Statistik från Skatteförvaltningen: Fastighetsbeskattningen skatteåret 2016

 

Databastabeller
 

Fastighetsbeskattningen för skatteåret 2016 blev klar i början av september. Fastighetsskatt fastställdes för lite fler än två miljoner kunder (+0,4 %) till ett sammanlagt belopp av 1 675 miljoner euro. Detta var 46 miljoner euro (+2,8 %) mer än i fjol. Fastighetsskattebeloppet har stigit snabbt: under skatteåret 2010 påfördes fastighetsskatt för sammanlagt 1 184 miljoner euro och under 2013 för 1 366 miljoner euro. Fastighetsskatten har mer än fördubblats på tio år. En förklaring är att grunderna för fastighetsskatten, dvs. skattesatserna och fastigheternas beskattningsvärden, skärpts.

De beskattningsvärden för fastigheter som utgjorde grund för skatten uppgick 2016 till 225,6 miljarder euro, därav var byggnadernas andel 180,5 miljarder euro (80 %) och markens andel 45,1 miljarder euro (20 %). Jämfört med i fjol steg byggnadernas beskattningsvärden med 1,1 % och beskattningsvärdet för mark med 1,4 % i landet som helhet. I 41 kommuner höjdes dessutom den allmänna fastighetsskattesatsen medan 32 kommuner höjde skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende, 54 kommuner skattesatsen för övriga bostadsbyggnader och 65 kommuner skattesatsen för kraftverk.

Fastighetsskattesatserna kommunvis 2016

Samfund står för två tredjedelar av fastighetsskatten

Av alla som betalar fastighetsskatt är personkunderna (fysiska personer och dödsbon) de flesta till antalet, ca 93 %, men deras andel av totalbeloppet på fastighetsskatten i euro är bara en knapp tredjedel (31 %). Aktiebolagen (20 %), bostadsaktiebolagen (21 %) och fastighetsaktiebolagen (18 %) står för kring en femtedel var. De återstående tio procenten betalas av offentliga samfund och övriga juridiska former. Detta innebär att ungefär hälften av fastighetsskatten har att göra med boende.

Bilaga1_Fastighetsbeskattningen skatteåret 2016

Delar man in enligt skattens storlek har de flesta personkunderna (98 %) en fastighetsskatt på under tusen euro och medeltalet ligger på 274 euro. Företag och andra samfund betalar betydligt större belopp i fastighetsskatt genom att de brukar äga både flera och större fastigheter. Fastighetsskatten är i snitt över 10 000 euro för t.ex. fastighetsaktiebolag och andra aktiebolag som äger fastigheter.

En dryg tredjedel av fastighetsskatten kommer från fastigheter i Nyland Därefter följer Birkaland och Egentliga Finland med under 8 procent var.

Bilaga2_Fastighetsbeskattningen skatteåret 2016

Nästan 74 % av fastighetsskatten, 1,23 miljarder euro (+3,1 %), betalas för byggnader. Markens andel är drygt 26 procent, dvs. 0,44 miljarder euro (+2,2 %). Därmed är markens andel 6 procentenheter högre i den egentliga fastighetsskatten än i det sammanlagda beloppet av beskattningsvärdena. Orsaken är att byggnader i regel har en lägre skattesats än mark (den allmänna skattesatsen och skattesatsen för obebyggda byggplatser).

Informationen framgår av den statistik över fastighetsbeskattningen som Skatteförvaltningen tagit fram tillsammans med Statistikcentralen. Att överföra produktionen av fastighetsskattestatistik till Statistikcentralen ingår i en större reform av Skatteförvaltningens statistikföring. Genom samarbetet kan mer täckande statistik garanteras och åtkomsten underlättas av den nya statistikdatabasen PX-Web. Följande statistik över fastighetsbeskattningen 2014–2016 har publicerats 6.9.2016:

1.1 Debiterad fastighetsskatt: beskattningsbeslut enligt skattens storlek regionvis

1.2 Debiterad fastighetsskatt: fastighetsskattebeloppet för kunder enligt juridisk form och skattens storlek

1.3 Debiterad fastighetsskatt: ratens belopp och ratnumret enligt kundens juridiska form

2.1 Kalkylenliga fastighetsskatteuppgifter enligt användningsändamål

2.2 Kalkylenliga fastighetsskatteuppgifter enligt fastighetsskattesats

2.3 Kalkylenlig fastighetsskattestatistik enligt markanvändning

3.1 Byggnadernas kalkylenliga återanskaffningsvärden och beskattningsvärden per byggnadstyp och område

3.2 Kalkylenliga beskattningsvärden för markområden enligt tomttyp

3.3 Ändring i markområdens kalkylenliga beskattningsvärden enligt tomttyp

3.4 Relationen mellan de kalkylenliga beskattningsvärdena för markområden och det målsatta värdet enligt typ av tomt

4. Kalkylenlig markanvändningsstatistik
 

Statistiken 1.2 och 1.3 finns bara för hela landet medan all övrig statistik även finns att tillgå på kommun- och regionnivå. Statistikfönstret har en flik Uppgifter om tabellen med närmare information om statistiken. Fastighetsskatten tas inte ut om den understiger 17 euro. Därför är de debiterade fastighetsskatterna lite lägre än de kalkylenliga. Skillnader mellan statistiken enligt kalkyl respektive debitering kan även uppstå om uppgifterna om marken för en fastighet eller byggnader på den strukits under föregående års sista dag. I så fall har uppgifterna i fråga hängt med i den kalkylenliga statistiken för följande år.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken