CSN:2020/2

Beskattning av inkomst av näringsverksamhet, Beskattning av personlig inkomst, Fusion, Aktier i ett amerikanskt bolag, Antalet vederlagsaktier

De fysiska personerna A och B ägde i sin helhet amerikanska C Corp., som utövar placeringsverksamhet, på så sätt att bägge ägde 50 procent av bolagets aktiestock. Sökandena ägde i sin helhet också finländska E Ab på så sätt att bägge två ägde 50 procent av de röstberättigande Y-aktierna i bolaget. E Ab ägde å sin sida i sin helhet aktiestocken i amerikanska D Inc, som utövar placeringsverksamhet.

Enligt ansökningshandlingarna var avsikten att fusionera C Corp. med D Inc. I fusionen fanns det inte någon avsikt att ge något fusionsvederlag. I andra hand var det möjligt att i fusionen ge bägge sökanden en aktie i D Inc i proportion med de aktier som de ägde som fusionsvederlag.

Ärendet handlade om huruvida den princip som framgår av 52 b § 4 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet skulle tillämpas på beskattningen av A och B, om C Corp. fusioneras med D Inc på det sätt som beskrivits i ansökningshandlingarna, och inget fusionsvederlag alls ges i fusionen eller om A och B vardera får en ny aktie i D Inc som vederlag.

Centralskattenämnden ansåg att det i den situation som beskrivits i ansökningshandlingarna inte handlade om en dotterbolagsfusion enligt NärSkL 52 a § 2 punkten, eftersom alla aktier som representerar aktiekapitalet i det övertagande och fusionerande bolaget varit i olika aktieinnehavares innehav. I beskattningen av sökandena var det följaktligen inte möjligt att tillämpa den princip som framgår av NärSkL 52 b § 4 mom., om C Corp. fusioneras med D Inc på det sätt som beskrivs i ansökningshandlingarna utan att något fusionsvederlag ges.

Vad gäller den andra frågan i ansökan om förhandsavgörande konstaterade centralskattenämnden att NärSkL 52 a § inte innehåller bestämmelser om antalet vederlagsaktier. I den situation som beskrivs i ansökningshandlingarna skulle värdet på de av ägarna ägda aktierna i de bolag som fusionernas överföras som ett tillägg till värdet på aktierna i D Inc, som helt ägs av E Ab. Efter fusionen skulle bägge aktieägare i det bolag som fusioneras äga cirka 0,0998 % av aktiestocken i det övertagande bolaget. I de förhållanden som beskrivs i ansökningshandlingarna handlar det inte om ett arrangemang som berättigar till en förmån med anledning av att beskattningen skjuts upp enligt bestämmelserna om företagsomstrukturering, utan om överföring av tillgångar av de fysiska personerna till det övertagande bolaget mot ett nominellt vederlag. Med beaktande av NärSkL 52 a § var det inte möjligt att se fusionen som en fusion enligt bestämmelsen i lagen, då innehavet inte längre var kontinuerligt efter fusionen.

Utifrån ovan nämnda grunder ansåg centralskattenämnden att det i beskattningen av sökandena inte var möjligt att tillämpa den princip som framgår av NärSkL 52 b § 4 mom., om C Corp. fusioneras med D Inc enligt beskrivningen i ansökningshandlingarna på så sätt att C Corp:s aktieinnehavare som nominellt vederlag var och en får en ny aktie som D Inc emmiterat i proportion med de aktier som de äger.

Förhandsavgörande för skatteåren 2019-2020.

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 52 § och 52 b § 4 mom.
Inkomstskattelagen 28 §.

(Ej lagakraftvunnet)

Överklagat