäljning av byggtjänster tillämpas byggbranschens omvända momsskyldighet, om den som köper tjänsten är en utländsk näringsidkare som i sin verksamhet säljer byggtjänster på något annat sätt än tillfälligt. Om den utländska köparen inte har ett fast driftställe i Finland och inte ansökt om att bli momsskyldig i Finland, ska denne registrera sig som deklarationsskyldig för köp av byggtjänster och lämna periodskattedeklarationer till Skatteförvaltningen i Finland.

I periodskattedeklarationen ges bara de uppgifter som gäller byggtjänster. Till exempel i periodskattedeklarationens avdrag anmäls endast moms på förvärv som gäller byggtjänster. Den utländska köparen kan få tillbaka de skatter som ingått i andra förvärv som gjorts i Finland i form av en återbäring av moms till utlänningar, om villkoren för detta i övrigt uppfylls.

Exempel:

  1. Det estniska byggföretaget A säljer i Finland byggtjänster till den finska näringsidkaren B. På A:s försäljning tillämpas den allmänna omvända momsskyldigheten, och den finska köparen B är momsskyldig oavsett om B säljer byggtjänster på något annat sätt än tillfälligt. På försäljningen ger A en faktura som innehåller en anteckning om att omvänd momsskyldighet tillämpas.
  2. Det svenska byggföretaget A säljer i Finland byggtjänster till det estniska byggföretaget B. Ingendera har anmält sig som momsskyldig eller ansökt om momsskyldighet i Finland. I sin verksamhet säljer B byggtjänster på annat sätt än tillfälligt, och därför kan byggbranschens omvända momsskyldighet tillämpas på försäljningen av byggtjänster. B ska anmäla sig som deklarationsskyldig för köp av byggtjänster. Köparen B är momsskyldig för de byggtjänster som sålts av A.

En utländsk näringsidkare som i Finland anmält sig som deklarationsskyldig för köp av byggtjänster kan även välja att ansöka om momsskyldighet. På de byggtjänster som sålts av en utländsk näringsidkare som i Finland ansökt om momsskyldighet tillämpas byggbranschens omvända momsskyldighet, om köparen är en näringsidkare som på något annat sätt än tillfälligt säljer byggtjänster.

Läs mer om byggbranschens omvända momsskyldighet (Skatteförvaltningens anvisning: Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen) samt omifyllande av periodskattedeklaration.

2.4 Den särskilda ordningen för moms från och med 1.1.2015

Bestämmelserna om försäljningslandet avgör vilken stat som har rätt att beskatta försäljningen. Bestämmelserna om försäljningsland i fråga om teletjänster, radio- och televisionssändningar (nedan sändningstjänster) och elektroniska tjänster ändras 1.1.2015.

Enligt bestämmelserna som träder i kraft i början av 2015 bestäms försäljningslandet enligt köparens etableringsort, om teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster säljs till andra köpare än näringsidkare (=konsumenter). Köparen ska således i fråga om försäljning av dessa tjänster registrera sig som momsskyldig i köparens medlemsstat till exempel när säljaren och köparen finns i olika EU-länder.

Alternativt kan säljaren välja att använda den nya särskilda ordningen för moms för att sköta skyldigheterna. En säljare som använder den särskilda ordningen sköter sina deklarations- och betalningsskyldigheter i fråga om moms till samtliga konsumtionsmedlemsstater via identifieringsmedlemsstaten. Identifieringsmedlemsstaten förmedlar deklarationsuppgifterna samt betalningarna till konsumtionsmedlemsstaterna.

Trots att det är frivilligt att registrera sig i den särskilda ordningen, ska företaget efter registreringen använda ordningen för samtliga försäljningar av ovan nämnda tjänster.

Vem kan använda ordningen?

Den nya särskilda ordningen kan valfritt användas av momsskyldiga företag

  • som säljer tjänster som omfattas av ordningen
  • till andra än näringsidkare (= konsumenter)
  • i ett EU-land där företaget inte har något säte för den ekonomiska verksamheten eller fast driftställe.

Den särskilda ordningen har två olika användargrupper: näringsidkare som är etablerade i EU-länder och näringsidkare som är etablerade utanför EU.

  1. Som en näringsidkare som är etablerad i ett EU-land kan ett företag eller ett samfund som har sitt säte för den ekonomiska verksamheten eller ett fast driftställe inom EU registrera sig i ordningen.
  2. Som en näringsidkare som är etablerad utanför EU kan ett företag eller ett samfund som inte har sitt säte för den ekonomiska verksamheten eller ett fast driftställe inom EU och som inte på något annat sätt är skyldig att registrera sig som skattskyldig i ett EU-land (och inte frivilligt har registrerat sig) registrera sig i ordningen.

För dessa två användargrupper gäller delvis olika regler.

Hur registrerar man sig i ordningen?

När Finland är identifieringsmedlemsstat görs registreringsanmälan elektroniskt i servicetjänsten för den särskilda ordningen för moms. I regel införs en näringsidkare i registret från och med början av det kvartal som följer på inlämnandet av registreringsanmälan. Till exempel om ett företag lämnar in en registreringsanmälan 15.2.2016, införs det i registret fr.o.m. 1.4.2016.

Registreringsanmälan i den särskilda ordningen kan lämnas in redan från och med 1.10.2014.

Om skyldigheterna i anslutning till systemet försummas, kan detta leda till ett avförande ur ordningen och en karenstid, under vilken det inte är möjligt att på nytt registrera sig som användare av den särskilda ordningen. Det är också frivilligt att avsluta användningen av ordningen.

Läs mer om den nya särskilda ordningen för moms (Skatteförvaltningens anvisningar: Den särskilda ordningen för mervärdesskatt och Mervärdesbeskattning av teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster).

Mer information om den särskilda ordningen kan även begäras från Skatteförvaltningens servicenummer +358 (0)29 497 015 (momsbeskattning).

3 Registrering

3.1 Kontaktuppgifter för verksamhetsställena som svarar för registreringen och övervakningen

Registreringen av utländska samfund och övervakningen av momsbeskattningen sköts av Nylands företagsskattebyrå. I fråga om personbolag, sammanslutningar och enskilda näringsidkare sköts dessa uppgifter av Huvudstadsregionens skattebyrå.

Kontaktuppgifter:

Nylands företagsskattebyrå
Kundtjänst: Alexandersgatan 9, 4. vån, Helsingfors (Kluuvi)
Postadress: PB 30, 00052 SKATT

Huvudstadsregionens skattebyrå
Kundtjänst: Alexandersgatan 9, 4. vån, Helsingfors (Kluuvi)
Postadress: PB 400, 00052 SKATT

Skatteförvaltningens servicenummer i frågor som gäller momsbeskattningen: +358 (0)29 497 015.

3.2 Handlingar som ska lämnas in till Skatteförvaltningen

Blanketterna för etableringsanmälan samt ändrings- och nedläggningsanmälan

Patent- och registerstyrelsen och Skatteförvaltningen upprätthåller tillsammans Företags- och organisationsdatasystemet (FODS). Genom systemet kan uppgifter lämnas till båda myndigheterna i en enda anmälan antingen med blanketten för etableringsanmälan (blanketterna Y1–Y3) eller med blanketten för ändrings- och nedläggningsanmälan (blanketterna Y4–Y6).

De olika bolagsformerna har egna blanketter. Den som lämnar in en anmälan väljer rätt Y-blankett enligt sin bolagsform. Blanketterna kan hämtas på FODS:s webbplats. Blanketterna fås också från Skatteförvaltningens verksamhetsställen, Patent- och registerstyrelsen och NTM-centralerna.

Också en beskrivning av den affärsverksamhet som bedrivs ska alltid fogas till blanketten för etableringsanmälan. Beroende på bolagsformen ges beskrivningen

a) i bilaga 6204: Registrering av utländskt företag (Bilaga till blanketter Y1 och Y2) eller

b) i bilaga 6206: Registrering av utländskt företag (Bilaga till blankett Y3).

I tillämpliga situationer ska bilaga 6204 eller 6206 även lämnas in som bilaga till blanketterna för ändrings- och nedläggningsanmälan. Bilageblanketter finns på FODS:s webbplats såsom de Y-blanketterna.

Den som anmäler sig som momsskyldig eller ansöker om momsskyldighet samt en deklarationsskyldig ska innan verksamheten inleds lämna in följande handlingar till Skatteförvaltningen:

  1. En etableringsanmälan (Y1, Y2 eller Y3) och en eventuell fullmakt för undertecknande av denna samt bilaga 6204 eller 6206 (beroende på bolagsform).
  2. Ett utländskt utdrag som motsvarar handelsregisterutdraget och av vilket framgår företagets namn, säte, verksamhetsområde, redovisningsperiod samt firmateckningsrättigheterna.
  3. Bolagsordning, bolagsavtal eller andra motsvarande stadgar eller en vidimerad kopia av dessa.

Om Skatteförvaltningen har tillställts det utländska utdrag som motsvarar ett handelsregisterutdrag som avses i punkt 2, behöver handlingarna som nämns i punkt 3 inte lämnas in. Om en handling på ett främmande språk fogas till anmälan, bifogas även en översättning av denna till finska eller svenska.

Om den som ansöker om momsskyldighet inte har sitt säte eller något fast driftställe i ett EU-land, ska dessutom de handlingar gällande ombud som nämns i avsnitt 3.3 lämnas in.

Handlingarna ska undertecknas på behörigt sätt, och undertecknaren ska ha näringsidkarens (eller i det fall att en befullmäktigad undertecknar handlingar, den befullmäktigades) firmateckningsrätt.

Var ska handlingarna lämnas in?

Blanketterna och de övriga handlingarna sänds per post till adressen:

PRS - SKATTEFÖRVALTNINGEN
Företagsdatasystemet
PB 2000
00231 HELSINGFORS

Alternativt kan blanketterna och de övriga handlingarna sändas till något av Skatteförvaltningens verksamhetsställen, Patent- och registerstyrelsen eller en NTM-central.

Distansförsäljningar

Om en utlänning i Finland ansöker om skattskyldighet för distansförsäljning, ska han förutom de ovan nämnda handlingarna också lämna in en kopia av ansökan eller ett beslut från avgångslandets myndighet om att distansförsäljningen beskattas i Finland i stället för i avgångslandet.

3.3 Ombud

Om en utländsk näringsidkare inte har sitt säte för den ekonomiska verksamheten eller ett fast driftställe i ett EU-land, förutsätter ansökan om att bli momsskyldig att ett ombud utnämns. Ombudet ska ha sin hemort i Finland. Ombudet ska dessutom vara godkänt av Skatteförvaltningen. För att bli godkänt ska ombudet ha tillräcklig kompetens och sakkunskap för uppgiften. Ett ombud måste i regel vara infört i handelsregistret. Privatpersoner godkänns som ombud endast i undantagsfall.

Den som ansöker om att bli momsskyldig ska för utnämnandet av ombud till Skatteförvaltningen inlämna utöver de under punkt 3.2. uppräknade handlingarna även följande handlingar:

  1. Det finska ombudets förbindelse att verka som ombud enligt mervärdesskattelagen, om etableringsanmälan är undertecknad av den utländska näringsidkaren.
  2. I regelrätt ordning av den utländska näringsidkaren utfärdad uttrycklig fullmakt för ombudet att verka som ombud som avses i mervärdesskattelagen samt en översättning av fullmakten till finska eller svenska. Enligt fullmakten har ombudet rätt att bland annat underteckna deklarationer som förutsätts i mervärdesskattelagen.
  3. Ombudets namn, FO-nummer och kontaktuppgifter. Utredning av förmågan att sköta uppgifterna som ombud enligt mervärdesskattelagen, om ombudet i sin egen verksamhet verkar inom någon annan än bokföringsbranschen.

Ombudet svarar för att de administrativa skyldigheter en utländsk momsskyldig som på ansökan blivit momsskyldig har mot de finska myndigheterna fullgörs. En förutsättning för att bli godkänd som ombud är vanligen att ombudet själv kommer att sköta den momsskyldiges bokföringsuppgifter e.d. uppgifter.

Ombudet ska över den utländska näringsidkarens affärsverksamhet i Finland föra en sådan bokföring att samtliga omständigheter som har betydelse för att kunna fastställa skatten på ett tillförlitligt sätt framgår. Bokföringsmaterialet ska bevaras i Finland under den tid som föreskrivs i bokföringslagen.

Ombudet ska på uppmaning av Skatteförvaltningen visa upp huvudmannens bokföringsmaterial för granskning. Ombudet svarar inte för betalningen av moms som har påförts den utländska näringsidkaren.

Ombudet kan bytas genom att skicka en förhandsanmälan till Skatteförvaltningen och om det nya ombudet lämna in de handlingar som nämns ovan. Också det nya ombudet ska godkännas av Skatteförvaltningen. Om näringsidkaren själv eller ombudet självt har meddelat att han slutar som ombud, men näringsidkaren trots uppmaning inte utsett ett nytt ombud som Skatteförvaltningen godkänner, anser Skatteförvaltningen näringsidkarens momsskyldighet vara avslutad.

4 Den momsskyldiges rättigheter och skyldigheter

När en utländsk näringsidkare har registrerat sig som momsskyldig sänder Skatteförvaltningen näringsidkaren ett meddelande om införandet i registret samt anvisningar om deklarationer och betalningar. Momsdeklarationen och -betalningen ska dock skötas på näringsidkarens eget initiativ.

Den utländska näringsidkaren får ett FO-nummer (företags- och organisationsnummer) när etableringsanmälan registreras i företags- och organisationsdatasystemet. FO-numret identifierar näringsidkarna, men av detta kan man inte direkt avgöra huruvida näringsidkaren har registrerat sig till exempel som momsskyldig.

I företags- och organisationsdatasystemets informationstjänst kan man kontrollera huruvida näringsidkarens registrering har trätt i kraft.

FO-numret ska antecknas på order-, offert- och fakturablanketter samt andra handlingar som anknyter till näringsverksamheten. Om en utländsk näringsidkare som har registrerat sig som momsskyldig bedriver EU-handel där det krävs ett momsnummer, bildar näringsidkaren själv detta utifrån sitt FO-nummer. Momsnumret består av landskoden FI och en nummerserie som är den samma som FO-numret utan strecket mellan den näst sista och sista siffran. Om FO-numret till exempel är 1234567-8, blir momsnumret FI12345678.

Deklaration och betalning av skatt

När affärsverksamheten har påbörjats ska den momsskyldige näringsidkaren för varje redovisningsmånad deklarera och redovisa skatten på en skattepliktig affärstransaktion till finska staten. Från denna redovisning har man dock rätt att göra avdrag för moms som ingått i anskaffningar som gjorts för denna verksamhet. En momsskyldig köpare får även dra av den skatt som betalas enligt den omvända momsskyldigheten. En förutsättning för avdragsrätten är att varan eller tjänsten används i den skattskyldiges skattepliktiga affärsverksamhet. Moms på varor och tjänster som har köpts för ägarnas eller personalens privata bruk eller som omfattas av avdragsbegränsningarna får inte dras av.

Gränsen för momsfri verksamhet i liten skala (räkenskapsperiodens omsättning är högst 8 500 euro) tillämpas inte för en utländsk näringsidkare som inte har ett fast driftställe i Finland.

Momsen deklareras i en periodskattedeklaration. Periodskattedeklarationen lämnas in elektroniskt. Periodskattedeklarationen kan även lämnas in i pappersform, men sista inlämningsdatum för en pappersdeklaration är fem dagar tidigare än för en elektronisk deklaration. Periodskattedeklarationen ska alltid lämnas in, även om ingen verksamhet bedrivits under redovisningsmånaden.

Ta del av periodskattedeklarationsblanketten (4001) och anvisningarna för ifyllande av blanketten.

Den elektroniska periodskattedeklarationen lämnas in på den webbaserade Skattekonto-tjänsten. Skattekontot är en sammanfattning av de skatter på eget initiativ som har deklarerats och betalats av den skattskyldige. Näringsidkarens eget skattekonto tas i bruk när företaget lämnar in sin första periodskattedeklaration eller när företaget använder skattekontoreferensen vid betalning av skatt. Skatteförvaltningen ger näringsidkaren skattekontoreferensen efter registreringen av etableringsanmälan.

.

Användningen av tjänsten Skattekonto kräver en identifiering med en Katso-kod. Katso-identifieringen är ett sätt att identifiera sig i myndigheternas elektroniska tjänster som Skatteförvaltningen har skapat och tillhandahåller för företag. Katso-koderna är avgiftsfria. Koderna, användningen av dessa och uppgifterna i anslutning till koderna kan administreras i Katso-tjänsten. Katso-tjänsten finns på adressen yritys.tunnistus.fi/sv.jsp. En Katso-kod ställs till förfogande för en person som enligt handelsregisterutdraget har rätt att verka för ett företag (firmateckningsrätt).

Läs mer om deklaration och betalning av moms.

Fakturauppgifter

Säljarens skyldighet att ställa ut fakturor har reglerats på ett uttömmande sätt i mervärdesskattelagen. Fakturorna ska innehålla de uppgifter som anges i mervärdesskattelagen. Läs mer om fakturauppgifterna (Skatteförvaltningens anvisning: Faktureringskraven vid mervärdesbeskattningen). Anvisningen innehåller information om till exempel vilka uppgifter fakturan ska innehålla i olika situationer.

Ändringar i och nedläggning av verksamheten

Ändringar i uppgifter som har getts i etableringsanmälan ska anmälas till Skatteförvaltningen i blanketten för ändringsanmälan. När affärsverksamheten läggs ned ska näringsidkaren lämna in en nedläggningsanmälan till Skatteförvaltningen. Utifrån nedläggningsanmälan antecknas affärsverksamheten som avslutad. Skattedeklarationsskyldigheten upphör dock först efter att näringsidkaren avförs ur registret.

Var får man mer information?

På skatt.fi finns samtliga Skatteförvaltningens blanketter och anvisningar i anslutning till momsbeskattning. I frågor som gäller momsbeskattning får man råd även på Skatteförvaltningens servicenummer +358 (0)29 497 015.


Päivi Taipalus ledande skattesakkunnig

Annukka Poikkeus byråchef