Stödpersonsverksamhet vid beskattningen

Har getts
17.5.2019
Diarienummer
VH/1859/00.01.00/2019

Beskrivning av ärendet

I detta ställningstagande berättar vi om skattebehandlingen av ersättningar som har betalats till en stödperson och om vilka kostnader för stödpersonsverksamheten stödpersonen kan dra av i sin beskattning. 

Exempel 2 i ställningstagandet (nytt exempel 3) har omarbetats 17.5.2019, eftersom det stod felaktigt att en kilometerersättning som har betalats till mottagaren av en arbetsersättning skulle vara skattefri. Dessutom har vi för klarhetens skull lagt till ett nytt exempel (exempel 2) i ställningstagandet och berättat hur utbetalningen av ett arvode påverkar resekostnadsersättningar och andra ersättningar i beskattningen.

Bakgrund

Stödpersonsverksamhet

I detta ställningstagande avser vi med stödpersonsverksamhet styrd frivilligverksamhet som kan vara regelbunden eller oregelbunden beroende på situationen. Det är vanligtvis olika slags allmännyttiga samfund, organisationer och offentliga samfund (exempelvis kommuner) som arrangerar stödpersonsverksamhet. Stödpersonen eller -familjen fungerar som stöd, hjälp och sällskap för barn, unga, seniorer, personer med funktionsnedsättning, ensamförsörjare, rehabiliteringsklienter m.fl.

Stödpersonsverksamheten kan vara frivilligarbete som bedrivs helt utan ersättning, exempelvis i form av vänverksamhet. För stödpersons- eller stödfamiljverksamheten kan också betalas olika slags kostnadsersättningar och/eller arvoden (arbetsersättning). Betalning av arvoden inverkar på skattefriheten för stödpersonens ersättningar. Den stödverksamhet som avses i ställningstagandet bedrivs i allmänhet inte i anställningsförhållande.

Bestämmelserna om avdrag av kostnader och resekostnadsersättningar

Skattepliktig inkomst är den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde, med undantag för vissa begränsningar. Den skattskyldige har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande. (Inkomstskattelagen (ISkL) 29 §)

Endast en arbetsgivare kan betala skattefria resekostnadsersättningar. Dylika ersättningar är färdkostnadsersättningar, dagtraktamenten, måltidsersättningar och logiersättningar. (ISkL 71 § 1 mom.)

Med resekostnadsersättning som arbetsgivaren betalat för en arbetsresa jämställs sådan resekostnadsersättning som ett delvis skattefritt samfund som avses i ISkL 21 § (exempelvis en kommun eller församling) eller ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § betalat, förutsatt att resan har gjorts till förmån för ovan nämnda samfund och på uppdrag av detta (ISkL 71 § 3 mom.). Ersättningarna är skattefria med stöd av 71 § 3 mom. i ISkL även om den skattskyldige inte står i ett anställningsförhållande till parterna eller på annat sätt inte får lön för det arbete till vilket resan anknyter.

Av denna resekostnadsersättning räknas dock som skattefri inkomst endast dagtraktamentet för högst tjugo dagar under ett kalenderår, logiersättningen och resekostnadsersättningen, som trots 72 § 4 mom. kan betalas också för resor som gjorts från den skattskyldiges bostad. Resekostnadsersättningar för resor som gjorts med något annat än ett kollektivtrafikmedel är skattefria upp till högst 3 000 euro under ett kalenderår. (ISkL 71 § 3 mom.)

Om någon annan än arbetsgivaren eller ett samfund som nämns i ISkL 71 § 3 mom. betalar resekostnadsersättningar utgör de betalda ersättningarna skattepliktig inkomst för mottagaren. Resekostnadsersättningar är skattepliktiga även om stödpersonen får arvode för sitt arbete (arbetsersättning). Då kan resekostnadsersättningar dock betalas utan att förskottsinnehållning verkställs om ersättningen betalas till en fysisk person enligt Skatteförvaltningens beslut om grunderna för och beloppen av resekostnadsersättningar (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 1 § 17 punkten). I dessa situationer kan mottagaren av ersättning yrka på att kostnaderna som förorsakats av arbetet ska dras av i beskattningen som kostnader för inkomstens förvärvande.

Ställningstagande

Stödpersonen kan i sin egen beskattning dra av faktiska kostnader som orsakas av stödpersonsverksamheten om hen fått skattepliktiga inkomster från sin verksamhet (skattepliktiga arvoden eller kostnadsersättningar). Kostnader kan dras av högst till det belopp som motsvarar inkomsterna eftersom denna slags verksamhet till sin karaktär inte är förvärvsverksamhet. Stödpersonen kan yrka på resekostnadsavdrag i sin beskattning antingen mot verifikation (t.ex. resebiljett) eller i enlighet med Skatteförvaltningens beslut om storleken av resekostnadsavdrag högst till det belopp som utgör stödpersonens skattepliktiga inkomst av stödpersonsverksamheten. Om stödpersonen inte får skattepliktig ersättning för sin verksamhet, kan hen inte heller dra av eventuella kostnader som orsakats hen.

Exempel 1: Stödpersonen gör frivilligarbete som vän till en senior och träffar senioren två gånger i månaden. För verksamheten betalas ingen ersättning till stödpersonen. Det uppstår resekostnader för stödpersonen för resorna till senioren. Stödpersonen kan inte dra av resekostnaderna i sin beskattning eftersom hen inte får skattepliktig inkomst från stödpersonsverksamheten.

Man kan betala skattefria resekostnadsersättningar till stödpersonen om hen arbetar i ett anställningsförhållande. Om det inte finns något anställningsförhållande kan delvis skattefria samfund som avses i 21 § i ISkL (till exempel kommuner eller församlingar) eller allmännyttiga samfund som avses i 22 § i ISkL dock betala skattefria ersättningar för frivilligarbete som gjorts till förmån för samfundet på uppdrag av detta under de begränsningar som anges i 71 § 3 mom. i ISkL. Detta förutsätter dock att något arvode inte betalas till stödpersonen.

Exempel 2: Stödpersonen gör frivilligarbete som vän till en senior och träffar senioren två gånger i månaden. För verksamheten betalas ingen ersättning till stödpersonen. Det allmännyttiga samfund som organiserar stödpersonsverksamheten betalar resekostnadsersättningar till stödpersonen för resorna till senioren och ersätter andra kostnader mot kvitto (exempelvis teaterbiljetter). Resekostnadsersättningarna är skattefria inom ramen för ISkL 71 § 3 mom. Också ersättningarna för stödpersonens kostnader för teaterbiljetter är skattefria. Ersättningens skattefrihet är inte beroende av huruvida det allmännyttiga samfundet eller senioren ersätter teaterbiljetterna, eller om ersättningen betalas mot verifikationer eller direkt till tjänsteleverantören. I sin inkomstbeskattning får stödpersonen inte dra av kostnader till den del hen har mottagit skattefria ersättningar för dem.

Om stödpersonen får ett arvode för arbetet (arbetsersättning), är stödpersonens eventuella resekostnadsersättningar och andra ersättningar som hen har mottagit vid sidan om arvodet skattepliktiga. Betalaren kan dock betala ut resekostnadsersättningar utan att verkställa förskottsinnehållning. Förutsättningen är dock att beloppen av och grunderna för ersättningarna motsvarar Skatteförvaltningens kostnadsbeslut. Skattepliktiga resekostnadsersättningar ska anmälas till inkomstregistret. Läs mer om anmälningarna i inkomstregistrets anvisningar.

Exempel 3: Stödpersonen träffar en gång i veckan under ett par timmar ett barn som hör till en familj som behöver stöd. Kommunen betalar ett arvode per timme till stödpersonen (arbetsersättning), kostnaderna mot kvitton (t.ex. biobiljetter) och kilometerersättningar. Arvodet som har betalats, ersättningen för stödpersonens biljett och kilometerersättningen är skattepliktiga för stödpersonen, eftersom man inte kan betala skattefria resekostnadsersättningar eller andra skattefria ersättningar till en person som har tagit emot en arbetsersättning. Kommunen kan dock betala stödpersonen en skattefri ersättning för barnets biobiljett mot verifikation eftersom det är fråga om en kostnad som kommunen ska betala. Även om kilometerersättningen är skattepliktig kan kommunen betala ut ersättningen utan att verkställa förskottsinnehållning.

Stödpersonen kan yrka på avdrag för kostnaderna för stödpersonsverksamheten (biobiljetten och resorna) i sin egen beskattning. Avdrag beviljas då högst till det belopp som utgör hens skattepliktiga inkomst av stödpersonsverksamheten. Stödpersonen kan yrka på avdrag för biobiljetterna och resorna i sin beskattning också i fall att kommunen inte ersätter biljetterna och resorna.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Minna Palomäki