Statistik från Skatteförvaltningen: Fastighetsbeskattningen skatteåret 2018

Databastabeller

Fastighetsbeskattningen för skatteåret 2018 slutfördes i slutet av augusti. Fastighetsskatt fastställdes för drygt två miljoner kunder (+0,3 %) till ett sammanlagt belopp om 1 833 miljoner euro. Detta var 39 miljoner euro (+2,2 %) mer än i fjol. Fastighetsskattebeloppet ökade långsammare än 2017, då fastighetsskatteintäkterna steg med 7,1 procent.

Fastighetsskatten baserar sig på den fastighetsskattesats som fastighetens belägenhetskommun har fastställt samt på fastighetens beskattningsvärde. Fastighetsskattebeloppet har mer än fördubblats under de senaste tio åren till följd av att skattesatserna har höjts och beskattningsvärdena stigit. Ökningen av fastighetsskatteintäkterna 2018 berodde framför allt på en höjning av den övre gränsen för den allmänna fastighetsskattesatsen och för skattesatsen för övriga än stadigvarande bostadsbyggnader. Fastighetsskatten redovisas i sin helhet till den kommun där fastigheten är belägen.

Fastigheternas beskattningsvärden och fastighetsskattesatserna

De beskattningsvärden för fastigheter som utgör grund för skatten 2018 uppgår till 231 miljarder euro, varav byggnadernas andel är 184,6 miljarder euro (80 %) och markens andel 46,4 miljarder euro (20 %). Jämfört med i fjol steg byggnadernas beskattningsvärden med 1,0 % och markens med 1,6 % i hela landet. Den allmänna fastighetsskattesatsen höjdes dessutom i 41 kommuner medan 27 kommuner höjde skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende, 44 kommuner skattesatsen för övriga bostadsbyggnader och 36 kommuner skattesatsen för kraftverk. Den allmänna fastighetsskattesatsen sänktes i 8 kommuner medan 4 kommuner sänkte skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende och 3 kommuner skattesatsen för kraftverk.

Fastighetsskattesatsen per kommun 2018 (xls)

Hur fastighetsskatten fördelar sig

Av alla som betalar fastighetsskatt är privatpersonerna (fysiska personer och dödsbon) de flesta till antalet, 93 procent, men deras andel av totalbeloppet av fastighetsskatten i euro är bara en knapp tredjedel (30 %). Aktiebolagen (20 %) och bostadsaktiebolagen (21 %) står för kring en femtedel och fastighetsaktiebolagen för 14 procent. Återstående cirka 14 procent betalas av offentliga samfund och övriga juridiska personer.

 

Sett till skattens storlek betalar de flesta privatpersonerna (98 %) en fastighetsskatt på under tusen euro medan medeltalet ligger på 286 euro. Företag och organisationer betalar betydligt större belopp i fastighetsskatt genom att de brukar äga både fler och större fastigheter. Fastighetsskatten är i snitt över 10 000 euro för t.ex. fastighetsaktiebolag och andra aktiebolag som äger fastigheter.

Drygt en tredjedel av fastighetsskatten betalas i Nyland. Näst mest fastighetsskatt inflyter från Birkaland och Egentliga Finland vars andelar är cirka 8 procent.

 

Nästan 73 % av fastighetsskatten, 1,34 miljarder euro (+2,3 %), betalas för byggnader. Markens andel är drygt 27 procent, dvs. 0,5 miljarder euro (+2,1 %). Därmed är markens andel av fastighetsskatten 7 procentenheter högre än den är av beskattningsvärdet. Orsaken är att byggnader i regel har en lägre skattesats än mark (den allmänna fastighetsskattesatsen och skattesatsen för obebyggda byggplatser).

Fastighetsskatten tas inte ut om den understiger 17 euro. Därför är de debiterade fastighetsskatterna lite lägre än de kalkylenliga. För 2,2 procent av kunderna understiger fastighetsskatten 17 euro.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken