Statistik från Skatteförvaltningen: Fastighetsbeskattningen skatteåret 2019
Fastighetsbeskattningen för skatteåret 2019 slutfördes i början av september. Fastighetsskatt fastställdes för drygt två miljoner kunder (+0,2 %) till ett sammanlagt belopp om 1 908 miljoner euro. Detta var 74 miljoner euro (+4,0 %) mer än i fjol. Fastighetsskattebeloppet ökade snabbare än 2018, då fastighetsskatteintäkterna steg med 2,2 procent.
Fastighetsskatten baserar sig på den fastighetsskattesats som fastighetens belägenhetskommun har fastställt samt på fastighetens beskattningsvärde. Fastighetsskatten redovisas i sin helhet till den kommun där fastigheten är belägen.
Fastigheternas beskattningsvärden och fastighetsskattesatserna
De beskattningsvärden för fastigheter som utgör grund för skatten 2019 uppgår till 238,1 miljarder euro, varav byggnadernas andel är 190,9 miljarder euro (80 %) och markens andel 47,2 miljarder euro (20 %). Jämfört med i fjol steg byggnadernas beskattningsvärden med 3,5 % och markens med 1,5 % i hela landet. Ökningen i byggnadernas beskattningsvärde påverkades av att återanskaffningsvärdena höjdes med 2,7 procent. Återanskaffningsvärdena höjdes som en följd av de ökade byggnadskostnaderna.
Riksdagen föreskriver en nedre och övre gräns för fastighetsskattesatserna och kommunen fastställer fastighetsskattesatsen inom ramen för dessa gränser. För år 2019 höjdes den övre gränsen för fastighetsskattesatsen på stadigvarande bostadsbyggnader höjdes (från 0,90 till 1,00 procent).
År 2019 höjdes den allmänna fastighetsskattesatsen i 25 kommuner medan 20 kommuner höjde skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende, 21 kommuner skattesatsen för övriga bostadsbyggnader och 17 kommuner skattesatsen för kraftverk. Den allmänna fastighetsskattesatsen sänktes i 5 kommuner medan 4 kommuner sänkte skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende.
Fastighetsskattesatsen per kommun 2019 (xls)
Hur fastighetsskatten fördelar sig
Av alla som betalar fastighetsskatt är privatpersonerna (fysiska personer och dödsbon) de flesta till antalet, 93 procent, men deras andel av totalbeloppet av fastighetsskatten i euro är bara en knapp tredjedel (30 %). Aktiebolagen (20 %) och bostadsaktiebolagen (22 %) står för kring en femtedel och fastighetsaktiebolagen för 15 procent. Återstående cirka 14 procent betalas av offentliga samfund och övriga juridiska personer.
Sett till skattens storlek betalar de flesta fysiska personerna (98 %) en fastighetsskatt på under tusen euro medan medeltalet ligger på 297 euro. Företag och organisationer betalar betydligt större belopp i fastighetsskatt genom att de brukar äga både fler och större fastigheter. Fastighetsskatten är i snitt över 10 000 euro för t.ex. fastighetsaktiebolag och andra aktiebolag som äger fastigheter.
Drygt en tredjedel av fastighetsskatten betalas i Nyland. Näst mest fastighetsskatt inflyter från Birkaland (cirka 9 %) och Egentliga Finland (7 %).
Nästan 73 % av fastighetsskatten, 1,4 miljarder euro (+4, %), betalas för byggnader. Markens andel är drygt 27 procent, dvs. 0,51 miljarder euro (+2,1 %). Därmed är markens andel av fastighetsskatten 7 procentenheter högre än den är av beskattningsvärdet. Orsaken är att byggnader i regel har en lägre skattesats än mark (den allmänna fastighetsskattesatsen och skattesatsen för obebyggda byggplatser).
Fastighetsskatten tas inte ut om den understiger 17 euro. Därför är de debiterade fastighetsskatterna lite lägre än de kalkylenliga. För 2,2 procent av kunderna understiger fastighetsskatten 17 euro.