Köp av natura- och personalförmåner med riktade betalmedel

Har getts
21.12.2017
Diarienummer
A264/200/2017
Giltighet
21.12.2017 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
A26/200/2013

Skattemässiga förmåner anknyter ofta till natura- och personalförmåner som en arbetsgivare tillhandahåller arbetstagarna. En fördelaktig beskattning kan ordnas exempelvis med så kallade riktade betalmedel.

I denna anvisning behandlas de förutsättningar som betalmedlet ska uppfylla för att man ska få skatteförmånerna. Den tidigare anvisningen med samma namn har uppdaterats på grund av legislativa ändringar, och anvisningens uppbyggnad har ändrats något. I anvisningen har också tagits bort sådant som gäller beskattningen av olika natur- och personalförmåner. De tas upp i separata anvisningar. Denna anvisning kompletterar de aktuella anvisningarna.

1 Inledning

De natura- och personalförmåner som arbetsgivaren erbjuder arbetstagarna omfattar skattemässiga förmåner i form av skattefrihet, förmånsvärdering eller lägre lönebikostnader. Ur arbetstagarens och arbetsgivarens perspektiv blir det därför i många fall förmånligare att erbjuda natura- och personalförmåner än att utbetala motsvarande lön i pengar. Bland annat kostförmånen samt arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet omfattar skatteförmåner.

En fördelaktig beskattning kan ordnas exempelvis genom att använda så kallade riktade betalmedel. Med ett riktat betalmedel avses ett betalmedel vars användning har begränsats till enbart på förhand bestämda användningsändamål. De riktade betalmedlen kan vara till exempel pappersvärdesedlar och elektroniska värdesedlar, betalkort, internet- och mobiltjänster samt -applikationer.

Denna anvisning innehåller en beskrivning av vilka förutsättningar betalmedlet ska uppfylla för att det ska vara fråga om ett riktat betalmedel som möjliggör en fördelaktig skattebehandling. Syftet med anvisningen är bland annat att förhindra situationer där arbetsgivaren och arbetstagaren i efterhand råkar ut för skattepåföljder på grund av att betalmedlet inte uppfyller förutsättningarna för riktbarheten.

2 Personlig förmån som getts till en arbetstagare

Bestämmelserna om natura- och personalförmåner som erhållits av arbetsgivaren tillämpas endast på förmåner som getts till personer i arbets- eller tjänsteförhållande som avses i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996. FörskUL). Bestämmelserna kan dessutom enligt vissa förutsättningar tillämpas på en förmån till en person som äger och arbetar på det företag som gett förmånen samt en mottagare av ett personligt arvode som avses i 13 § 1 mom. 2 punkten i FörskUL. Vissa personalförmåner kan dessutom ges till personer som får pension för tidigare anställning hos arbetsgivaren.

Nedan i denna anvisning benämns en person som har fått en förmån endast arbetstagare. På grund av att förmånerna är personliga ska arrangemangen kring det riktade betalmedlet genomföras så att användningen av förmånen begränsas till enbart arbetstagaren.

3 Skattestödda användningsändamål

Inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) innehåller föreskrifter om de natura- och personalförmåner för vilka arbetsgivaren kan använda ett riktat betalmedel vid beviljandet av dessa. I enlighet med sitt namn är ett riktat betalmedel avsett att användas endast för de aktuella ändamålen. Av denna orsak ska arrangemangen kring det riktade betalmedlet förverkligas så att endast dessa tjänster kan köpas med betalmedlet.

Ett riktat betalmedel kan användas för följande natura- och personalförmåner som tas upp i inkomstskattelagen.

  • I 69 § 1 mom. 4 punkten i ISkL avsedd rekreations- eller hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar,
  • I 69 § 5 mom. i ISkL avsedd frivillig motions- och kulturverksamhet för arbetstagaren som arbetsgivaren erbjuder,
  • I 64 § i ISkL avsedd måltidsförmån som behandlas som en naturaförmån,
  • I 64 § 2 mom. i ISkL avsedd kollektivtrafikbiljett.

4 Involverade parter

Många parter är involverade i användningen av riktade betalmedel. I regel är åtminstone arbetsgivaren, arbetstagaren, leverantören av betalmedlet och serviceleverantören involverade.

Arbetsgivaren är förmånsgivaren vid användning av ett riktat betalmedel. Eventuella förpliktelser i anslutning till beskattningen åligger således arbetsgivaren och omfattar till exempel att verkställa förskottsinnehållning, betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och uppge förmånen i årsanmälan.

Arbetstagaren är förmånsmottagaren vid användning av ett riktat betalmedel. Arbetstagaren beskattas således för den eventuellt skattepliktiga delen av förmånen. Arbetstagaren är också förpliktad att se till att en eventuell skattepliktig förmån har uppgetts på rätt sätt i hans/hennes skattedeklaration.

Med leverantören av betalmedlet avses företaget eller någon annan aktör som sköter arrangemangen och leveransen i anslutning till det riktade betalmedlet.

Med serviceleverantör avses ett företag eller någon annan aktör som producerar den förmån som en arbetstagare förvärvat med ett riktat betalmedel. Beroende på förmånstypen kan serviceleverantörerna omfatta till exempel leverantörer av motions- eller kulturtjänster, matrestauranger och kollektivtrafikidkare.

5 Riktat betalningsmedel

5.1 Användnings- och funktionsprinciper för ett riktat betalmedel

När ett riktat betalmedel används köper arbetsgivaren riktade betalmedel för arbetstagaren från den valda leverantören av betalmedel. Leverantören av betalmedel kan leverera betalmedlen direkt till arbetstagaren. Alternativt kan betalmedlen först levereras till arbetsgivaren som vidarebefordrar dem till arbetstagaren. Alla dessa åtgärder kan även genomföras i elektronisk form.

Bland användningsändamålen för ett riktat betalmedel väljer arbetstagaren vilken serviceleverantör han önskar anlita för att få en natura- eller personalförmån mot det riktade betalmedlet. Beroende på betalmedlet kan det vara fråga om en rekreations-, motions- eller kulturtjänst, en måltid eller en transporttjänst. Från leverantören av betalmedlet får serviceleverantören en ersättning för den förmån som arbetstagaren fått. Ersättningen uppgår i allmänhet till det nominella värdet av det riktade betalmedlet med avdrag för den eventuella provisionen som leverantören av betalmedlet får.

Arrangemangen kring ett riktat betalmedel kan ordnas på många olika sätt. I följande stycke tas exempel på betalmedel som kan utgöra riktade betalmedel upp.

5.2 Exempel på riktade betalmedel

5.2.1 Värdesedel

Med värdesedel avses ett betalmedel som arbetsgivaren köpt av en leverantör av betalmedel och överlämnar till arbetstagaren. I samband med köp av en tjänst överlämnar arbetstagaren i sin tur värdesedeln till serviceleverantören som vidarebefordrar den till leverantören av betalmedel mot en ersättning.

Vanligtvis är värdesedlarna pappersbetalmedel eller elektroniska betalmedel för engångsanvändning.

5.2.2 Betalkort

Betalkortet är en form av riktat betalmedel. I detta fall ställer arbetsgivaren ett betalkort till arbetstagarens förfogande. Med kortet betalar arbetstagaren den personal- eller naturaförmån han eller hon skaffar. Vanligtvis är det fråga om ett kort. Det saldo som har laddats i kortet kan arbetstagaren endast använda för att skaffa vissa tjänster.

Om ett betalkort har valts som betalmedel, är det viktigt att användningen av kortet har begränsats enbart till tjänster som har fastställts på förhand. Till exempel ett kreditkort eller något annat motsvarande allmänt giltigt betalmedelskort som en arbetstagare fått kan således aldrig betraktas som ett riktat betalmedel.

5.2.3 Nättjänst

En nättjänst kan användas för att förverkliga arrangemangen kring ett riktat betalmedel. Leverantören av betalmedel grundar en webbplats genom vilken en serviceleverantör som godkänts som avtalspartner av leverantören av betalmedel kan sälja sina tjänster. Från leverantören av betalmedel kan arbetsgivaren köpa arbetstagarspecifikt saldo som kan användas av arbetstagaren för att genom en webbplats få en bestämd natura- eller personalförmån från serviceleverantören som tillhandahåller tjänsten.

5.2.4 Mobiltjänster och -applikationer

En betaltjänst som skaffas genom en mobiltelefon kan också vara ett riktat betalmedel. Genom mobiltjänsten köper arbetsgivaren arbetstagarspecifikt saldo från en leverantör av betalmedel. Arbetstagaren kan använda saldot för att få en bestämd natura- eller personalförmån.

I samband med betalningstransaktionen använder arbetstagaren tjänsteleverantörens mobilapplikation som laddats ned i telefonen eller sänder ett SMS till tjänsteleverantörens nummer, och då får arbetstagaren till sin mobiltelefon ett biljett- eller betalningsverifikat med sitt namn. Den som tillhandahåller betalmedlet debiterar på motsvarande sätt det arbetstagarspecifika saldot.

5.2.5 Debiteringsavtal

Natura- och personalförmånen kan även ordnas så att arbetsgivaren och serviceleverantören sinsemellan ingår ett avtal om att en arbetstagare kan anlita serviceleverantörens tjänster och att serviceleverantören direkt fakturerar arbetsgivaren för användningen. Ett arrangemang av denna typ inkluderar ingen separat leverantör av betalmedel eller något egentligt riktat betalmedel. I denna anvisning behandlas således inte denna typ av arrangemang mer ingående.

5.3 En prestation som betalas i pengar utgör alltid lön

De tjänster som skaffas med ett riktat betalmedel är vanligtvis sådana att ersättningen, om den betalas av arbetstagaren själv, utgör sådan icke-avdragbar levnadskostnad som avses i 31 § 4 mom. i ISkL. Den ersättning som arbetsgivaren betalar för dessa kostnader utgör inte skattefri kostnadsersättning, utan skattepliktig löneinkomst.

På grund av det ovan nämnda är det inte fråga om ett riktat betalmedel i de fall då arbetsgivaren mot kvitton betalar ersättning för tjänster som arbetstagaren köpt till arbetstagaren. Den ersättning som betalas av arbetsgivaren utgör i denna situation i sin helhet skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren.

Kostnadsersättningen utgör skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren, även om arbetstagaren får ersättning för denna från någon annan part än arbetsgivaren, till exempel leverantören av betalmedel. Inga arrangemang som inkluderar betalningar i pengar till arbetstagaren utgör således riktade betalmedel. Det belopp som betalas till arbetstagaren utgör lön på vilken arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning, betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och avge årsanmälan.

5.4 Allmänt om förutsättningarna för att använda ett betalmedel

För att få skatteförmånerna ska vissa förutsättningar i anslutning till användningen av betalmedlet uppfyllas. Leverantören av betalmedel ska se till att dessa förutsättningar uppfylls.

  1. betalmedlet är personligt och användaren kan identifieras,
  2. förutsättningarna som gäller serviceleverantören ska säkerställas, och
  3. betalmedlets användningsändamål säkerställas.

Dessutom får betalmedlet inte bytas mot pengar och ingen växel får ges vid betalning med betalmedlet.

Nedan behandlas de ovan nämnda förutsättningarna i detalj. Samtliga förutsättningar måste uppfyllas för att betalmedlet ska kunna betraktas som ett riktat betalmedel som berättigar till skatteförmåner.

5.5 Personbundenhet och identifiering av användaren

Personal- och naturaförmåner som betalas med riktade betalmedel är avsedda endast för arbetstagarens personliga bruk. Av denna orsak ska det riktade betalmedlet vara personligt och arbetstagaren identifierbar då han eller hon använder betalmedlet.

Det finns många sätt att säkerställa betalmedlets personbundenhet. Valet av metod påverkas i synnerhet av vilken typ av riktat betalmedel det är fråga om från fall till fall. Om det är fråga om till exempel en pappersvärdesedel som en arbetstagare har fått, kan arbetstagaren eller leverantören av betalmedel anteckna arbetstagarens namn på sedeln. I samband med betalningshändelsen kan namnet jämföras med namnet i arbetstagarens identitetshandling. Det kan även betraktats som tillräckligt, om arbetstagaren själv skriver sitt namn på papperssedeln eller om sedlarna specificeras med hjälp av en nummerserie.

Exempel 1: Leverantören av betalmedel A tillhandahåller en värdesedel som en arbetsgivare kan använda för att erbjuda arbetstagarna en kostförmån som avses i Skatteförvaltningens beslut om naturaförmåner. På beställning av arbetsgivaren trycker leverantören av betalmedel på varje sedel namnet på den arbetstagare för vilken värdesedeln är avsedd. I fråga om personbundenheten uppfyller arrangemanget de nödvändiga förutsättningarna.

När ett betalkort används kan arbetstagaren för identifieringen ha en personlig kod som matas in i betalterminalen i samband med betalningshändelsen. Också andra typer av lösningar är möjliga.

Exempel 2: Leverantören av betalmedel K tillhandahåller ett betalkort som en arbetsgivare kan använda för att skaffa kulturtjänster. I samband med betalningshändelsen matar arbetstagaren in sin personliga kod för identifiering av honom eller henne i betalterminalen. I fråga om personbundenheten uppfyller arrangemanget de nödvändiga förutsättningarna.

Exempel 3: Leverantören av betalmedel F upprätthåller en webbplats genom vilken biljetter till kulturevenemang kan köpas. Från leverantören av betalmedel köper arbetsgivaren ett saldo som kan användas av en arbetstagare för att på webbplatsen köpa biljetter till önskade kulturevenemang. När ett arbetstagarspecifikt saldo används för att köpa en biljett skrivs namnet på den arbetstagare vars saldo har använts ut på biljetten. I fråga om personbundenheten uppfyller arrangemanget de nödvändiga förutsättningarna.

Exempel 4: Leverantören av betalmedel G tillhandahåller elektroniska värdesedlar som kan användas för att betala inträdesbiljetter till kulturevenemang som säljs på nätet. Tekniskt har arrangemanget förverkligats så att namnet på den arbetstagare som använder en värdesedel för att betala inträdesbiljetten automatiskt skrivs ut på inträdesbiljetten som betalas med en värdesedel. I fråga om personbundenheten uppfyller arrangemanget de nödvändiga förutsättningarna.

Värdet av den förmån som arbetstagaren fått utgör till sitt fulla belopp skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren, om förmånen kan användas av någon annan person än arbetstagaren själv, till exempel en av arbetstagarens familjemedlemmar. Om arbetsgivaren ger arbetstagaren namnlösa betalmedel som omöjliggör en identifiering av arbetstagaren, betraktas förmånen som skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren. För arbetsgivaren gäller då de skyldigheter som tas upp nedan i punkt 6.3.

Ett riktat betalmedel byts eventuellt mot tjänsteleverantörens seriebiljetter före användningen. Om ett riktat betalmedel används för att köpa en pappersseriebiljett, ska den vara försedd med arbetstagarens namn. På motsvarande sätt ska ett seriekort vara försett med arbetstagarens namn eller kod som möjliggör en identifiering av arbetstagaren.

5.6 Säkerställande av förutsättningarna som gäller serviceleverantören

För att få skatteförmånerna krävs det att det riktade betalmedlet kan användas enbart för användningsändamål som uppfyller de föreskrivna förutsättningarna. Av denna orsak ska leverantören av betalmedel se till att följande förutsättningar uppfylls innan betalmedlet kan användas för att köpa en tjänst som tillhandahålls av en enskild serviceleverantör:

  1. Leverantören av betalmedel ska på förhand försäkra sig om att en enskild tjänsteleverantör uppfyller de lagstadgade förutsättningarna. Om det till exempel är fråga om arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet, ska leverantören av betalmedel försäkra sig om att serviceleverantören tillhandahåller en motions- eller kulturtjänst som kan betraktas som en skattefri förmån.
  2. Den som tillhandahåller ett betalmedel ska på förhand ge en enskild tjänsteleverantör anvisningar om vilka tjänster som kan och inte kan betalas med betalmedlet. Likaså ska leverantören av betalmedel ge serviceleverantören anvisningar om hur användarens identitet ska säkerställas.
  3. Leverantören av betalmedel ska försäkra sig om att en enskild tjänsteleverantör förbinder sig att iaktta anvisningarna från leverantören av betalmedel. Detta kan nämnas till exempel i avtalet mellan leverantören av betalmedel och serviceleverantören.

Leverantören av betalmedel ska genomföra ovan nämnda åtgärder innan arbetstagaren använder ett riktat betalmedel för att köpa tjänsten av serviceleverantören. Genomförandet av åtgärderna förutsätter i praktiken att leverantören av betalmedel har ingått ett avtal med serviceleverantören innan arbetstagaren använder ett riktat betalmedel för betalning hos serviceleverantören.

Exempel 5: Leverantören av betalmedel A erbjuder arbetsgivarna värdesedlar och ett betalkort som kan användas för att betala motionstjänster. Tillsammans med motionscenter B avtalar A att B börjar godkänna de värdesedlar och betalkort som tillhandahålls av A som betalmedel. Innan avtalet ingås försäkrar sig leverantören A om att motionscenter B:s serviceutbud omfattar bland annat en konditionssal och olika gruppmotionsprogram. Leverantören av betalmedel A ger motionscenter B anvisningar om användningen av värdesedeln och betalkortet. I avtalet antecknas det att motionscenter B fått anvisningarna och förbinder sig att iaktta dessa. Värdesedeln och betalkortet uppfyller förutsättningarna för riktbarhet.

5.7 Betalmedlets användningsändamål

5.7.1 Begränsning av användningen till bestämda ändamål

För att få de skatteförmåner som anknyter till ett riktat betalmedel krävs det att det riktade betalmedlet endast kan användas för köp av tjänster som omfattas av skatteförmånen. Detta kan säkerställas till exempel genom tekniska arrangemang eller en kontroll i samband med köphändelsen. I det sist nämnda fallet förutsätts det att den person som arbetar i kassan hos serviceleverantören i samband med betalningshändelsen blir medveten om att ett riktat betalmedel används för betalningen oavsett hur arbetstagaren som använder betalmedlet handlar.

5.7.2 Tekniska användningsbegränsningar

Tekniskt begränsas användningen av betalmedlet till tjänster som omfattas av skatteförmånerna till exempel då kortbetalningen görs genom en separat betalterminal vilket förhindrar köp av andra tjänster än sådana som berättigar till skatteförmånen vid betalningen. På detta sätt säkerställs i samband med försäljningen av tjänsten att det riktade betalmedlet används endast för ett tillåtet ändamål.

Exempel 6: Leverantören av betalmedel D tillhandahåller ett betalkort som kan användas för att betala motions- och kulturtjänster. Betalningen med betalkortet sker genom en separat kortbetalningsterminal som leverantören av betalmedel D gett serviceleverantören. Till denna del uppfyller arrangemanget förutsättningarna för riktbarheten.

Tekniskt kan användningen av ett betalmedel även begränsas genom att använda samma betalterminal som för andra betalningar, men så att betalterminalen eller kassasystemet automatiskt begränsar betalningen med kortet till det tillåtna användningsändamålet. Det är viktigt att observera att den tekniska begränsningen ska grunda sig på en produktspecifik begränsning. Enbart en branschspecifik begränsning räcker inte, eftersom samma serviceleverantör kan sälja både en service som berättigar till skatteförmåner och någon annan service.

Exempel 7: Leverantören av betalmedel E tillhandahåller ett betalkort som en arbetsgivare kan använda för att erbjuda arbetstagarna en kostförmån som avses i Skatteförvaltningens beslut om naturaförmåner. Betalningen med betalkortet sker genom samma betalterminal som används för andra kortbetalningar. Användningen av betalkortet har i betalterminalen tekniskt begränsats så att kortet endast kan användas för betalning av måltider. Andra inköp kan inte betalas med det aktuella betalmedlet. Till denna del uppfyller arrangemanget förutsättningarna för riktbarheten.

Användningen av ett betalmedel som fungerar genom nättjänster eller med en mobiltelefon kan till exempel begränsas så att ett arbetstagarspecifikt saldo som bekostas av arbetsgivaren kan användas enbart för bestämda ändamål.

Exempel 8: Leverantören av betalmedel F upprätthåller en webbplats genom vilken både biljetter till kulturevenemang som uppfyller förutsättningarna för skatteförmånen och skivor kan köpas. Arbetsgivaren köper ett saldo som kan användas av arbetstagare för att på webbplatsen köpa biljetter till önskade kulturevenemang. Det saldo som laddas av arbetsgivaren kan inte användas för att köpa skivor. Till denna del uppfyller arrangemanget förutsättningarna för riktbarheten.

Exempel 9: Leverantören av betalmedel J tillhandahåller en elektronisk värdesedel som en arbetsgivare kan använda för att erbjuda arbetstagarna en kostförmån som avses i Skatteförvaltningens beslut om naturaförmåner. I samband med betalningshändelsen visar arbetstagaren den personliga sedeln som har sparats i hans eller hennes mobiltelefon eller pekdator för personen i kassan. Till denna del uppfyller arrangemanget förutsättningarna för riktbarheten.

5.7.3 Kontroll i samband med köphändelsen

I samband med betalningshändelsen räcker det att kassasystemet ger personen som arbetar i kassan hos serviceleverantören ett meddelande om att betalningen görs med ett riktat betalmedel som är avsett endast för köp av en viss tjänst. Innehållet i meddelandet har ingen entydig form, utan det väsentliga är att den person som arbetar i kassan hos serviceleverantören förstår att ett riktat betalmedel används.

Exempel 10: Leverantören av betalmedel H tillhandahåller ett betalkort som kan användas för att betala motionstjänster. Vid betalning med kortet visas efter inmatningen av PIN-koden meddelandet "H:s motionskort – kan endast användas för motion" på kassapersonens skärm. Till denna del uppfyller betalkortet förutsättningarna för riktbarheten.

Endast ett meddelande om betalning med riktat betalmedel som skrivs ut på kvittot räcker inte, eftersom det väsentliga uttryckligen är att kassapersonen vid betalningen förstår att ett riktat betalmedel används.

En begränsning av användningen av betalmedlet kan även förverkligas så att arbetstagaren i samband med betalningshändelsen alltid måste lämna över betalningsmedlet till kassapersonen. På detta sätt får personen i serviceleverantörens tjänst veta att betalningen sker med ett riktat betalmedel. I detta fall ska det av betalmedlet klart framgå att det är fråga om ett betalmedel som är avsett endast för ett visst ändamål och inte om till exempel ett allmänt betalmedel som bank- eller kreditkort.

Exempel 11: Leverantören av betalmedel G tillhandahåller pappersvärdesedlar som kan användas för att betala måltider vilkas pris har fastställts på förhand. I samband med betalningen ges en värdesedel till kassapersonalen inom kostbranschen. Till denna del uppfyller arrangemanget förutsättningarna för riktbarheten.

Endast arbetstagarens anvisningar och skyldighet enligt avtalet att informera kassapersonen att hen betalar med ett riktat betalmedel uppfyller inte förutsättningarna för att betalmedlet ska betraktas som riktat. Inte heller den skyldighet som för kassapersonalen satts upp att fråga vilket betalmedel som används är tillräckligt. I denna situation ska betalningen endast kunna ske så att kortet överlämnas till eller på annat sätt visas upp för kassapersonen.

5.8 Betalmedlet kan inte bytas mot pengar

Betalmedlen ska inte kunna bytas mot pengar. På betalmedlet ska användaren inte heller få växel i pengar, även om det nominella värdet av betalmedlet är högre än värdet av den köpta tjänsten.

6 Olika aktörers skyldigheter

6.1 Skyldigheter som åligger leverantören av betalmedel

Den som tillhandahåller betalmedel ska försäkra sig om att det betalmedel som tillhandahålls och att de tjänsteleverantörer som är avtalsparter uppfyller de ovan redogjorda förutsättningarna. Leverantören av betalmedel ska också se till att tjänsteleverantören och arbetsgivaren får tillräckliga anvisningar om användningen av ett riktat betalmedel.

6.2 Serviceleverantörens skyldigheter

När en riktat betalmedel används ska serviceleverantören kunna försäkra sig om att förmånen används av en person som utsetts av förmånsgivaren. Av denna orsak ska serviceleverantören alltid identifiera serviceanvändaren och tillräckligt omsorgsfullt försäkra sig om användarens identitet. Användarens identitet kan säkerställas till exempel med en identitetshandling. En underskrift på verifikatet som serviceleverantören behåller och användning av en personlig kod vid betalning med ett betalkort kan också anses vara en tillräcklig åtgärd.

I praktiken ska kontrollskyldigheten inkluderas i avtalet mellan arbetsgivaren och leverantören av betalmedel samt avtalet mellan företaget som tillhandahåller det riktade betalmedlet och tjänsteleverantören och å andra sidan även i anvisningarna som arbetstagaren får (se ovan punkt 5.6 och följande punkt 7.3).

6.3 Arbetsgivarens skyldigheter

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får ändamålsenliga anvisningar om användningen av ett riktat betalmedel. Arbetstagaren ska till exempel få anvisningar om vilken typ av tjänster han eller hon kan anlita med betalmedlet som han eller hon fått. Om en förmån som en arbetstagare fått är skattepliktig, gäller dessutom skyldigheterna i punkt 8.2 för arbetsgivaren.

6.4 Arbetstagarens skyldigheter

Arbetstagaren ska använda ett riktat betalmedel i enlighet med de lagstadgade förutsättningarna för betalmedlet samt eventuella anvisningar från arbetsgivaren och leverantören av betalmedel.

7 Om förutsättningarna för att ett betalmedel ska betraktas som riktat inte uppfylls

7.1 Arbetsgivarens skyldigheter och påföljder vid försummelse av dessa

Om det riktade betalmedlet inte uppfyller de ovan redovisade förutsättningarna, utgör den förmån som arbetstagaren fått i form av ett betalmedel till sitt fulla värde skattepliktig löneinkomst. Till exempel en värdesedel som en arbetstagare fått värderas till sitt nominella värde och ett betalkort till det sammanlagda gängse värdet av en eventuell kortpant och saldot som laddats i kortet. I fråga om lön gäller arbetsgivares normala arbetsgivarskyldigheter. En beskrivning av arbetsgivarskyldigheterna och påföljderna av att dessa försummas finns i bland annat Skatteförvaltningen anvisningar Företag som arbetsgivare och Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ.

7.2 Arbetstagarens skyldigheter och påföljder vid försummelse av dessa

Arbetstagaren ska kontrollera uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen samt korrigera eventuella fel och brister i uppgifterna. Därtill ska arbetstagaren således försäkra sig om att den förmån som ett riktat betalmedel gett och som betraktas som en skattepliktig förmån deklareras på rätt sätt i skattedeklarationen.

Om arbetstagaren inte deklarerar en förmån som utgör en skattepliktig förmån, kan påföljden bli en skatteförhöjning. Om ingen förskottsinnehållning verkställts på en skattepliktig förmån, blir arbetstagaren tvungen att betala kvarskatterna, inklusive räntorna.

8 Särskilda övervakningsåtgärder

Även om eventuella övervakningsåtgärder huvudsakligen riktas till de parter som svarar för korrekt användning av ett betalmedel, dvs. arbetsgivaren och arbetstagaren, kan Skatteförvaltningen efter behov även rikta övervakningsåtgärder till leverantören av betalmedlet (19 § i lagen om beskattningsförfarande). Skatteförvaltningen kan således bland annat begära att leverantören av betalmedel lämnar uppgifter om arbetsgivarna och arbetstagarna som använder leverantörens betalmedel.


ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Minna Palomäki