Inkomstregistret utvecklas i samarbete

Samarbetsgruppen mellan Inkomstregisterenheten, som ansvarar för inkomstregistret, och intressentgrupperna, behandlar bland annat utvecklingsriktningarna och verksamhetslinjerna för inkomstdatasystemet. Det finns bestämmelser om arbetsgruppens stadgar, uppgifter och sammansättning i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018, 19 §).

Samarbetsgruppen omfattar ordförande och högst sjutton medlemmar, som finansministeriet utnämner på framställan av Inkomstregisterenheten för viss tid, högst för fyra år. Finansministeriet  utnämner ordförande. Av medlemmarna utnämner social- och hälsovårdsministeriet en, Skatteförvaltningen en, FPA en och Pensionsskyddscentralen en samt Inkomstregisterenheten två. Därtill omfattar gruppen åtminstone två företrädare för prestationsbetalarna och en företrädare för inkomsttagarna.

I samarbetsgruppen behandlas årligen inkomstregistrets verksamhetsberättelse för föregående år, följande års verksamhets- och ekonomiplan och utvecklingsplanen för följande tre år.

Samarbetsgruppen ger rekommendationer och förslag för utvecklingen av inkomstregistret. Gruppens innevarande mandatperiod är 1.1.2023–31.12.2026. De företrädare som utnämnts till gruppen har räknats upp på finansministeriets webbplats: Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp (vm.fi).

Samarbetsnätverket har till uppgift att stöda samarbetsgruppens verksamhet och vidarebefordra den gemensamma synen på behoven inom varje bransch till inkomstregistret. Varje bransch utnämner två företrädare och en vice företrädare till nätverket.

Inkomstregistret begär utlåtanden och gör olika förfrågningar till nätverket. En företrädare som utnämnts för branschen förmedlar utlåtandebegäranden och förfrågningar till övriga företrädare för den egna branschen för ett ställningstagande och överlämnar utifrån dessa branschens gemensamma syn som svar till inkomstregistret. De utnämnda företrädarna kan också göra gemensamma ändringsbegäranden av branschen till inkomstregistret.

I nätverket bereds utvecklingen och bedöms den övergripande situationen vad gäller produktionsutsikterna och användbarheten för uppgifterna i inkomstregistret på allmän nivå. Därtill utförs ett branschspecifikt utvecklingsarbete, till exempel behandlas instruktionerna om anmälning och informationsanvändarnas branschspecifika behov.

Möten ordnas efter behov kring olika ämnen och fenomen. Årligen behandlas i nätverket bland annat ändringar som gäller informationsinnehållet.

I nätverket medverkar följande branscher:

• FPA
• Skatteförvaltningen
• pensionsanstalterna
• Pensionsskyddscentralen
• Sysselsättningsfonden
• arbetslöshetskassorna
• trafikförsäkrarna
• kommunerna
• arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
• Tillstånds- och tillsynsverket
• Olycksfallsförsäkringscentralen
• Patientförsäkringscentralen
• Statistikcentralen
• Statskontoret
• Utsökningsverket
• Ekonomiadministrationsförbundet i Finland rf
• Företagarna i Finland rf
• Finlands Näringsliv EK rf
• löntagarcentralförbunden
• social- och hälsovårdsministeriet
• Centralen för statligt stött bostadsbyggande
• välfärdsområden
• Migrationsverket
• justitieministeriets förvaltningsområde
• polisen
• Tull
• det positiva kreditupplysningsregistret

Via kundråden samlar inkomstregistret in respons från betalare och andra som lämnar uppgifter. Rådens viktigaste uppgift är att på ett kraftigare sätt föra fram informationsproducenternas syn som en del av utvecklingen.

Kundråden deltar i utvecklingen av inkomstregistret genom att ge respons bland annat på registrets funktion och ändringar. Kundrådens medlemmar kan också framföra ändringsbegäranden till inkomstregistret. 

Vad gäller löner finns det tre kundråd: kundrådet för programvaruföretag, kundrådet för bokföringsbyråer och tjänsteproducenter och kundrådet för övriga anmälare. Vad gäller förmåner finns det ett gemensamt kundråd för anmälare av förmånsuppgifter och programvaruföretag.

Inkomstregistret söker frivilliga medlemmar till råden med två års mellanrum. Rådets mandat varar i två år och under denna tid ordnas för råden minst två virtuella evenemang. Till rådens medlemmar är det också möjligt att sända enkäter och på riktat sätt be om kommentarer till stöd för utvecklingen.

Rådets medlemmar väljs så att man får ett maximalt representativt urval av informationsproducenterna. I valen har man beaktat till exempel organisationsform, hemort, anmälningskanaler och andra anmälningsbehov. I de råd som behandlar löneuppgifter deltar också företrädare för Företagarna i Finland och Ekonomiadministrationsförbundet i Finland.

Kundråden inledde sitt innevarande mandat i maj 2024.

Inkomstregistret samlar kontinuerligt in respons på registrets verksamhet. Respons samlas in i telefontjänsten och via responsblanketten på webbplatsen.

Respons behandlas regelbundet och genomförbara förslag överförs för bedömning till den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret.

Vi samlar också in information om erfarenheterna av att använda inkomstregistret med hjälp av en kundnöjdhetsundersökning. I enkäten som genomförs en gång om året kan du utvärdera bland annat hur lättanvänt och tillförlitligt inkomstregistret är samt hur väl inkomstregistrets kundservice fungerar.

På vår webbplats används dessutom verktyg för webbanalys. Du kan till exempel ge respons om webbplatsen via responsknapparna. Vi utnyttjar informationen i utvecklingen av webbplatsen.

Obligatorisk utveckling med anledning av lagstiftningen

Inkomstregisteruppgifternas riktighet och den personuppgiftsansvariges ansvar

Ett projekt pågår i Inkomstregisterenheten där inkomsttagaren ges rätt att kräva rättelse av sina inkomstuppgifter i inkomstregistret. 

Efter projektet

• kan inkomsttagaren begära rättelse av sina personuppgifter i inkomstregistret samt om begränsning av behandlingen av personuppgifter direkt av Inkomstregisterenheten
• Inkomstregisterenheten kan ta emot och behandla yrkandet samt skicka begäran om utredning till inkomsttagaren och betalaren
• betalaren kan granska de uppgifter som krävts för rättelse i inkomstregistrets e-tjänst och själv korrigera uppgifterna
• Inkomstregisterenheten kan vid behov korrigera uppgifterna och dela de korrigerade uppgifterna med dem som använder uppgifterna.

Dessutom får Inkomstregisterenheten behörighet att förelägga vite till exempel i en situation där betalaren försummar att lämna in eller korrigera den begärda anmälan.

Eventuella ändringar i lagstiftningen som påverkar inkomstregistret

Inskrivningar i det nuvarande och det kommande regeringsprogrammet

Vi följer aktivt upp de effekter som åtgärderna i Petteri Orpos regeringsprogram och inskrivningarna av den kommande regeringen (2027-) i regeringsprogrammet har på inkomstregistret.

Under planeringsperioden görs också påverkansarbete i den kommande regeringens regeringsprogram. 

Totalreform av den sociala tryggheten (2020‒2027)

Inkomstregistret följer med hur reformen framskrider. Syftet med reformen är att göra servicesystemet smidigare. Läs mer om reformen av den sociala tryggheten (stm.fi).

Annan utveckling

Tryggande av inkomstregistrets driftsäkerhet

Vid inkomstregisterenheten pågår ett projekt för att trygga inkomstregistrets driftsäkerhet. Projektet har beviljats separat finansiering för 2023–2027.

Enligt prognoserna kommer efterfrågan på tjänster att öka under de kommande åren. Detta förutsätter teknologireformer i inkomstdatasystemets funktioner. Ändringarna är nödvändiga för att vi ska kunna svara på kundernas behov och trygga den grundläggande verksamhetens funktionssäkerhet.

Möjligheterna att utnyttja artificiell intelligens i registrets funktioner

Vi kartlägger möjligheterna att utnyttja olika AI-baserade lösningar för att effektivera och automatisera registrets funktioner.

Effekter av produktivitetsbesparingar

De statliga ämbetsverkens omkostnadsbesparingar i anslutning till balanseringen av statsfinanserna kommer att påverka utvecklingen av inkomstregistret under innevarande planeringsperiod. Inbesparingarna kommer att försvåra skötseln av de skyldigheter som ålagts den personuppgiftsansvariga och förmågan att reagera på förändringar i verksamhetsmiljön.

Genom att utveckla inkomstregistret är det möjligt att uppnå betydande samhälleliga fördelar, men utan finansiering kan registret inte ta emot nya uppgifter.

Planerade förutredningar

Arbetsgivarens ansökningsuppgifter

Som en del av finansministeriets program för främjande av Livshändelsebaserad digitalisering har man identifierat ett behov av att utveckla centraliseringen av arbetsgivarens ansökningsdataflöde. Bakgrunden till utkastet är målet att skapa en gemensam ansökningstjänst för de förmåner och ersättningar som betalas till arbetsgivarna. Detta skulle effektivisera den nuvarande informationsgången och minska de bilaterala dataflödena.

Förutredningen omfattar en bedömning av utvecklingsutkastets genomförandealternativ och förändringseffekter. I utredningen kartläggs kostnaderna för den nya funktionen (inkomstregistret och intressentgrupperna) och utvecklingsutkastets eventuella genomförbarhet och tidtabell bedöms.

Slutförda förutredningar

Uppgift om inkomstgrund blir uppgift som ska anmälas i anmälan om förmånsuppgift

Det har föreslagits att innehållet i de uppgifter som ska anmälas i anmälan om förmånsuppgifter ska utvidgas med uppgiften om inkomstgrund. Om uppgiften om inkomstgrund anges i anmälan om förmånsuppgifter, kan den pension som tjänats in från förmånsperioderna beräknas med hjälp av uppgifterna i inkomstregistret.

Enligt utredningen våren 2024 ansåg intressentgrupperna att utvecklingsutkastet var den näst viktigaste fortsatta utvidgningen som ska främjas. Helhetens förändringseffekter har utretts i samarbete med intressentgrupper 2024–2025. 

Kvaliteten och integriteten hos uppgifterna i inkomstregistret

Organisationer som utnyttjar uppgifterna i inkomstregistret har lagt märke till att felaktiga inkomstuppgifter lagras i inkomstregistret i vinningssyfte eller till och med i brottsligt syfte. Enligt de nuvarande bestämmelserna är prestationsbetalaren skyldig att korrigera felaktiga uppgifter, men enligt användarnas erfarenheter sker detta inte alltid trots uppmaningar. Med tanke på inkomstregistrets användbarhet är det inte ändamålsenligt att uppgifter som identifierats som klart felaktiga blir kvar i inkomstregistret.

Enligt utredningen våren 2024 ansåg intressentgrupperna att utvecklingsutkastet var den viktigaste fortsatta utvidgningen som ska främjas. I utredningen som genomfördes 2025 bedömdes alternativen för genomförandet av den centraliserade kvalitetskontrollen, genomförbarheten av ökningen av flödet av tillsynsuppgifter och alternativen för att öka analyssamarbetet.

Till följd av utredningen utökas kontrollreglerna som förhindrar mottagandet av inkomstuppgifter under 2026 och övervakningen av verksamheten i efterhand utvecklas.

Dessutom preciseras andra åtgärder som identifierats i utredningen och eventuella behov av författningsändringar bedöms, samarbetet med löneprogram och organisationer som utnyttjar uppgifterna utökas och åtgärdernas effektivitet mäts. Genomförandeprojekt skulle förutsätta författningsändringar och finansiering.

Utvecklingsutkast som saknar planer för 2026‒2029

Lagring av känsliga inkomstuppgifter i inkomstregistret

I inkomstregistret lagras för närvarande inga så kallade känsliga uppgifter i sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen. Sådana uppgifter är bland annat löner som betalats till fångar, strejkunderstöd, handikappförmåner och utkomststöd.

Anmälan om känsliga uppgifter uteslöts redan när inkomstregistret grundades. Införande av känsliga uppgifter i inkomstregistrets datainnehåll skulle kräva en ändring av lagstiftningen om inkomstregistret.

Ändringar i det obligatoriska datainnehållet i anmälningarna till inkomstregistret

Olika krav har ställts på utvecklingen av inkomstregistrets dataunderlag. Det har föreslagits både en minskning av det nuvarande datainnehållet (Statens revisionsverks slutrapport) och en utvidgning av det nuvarande obligatoriska datainnehållet (tidigare utlåtanden som Inkomstregisterenheten fått om utvecklingsplanen). Ändringar i datainnehållet skulle förutsätta en ändring av lagstiftningen om inkomstregistret.

Ändringar i användningen av uppgifterna

Nya användningsområden där uppgifterna i inkomstregistret eventuellt kan utnyttjas i framtiden:

• vårdinrättningar för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
• övervakning av ansökningar om stöd för sjötransporter
• uppföljning av hur studerande sysselsätter sig efter att ha utexaminerats och därigenom fördelning av finansiering till undervisningsanstalter
• statistikföring vid Institutet för hälsa och välfärd
• beviljande av mottagningspenning
• behandling och övervakning av avbytarservicen för jordbrukare, renskötare och pälsproducenter
• vid samordning av arbetslöshetsdagpenning när det är fråga om en tvist som gäller avslutande av ett anställningsförhållande (12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen)
• fastställande av storleken på fackförbundens medlemsavgifter
• skötande av kommunala arbetsgivares uppgifter
• behandling av medlemskapsärenden vid arbetslöshetskassorna och produktion av sysselsättningsfrämjande tjänster
• vid Gränsbevakningsväsendet
• vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Eventuella nya användningsändamål skulle förutsätta noggrannare utredningar och författningsändringar. För att genomföra ändringarna krävs eventuellt också finansiering.