Stödpersonsverksamhet vid beskattningen

Har getts
22.1.2019
Diarienummer
VH/347/00.01.00/2019

Beskrivning av ärendet

I detta ställningstagande berättar vi om de kostnader orsakade av stödpersonsverksamhet som en stödperson kan dra av i sin beskattning.

Ställningstagandet har uppdaterats till följd av ändring av ISkL 71 § 3 mom. Från och med ingången av år 2019 jämställs med resekostnadsersättning för arbetsresa som betalts av arbetsgivaren sådan resekostnadsersättning som ett delvis skattefritt samfund som avses i ISkL 21 § (exempelvis en kommun eller församling).

Bakgrund

Stödpersonsverksamhet

I detta ställningstagande avser vi med stödpersonsverksamhet styrd frivilligverksamhet som kan vara regelbunden eller oregelbunden beroende på situationen. Det är vanligtvis olika slags allmännyttiga samfund, organisationer och offentliga samfund (exempelvis kommuner) som arrangerar stödpersonsverksamhet. Stödpersonen eller -familjen fungerar som stöd, hjälp och sällskap för barn, unga, seniorer, personer med funktionsnedsättning, ensamförsörjare, rehabiliteringsklienter m.fl.

Stödpersonsverksamhet kan bedrivas helt utan ersättning, exempelvis i vänverksamhet. För stödpersons- eller stödfamiljsverksamhet kan det också betalas arvode och/eller olika slags kostnadsersättningar. Vanligtvis är det inte fråga om ett arbetsavtalsförhållande då denna slags stödverksamhet bedrivs.

Bestämmelserna om avdrag av kostnader och resekostnadsersättningar

Skattepliktig inkomst är den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde, med undantag för vissa begränsningar. Den skattskyldige har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande. (Inkomstskattelagen (ISkL) 29 §)

Endast en arbetsgivare kan betala skattefria resekostnadsersättningar. Dylika ersättningar är färdkostnadsersättningar, dagtraktamenten, måltidsersättningar och logiersättningar. (ISkL 71 § 1 mom.)

Med resekostnadsersättning för arbetsresa som betalts av arbetsgivaren jämställs sådan resekostnadsersättning som ett delvis skattefritt samfund som avses i ISkL 21 § (exempelvis en kommun eller församling) eller ett allmännyttigt samfund som avses i 22 §, förutsatt att resan har gjorts till förmån för ovan nämnda samfund och på uppdrag av sådana. Ersättningarna är skattefria även om den skattskyldige inte står i ett anställningsförhållande till parterna eller på annat sätt inte får lön för det arbete till vilket resan anknyter.

Av denna resekostnadsersättning räknas dock som skattefri inkomst endast dagtraktamentet för högst tjugo dagar under ett kalenderår, logiersättningen och resekostnadsersättningen, som trots 72 § 4 mom. kan betalas också för resor som gjorts från den skattskyldiges bostad. Resekostnadsersättningar för resor som gjorts med något annat än ett kollektivtrafikmedel är skattefria upp till högst 3 000 euro under ett kalenderår. (ISkL 71 § 3 mom.)

Om någon annan än arbetsgivaren eller ett samfund som nämns i ISkL 71 § 3 mom. betalar resekostnadsersättningar utgör de betalda ersättningarna skattepliktig inkomst för mottagaren. I allmänhet kan resekostnadsersättningar dock betalas utan att förskottsinnehållning verkställs om ersättningen betalas till en fysisk person enligt Skatteförvaltningens beslut om grunderna för och beloppen av resekostnadsersättningar (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 1 § 17 punkten). I dessa situationer kan mottagaren av ersättning yrka på att kostnaderna som förorsakats av arbetet ska dras av i beskattningen som kostnader för inkomstens förvärvande.

Ställningstagande

Stödpersonen kan i sin egen beskattning dra av faktiska kostnader som orsakas av stödpersonsverksamheten om hen fått skattepliktiga inkomster från sin verksamhet (skattepliktiga arvoden eller kostnadsersättningar). Kostnader kan dras av högst till det belopp som motsvarar inkomsterna eftersom denna slags verksamhet till sin karaktär inte är förvärvsverksamhet. Om stödpersonen inte får skattepliktig ersättning för sin verksamhet, kan hen inte heller dra av eventuella kostnader som orsakats hen.

Man kan inte betala skattefria resekostnadsersättningar till stödpersonen om arbetet inte har gjorts i ett anställningsförhållande. Ett delvis skattefritt samfund som avses i 21 § eller ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § kan dock betala skattefria ersättningar för arbete till förmån för samfundet under de begränsningar som anges i ISkL 71 §:n 3 mom. Exempelvis får en kommun från år 2019 betala skattefria resekostnadsersättningar till sina stödpersoner.

Om resekostnadsersättningar betalas till en fysisk person och beloppen och grunderna till dem överensstämmer med Skatteförvaltningens beslut om kostnader, behöver betalaren inte verkställa förskottsinnehållning på ersättningarna. Då är dock resekostnadsersättningarna skattepliktiga och de ska anmälas till inkomstregistret som skattepliktiga. Läs mera om anmälningarna i inkomstregistrets anvisningar.

Stödpersonen kan yrka på resekostnadsavdrag i sin beskattning antingen mot verifikat (t.ex. resebiljett) eller enligt Skatteförvaltningens beslut om storleken av resekostnadsavdrag högst till det belopp som utgör stödpersonens skattepliktiga inkomst från stödpersonsverksamheten.

Exempel 1: Stödpersonen gör frivilligarbete som vän till en senior och träffar senioren två gånger i månaden. För verksamheten betalas ingen ersättning till stödpersonen. Det uppstår resekostnader för stödpersonen för resorna till senioren. Stödpersonen kan inte dra av resekostnaderna i sin beskattning eftersom hen inte får skattepliktig inkomst från stödpersonsverksamheten.

Exempel 2: Stödpersonen träffar en gång i veckan under ett par timmar ett barn som hör till en familj som behöver stöd. Kommunen betalar ett arvode per timme till stödpersonen, kostnaderna mot kvitton (t.ex. biobiljetter) och kilometerersättningar. En kommun kan betala stödpersonen en skattefri ersättning för barnets biobiljett mot verifikation och kilometerersättningar mot reseräkning. Det utbetalda arvodet och ersättningen för stödpersonens biobiljett är skattepliktiga för stödpersonen.

Stödpersonen kan yrka på avdrag för kostnader som orsakats av stödpersonsverksamheten (biobiljetten) i sin egen beskattning. Avdrag beviljas då högst till det belopp som utgör hens skattepliktiga inkomst från stödpersonsverksamheten. Stödpersonen kan yrka på avdrag för biobiljetten i sin beskattning också i fall att kommunen inte ersätter biljetterna mot verifikation.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Minna Palomäki