Statistik från Skatteförvaltningen: Preliminära uppgifter om fastighetsbeskattningen 2017

Databastabeller

Enligt Skatteförvaltningens preliminära statistik blir kommunernas fastighetsskatteintäkter i år ca 126 miljoner euro (7,5 %) högre än i fjol. Skatteförvaltningen samlar in fastighetsskatter till kommuner uppskattningsvis 1,8 miljarder euro i år. 

Statistiken baserar sig på fastighetsuppgifter som utgör grunden för de fastighetsskatter som Skatteförvaltningen fastställer för år 2017. Fastighetsbeskattningen blir färdig i september och då publicerar vi också den slutliga statistiken över fastighetsskatterna. Den slutliga statistiken kan avvika från dessa preliminära uppgifter.

Fastighetsskatten baserar sig på den fastighetsskattesats som den kommun har fastställt där fastigheten finns samt på fastighetens beskattningsvärde. Fastighetsskatten redovisas i sin helhet till den kommun där fastighetens finns.

Fastighetsskattesatserna

Riksdagen föreskriver en nedre och övre gräns för skattesatserna och kommunen fastställer fastighetsskattesatsen inom ramen för dessa gränser. För år 2017 höjde riksdagen den nedre gränsen (från 0,80 till 0,86) och den övre gränsen (från 1,55 till 1,80) för den allmänna fastighetsskattesatsen.  De nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna för en stadigvarande bostadsbyggnad har också höjts. Den nedre gränsen är i år 0,41 procent (0,37 % år 2016) och den övre gränsen 0,90 procent (0,80 % år 2016).  Likaså höjdes den övre gränsen för fastighetsskattesatsen för obebyggd mark till 6,0 procent (4,0 % år 2016).

Den allmänna fastighetsskattesatsen steg i 112 kommuner. Skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende har stigit i 74 kommuner och skattesatsen för övriga bostadsbyggnader i 70 kommuner.

Fastigheternas beskattningsvärden

Vid fastställande av beskattningsvärdet för fastigheten värderas beskattningsvärdet för tomten och byggnaderna separat. Beskattningsvärdet för marken grundar sig på kommunspecifika tomtpriskartor samt på värderingsanvisningarna. Dessa har inte ändrats.

Beskattningsvärden för byggnader och konstruktioner grundar sig på återanskaffningsvärden och på åldersavdrag från dem. Ökningen av byggnadskostnaderna höjer återanskaffningsvärden men åldersavdragen minskar. I år har återanskaffningsvärden höjts med 0,7 procent.

Beskattningsvärden för fastigheter 2014-2017

Fastighetsskatt

Fastighetsskatten är en på basis av fastighetsskattesatsen bestämd andel av fastighetens beskattningsvärde. Fastighetsskatten har mer än fördubblats på tio år. Förklaringen ligger i skattegrunderna för fastighetsskatten, dvs. i ökningen av skattesatserna och -värdena. Antalet fastigheter har inte stigit i samma förhållande.

Enligt de preliminära uppgifterna ger fastighetsskatteintäkterna år 2017 kommunerna 1,8 miljarder euro. Det är 126 miljoner euro (+7,5 %) mer än den fastighetsskatt som debiterats år 2016. Fastighetsskatten som tog ut år 2016 ökade med 2,9 procent. Den fastighetsskatt som i år flyter in från marker ökar enligt de preliminära uppgifterna med 10,3 procent och den som flyter in från byggnader med 6,5 procent. Cirka 80 procent av fastighetsskatteintäkterna flyter in från byggnader.

Kalkylerade fastighetsskatter 2014-2017

När man granskar uppgifterna per landskap ser man att fastighetsskatteintäkterna ökar mest på Nyland, +12,9 procent. Enligt de preliminära uppgifterna överstiger också fastighetsskatteintäkterna i Norra Österbotten (+12,2 %) och Birkaland (+10,0 %) tillväxtprocenten i hela landet (+7,5 %). Fastighetsskatteintäkterna ökar mest långsamt i Kymmenedalen (+0,4 %), Norra Karelen (+0,4 %) och Kajanaland (+0,1 %).

Förändring i kalkulerade sastighetskatter per område 2017

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken