Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet

I denna anvisning behandlas beskattningen av personer som kommer till Finland från utlandet samt kortfattat försäkringarna för arbetstagaren och arbetsgivarskyldigheterna.

I anvisningen har man beaktat den lagstiftning som gällde den 1 januari 2021 och vissa dekar av texten har preciserats.

Kapitel 3.1 (Utländska nyckelpersoner) har kompletterats. Kapitalet har delats in i underkapitel och definitionen av inkomst förvärvad i Finland har kompletterats.

Till anvisningen har fogats nya kapitel 5.1.8 (Källskatt har uppburits på inkomst på vilken skatt inte ska betalas) och 5.1.9 (En begränsat skattskyldig som arbetar utomlands).

1 Inledning

När en person kommer från utlandet för att arbeta i Finland betalar personen i princip skatt på lönen för arbetet till Finland. Beskattningen av lön för arbete i Finland påverkas av hur lång vistelsen i Finland är och huruvida arbetsgivaren är finländsk eller utländsk. Vidare kan internationella avtal begränsa Finlands beskattningsrätt.

Personer som kommer till Finland för att arbeta är antingen allmänt eller begränsat skattskyldiga i Finland. Enligt 9 § i inkomstskattelagen (1992/1535, ISkL) är personer som är bosatta i Finland och utomlands bosatta personer som vistas i över sex månader i Finland allmänt skattskyldiga. De begränsat skattskyldiga omfattar personer som är bosatta utomlands och personer som vistas i Finland högst sex månader. (ISkL 11 § 1 mom.). Närmare information om allmän och begränsad skattskyldighet ges i Skatteförvaltningens anvisning Allmän och begränsad skattskyldighet samt boende enligt skatteavtal – fysiska personer.

I denna anvisning behandlas beskattningen av både allmänt skattskyldiga och begränsat skattskyldiga utlänningars löneinkomster från Finland i Finland, arbetsgivarskyldigheter i anslutning till löneutbetalningen samt socialskydd och försäkring som hänför sig till arbetet. I början av anvisningen behandlas situationer där löneutbetalaren är en finländsk arbetsgivare. I kapitel 6 i slutet av anvisningen behandlas situationer där lönen utbetalas av en utländsk arbetsgivare.

2 Arbete i Finland i en finländsk arbetsgivares tjänst

2.1 Beskattning av begränsat skattskyldigas löneinkomst

I Finland beskattas begränsat skattskyldiga endast för inkomster från Finland. Det avgörande då det gäller beskattningen är huruvida arbetet har utförts för en finländsk eller en utländsk arbetsgivare och om arbetet har utförts i Finland eller utomlands.

Enligt inkomstskattelagen 10 § 4 punkten är inkomst som förvärvats i Finland annan löneinkomst än sådan som förvärvats om arbetet, uppdraget eller tjänsten uteslutande eller huvudsakligen har utförts i Finland för en härvarande arbets- eller uppdragsgivares räkning. Arbetet har huvudsakligen utförts i Finland när mer än hälften av arbetet under löneutbetalningsperioden har utförts i Finland (HFD 1994-B-556). Huruvida hälften av arbetet har utförts i Finland beräknas enligt den faktiska arbetstiden under löneutbetalningsperioden. Om längden på arbetsdagarna varierar, beräknas det vid behov enligt de utförda arbetstimmarna om arbetet huvudsakligen har utförts i Finland.

HFD 1994-B-556

Det finländska bolaget X som med långtradare utförde landsvägstransporter från Finland via Sverige, Norge och Danmark till Tyskland sysselsatte förare som bodde i Sverige och var begränsat skattskyldiga i Finland. De aktuella transporterna från Finland till Tyskland tog cirka en vecka. Av denna tid tog körningarna i Finland i medeltal cirka en dag per vecka. Lön utbetalades varannan vecka. På basis av lönerna som bolaget utbetalade till de aktuella förarna skulle källskatt och arbetsgivarens socialskyddsavgift erläggas endast för den tid då förarna under löneutbetalningsperioden på två veckor utfört arbete för bolaget uteslutande eller huvudsakligen i Finland. Löneutbetalningsår 1984–1989 Röstning 3–2.
ISkL 5 § 1 mom. 2 punkten
ISkL 6 § 4 punkten (1043/74)
ISkL 9 § 1 mom. 2 punkten
ISkL 10 § 4 punkten (1240/88)

Lönen beskattas inte i Finland, om en begränsat skattskyldig arbetar för en utländsk arbetsgivare i Finland. Med utländsk arbetsgivare avses en arbetsgivare som inte har ett fast driftställe i Finland. Ett undantag utgör den löneinkomst som förvärvas av begränsat skattskyldiga från vissa stater (ISkL 10 § 4 c punkten, se nedan även kapitel 3 Specialgrupper samt kapitel 6 Arbete i Finland för en utländsk arbetsgivare).

Beskattningen av inkomst som förvärvas av begränsat skattskyldiga regleras i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, KällskatteL), dvs. i den så kallade källskattelagen. I fråga om en begränsat skattskyldig uppbärs som slutlig skatt en källskatt som är oberoende av inkomstbeloppet. Alternativt kan beskattningen för en begränsat skattskyldig på ansökan verkställas på samma sätt som för personer bosatta i Finland, dvs. progressivt enligt beloppet av de totala inkomsterna i enlighet med lagen om beskattningsförfarande (1558/1998, BFL).

2.1.1 Källbeskattning av löneinkomster

En finländsk utbetalare innehåller källskatt på lönen i samband med utbetalningen. Källskatten är den slutliga skatten och uppgår till 35 procent (KällskatteL 7 § 1 mom. 1 punkten). Källskattepliktig inkomst omfattar även naturaförmåner som värderas enligt ett beslut från Skatteförvaltningen.

Innan skatt uppbärs får utbetalaren göra ett källskatteavdrag på det totala beloppet av kontantlönen och naturaförmånerna. Från den totala inkomsten görs ett avdrag om 510 euro per månad, om 35 procent i källskatt uppbärs på inkomsten vid debitering av källskatt. Vad gäller inkomst som flutit in under kortare tid än en månad uppgår avdraget till 17 euro per dag. Avdragsbeloppet uppgår dock högst till inkomstbeloppet. Avdrag beviljas inte på fondandel som utbetalas eller överskott som delas ut till medlemmar från en personalfond eller arvode till styrelseledamot eller medlem i något annat förvaltningsorgan.

En förutsättning för avdraget är att den skattskyldige visar upp ett källskattekort för betalaren av prestationen (KällskatteL 6 §). Eventuella arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter och den försäkrades sjukförsäkringspremier  ska betalas utifrån det belopp som ännu inte varit föremål för källskatteavdrag.

Källskattekortet är skattemyndighetens anvisning om debitering av källskatt för den som erlägger betalningen. Inkomsttagaren som kommer till Finland från utlandet ansöker om ett källskattekort med blanketten 5057r (Ansökan om källskattekort, skattekort, förskottsskatt eller skattenummer för begränsat skattskyldig).  Källskatteavdraget och exempelvis lättnader som enligt vissa förutsättningar beviljas studerande kräver en anteckning i källskattekortet.

Om inkomsttagaren inte visar upp ett källskattekort, ska utbetalaren på annat sätt försäkra sig om att för anmälan till inkomstregistret få uppgifter om bland annat arbetstagarens födelsedatum och adress i utlandet samt person- och skattebeteckning i hemstaten.

Över utbetalningarna ska betalaren lämna uppgifterna till inkomstregistret  samt ge ett verifikat till inkomsttagaren. Utbetalaren ska av arbetstagaren begära uppgifter om dennes person- eller skattebeteckning (Tax Identification Number, TIN) i hemviststaten för att kunna lämna de nödvändiga uppgifterna till inkomstregistret. Internationella situationer i anmälningen till inkomstregistret behandlas i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

2.1.2 Rättelse av källskatt

Ibland uppvisas ett källskattekort med en anteckning om källskattelättnad först när lönen eller arbetsersättningen redan har betalats. I detta fall kan utbetalaren rätta debiteringen i samband med en senare betalning samma år. Om betalaren inte har rättat källskattebeloppet kan arbetstagaren ansöka om återbäring av en källskatt som debiterats till ett för högt belopp hos Skatteförvaltningen (KällskatteL 11 § 2 mom.).  Återbäring av källskatt söks med blankett 6166r (”Ansökan om återbäring av finsk källskatt på annan inkomst än dividend-, ränte- och royaltyinkomst”).

Arbetsgivaren kan på arbetstagarens lön ha verkställt en förskottsinnehållning om 60 procent på grund av att arbetstagaren inte uppvisat ett skattekort för arbetsgivaren. Om arbetstagaren därefter uppvisar ett källskattekort för arbetsgivaren, kan arbetsgivaren rätta beloppet av den debiterade skatten.  Arbetsgivaren ska också korrigera beloppet på den verkställda förskottsinnehållningen till källskatt med en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret genom att lämna in en ersättande anmälan. Om utbetalaren inte rättar skattebeloppet, kan arbetstagaren ansöka om återbäring av en grundlöst debiterad skatt hos Skatteförvaltningen.

Om arbetsgivaren inte har tagit ut källskatt (inklusive sjukförsäkringspremie) trots att den borde ha tagits ut och arbetsgivaren inte längre kan korrigera det, ska arbetstagaren deklarera inkomsten för påförande av källskatt. Detta behandlas närmare i avsnitt 4.2.

2.1.3 Resekostnadsersättningar

Till begränsat skattskyldiga löntagare kan man betala vissa resekostnadsersättningar skattefritt under samma förutsättningar i inkomstskattelagen som till allmänt skattskyldiga löntagare (KällskatteL 4 §).

Förutsättningen för skattefrihet för ersättningar som ska betalas till begränsat skattskyldiga löntagare är att löntagaren arbetar på ett särskilt arbetsställe i Finland. Till personer som kallats för ett kortvarigt uppdrag till Finland, till exempel en föreläsare eller en sakkunnig, eller en person som arbetar på en byggarbetsplats, kan således resekostnadsersättningar utbetalas utan att uppbära källskatt enligt en reseräkning eller motsvarande utredning av kostnaderna som till en allmänt skattskyldig.

Innan källskatt debiteras får dock inte avdrag för andelen av icke-ersatta kostnader dras av på det sätt som möjliggörs enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, L om förskottsuppbörd) 15 §. Om löntagaren däremot ansökt om ett skattekort för progressiv beskattning av begränsat skattskyldiga, kan arbetsgivaren iaktta reglerna i lagen om förskottsuppbörd.

Det finns däremot inga förutsättningar för skattefri ersättning av kostnader, om en begränsat skattskyldig som huvudsyssla är sysselsatt på en egentlig arbetsplats i Finland, till exempel ett företag, ett ämbetsverk eller en produktionsanläggning. Samma gäller för studeranden och praktikanter som inte har en egentlig arbetsplats någon annanstans. Även i dessa situationer kan skattefri ersättning av kostnader utgå för arbetsresor från den egentliga arbetsplatsen till ett särskilt ställe där arbetet utförs.

Ersättningar för kostnader för arbetsresor behandlas närmare i anvisningen Ersättningar för kostnader för arbetsresor i beskattningen

2.2 Källskatt på arbetsersättning

En arbetsersättning som erhålls av en begränsat skattskyldig fysisk person som kommer från utlandet till Finland är i princip underkastad en källskatt på 35 procent (KällskatteL 7 § 1 mom. 1 punkten). Efter behov är det möjligt att ansöka om ett källskattekort för arbetsersättningen. Det är möjligt att göra källskatteavdrag från inkomst med ett källskattekort. Eftersom det inte är fråga om lön behöver arbetsgivares sjukförsäkringsavgift inte betalas.

Den som betalar arbetsersättning ska alltid ta ut källskatt om mottagaren av arbetsersättningen inte är införd i förskottsuppbördsegistret eller inte visar upp ett källskattekort, om arbetsersättningen har betalats för byggnads-, installations- eller monteringsarbete, transportarbete eller städ-, omsorgs- eller vårdarbete som uteslutande eller huvudsakligen har utförts i Finland (KällskatteL 10 e § 2 mom.).

Om Finland har ingått ett skatteavtal med inkomsttagarens hemviststat, hindrar skatteavtalet vanligen beskattning av arbetsersättning i Finland, om inte verksamheten bedrivs från ett fast driftställe i Finland.

I fråga om en arbetsersättning som betalats till en fysisk person ska alltid en anmälan om löneuppgifter lämnas till inkomstregistret oavsett om källskatt uppbärs på denna eller inte. För anmälan ska utbetalaren av inkomsttagaren begära bland annat uppgifter om dennes födelsedatum, adress i hemstaten samt eventuell skattebeteckning som getts i hemstaten.

Om en begränsat skattskyldig fysisk person bedriver sin verksamhet i Finland från ett fast ställe, uppbärs källskatt på ersättningen, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Om beskattningen av begränsat skattskyldiga fysiska personer som bedriver verksamhet i Finland berättas mer i följande anvisningar:

Arbetsersättning till utländskt företag

Inkomstbeskattning hos utländska rörelseidkare och yrkesutövare i Finland

2.3 Beskattning av föreläsningsarvoden

Ersättning för en föreläsning vid ett arrangemang som anordnats av någon annan betraktas i princip som lön förvärvad i Finland, inte arbetsersättning (L om förskottsuppbörd 13 §). Personligt föreläsnings- eller föredragsarvode är skattepliktig löneinkomst för föreläsaren oavsett om hen står i arbets- eller tjänsteförhållande till den som betalar arvodet. Källskatt ska således oftast uppbäras, även om inkomsttagaren har en egen firma utomlands. På basis av lärarartikeln i ett skatteavtal kan dock en föreläsare vara berättigad till lättnad i Finland (närmare om detta i stycke 3.3 nedan).

Om en föreläsning hålls av en representant för ett företag som allmänt och känt bedriver utbildnings- och föreläsningsverksamhet, utgör dock arvodena som utbetalas av evenemangsarrangören till detta företag arbetsersättning till företaget.

Beskattningen av föreläsningsarvoden behandlas närmare i anvisningen  Lön och arbetsersättning i beskattningen

2.4 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig

En begränsat skattskyldig kan yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. I detta fall beskattas en begränsat skattskyldig på samma sätt som stadigvarande bosatta i Finland.

En begränsat skattskyldig kan yrka på att en progressiv beskattning av förvärvsinkomsterna ska verkställas (bortsett från dividender) i stället för källbeskattning, om mottagaren är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat eller inom ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden, eller om mottagaren är innehavare av ett uppehållstillstånd enligt forskardirektivet. (KällskatteL 13 § 1 mom. 6 punkten)

För progressiv beskattning ska den begränsat skattskyldiga ansöka om skattekort för begränsat skattskyldiga hos skattebyrån och lämna detta till den som utbetalar prestationen. Ansökan om skattekort lämnas med blankett 5057r. Till blanketten ska fogas ett yrkande om progressiv beskattning av förvärvsinkomster (blankett Veroh 6148r). I ansökan uppges alla inkomster som förvärvats i Finland, förvärvsinkomster som beskattas i hemviststaten samt avdrag som hänför sig till dessa inkomster.

Finland beskattar endast inkomster från Finland, men för fastställandet av skatt på förvärvsinkomst beaktas även en prestation som grundar sig på lön, pension och socialskydd som i Finland skulle beskattas som förvärvsinkomst och som erhållits

1. från något annat ställe än Finland och som i den skattskyldiges hemviststat utgör skattepliktig inkomst eller
2. från Finland och som inte kan beskattas på grund av ett skatteavtal (KällskatteL 14 §).

Ovan nämnda inkomster som förvärvats på annat håll än i Finland är inkomster som förvärvats i hemviststaten eller en tredje stat och för vilka personen är skattskyldig i sin hemviststat.

Om en person bor i en EES-stat eller innehar ett uppehållstillstånd som avses i forskardirektivet, beaktas inte de ovan nämnda inkomsterna vid beräkning av beloppet av skatten som betalas på inkomsterna från Finland, om nettoförvärvsinkomsten från Finland är minst 75 procent av det totala beloppet av samtliga förvärvsinkomster från både Finland och utlandet. För tillämpningen av denna regel ska personen för Skatteförvaltningen visa upp ett av skattemyndigheten i hemviststaten utfärdat intyg över inkomsterna och avdragen från dessa under skatteåret.

På basis av ett skattekort för begränsat skattskyldiga verkställs en förskottsinnehållning på prestationen i enlighet med procenten som anges på skattekortet. Progressiv skatt på förvärvsinkomst beräknas enligt inkomstskatteskalan och den genomsnittliga kommunala skattesatsen. Bland annat kostnader för resor mellan hemmet och arbetsplatsen samt kostnader för inkomstens förvärvande kan beaktas som avdrag. Skatteprocenten påverkas således av inkomst- och utgiftsbeloppen.

Utöver skatt debiterar arbetsgivaren socialskyddsavgifter och försäkringspremier på lönen (totalt cirka 9 procent), om personen inte har ett intyg som visar att hen är försäkrad i något annat land än Finland eller om något annat undantag som gäller försäkringsskyldigheten ska tillämpas (mer information om försäkringspremier nedan i kapitel 4 Socialskydd och försäkring).

Om progressiv beskattning tillämpas för en begränsat skattskyldig, får hen på samma sätt som allmänt skattskyldiga en förhandsifylld skattedeklaration följande år. I denna uppges inkomsterna och avdragen som ligger till grund för beskattningen samt slutresultatet av beskattningen (debitering eller återbäring).  Den skattskyldiga ska kontrollera de förhandsifyllda uppgifterna och lämna in skattedeklarationen, om de förhandsifyllda uppgifterna är bristfälliga eller felaktiga.

Om en begränsat skattskyldig inte har ansökt om progressiv beskattning för förskottsinnehållningen och källskatt uppburits på lönen, kan hen även ansöka om progressiv beskattning på efterhand genom att lämna in skattedeklarationen. I skattedeklarationen uppges förutom förvärvsinkomsterna från Finland även uppgifter om skattepliktiga förvärvsinkomster och avdrag från dessa under samma år i hemviststaten.

2.5 Beskattning av allmänt skattskyldigas löneinkomst

I fråga om en person som kommer till Finland för att arbeta mer än sex månader utan avbrott beskattas förvärvsinkomsterna progressivt på samma sätt som för stadigvarande bosatta i Finland. Förfarandet är det samma, om det anses att personen har sitt stadigvarande bo och hemvist i Finland (ISkL 11 § 1 mom.).  Utbetalaren verkställer förskottsinnehållningen i enlighet med skattekortet som ansöks hos skattebyrån. Innehållningen är 60 procent, om inget skattekort visas upp. Den som utbetalar inkomsten lämnar in en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret på samma sätt som i fråga om stadigvarande bosatta i Finland.

Förskottsinnehållningssatsen innehåller också arbetstagarens andel av sjukförsäkringsavgiften (sf-premien). Dessutom betalas arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för lönen. Några sjukförsäkringsavgifterbetalas inte om den skattskyldige lägger fram intyg A1, som visar i vilken stat hen är försäkrad under den tid hen arbetar i Finland (arbetstagarens hemstat eller arbetsgivarens hemstat).

Det samma gäller situationer där en person har Folkpensionsanstaltens avgörande som gäller en bosättningsbaserad förmån eller ett FPA-kort om att hen inte har rätt till förmåner som omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten (närmare om försäkringspremier nedan i kapitel 4 Socialskydd och försäkring).

Om det är osäkert huruvida perioden stannar längre än sex månader, beviljas först ett källskattekort eller ett skattekort för begränsat skattskyldiga. Ett normalt skattekort beviljas, om tidsgränsen säkert överskrids. Tidsfristen på sex månader är inte bunden till ett kalenderår. En person som vistas i Finland till exempel 15.8–15.2 är allmänt skattskyldig. Tillfällig frånvaro hindrar inte att betrakta vistelsen som oavbruten.

2.6 Flyttnings- och resekostnader

Arbetstagarens flyttnings- och resekostnader som anknyter till flyttningen är i regel levnadskostnader som arbetsgivaren inte kan ersätta skattefritt. Enligt ISkL 69 c § är dock de flyttnings- och resekostnader för arbetstagaren och hens familjemedlemmar som arbetsgivaren betalar skattefria till 50 %. En förutsättning för den partiella skattefriheten är att flyttningen äger rum på grund av placeringen av arbetstagarens arbetsställe. Enligt regeringens proposition (RP 24/2019) anses flyttningen ske på grund av placeringen av arbetstagarens arbetsställe alltid när arbetstagaren flyttar från utlandet till Finland för att arbeta i Finland.

De flyttningskostnader som avses i bestämmelsen är de kostnader som direkt anknyter till flyttningen, och är exempelvis kostnader för packning, uppackning och transport. Resekostnader som direkt anknyter till flyttningen anses vara resor mellan den gamla och nya bostaden i samband med flyttningen.

Arbetsgivaren ska i regel betala kostnaderna direkt till tjänsteleverantören. Om arbetsgivaren betalar pengar till arbetstagaren för flyttningen utgör prestationen lön för arbetstagaren. Arbetsgivaren kan dock mot faktura eller betalningsverifikat partiellt skattefritt ersätta sådana direkta flyttningskostnader som arbetstagaren helt eller delvis betalat själv. Verifikaten ska fogas till arbetsgivarens bokföring.

ISkL 69 c § gäller endast situationer där arbetsgivaren ersätter kostnader. Rätten att dra av de flyttnings- och resekostnader i anknytning till flyttningen som arbetstagaren betalat har inte vidgats. Sådana kostnader som arbetstagaren betalat är icke-avdragbara levnadskostnader då arbetstagaren flyttar till en annan ort eller ett annat land när arbetsavtalsförhållandet börjar. Flyttnings- och resekostnader är icke-avdragsgilla levnadskostnader också i de fall att arbetstagaren under arbetsavtalsförhållandet på eget initiativ söker sig till en annan ort eller ett annat land.

Enlig beskattnings- och rättspraxis har arbetsgivaren haft möjlighet att skattefritt ersätta flyttningskostnader om arbetstagaren under arbetsavtalsförhållandet på chefens förordnande eller för att bevara sin arbetsplats har varit tvungen att flytta till en annan ort på grund av arbetsplatsens placering. Också i centralskattenämndens avgörande CSN 10/2006 ansågs det inte att en ersättning av kostnaderna för en flyttning i arbetsgivarens intresse var skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren under de omständigheter som rådde. Lagändringen ovan gäller inte i dessa situationer. I dessa situationer kan arbetstagaren fortfarande dra av flyttningskostnaderna som kostnader för förvärvande av inkomst, om arbetsgivaren inte ersätter dem.

3 Specialgrupper

3.1 Utländska nyckelpersoner

3.1.1 Tillämpningsförutsättningar

I fråga om en utländsk nyckelperson regleras beskattningen i lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995, den så kallade nyckelpersonlagen). En allmänt skattskyldig utländsk person som kommer till Finland för att arbeta mer än sex månader utan avbrott kan i vissa fall betala en källskatt på 32 procent i stället för en progressiv skatt på sin förvärvsinkomst. Förutsättningen för att lagen om nyckelpersoner ska tillämpas är att

1. personen blir allmänt skattskyldig i Finland när arbetet börjar,
2. den kontantlön som betalas för arbetet är minst 5 800 euro i månaden under hela den tid då arbetet pågår,
3. personen arbetar med uppgifter som kräver särskild expertis och
4. är inte finsk medborgare och har inte varit allmänt skattskyldig i Finland under de fem kalenderår som föregår det år då arbetet började (nyckelpersonslagen 2 §).

För att lagen om nyckelpersoner kan tillämpas ska personen vara allmänt skattskyldig i Finland. Personen ska ha sitt stadigvarande bo och hemvist här eller vistas här över sex månader i följd (ISkL 11 §). Tillfällig frånvaro från Finland anses inte medföra avbrott i vistelsen.

Lagen tillämpas på sådan lön som enligt inkomstskattelagen utgör inkomst som förvärvats i Finland. Detta förutsätter att arbetet uteslutande eller huvudsakligen har utförts i Finland för en härvarande arbetsgivares räkning (ISkL 10 § 4 punkten). Till skillnad från vad som anges ovan är inkomsten i följande situationer förvärvad i Finland, även om arbetet inte huvudsakligen utförts i Finland:

• löneinkomst från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligrättsligt samfund, (ISkL 10 § 3 punkten)
• arvode som har uppburits för uppdrag som medlem i ett finskt samfunds eller en finsk sammanslutnings styrelse eller annat därmed jämförbart förvaltningsorgan (ISkL 10 § 4 a punkten)
• löneinkomst från en utländsk arbetsgivare för arbete som utförts i Finland då en utländsk uthyrare har hyrt ut en arbetstagare till någon som låter utföra arbete och som finns i Finland (ISkL 10 § 4 c punkten).

Det granskas skatteårsvis om arbetet i huvudsak utförts i Finland. Nyckelpersoner är i regel som allmänt skattskyldiga skyldiga att betala skatt även för inkomst av arbete som utförts utanför Finland. Av denna orsak skiljer sig granskningsperioden från de begränsat skattskyldiga för vilka arbetets huvudsaklighet granskas per lönebetalningsperiod (se avsnitt 2.1).

Vid tillämpningen av lagen om nyckelpersoner anses som härvarande arbetsgivare enligt rättspraxis (HFD 11.11.2005 liggare 2943) även en finländsk aktör (exempelvis bokföringsbyrå) som betalar lönen och tar ut källskatt för den utländska arbetsgivarens räkning.

HFD 11.11.2005 liggare 2943
Den norska medborgaren A arbetade flera år i sin brittiska arbetsgivares tjänst i lokaler hos en docka i Finland. Uppgifterna anknöt till byggandet av ett fartyg för ett rederi. A hade blivit allmänt skattskyldig för sitt arbete i Finland. Lönen utbetalades på uppdrag av arbetsgivare X av en finsk bokföringsbyrå på arbetsorten. Byrån skötte löneutbetalningsskyldigheterna, till exempel förskottsinnehållningen, som åligger arbetsgivaren. Trots att arbetsgivaren X inte hade något fast driftställe i Finland kunde A beviljas ett källskattelagsenligt källskattekort för löntagare från utlandet.
Skatteåret 2004
Lag om källskatt för löntagare från utlandet 1 och 8 §
Inkomstskattelag 9 och 10 §
Lag om förskottsuppbörd 9 §

3.1.2 Nyckelpersonens källbeskattning i praktiken

Källskatt uppbärs som slutlig skatt så att arbetsgivaren drar av skatten från den lön som utbetalas och betalar denna till Skatteförvaltningen. Utöver skatten uppbärs ingen sjukförsäkringspremie för den försäkrade. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift samt pensions- och andra försäkringspremier betalas på normalt sätt, om arbetstagaren inte har A1, E101 eller ett motsvarande intyg.

Ett skattekort som ger rätt till förmånen ska sökas hos Skatteförvaltningen inom 90 dagar räknar från det att arbetet enligt nyckelpersonlagen inledde. Förmånen erhålls för högst de 48 första månaderna.

Om en person som får nyckelpersoninkomster har andra förvärvsinkomster, beskattas dessa i Finland progressivt enligt BFL. Löneinkomst i enlighet med nyckelpersonlagen beaktas under samma period enligt undantagandemetoden i skattesatsen, vilket innebär att nyckelpersonens löneinkomst höjer progressionen för de övriga förvärvsinkomsterna (nyckelpersonlagen 6 § 1 mom.).

Om personen i början av året endast har nyckelpersonsinkomst och alla andra inkomster intjänats först efter att statusen som nyckelperson upphört, påverkar nyckelpersonsinkomsten inte alls skattesatsen på de övriga förvärvsinkomsterna.

Om en person endast i början av ett år har omfattats av nyckelpersonbeskattning och för samma period fått annan förvärvsinkomst och stannar i Finland till slutet av året, påverkar de övriga förvärvsinkomsterna i början av året progressionen i inkomsten under slutet av året. Nyckelpersoninkomsten i början av året påverkar däremot inte progressionen i inkomsten under slutet av året.

En person som bor utomlands och kommer till Finland för att arbeta mer än sex månader blir på basis av vistelsens längd allmänt skattskyldig i Finland. Även löntagare som omfattas av nyckelpersonlagen får således på våren året efter arbetsåret en förhandsifylld skattedeklaration. En skattskyldig som under skatteåret har förvärvat annan skattepliktig förvärvsinkomst skall i skattedeklarationen uppge även den inkomst som är föremål för källskatt på löneinkomst (nyckelpersonlagen 6 § 2 mom.).

Om arbetsgivaren har tagit ut nyckelpersonens källskatt enligt skattekortet även om kraven ovan inte uppfyllts verkställs beskattningen för hela den tid som arbetet pågått enligt de allmänna bestämmelserna om inkomstbeskattning (5 § i lagen om nyckelpersoner). Den källskatt som tagits ut räknas då den skattskyldige till godo antingen som förskottsinnehållning enligt lagen om förskottsuppbörd eller som källskatt enligt källskattelagen.

Om personen blir begränsat skattskyldig under giltighetstiden för skattekortet för nyckelpersoner börjar lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst tillämpas från och med att skattskyldighetsstatusen ändras. I dessa fall ändras inte den beskattning som tagits ut enligt nyckelpersonsskattekortet under den allmänna skattskyldighetens tid.

3.2 Hyrd arbetskraft

Enligt 10 § 4 c punkten i inkomstskattelagen utgörs inkomst från Finland också av löneinkomst från en utländsk arbetsgivare för arbete som utförts i Finland då en utländsk uthyrare hyrt ut en arbetstagare till någon som låter utföra arbete och som finns i Finland.

I fråga om hyrd arbetskraft som arbetar i en utländsk arbetsgivares tjänst i Finland beskattas löneinkomsten i Finland, om det skatteavtal som ingåtts med arbetstagarens hemviststat ger Finland i egenskap av arbetsstat rätt att beskatta den hyrda arbetstagarens lön.

Dessutom beskattas löneinkomst av hyrt arbete, om arbetstagaren kommer från ett land med vilket Finland inte har ett skatteavtal. I Finland betraktas lönen som skattepliktig förvärvsinkomst oavsett vistelsetiden omedelbart från och med den första arbetsdagen. Lön från andra skatteavtalsländer beskattas i Finland, om arbetstagaren vistas mer än 183 dagar i Finland under 12 konsekutiva månader eller ett kalenderår.

Ett utländskt företag som är en hyrd arbetstagares arbetsgivare och inte har ett fast driftställe i Finland är inte skyldigt att till Finland uppbära skatt på den hyrda arbetstagarens lön. Av denna anledning ska den hyrda arbetstagaren sörja för att i Finland betala skatterna på de förvärvade löneinkomsterna genom att ansöka om förskottsinnehållning hos skattebyrån.

Om beskattningen av utländska hyrda arbetstagare berättas närmare i anvisningen Utländska hyrda arbetstagare och finsk beskattning.

3.3 Lärare och forskare

Lärare och forskare som kommer till Finland från vissa stater kan enligt ett skatteavtal undantas helt från finsk inkomstskatt på sin lön från lärar- eller forskararbetet. Förutsättningen är att personen i fråga innan vistelsen i Finland börjat har haft hemvist i utresestaten på det sätt som avses i skatteavtalet. Finland kan vara lärarens eller forskarens skatteavtalsenliga hemviststat under vistelsen här (till exempel personens familj kan sålunda följa med). Ett undantag utgör skatteavtalet med Egypten. Enligt detta ska en person enligt skatteavtalet vara bosatt i utreselandet även under vistelsen i Finland.

Lättnaden som beviljas en lärare eller en forskare gäller en person som vistas i den andra avtalsstaten under en viss maximitid, till exempel två år, i syfte att undervisa eller bedriva forskning vid en högskola eller någon annan läroanstalt i den aktuella staten. I samtliga fall är det dock möjligt att få en lättnad flera gånger, om personen mellan varven klart har flyttat tillbaka till sin hemstat. Om syftet med vistelsen är att undervisa eller forska bedöms enligt de omständigheter som råder vid tidpunkten då vistelsen i Finland börjar.

I vissa skatteavtal är förutsättningen för att få lättnad att en person har fått en arbetskallelse och att skattelättnaden endast gäller lönen för arbetet som avses i kallelsen. En kallelse kan anses innebära att undervisnings- eller forskningsarbetet i Finland avtalats med läraren eller forskaren redan innan hen anlände till Finland eller att arbetet grundar sig på läroanstalternas utbytesprogram.

År 2019 ingår lärar- och forskarlättnad i skatteavtalen med Egypten, Storbritannien, Japan, Marocko, Korea och Frankrike.

• Egypten: Undantagande kräver högst två års vistelse i Finland. Undantagande kräver att ett finskt vetenskapligt forskningsinstitut eller en högre undervisningsanstalt har kallat en person till Finland. Undantagandet gäller endast den uppgift som avses i kallelsen. Personen ska enligt skatteavtalet dessutom ha sin hemvist i Egypten även under vistelsen i Finland.
• Storbritannien: Undantagande kräver högst två års vistelse i Finland. Undantagande beviljas endast en professor eller lärare och kräver ett intyg över beskattningen i hemstaten. Intyget kan lämnas exempelvis på blanketten British teachers/Certificate of residence and tax liability for the use of Finnish tax authorities (6159e).
• Japan: Undantagande kräver högst två års vistelse i Finland och att professorn eller läraren bodde i Japan omedelbart före ankomsten till Finland.
• Marocko: Undantagande kräver vistelse i Finland i högst två års tid. Förutsättningen är att staten, ett universitet, en undervisningsanstalt eller annan kulturell anstalt utan vinstsyfte har inbjudit personen till Finland och att undantagandet uteslutande gäller forskningsarbete.

I fråga om de ovan nämnda staterna förloras lättnaden, om vistelsen i Finland blir längre än två år, och om maximitiden överskrids leder det till att hela lönen blir skattepliktig enligt de normala reglerna.

• Korea: Undantagande kräver högst fem års vistelse i Finland och gäller endast forskningsarbete.
• Frankrike: Skattefrihet beviljas för de två första åren, även om vistelsen i Finland blir längre.

Ovan har getts huvudpunkterna i bestämmelserna om lärar- eller forskningsarbete i skatteavtal. Närmare bestämmelser ska kontrolleras i respektive skatteavtal.

Information om beskattning av lärare och forskare i internationella situationer ges även i anvisningen Beskattning av högskoleanställda i internationella situationer.

3.4 Studerande och praktikanter

Vissa skatteavtal innehåller bestämmelser om lättnader som beviljas elever och som kan vara mer fördelaktiga än det källskatteavdrag som beskrivits ovan.

Lättnaderna som beviljas studerande kan gälla både studerande och praktikanter. I detta fall avses en situation där en utländsk person antingen studerar i Finland eller där en person som studerar utomlands arbetar i en uppgift med anknytning till studierna i Finland. Som praktikant betraktas en person som i sitt hemland deltar i en yrkesutbildning inom vilken praktisk erfarenhet ska skaffas genom arbete, till exempel en läroavtalsutbildning.

Om beskattningen av studerande och praktikanter berättas mer i anvisningen: Beskattning av studerande och praktikanter i internationella situationer

3.5 Au pair-anställda

De fickpengar som erhålls av en utländsk au pair-anställd utgör skattepliktig löneinkomst i Finland. I allmänhet erbjuder värdfamiljen inkvartering och uppehälle för en au pair-anställd. Även den naturaförmån som omfattar kost och annat uppehälle är skattepliktig lön för den anställda. Om au pairen vistas över sex månader i Finland, verkställs beskattningen på samma sätt som för övriga personer som bor i Finland.

Om arbetsinkomsten i Finland av en person som kommit från utlandet är under 726,27 euro per månad (år 2021), behöver arbetsgivares socialskyddsavgift eller den försäkrades sjukförsäkringspremie inte betalas i Finland. Arbetstagaren blir i detta fall inte sjukförsäkrad i Finland.

Om en arbetstagare ändå flyttar till Finland för att stadigvarande bosätta sig här, ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie betalas, utom i de fall att hen har Folkpensionsanstaltens avgörande som gäller en bosättningsbaserad förmån eller ett FPA-kort om att hen inte har rätt till förmåner som omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten (närmare om försäkringspremierna nedan i avsnitt 4 Social trygghet och försäkring).

Även om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift eller den försäkrades sjukförsäkringspremie inte betalas på arbetstagarens lön, ska arbetspensionsförsäkringspremie (personer som fyllt 17 år), arbetslöshetsförsäkringspremie (personer som fyllt 17 år) och olycksfallförsäkringspremie i vilket som helst fall betalas på lönen. Premierna betalas dock inte, om en person från ett EU/EES-område eller Schweiz visar upp ett A1/E101-intyg eller ett motsvarande intyg från ett land med vilket avtal om socialskydd ingåtts.

3.6 Artister

I Finland beskattas skattskyldiga artister endast för sina inkomster från Finland. Dessa inkomster omfattar förutom inkomster från Finland även inkomst som har förvärvats genom en artists personliga verksamhet i Finland eller ombord på ett finskt fartyg (ISkL 10 § 4 b punkten).

Med personlig verksamhet avses till exempel att en artist personligen uppträder i Finland. I fråga om denna typ av inkomster har det således ingen betydelse huruvida arbets- eller uppdragsgivaren eller till exempel den som utbetalar penningbeloppet som pris är från Finland. Dessa inkomster anses ha förvärvats i Finland, även om verksamheten bedrivs genom ett utländskt bolag eller en manager så att artisten får arvodet från ifrågavarande utländska bolag eller manager.

Här avsedda artister omfattar inte t.ex. teaterregissörer, koreografer eller scenografer. Deras lön utgör lön som förvärvats i Finland om arbetet enbart eller huvudsakligen utförs i Finland och utbetalaren är bosatt i Finland. På deras löner tas källskatten ut i enlighet vad som beskrivs i punkt 2.

3.6.1 Källbeskattning

På en prestation som utbetalats till en artist uppbärs en källskatt på 15 procent (KällskatteL 7 § 5 punkten).

3.6.2 Progressiv källskatt

En person som bor i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan yrka på att de kostnader som har en direkt ekonomisk anknytning till ersättningen dras av från ersättningen. I detta fall får personen ett skattekort där en progressiv källskatt räknats ut. Med hjälp av källskatteräknaren kan man i förväg kontrollera om detta alternativ är förmånligare än en källskatt på 15 procent. (KällskatteL 7 a §)

3.6.3 Progressiv beskattning

Sedan 2014 kan en begränsat skattskyldig yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. I detta fall beskattas den begränsat skattskyldiga på samma sätt som fast bosatta personer i Finland (mer information om detta i kapitel 2.4 Begränsat skattskyldigs progressiva beskattning).

3.7 Internationell trafik

3.7.1 Allmänt

Enligt inkomstskattelagen 13 § är en begränsat skattskyldig person som är anställd på ett fartyg eller en luftfarkost skyldig att betala skatt endast för den löneinkomst som han förvärvat på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning. Bestämmelsen i inkomstskattelagen 13 § tillämpas på allt arbete som har utförts ombord på ett fartyg eller en luftfarkost och arbete som har direkt samband detta arbete och som utförs någon annanstans än ombord på fartyget. Med finskt fartyg jämställs sådant utländskt fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på någon annan grund än hyra och med vilket följer endast en fåtalig besättning eller inte någon besättning alls.

När en utomlands bosatt person arbetar på ett finskt fartyg i internationell trafik (till exempel som sjöman, flygvärdinna eller flygare), kan skatteavtal dock begränsa Finlands beskattningsrätt. Enligt skatteavtalen har hemstaten för arbetsgivarföretaget eller den stat där företaget har sin faktiska ledning den primära beskattningsrätten. Enligt vissa skatteavtal kan den stat under vars flagg ett fartyg seglar (flaggstat) ha beskattningsrätt.

3.7.2 Sjömän

En sjöman kan bli tvungen att betala skatt till Finland, om hen har inkomster från Finland eller ett finländskt fartyg. Denna person är skyldig att betala skatt endast för den löneinkomst som hen förvärvat på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning.

Om arbetet utförs på ett finländskt fartyg, betalas en källskatt på 35 procent till Finland. Den finländska arbetsgivaren tar ut källskatten i samband med löneutbetalningen. Innan lönen tas ut drar arbetsgivaren av 510 euro i månaden eller 17 euro per dag från lönen, om källskattekortet innehåller en anteckning om avdrag.

En begränsat skattskyldig kan yrka på att en progressiv beskattning av förvärvsinkomsterna ska verkställas i stället för källbeskattning, om mottagaren är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat eller inom ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden , eller om mottagaren är innehavare av ett uppehållstillstånd enligt forskardirektivet.

För progressiv beskattning ska den begränsat skattskyldiga ansöka om skattekort för begränsat skattskyldiga hos skattebyrån och lämna detta till den som utbetalar prestationen. Ansökan om skattekort lämnas med blankett 5057r. Till blanketten fogas ett yrkande om progressiv beskattning av förvärvsinkomster 6148r. I detta fall beskattas en begränsat skattskyldig på samma sätt som stadigvarande bosatta i Finland. Hen har då rätt även till exempelvis sjöarbetsinkomstavdrag (mer information ovan i stycke 2.4 Begränsat skattskyldigs progressiva beskattning).

Vid ansökan om källskattekort eller begränsat skattskyldigs skattekort kontrollerar skattebyrån ett eventuellt skatteavtals inverkan på beskattningen och gör en anteckning om undantagande i skattekortet. Skatt på löner till sjömän från till exempel Nederländerna och Ryssland betalas endast till hemstaten.

I fråga om lön från arbete på ett fartyg eller en luftfarkost i internationell trafik ger skatteavtalen i allmänhet arbetsgivarföretagets hemstat eller staten där företagets faktiska ledning verkar den primära beskattningsrätten.

Enligt det nordiska avtalet har dock ett fartygs flaggstat rätt att beskatta inkomst från fartyg. Om till exempel en person som bor i Sverige arbetar som sjöman på ett fartyg som seglar under finsk flagg, beskattas inkomsten som förvärvas på fartyget i Finland. I fråga om inkomst från arbete på fiske-, sälfångst- eller valfångstfartyg har dock arbetstagarens hemstat exklusiv beskattningsrätt.

Enbart vistelse ombord betraktas inte som vistelse i Finland så att personen skulle anses ha sin hemvist i Finland.

Förutom skatterna tar en finländsk arbetsgivare även ut finländska försäkringspremier från lönen. Premierna debiteras dock inte, om arbetstagaren visar upp intyg A1 eller E101.

3.7.3 Flygpersonal

Om en person arbetar för ett finländskt flygbolag, beskattas lönen i Finland. Om arbetstagaren inte bor i Finland tar den finländska arbetsgivaren ut en källskatt på 35 procent av lönen.

Ett undantag utgör luftfartygsanställda som är bosatta i andra nordiska länder. Enligt det nordiska skatteavtalet beskattas deras inkomst endast i hemviststaten. Om till exempel en person som bor i Danmark arbetar som flygvärdinna i ett finländskt flygbolags tjänst, betalas skatt på lönen endast till Danmark.

I samtliga fall lönar det sig att ansöka om ett finskt skattekort eller ett källskattekort för arbetsgivaren. I fråga om de anställda inom flygtrafik som har hemvist i de nordiska länderna antecknas undantagande från skatt i skattekortet. För övriga görs i skattekortet en anteckning om källskatteavdrag som uppgår till 510 euro per månad eller 17 euro per dag.

En begränsat skattskyldig kan yrka på att progressiv beskattning av förvärvsinkomsterna ska verkställas i stället för källbeskattning, om mottagaren är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat eller inom ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden, eller om mottagaren innehar ett uppehållstillstånd enligt forskardirektivet.

För progressiv beskattning ska den begränsat skattskyldiga ansöka om skattekort för begränsat skattskyldiga hos skattebyrån och lämna detta till den som utbetalar prestationen. Ansökan om skattekort lämnas med blankett 5057r. Till blanketten fogas ett yrkande om progressiv beskattning av förvärvsinkomster 6148r. I detta fall beskattas en begränsat skattskyldig på samma sätt som stadigvarande bosatta i Finland. Hen har då rätt även till exempelvis vissa avdrag (mer information ovan i stycke 2.4 Begränsat skattskyldigs progressiva beskattning).

3.7.4 Fordonsförare

Om en begränsat skattskyldig person i Finland arbetar som fordonsförare i ett finländskt transportföretags tjänst och gör arbetskörningar i flera olika länder, beskattas löneinkomsten i Finland endast i det fall att arbetet uteslutande eller huvudsakligen har utförts i Finland under löneutbetalningsperioden. Arbetet har huvudsakligen utförts i Finland när mer än hälften av arbetet under löneutbetalningsperioden har utförts i Finland (HFD 1994-B-556).

HFD 1994-B-556

Det finländska bolaget X som använde långtradare för landsvägstransporter från Finland via Sverige, Norge och Danmark till Tyskland sysselsatte förare som bodde i Sverige och var begränsat skattskyldiga i Finland. De aktuella transporterna från Finland till Tyskland tog cirka en vecka. Av denna tid tog körningarna i Finland i medeltal cirka en dag per vecka. Lön utbetalades varannan vecka. På basis av lönerna som bolaget utbetalade till de aktuella förarna skulle källskatt och arbetsgivarens socialskyddsavgift erläggas endast för den tid då förarna under löneutbetalningsperioden på två veckor utfört arbete för bolaget uteslutande eller huvudsakligen i Finland. Löneutbetalningsår 1984–1989. Omröstning 3–2.
ISkL 5 § 1 mom. 2 punkten
ISkL 6 § 4 punkten (1043/74)
ISkL 9 § 1 mom. 2 punkten
ISkL 10 § 4 punkten (1240/88)

Arbetsgivare tar ut en källskatt på 35 procent av lönen. Det lönar sig i vilket som helst fall för arbetstagaren att ansöka om ett skattekort från skattebyrån. I skattekortet kan en anteckning om källskatteavdrag göras (510 euro/månad eller 17 euro/dag). Även arbetsgivaren kan lämna en ansökan om källskattekort.

En arbetstagare har rätt att ansöka om progressiv beskattning i enlighet med lagen om beskattningsförfarande enligt samma grunder som gäller för begränsat skattskyldiga arbetstagare (närmare om detta ovan i stycke 2.4 Begränsat skattskyldigs progressiva beskattning).

En utländsk fordonsförare som arbetar i ett finländskt transportföretags tjänst och som inte har en bostad i Finland betraktas inte som allmänt skattskyldig i Finland enbart på basis av att hen fortlöpande kör långtradare i Finland.

Om föraren övernattar i Finland, kan hen på basis av vistelsens längd bli allmänt skattskyldig i Finland. I dessa fall betraktas dock inte Finland som förarens hemviststat i enlighet med ett skatteavtal, om hen inte har en stadigvarande bostad här.

3.8 Arbete i gränskommun

Enligt det nordiska skatteavtalet (FördrS 26/1997, protokoll VI) beskattas så kallat gränskommunarbete endast i arbetstagarens hemviststat. Det är fråga om gränskommunarbete, om en person stadigvarande bor i Sverige eller Norge i en kommun som har en landgräns mot Finland och arbetar i en motsvarande kommun i Finland. Om beskattningen av arbetstagare som arbetar i gränskommuner berättas mer i anvisningen Beskattning av gränsgångare.

3.9 Diplomater och vissa personer som arbetar för internationella organisationer

Utlänningar som i Finland arbetar i internationella organisationers tjänst eller utländska diplomater som arbetar i Finland är skyldiga att betala skatt endast för andra löner som har erhållits här för någon annan befattning i Finland (ISkL 12 § 1 mom.).

Särskild omfattning av skattskyldighet gäller för utländsk medborgare som tjänstgör vid en främmande stats diplomatiska eller annan därmed jämställbar beskickning i Finland eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul. Det samma gäller en utländsk medborgare som arbetar i Finland vid Förenta Nationerna, något av dess fackorgan eller Internationella atomenergiorganisationen. Med dessa organisationer jämställs enligt finansministeriets bestämmelse även ett antal betydande internationella organisationer eller organ som framlagts av utrikesministeriet.

De särskilda begränsningarna av skattskyldigheten gäller även de ovan nämnda personernas familjemedlemmar och enskild tjänstepersonal, om dessa inte är finska medborgare.

Förutsättningen för att 12 § i inkomstskattelagen kan tillämpas är att personen som arbetar vid ett främmande lands beskickning inte är en finsk medborgare. Bestämmelsen tillämpas således också när en person som arbetar vid en beskickning är medborgare i något annat land än den stat vars beskickning det är fråga om.

3.10 Medlemmar i förvaltningsorgan

Arvode som har uppburits för uppdrag som medlem i ett finskt samfunds eller en finsk sammanslutnings styrelse eller annat därmed jämförbart förvaltningsorgan utgör inkomst som förvärvats i Finland. Det har ingen betydelse huruvida arbetet har utförts i Finland eller utomlands (ISkL 10 § 4 a punkten). Finland beskattar arvoden som erhållits av medlemmar i finska bolags förvaltningsorgan oavsett om förvaltningsorganet sammanträtt i Finland eller utomlands och även om inkomsttagaren bor utomlands. Detta gäller även en optionsförmån som erhålls av medlemmar i ett förvaltningsorgan.

I allmänhet hindrar inte ens skatteavtal Finland från att beskatta arvoden som betalas till medlemmar i ett förvaltningsorgan. Ett undantag utgör till exempel skatteavtalet mellan Finland och USA. I detta finns inga särskilda bestämmelser om arvoden för medlemmar i förvaltningsorgan, utan på dessa tillämpas bestämmelserna om löneinkomst. Vanligtvis kan således ett arvode inte beskattas i Finland, om arbetet inte har utförts i Finland.

På en inkomst som erhålls av en medlem i ett förvaltningsorgan uppbärs en källskatt på 35 procent i Finland (KällskatteL 3 och 7 §). Beskattningen är bruttobeskattning. Arvoden som betalas till medlemmar i förvaltningsorgan berättigar inte till ett avdrag om 510 euro per månad eller 17 euro om dagen som normalt görs från begränsat skattskyldigas löneinkomster (KällskatteL 6 § 2 mom.).

Ett undantag utgör personer som är bosatta i en EES-stat eller någon annan skatteavtalsstat. I stället för källbeskattning kan beskattning verkställas på alla deras förvärvsinkomster, inklusive förvaltningsorgans arvoden, i den ordning som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande enligt en progressiv inkomstskatteskala (KällskatteL 13 §).

4 Social trygghet och försäkringar

4.1 Försäkringar för arbetstagare och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 

Sjukförsäkring regleras i sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL) och i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019)). Socialskyddsavgifterna regleras i sjukförsäkringslagen. I Finland grundar sig sjukförsäkringen på antingen arbete eller boende i landet.

En arbetstagare som kommer från utlandet till Finland och arbetar i Finland sjukförsäkras omedelbart efter inflyttningen till landet, om personen arbetar i Finland så att månadsinkomsterna  motsvarar åtminstone beloppet av grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa omvandlat till månadsinkomst (726,27 euro år 2021). Till månadsinkomsterna räknas prestationer under samma kalendermånad och inkomstgränsen är mottagarspecifik.  Om förutsättningarna för arbete inte uppfylls kan personen bli sjukförsäkrad i Finland om hen har flyttat hit stadigvarande.

En utländsk arbetstagares arbete kan tillfälligt minska, avbrytas och upphöra. Om hen har arbetat här minst sex månader så att den ovan nämnda förutsättningen för lönebeloppet har uppfyllts, kan hen efter det vara sjukförsäkrad i Finland i tre månader på grundval av ett så kallat efterskydd trots att lönen under dessa tre månader inte skulle överstiga det minimibelopp som bestäms i lagen. Eftersom arbetstagaren också under efterskyddstiden är sjukförsäkrad i Finland ska en sjukförsäkringspremie också betalas för dessa månader.

Om arbetstagaren måste ha ett uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (301/2004) kan efterskyddstiden vara längre än tre månader eftersom efterskyddet är i kraft högst tills uppehållstillståndets giltighetstid går ut.

Den sjukförsäkringens sjukvårdspremie som tas ut av försäkrade år 2021 är 0,68 procent av den i kommunalbeskattningen beskattningsbara förvärvsinkomsten och andra avgiftsgrunder enligt sjukförsäkringslagen (SRF 1 § 1 mom.). Sjukförsäkringens dagpenningspremie som tas ut hos löntagare 2021 utgör 1,36 procent av löneinkomsten. Dagpenningspremie tas dock inte ut hos de löntagare vars årliga löne- och företagarinkomst totalt understiger 14 766 euro (SjukförsL 18:15.3 och SRF 2 § 1 mom.). Om det sammanlagda beloppet på löne- och företagarinkomsten är 14 766 euro eller mer, tas dagpenningspremie ut också utifrån den inkomstdel som understiger gränsen.

Bestämmelserna om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finns i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016). Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till Skatteförvaltningen om en arbetstagare enligt sjukförsäkringslagen är försäkrad i Finland.

Arbetstagaren kan ha inkomster från flera arbetsgivare och arbetsgivaren är inte alltid medveten om andra arbetsgivare och de löner som dessa betalat. Arbetsgivaren kan inte anses ha försummat sin skyldighet att ta ut dagpenningspremie hos arbetstagaren om arbetsgivaren inte har kunnat veta att arbetstagarens inkomster under året överstiger 14 766 euro. Arbetsgivaren kan inte heller anses ha försummat sin skyldighet att betala arbetstagarens sjukförsäkringsavgift och inte heller arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om inkomstgränsen för sjukförsäkring (726,27 euro i månaden) har överstigits på grund av löner som andra arbetsgivare har betalat, och arbetsgivaren inte har varit medveten om dessa löner.

Försäkrades sjukförsäkringspremie (dagpenningspremie och sjukvårdspremie) ingår i förskottsinnehållningsprocenten eller också ska arbetsgivaren utöver källskatt debitera försäkrades sjukförsäkringspremie. I det fallet att grunden för premierna är en källskattepliktig inkomst betalas arbetsgivares socialskyddsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie på det belopp från vilket källskatteavdrag ännu inte har gjorts.

Utöver sjukförsäkringspremierna ska dessutom arbetspensionsförsäkringspremie (gäller 17–67-åringar), arbetslöshetsförsäkringspremie (gäller 17–64-åringar) och olycksfallsförsäkringspremie betalas. Likaså ska arbetstagaren eventuellt debiteras arbetstagares pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetsgivaren betalar de ovan nämnda premierna till de berörda försäkringsanstalterna.

Påförandet av försäkringspremier kan begränsas av Europeiska unionens socialskyddsförordning 883/2004 samt socialskyddsavtal som Finland slutit.

De ovan nämnda premierna betalas inte, om

• en person från ett EU/EES-område eller Schweiz visar upp ett A1/E101-intyg som getts i hemviststaten eller ett motsvarande intyg från ett land med vilket avtal om socialskydd ingåtts,
• personen lägger fram ett avslag från Folkpensionsanstalten på rätt till sjukförsäkringsförmåner eller på ett FPA-kort.

Finland har bilaterala avtal om social trygghet med följande stater: Amerikas Förenta stater, Australien, Chile, Indien, Israel, Kanada (dessutom ett separat avtal med Quebec), Kina och Sydkorea. Endast avtalen med Förenta Staterna, Quebec och Israel innehåller bestämmelser om den försäkrades sjukförsäkringspremie och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. För de andra avtalsstaternas del är förfarandet beträffande sjukförsäkringsavgifterna detsamma som med de avtalslösa staterna.

Ett finländskt transportföretag och ett rederi eller flygbolag kan i fråga om sina resande arbetstagare vara skyldiga att betala premierna även när en person som bor utomlands arbetar utomlands.

Om en arbetstagare omfattas av något annat lands socialskydd, ska försäkringarna och premierna skötas direkt med det aktuella landet enligt dess system.

Närmare information om försäkring lämnas av följande parter:

• om arbetspensionsförsäkringspremierna av Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna
• om arbetslöshetslöshetsförsäkring av arbetslöshetsförsäkringsfonden
• om olycksfallsförsäkring av olycksfallsförsäkringsbolag och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund
• om sjukförsäkring av Folkpensionsanstalten

För arvoden till idrottsmän betalas inte arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.  

4.2 Korrigering av sjukförsäkringsavgift

Ibland kan det i början se ut som om månadsinkomsten för en sådan person som kommit till Finland för att arbeta inte överstiger det förutsatta beloppet (726,27 euro år 2021) så att hen på grundval av arbetet skulle bli försäkrad i Finland, och hen inte heller är försäkrad här på basis av boende. Då ska sjukförsäkringspremien inte tas ut på arbetstagarens lön. Inte heller ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas. Situationen kan likväl förändras så att förutsättningen för månadsinkomst uppfylls och personen är hela arbetsmånaden försäkrad i Finland på grundval av arbetet.

Om arbetsgivaren hos arbetstagaren inte har tagit ut en sjukförsäkringspremie på en sådan prestation på vilken premien borde ha tagits ut, kan arbetsgivaren höja beloppet av källskatt i samband med följande prestation/prestationer och på så sätt ta ut den sjukförsäkringspremie som inte hade tagits ut (8 § i källskattelagen och 19 § i lagen om förskottsuppbörd). Källskattebeloppet får dock inte utan arbetstagarens samtycke ökas med mer än tio procent. Hos en allmänt skattskyldig arbetstagare ingår sjukförsäkringspremien i förskottsinnehållningsprocenten.

Om situationen ändras så att arbetstagaren blir sjukförsäkrad och arbetsgivaren inte retroaktivt har tagit ut sjukförsäkringspremien, ska en begränsat skattskyldig arbetstagare deklarera inkomsten till Skatteförvaltningen för påförande av källskatt. Inkomsten kan deklareras med blankett 6220r. Som inkomst deklareras endast den inkomst på vilken sjukförsäkringspremien inte har tagits ut. Om det ändå har varit fråga om arbetsgivarens försummelse påförs arbetsgivaren att betala den källskatt/sjukförsäkringspremie som inte tagits ut. 

Mer information om korrigering och anmälan av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer (punkt 3.6.3).

5 Arbetsgivarens skyldigheter och förfarande

5.1 Begränsat skattskyldig arbetstagare

5.1.1 Bokförings- och anteckningsskyldighet

Enligt 8 § i statsrådets förordning om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (1355/2016) ska en bokföringsskyldig som är skyldig att ta ut källskatt ha en lönebokföring över de källskattepliktiga betalningarna. Andra prestationsbetalare som är skyldiga att ta ut källskatt än de som är bokföringsskyldiga ska föra anteckningar om de källskattepliktiga betalningarna (6 § i Skatteförvaltningen beslut om arbetsgivarens och prestationsbetalarens anteckningsskyldighet 16.8.2017/564). Betalda löner och andra prestationer ska tillräckligt specificerat framgå av bokföringen och anteckningarna. Den som betalar prestationen ska för varje löntagare och kalendermånad ha en enhetlig förteckning av vilken följande uppgifter framgår:

• Prestationsmottagarens fullständiga namn, yrke eller befattning, eventuell officiell identifieringskod i hemviststaten, födelsedatum samt adress i hemviststaten och Finland,
• källskatteprocent enligt prestationsslag (exempelvis lön, arbetsersättning, royalty),
• period under vilken lön eller annan prestation betalats,
• beloppet av utbetald kontantlön eller annan prestation,
• naturaförmåns värde i pengar,
• källskatteavdrag som på basis av källskattelagen 6 § gjorts från lönen eller avdrag som på basis av ett skatteavtal gjorts innan källskatt debiterats,
• belopp på vilket källskatt tagits ut,
• källskattebelopp,
• beloppet av den försäkrades arbetspensionsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie samt sjukförsäkringens sjukvårds- och dagpenningspremie som tagits ut hos arbetstagare, samt
• dagtraktamentena och beloppen av de ersättningar som betalats mot verifikation

5.1.2 Betalning av uppburen källskatt

Den som är skyldig att ta ut källskatt ska betala källskatten senast den 12 dagen i kalendermånaden efter att skatten tagits ut. Anvisningar för betalning av skatter på eget initiativ som gäller betalning av källskatt.

Arbetsgivaren ska med en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret lämna uppgifterna om löner till begränsat skattskyldiga, uttagen källskatt och betald arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Uppgifterna om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska lämnas med arbetsgivarens separata anmälan. Om arbetstagaren haft skattekortet för begränsat skattskyldiga, läs närmare om de uppgifter som ska lämnas med en anmälan om löneuppgifter i inkomstregistrets detaljerade anvisningar.

Läs mer om arbetsgivarens anmälningar till inkomstregistret Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer

Källskatten debiteras i hela cent. Om skatten på det källskattepliktiga belopp som en och samma utbetalare under en kalendermånad betalar till en och samma inkomsttagare uppgår till högst tio euro, uppbärs inte skatt (KällskatteL 9 § 3 mom.). Om skatten blir så låg behöver en arbetsgivare som sporadiskt utbetalar löner inte heller betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Enligt 9 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd är hushåll inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning på betalningar som under kalenderåret har gjorts till samma mottagare, om betalningarnas belopp inte överstiger ett belopp om vilket stadgas genom förordning eller om betalningen inte hänför sig till närings- eller annan förvärvsverksamhet som betalaren bedriver. Denna bestämmelse tillämpas inte på löner som betalas till begränsat skattskyldiga. På dessa löner ska hushåll ta ut källskatt enligt 3 § i källskattelagen även om lönen är lägre än beloppet som nämns i förordningen om förskottsuppbörd.

Om arbetsgivaren inte har betalat arbetsgivares sjukförsäkringsavgift eftersom den har antagit att arbetstagaren inte är försäkrad i Finland och situationen ändras senare, ska arbetsgivaren lämna en ersättande anmälan till inkomstregistret och betala den avgift som saknas. Detta behandlas också i avsnitt 4.2.

5.1.3 Verifikation till inkomsttagaren

Betalaren ska ge inkomsttagaren en verifikation (KällskatteF 5 §). Åtminstone inkomsttagaren, inkomstbeloppet, inkomstens karaktär och utbetalningsår, skattebeloppet, de debiterade försäkringspremierna samt utbetalarens namn ska framgå av verifikationen. Det rekommenderas att verifikationen ges på engelska så att inkomsttagaren i sin hemviststat har större nytta av denna till exempel vid undanröjande av dubbelbeskattning. Samtidigt bör inkomsttagaren informeras om att det lönar sig att spara verifikationen för en eventuell skattedeklaration i hemviststaten. I länken nedan finns en verifikationsmall.

Verifikat till begränsat skattskyldig (Ersättning för arbete, 6171r)

5.1.4 Identifikationsuppgifter som betalaren ska lämna om inkomsttagaren i anmälan om löneuppgifter

Över en prestation, bland annat lön och arbetsersättning som utbetalats till en begränsat skattskyldig, ska lämnas in en en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret.

Utbetalaren ska ge specifikationsuppgifter om den begränsat skattskyldiga i anmälan om löneuppgifter. Av denna anledning ska utbetalaren redan innan prestationen utbetalas försäkra sig om att hen har de nödvändiga uppgifterna för anmälan om löneuppgifter som lämnas senare. De nödvändiga specifikationsuppgifterna finns i ett källskattekort eller en begränsat skattskyldigs skattekort som hämtats från skattebyrån och som eventuellt visas upp av den skattskyldige.

Om ett skattekort inte visas upp, ska betalaren ta reda på uppgifterna på något annat sätt. Uppgifterna om inkomsttagaren ska lämnas till inkomstregistret i första hand med den finska personbeteckningen. Om inkomsttagaren är bosatt utomlands ska också det utländska skatte- eller personnumret anges. Om inkomsttagaren har både ett finskt och ett utländskt nummer ska bägge anges.

Om inkomsttagaren saknar finsk personbeteckning ska hens födelsetid, kön och adress anges. Det är möjligt att uppge adressen både i Finland och i hemviststaten till inkomstregistret. När det gäller begränsat skattskyldiga inkomsttagare ska uppgiftslämnaren alltid ange också hemviststaten, hemviststatens skattenummer (TIN), om numret används i den begränsat skattskyldiges hemviststat, samt kontaktinformationen i hemviststaten.

Om betalaren inte får några exakta uppgifter om inkomsttagarens adress i hemvistlandet och en fysisk persons födelsedatum, ska källskatt alltid uppbäras. Ett avdrag eller undantagande som grundar sig på ett skatteavtal kan inte tillämpas. Detta beror på att man för en bristfälligt specificerad person inte har gett en tillräckligt exakt utredning av att hen bor utomlands och är berättigad till förmånen.

Om specifikationsuppgifter eller skattekort uppvisas först när ersättningen har betalats, kan betalaren rätta debiteringen i samband med en senare betalning samma år. Om ingen rättelse har gjorts, kan arbetstagaren ansöka om återbäring av en skatt som debiterats till för högt belopp hos Skatteförvaltningen (KällskatteL 11 § 2 mom., mer information ovan i stycke 2.1.2 Rättelse av källskatt). Läs mer om hur uppgifter ska lämnas till inkomstregistret i de följande anvisningarna:

Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer

Anmälan av information till inkomstregistret: obligatoriska och kompletterande uppgifter i anmälan om löneuppgifter  

5.1.5 Ansvar som åligger den som är skyldig att bära upp källskatt

Källskatt som inte tagits ut påförs den som är skyldig att uppbära källskatt (KällskatteL 8 § 1 mom. samt 40 § 1 mom. i L om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ 768/2016). Om man inte uppburit källskatt på en källskattepliktig inkomst men i stället verkställt förskottsinnehållning på inkomsten, beaktas detta som avkortning på skattebeloppet (51 § 4 mom. i L om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ). Skatteförhöjningen beräknas på differensen mellan den ouppburna källskatten och den verkställda förskottsinnehållningen.

Den som är skyldig att bära upp källskatt svarar för källskatten även om hen inte har burit upp källskatt på grund av att en bestämmelse i ett skatteavtal tillämpats på fel sätt. Källskattekortet skyddar en betalare som handlar i god tro.

5.1.6 Endast en naturaförmån

Ibland kan källskatt inte bäras upp på grund av att ingen kontantlön utbetalas till arbetstagaren, utan endast en naturaförmån ges. Den som ger förmånen ska uppge den skattepliktiga förmånen på anmälan om löneuppgifter och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på naturaförmånen (närmare om detta ovan i avsnitt 4, Social trygghet och försäkringar, fall då arbetsgivares sjukförsäkringsavgift inte behöver betalas).

Arbetstagaren ska följande år i maj deklarera inkomsten i en skattedeklaration om inkomsten inte finns med i den förhandsifyllda skattedeklarationen (1 § i Skatteförvaltningens beslut om uppgifter som ska ingå i en skattedeklaration). Därefter debiteras källskatten hos arbetstagaren av Skatteförvaltningen.

De ovan nämnda skyldigheterna föreligger inte, om arbetet i Finland inte utförs till förmån för den som ger naturaförmånen och kostnaderna som orsakas av att förmånen ordnas inte belastar bokföringen hos den som ger förmånen, utan dessa faktureras den utländska arbetsgivaren som arbetstagaren samtidigt har.

5.1.7 För låg källskatt har debiterats

Om en för låg källskatt har debiterats, kan den som är skyldig att bära upp källskatt höja beloppet i en senare debitering under samma kalenderår. Innehållningen av källskatt får dock inte utan mottagarens samtycke ökas med mer än tio procent av det belopp som härvid betalas (FörskUL 19 §).

5.1.8 Källskatt har uppburits på inkomst på vilken skatt inte ska betalas

Prestationsbetalaren kan ha innehållit källskatt grundlöst på sådan inkomst, på vilken skatt inte ska betalas eller på vilken källskatt inte ska innehållas till mer än vad ett internationellt avtal förutsätter eller uppbärandet av skatt kan annars vara felaktig. En sådan situation kan uppstå till exempel om ett källskattekort med en anteckning om källskattelättnad uppvisas först när lönen eller arbetsersättningen redan har betalats.

Om prestationsbetalaren har innehållit källskatt grundlöst, kan betalaren rätta till det uppburna källskattebeloppet genom att dra av överdebiteringen från kommande källskatter, om en prestation betalas ut till samma mottagare senare under samma kalenderår. Om inga prestationer betalas ut till samma mottagare senare under samma kalenderår kan prestationsbetalaren återbetala den uppburna källskatten till mottagaren under samma kalenderår. Prestationsbetalaren kan inte rätta till felaktigt uppburen källskatt efter att kalenderåret byts.

Om prestationsbetalaren inte har rättat det uppburna källskattebeloppet kan mottagaren  ansöka om återbäring av en källskatt som debiterats till ett för högt belopp hos Skatteförvaltningen med blankett 6166 (KällskatteL 11 § 2 mom.).

5.1.9 En begränsat skattskyldig som arbetar utomlands

Om en begränsat skattskyldig arbetar uteslutande eller huvudsakligen någon annanstans än i Finland är denne inte i regel skattskyldig för inkomsten i Finland. I detta fall behöver inte den finländska arbetsgivaren innehålla källskatt på lönen. Om arbetsgivaren kan verifiera att arbetstagaren är begränsat skattskyldig, behövs inte ett källskattekort. Även i detta fall ska arbetsgivaren anmäla uppgifterna till inkomstregistret enligt kapitel 5.1.4, vilket innebär att arbetsgivaren ska ha de uppgifter som behövs för inkomstregisteranmälningar.

Till skillnad från vad som nämns ovan är lön som betalas av en finländsk offentlig sammanslutning inkomst som förvärvats i Finland oavsett var arbetet utförs. En begränsat skattskyldig är skattskyldig för sådan lön i Finland. Löntagaren ska för betalaren uppvisa ett källskattekort som betalaren kan beakta i källskattebeloppet som används för att fastställa källskattelättnaden (kapitel 2.1.1).  

På samma sätt är en begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen skattskyldig för arvoden som förvärvas för uppdrag som medlem i ett finskt samfunds eller en finsk sammanslutnings styrelse eller annat därmed jämförbart förvaltningsorgan.  På arvodet uppbärs en källskatt på 35 %. Mer om detta i kapitel 3.10.

Skatteavtal kan dock begränsa Finlands beskattningsrätt även i fråga om dessa inkomster. Betalaren kan enligt ett skatteavtal låta bli att uppbära källskatt eller uppbära källskatten till ett mindre belopp än 35 %, om inkomsttagaren före prestationen betalas uppvisar för betalaren en utredning om sin hemort och övriga förutsättningar för att tillämpa avtalet. Som utredning kan inkomsttagaren visa upp ett källskattekort eller uppge sitt namn, sin födelsetid och andra eventuella officiella identifieringsuppgifter samt sin adress i hemviststaten (KällskatteL 10 § 1 mom.).

5.2 Allmänt skattskyldig arbetstagare

Om en person som kommit från utlandet för att arbeta i Finland är allmänt skattskyldig i Finland, ska arbetsgivaren iaktta samma deklarations- och redovisningsförfarande som i fråga om övriga arbetstagare som bor i Finland.

Läs mer: Ett företag som arbetsgivare

5.2.1 Endast en naturaförmån

Ibland kan förskottsinnehållning inte verkställas på grund av att en arbetstagare endast får en naturaförmån men ingen kontantlön. Den som ger naturaförmånen ska lämna en anmälan om löneuppgifter om förmånen och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Naturaförmånen utgör även i detta fall inkomst för mottagaren. Den som ger förmånen eller arbetstagaren bör kontakta Skatteförvaltningen så att arbetstagaren kan påföras en förskottsskatt på förmånen och undvika restskatt inklusive räntor. Samtidigt reder man ut huruvida förskottsskatt även ska påföras lön som eventuellt fås från utlandet. Alternativt kan arbetstagaren även betala den skatt som naturaförmånen ger upphov till som restskatt.

I avvikande fall är det möjligt att arbetstagaren inte överhuvudtaget arbetar för den som ger naturaförmånen, utan enbart för sin utländska arbetsgivare. Om den som ger förmånen i denna situation fakturerar en utländsk part för kostnaderna som ordnandet av förmånen gett upphov till, anses förmånen ha erhållits från den utländska arbetsgivaren. I detta fall är det finländska företaget inte skyldigt att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Som ställföreträdande betalare är företaget dock skyldigt att lämna en anmälan om löneuppgifter i Finland.

Läs mer om att anmäla i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalas av en ställföreträdande betalare

5.2.2 Kontantlön och ställföreträdande betalare

Om en person som i Finland arbetar i en utländsk arbetsgivare tjänst får sin kontantlön från ett finländskt företag som verkar som ställföreträdande betalare i Finland, är den ställföreträdande betalaren skyldig att verkställa förskottsinnehållning och lämna anmälan om löneuppgifter. Den ställföreträdande betalaren är dock inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. För förskottsinnehållningen ska arbetstagaren ansöka om ett skattekort hos Skatteförvaltningen som samtidigt kontrollerar vilken inverkan ett skatteavtal får.

Om lönen belastar det finländska företagets resultat, betraktas detta företag som arbetsgivare och åläggs alla arbetsgivarskyldigheter i beskattningen.

5.2.3 Källskatt som innehållits i början

Om en person har vistats över sex månader i Finland betraktas denna som allmänt skattskyldig i Finland fr.o.m. ankomsten till Finland. Om prestationsbetalaren har i sina anmälningar om löneuppgifter uppgett att inkomsttagaren är begränsat skattskyldig, måste uppgiften korrigeras genom att till inkomstregistret lämna in ersättande anmälningar om de tidigare månaderna.

Om det är oklart hur länge en person kommer att vistas i Finland kan det vara så att källskatt har tagits ut på lönen i början av året. Om en person har vistats över 6 sex månader och hen har blivit allmänt skattskyldig, ska alla löner som betalats under året och den skatt som uppburits på dem anmälas som förskottsinnehållningar, även om man har uppburit källskatt i början av året.

Se mer information om att anmäla ersättande uppgifter i anvisningen Anmälan om information till inkomstregistret: internationella situationer.

6 Arbete i Finland i en utländsk arbetsgivares tjänst

6.1 Begränsat skattskyldig arbetstagare

Om en person enligt inkomstskattelagen är begränsat skattskyldig i Finland och arbetar utifrån något annat ställe och inte för en arbetsgivare i Finland, beskattas inte inkomsten från detta arbete i Finland. I detta fall lämnar arbetstagaren en skattedeklaration och betalar skatterna endast i sin hemviststat.

Ett företag med fast driftställe i Finland jämställs däremot med ett finländskt företag. Lön från ett sådant företag utgör inkomst som enligt inkomstskattelagen förvärvats i Finland om arbetet uteslutande och huvudsakligen utförts Finland. Också en begränsat skattskyldig arbetstagares löneinkomst är då skattepliktig i Finland. Arbetsgivaren tar ut en källskatt på på lönen.

En utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Finland kan frivilligt ansöka om registrering i arbetsgivarregistret. En utländsk arbetsgivare som inte har något fast driftställe i Finland är dock inte en sådan arbetsgivare i Finland som avses i inkomstskattelagen, även om denna förts in i arbetsgivarregistret. Lön från en sådan arbetsgivare utgör således inte sådan inkomst som avses i 10 § 1 mom. 4 punkten i inkomstskattelagen och den löneinkomst som den begränsat skattskyldige fått beskattas inte i Finland.

Om det är fråga om en hyrd arbetstagare som kommer från någon av länderna som tas upp i stycke 3.2 Hyrd arbetskraft eller ett land med vilket Finland inte har ett skatteavtal, kan Finland beskatta löneinkomsten. Finland kan beskatta den hyrda arbetstagarens lön, även om löneutbetalaren är en utländsk arbetsgivare som inte har ett fast driftställe i Finland (närmare om detta i stycke 3.2 Hyrd arbetskraft).

När ett utländskt bolag är en hyrd arbetstagares arbetsgivare och inte har ett fast driftställe i Finland har bolaget ingen skyldighet att innehålla skatt på den hyrda arbetstagarens löneinkomst till Finland. En begränsat skattskyldig hyrd arbetstagare ska då ansöka om förskottsskatt före utgången av kalendermånaden som följer på månaden då arbetet inleds (KällskatteL 16 a §). Förskottsskatt ansöks med blanketten 5057r ”Ansökan om källskattekort, skattekort, förskottsskatt eller skattenummer för begränsat skattskyldig”. Förskottsskatt kan ansökas också i webbtjänsten MinSkatt om sökanden har en finsk personbeteckning och möjlighet att identifiera sig med sina nätbankskoder, ett mobilcertifikat eller med en Katso-kod.

6.2 Allmänt skattskyldig arbetstagare

Om en person som kommit från utlandet till Finland är allmänt skattskyldig i Finland, betalar hen skatt på lönen till Finland. I princip har det ingen betydelse huruvida arbetsgivaren är finländsk eller utländsk. Om arbetsgivaren inte är från Finland, beskattar Finland inte lön från denna arbetsgivare under ett år då samtliga av följande förutsättningar uppfylls:

1. beroende på skatteavtalet vistas personen under ett kalenderår eller tolv konsekutiva kalendermånader högst 183 dagar i Finland och
2. den aktuella arbetsgivaren har inget fast driftställe i Finland och
3. den stadigvarande hemviststaten kvarstår som personens hemviststat i enlighet med ett skatteavtal.

Om arbetsgivaren är från något annat land än Finland och bolaget inte har ett fast driftställe i Finland, är arbetsgivaren inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning på lönen till Finland. I detta fall rekommenderas det att arbetstagaren begär att Skatteförvaltningen utifrån lönen påför förskottsskatt för att undvika restskatt inklusive räntor. En person som kommer från utlandet till Finland kan ansöka om förskottsskatt med blanketten Veroh 5042r ”Ansökan om skattekort, förskottsskatt eller skattenummer – person som bor eller har bott utomlands”).

För påförande av förskottsskatt behöver personen en finsk personbeteckning.  En personbeteckning kan fås från separat fastställda skattebyråer genom att fylla i registreringsblanketten Veroh 6150r.

Läs mer om beviljande av personbeteckning i anvisningen: Finsk personbeteckning för dem som arbetar i Finland

Vid utgången av arbetsåret ska en person som är allmänt skattskyldig i Finland lämna en skattedeklaration i Finland.  I allmänhet vill även hemviststaten beskatta alla inkomster som erhålls av en person som är bosatt i denna stat enligt sin egen lagstiftning, och hemviststaten undanröjer dubbelbeskattning.

6.3 Arbetsgivarskyldigheter för utländska företag i Finland 

6.3.1 Arbetsgivaren har inget fast driftställe och har inte ansökt om registrering i arbetsgivarregistret

15 a § i lagen om beskattningsförfarande (18.12.1995/1558) föreskriver om en utländsk arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen. 6 § 2 mom. 10 punkten i lagen om inkomstdatasystemet (12.1.2018/53) föreskriver om en utländsk arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter till inkomstregistret.

Om en utländsk arbetsgivare inte har ett fast driftställe i Finland eller om den inte frivilligt har ansökt om arbetsgivarregistrering är den inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning på arbetstagarens lön. Arbetsgivaren är inte heller skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. En sådan arbetsgivare är dock skyldig att till inkomstregistret lämna anmälningar om de personer som fortgående vistas i Finland över sex månader. I praktiken ska anmälan lämnas om personer som är allmänt skattskyldiga Finland. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller arbete som utförts i Finland.

Den utländska arbetsgivaren är också skyldig att lämna uppgifterna om lönen den betalar ifall inkomsttagaren arbetar i Finland som uthyrd arbetstagare för en uppdragsgivare i Finland. Uppgifterna ska lämnas in när skatteavtalet mellan arbetstagarens hemviststat och Finland tillåter att den uthyrda arbetstagarens lön beskattas i Finland eller när det inte finns något skatteavtal.

Den utländska arbetsgivaren ska alltid också till inkomstregistret lämna anmälningarna om de arbetstagare som är försäkrade i Finland.

Om en arbetstagare delvis arbetar i Finland och delvis i utlandet under samma löneutbetalningsperiod, ska den utländska arbetsgivaren lämna information om hela inkomsten, dvs. också om den andel av arbetet som utförts utomlands.

Anmälning till inkomstregistret beskrivs närmare i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

6.3.2 Arbetsgivaren har ett fast driftställe eller den har ansökt om registrering i arbetsgivarregistret

En utländsk arbetsgivare som i Finland har ett fast driftställe enligt 13a § i inkomstskattelagen jämställs med en finländsk arbetsgivare och registreras i arbetsgivarregistret.

Även om arbetsgivaren inte har något fast driftställe kan den frivilligt ansöka om registrering i arbetsgivarregistret. En utländsk arbetsgivare som frivilligt ansökt om registrering i arbetsgivarregistret betraktas inte som en i 10 § 4 punkten avsedd härvarande arbetsgivare om den saknar ett fast driftställe i Finland. En utländsk arbetsgivare som har ett fast driftställe i Finland eller som frivilligt är införd i arbetsgivarregistret Finland har i regel samma skyldighet att ta ut skatt som en finsk arbetsgivare. En utländsk arbetsgivare som har ett fast driftställe i Finland ska också betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på de löner den betalar till arbetstagare som är försäkrade i Finland. En utländsk arbetsgivare som frivilligt ansökt om registrering i arbetsgivarregistret är inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

En utländsk arbetsgivare måste lämna uppgifterna om de utbetalda lönerna till inkomstregistret. Anmälan ska lämnas om prestationer som betalats för arbete i Finland. En utländsk arbetsgivare som frivilligt har ansökt om registrering i arbetsgivarregistret eller som har ett fast driftställe i Finland, behöver dock inte till inkomstregistret anmäla en lön som den betalat till en begränsat skattskyldig för arbete utomlands eller annars en inkomst som enligt 10 § i inkomstskattelagen inte har förvärvats i Finland. Arbetsgivaren ska likväl lämna anmälan ifall arbetstagaren är försäkrad i Finland. 

Arbetsgivaren ska också verkställa förskottsinnehållningen på löner den betalar till allmänt skattskyldiga arbetstagare och betala förskottsinnehållningen till Skatteförvaltningen.

På de löner som arbetsgivaren betalar till begränsat skattskyldiga arbetstagare ska den ta ut källskatt om lönen har förvärvats i Finland. En utländsk arbetsgivare som har ett fast driftsställe i Finland ska alltså ta ut källskatt på de löner som de betalartill sina begränsat skattskyldiga arbetstagare om arbetet har utförts i Finland. En arbetsgivare som frivilligt ansökt om registrering i arbetsgivarregistret är däremot skyldig att ta ut källskatt på löner den betalt till hyrda arbetstagare.

Ytterligare information om att anmäla till inkomstregistret i anvisningen: Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer (avsnitt 4).

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Mervi Hakkarainen