Beskattningen på Åland

Denna anvisning handlar om beskattningen på Åland. Ålands landskap innehar rätt att lagstifta på i huvudsak vad avser landskapet och kommunerna tillkommande skatter.

Anvisningen ersätter den tidigare anvisningen med samma namn. 

1 Inledning

Landskapet innehar rätt att lagstifta om i huvudsak det som avser landskapet och kommunerna tillkommande skatter. Hittills har landskapet inte för egen del uppburit landskapsskatt.

Den progressiva statsskatteskalan för de med hemkommun på Åland skiljer sig från övriga Finland. Detta eftersom Åland står utanför den social – och hälsovårdsreform som genomfördes i riket. Statens progressiva skatteskala har utformats för att säkerställa att den förändrade beskattningen i riket inte påverkar skattskyldiga på Åland.

Vid beskattningen för år 2024 ska de med hemkommun på Åland, i enlighet med 124 § 5 mom. i ISkL, betala inkomstskatt till staten enligt den progressiva inkomstskatteskalan som följande:

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro	Skatt vid nedre gränsen, euro	Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, %
0 – 20 500	0,00	0,00
20 500 -	0,00	6,36
30 500 -	636,00	17,61
50 400 -	4 140,39	21,36
88 200 -	12 214,47	29,36
150 000 -	30 358,95	31,36

Uppbörden av kyrkoskatt och sjukförsäkringspremier sker på samma sätt på Åland som i övriga delar av landet.

2 Särskilda drag i den åländska kommunalbeskattningen

2.1 Kommunalskattelagen

Rikets skattelagstiftning har vanligtvis tagits i bruk på Åland så att lagarna inklusive senare ändringar tillämpas direkt som sådana om inte annat särskilt bestäms i landskapet. Kommunalskatten på förvärvsinkomster, samfundens inkomstskatt och samfällda förmåners inkomster uppbärs sålunda enligt vad som bestäms i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL).

Vid behov kan landskapet bestämma om avvikelser från rikslagstiftningen inom ramarna för sin egen kompetens. Avvikelserna ingår i kommunalskattelagen för Åland (ÅFS - Ålands författningssamling 119/2011, som utgör en motsvarighet till rikets inkomstskattelag (FFS 1535/1992) och kan därmed anses utgöra stommen i den åländska skattelagstiftningen.

Kommunalskattelagen för landskapet Åland reviderades tekniskt år 2011. Denna lag gör med vissa avvikelser inkomstskattelagen och inkomstskatteförordningen (FFS 1551/1992) tillämpliga i landskapet vad avser kommunalbeskattningen. Utöver kommunalskattelagen finns det ca 30 olika lagar på Åland som reglerar kommunalbeskattningen.

Om beräkningen av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk inom landskapet finns särskilda bestämmelser (ÅFS 41/1993 och 42/1993). Ifall en person är begränsat skattskyldig enligt den åländska kommunalskattelagen, bör denne betala kommunalskatt enligt vad som bestäms i landskapslagen om beskattning av begränsat skattskyldig (ÅFS 12/1973, senast ändrad genom ÅFS 33/1997).

2.2 Personkundens avdrag

På grund av Ålands behörighet att själv bestämma över avdrag som görs i kommunalbeskattningen görs skatteberäkningen för de med hemkommun på Åland fortfarande separat i stats- och kommunalbeskattningen. I riket har skattegrunden från och med 2023 förenhetligats så att inkomstavdrag görs till samma summa i stats- och kommunalbeskattningen.

Om särskilda avdrag som i kommunalbeskattningen beviljas fysiska personer stadgas i 7, 10, 16, 18, 20 och 21 § i kommunalskattelagen för landskapet Åland.

2.2.1 Rese- och hyreskostnadsavdrag

Avdragsrätten för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats i kommunalbeskattningen skiljer sig från inkomstskattelagens stadganden. Landskapsregeringen fastställer årligen de beräkningsgrunder enligt vilka man avdrar kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen samt hyreskostnaderna på arbetsorten (10 § i kommunalskattelagen).

I kommunalbeskattningen får resekostnaderna avdras endast upp till den övre gränsen om 6 000 euro. Självriskandelen i den åländska kommunalbeskattningen är 750 euro år 2024 (600 euro år 2023). Om mer än hälften av de avdragsberättigade kostnaderna utgörs av kostnader för resor med buss eller annat fortskaffningsmedel som är i regelbunden trafik (dvs. kollektivtrafik) får dock även den del av kostnaderna som understiger 750 euro avdras.

För den som har varit arbetslös eller familjeledig under en del av året minskas självriskandelen med 80 euro för varje full ersättningsmånad. Självriskandelens belopp är dock minst 160 euro.

Avdragsgilla kostnader anses även kostnader som skattskyldig åsamkas genom att denne på grund av kommunikationsförhållandena (bristfälliga trafikförbindelser) mellan arbetsplats och bostad varit tvungen att hyra bostad på annan ort i landskapet där arbetsplatsen är belägen. Med sådana kommunikationsförhållanden mellan arbetsplatsen och bostaden i hemkommunen avses anlitande av en frigående färja eller en restid som under normala förhållanden är längre än tre timmar tur och retur. De maximala avdragbara hyreskostnaderna är 6 euro och 90 cent per kvadratmeter per månad och till den del den förhyrda bostadens storlek inte överstiger 30 kvadratmeter.

2.2.2 Avdrag för sjukdomskostnader

Avvikande från vad som gäller för resten av landet kan man fortfarande avdra sjukdomskostnader i den åländska kommunalbeskattningen. Den skattskyldige kan avdra alla sina egna och sina familjemedlemmars sjukdomskostnader i kommunalbeskattningen (18 § 1 kommunalskattelagen). Kostnaderna är inte avdragbara till den del de ersätts av FPA, försäkring eller dylik.

Sjukdomskostnader är till exempel kostnad för vård på sjukhus, läkarbesök, tandvård, apoteksinköp med momssats 10 %, fysioterapi med läkarremiss, glasögon och linser, medicinsk fotvård. Övriga sjukdomsrelaterade kostnader enligt behovsprövning och ordination av läkare.

Djurmediciner med momssats 10 %, hälsokostpreparat och apoteksinköp med momssats 14 % eller 24 % godkänns inte.

Institutionsvård eller effektiverat serviceboende kan dras av till 25 % (resterande del utgör levnadskostnader) enligt beslut av Ålands förvaltningsdomstol (81/2008). För vård vid institution eller effektiverat serviceboende förutsätts läkarintyg som intygar att vården beror på sjukdom.

Självrisken för sjukdomskostnaderna utgörs av 100 euro för ensamstående och 200 euro för makar. Lagen ändrades 2012 (ÅFS 2012:86) så att om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 15 000 euro efter att de naturliga avdragen gjorts, får avdrag endast göras för ett belopp som utgör 50 % av de sjukdomskostnader som överstiger 100 euro. För makar gäller att avdrag från förvärvsinkomsten får göras för sjukdomskostnader som sammanlagt överstiger 200 euro samt att avdraget får göras till fullt belopp om makarnas sammanlagda nettoförvärvsinkomster inte är högre än 22 500 euro.

För en sjukhusvistelse utanför det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-området), om inte intagningen skett på grund av inhemsk läkares remiss, har skattskyldig rätt att vid kommunalbeskattningen göra avdrag från förvärvsinkomsten med högst 300 euro, makar dock sammanlagt högst 600 euro. Beloppen höjs med 70 euro för varje barn under 17 år som den skattskyldige försörjt under skatteåret. I fall sjukhusvistelsen har skett annanstans än i EES-området efter inhemsk läkares remiss, får kostnaderna dras av i sin helhet till den del de överstiger självriskandelen.

Kostnaderna för resor till läkare, sjukhus eller med ett sjukhus jämförbar anstalt utanför EES-området är avdragbara endast om resan har företagits efter en inhemsk läkares remiss eller ordination.

2.2.3 Studieavdrag

De åländska skattskyldiga har rätt till ett särskilt studieavdrag enligt 21 § i kommunalbeskattningen. En skattskyldig får dra av 340 euro för varje termin under vilken denne erhållit undervisning på grundskolenivå eller studerat på heltid i en högskola eller i en annan läroinrättning i Finland eller utomlands. Studieavdraget beviljas även för studier som ordnas som distansstudier. Med heltidsstudier avses studier i en sådan omfattning att antalet studiepoäng under terminen berättigar till studiepenning.

2.2.4 Studielåneavdrag

En skatteskyldige får göra studielånsavdrag enligt förutsättningar som anges i 127d och 127e § inkomstskattelagen. Avdraget görs från kommunalskatten till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten.

Om en skattskyldige har inlett sina första högskolestudier 1.8.2014 eller senare kan den skatteskyldige få studielånskompensation av FPA i stället av studielånsavdrag. Studielånskompensation är bara möjligt att söka för studeranden som lyfter studielån enligt rikets studiestödslagstiftning. Mer information om studielånavdrag och studielånskompensation finns i kundanvisningen Avdrag – vad får du dra av i beskattningen.

Om studierna har inletts före den 1 augusti 2005 kan en skattskyldig som stadigvarande bor i landskapet, under de förutsättningar som anges i landskapslagen om avdrag vid kommunalbeskattningen för amortering av studielån (ÅFS 4/1984), från sin beskattningsbara inkomst drav av amorteringen av studielånet. Avdraget är högst 500 euro. Det beviljas för högst fem år.

Med studielån (enligt ÅFS 57/1997) avses även kreditinrättning beviljat lån för vilket landskapsregeringen eller studiestödsnämnd som tillsatts av landskapsregeringen beviljat landskapsborgen och räntestöd enligt landskapslagen om studiestöd (ÅFS 48/1997) eller landskapsborgen enligt landskapslagen om studiestöd (ÅFS 94/1995).

2.2.5 Avdrag för sjöarbetsinkomst

I 8 § i kommunalskattelagen för landskapet Åland fastställs, när inkomst kan betraktas som sjöarbetsinkomst i kommunalbeskattningen.

Sjömän som tjänstgör på en landskapsfärja underlydande landskapsregeringen beviljas inte något sjöarbetsinkomstavdrag för sjöarbetsinkomsten erhållen på färjan i kommunalbeskattningen. Kostnaderna för inkomstens förvärvande som hänför sig till detta arbete kan dock dras av. På basis av annan lön än sådan som erhållits på en landskapsfärja uträknas sjöarbetsinkomstavdraget som vanligt även vid kommunalbeskattningen.

2.2.6 Arbets- och pensionsinkomstavdrag

Mellan åren 2018 - 2020 fanns ett temporärt arbets- och pensionsinkomstavdrag genom ett tillägg till kommunalskattelagen för landskapet Åland (25 a §). Avdraget beviljas inte längre från och med år 2021.

2.2.7 Grundavdrag

Skatteår 2024 är grundavdraget högst 3 600 euro i kommunalbeskattningen för Åland. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 8,4 procent av den överskjutande inkomsten.

2.2.8 Pensionsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen

Vid kommunalbeskattningen på Åland är pensionsinkomstavdraget högst 11 050 euro eller ett pensions- eller prestationsbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än 11 050 euro, minskas pensionsinkomstavdraget med 51 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 11 050 euro.

2.2.9 Avdrag för bostad på arbetsorten

Avdraget för bostad på arbetsorten höjdes från och med skatteår 2019 i rikslagstiftningen från 250 euro per månad till 450 euro per månad. På Åland förblir dock grunderna för beviljandet av avdraget oförändrade så att avdraget för bostad på arbetsorten i kommunalbeskattningen för Åland är 250 euro per hel kalendermånad. Läs mera om avdraget på skatt.fi Avdrag för din andra bostad.

I 11 § i kommunallagstiftningen sägs att om den skattskyldige på grund av sin egentliga arbetsplats läge har hyrt en bostad för eget bruk (bostad på arbetsorten) och även har en annan bostad där han eller hon bor med sin make eller maka eller minderåriga barn (stadigvarande bostad), avdras som den skattskyldiges utgifter för inkomstens förvärvande 250 euro för varje sådan hel kalendermånad då den skattskyldige haft två bostäder (avdrag för bostad på arbetsorten). Avdraget beviljas dock högst till ett belopp som motsvarar den hyra som den skattskyldige betalat för bostaden på arbetsorten. För att avdraget ska beviljas förutsätts det att den stadigvarande bostaden är belägen över 100 kilometer från bostaden på arbetsorten och den egentliga arbetsplats på grund av vars läge bostaden på arbetsorten har skaffats.

2.2.10 Invalidavdrag

Invalidavdraget har slopats den 31.12.2022 för personer bosatta i riket. Men för personer med hemkommun på Åland är det fortfarande kvar som ett avdrag i kommunalbeskattningen (20 §). En person kan beviljas invalidavdrag om hen har en bestående invaliditetsgrad på minst 30% till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada. Invaliditetsavdraget är högst 440 euro i kommunalbeskattningen.

2.2.11 Hushållsavdrag då stöd från landskapsregeringen har beviljats

Hushållsavdrag beviljas inte för underhåll eller ombyggnad av en bostad då man för samma arbete har erhållit stöd från statens, kommunens eller något annat offentligt samfunds medel. Stöd från Ålands landskapsregering jämställs med statligt stöd och hindrar således hushållsavdrag.

2.3 Samfundens och de samfällda förmånernas kommunalskatt

Kommunernas utdelning av samfundsskatterna omfattas av lagtingets lagstiftningsbehörighet. I kommunalskattelagen för Åland stadgas därför om den skatt som samfund och samfällda förmåner skall erlägga till de åländska kommunerna.

Samfundens och de samfällda förmånernas kommunalskattesatser

Tabellen nedan visar kommunala skattesatser för de olika skatteåren och deras lagstadgade skattesatser.

Skatteår	Samfund	Samfällda förmåner	Författningens nummer
2029	4,654	6,16655	ÅFS 54/2023
2028	4,646	6,15595	ÅFS 54/2023
2027	4,612	6,1109	ÅFS 54/2023
2026	4,584	6,0738	ÅFS 54/2023
2025	4,738	6,27785	ÅFS 54/2023
2024	4,738	6,27785	ÅFS 54/2023
2023	4,782	6,33615	ÅFS 54/2023
2022	6,752	8,9464	ÅFS 38/2022
2021	8,868	11,7501	ÅFS 73/2021
2020	8,426	11,16445	ÅFS 77/2020, ÅFS 93/2020
2019	6,26	8,2945	ÅFS 49/2019

Samfund och samfällda förmåner med hemort i landskapet skall erlägga åländsk kommunalskatt på inkomster som förvärvats i landskapet. Detsamma gäller samfund och samfällda förmåner med hemort i riket vad avser inkomster som förvärvats i landskapet.

För att undvika dubbelbeskattning fattar Skatteförvaltningen och landskapsregeringen årligen beslut som befriar aktuella företag från skyldighet att erlägga både åländsk kommunalskatt och den kommunala delen av rikets samfundsskatt. Vid beslutsfattandet följer myndigheterna den principen att samfund och samfällda förmåner som förvärvat inkomster på Åland skall beskattas på Åland avseende dessa medan sådana samfund och samfällda förmåner som förvärvat inkomster på fastlandet skall beskattas på fastlandet avseende dessa.

Dubbel kommunalskatt upphävs genom ett ansökningsförfarande inte genom skatterättelse. Landskapsregeringen och Skatteförvaltningen har överenskommit om förfarandets detaljer. Fall som kommer fram i samband med beskattningen överförs till en sådan enhet inom Skatteförvaltningen som behandlar skattelättnadsfrågor.

Samfundens kommunalskatt redovisas och fastställs till tillämpliga delar enligt vad som i lagen om skatteuppbörd bestäms om redovisningen av kommunernas samfundsskatt och fastställandet av de kommunala andelarna.

2.4 Beskattning av näringsverksamhetens resultat

Resultatet av näringsverksamhet beräknas i enlighet med landskapslagen om kommunalskatt för näringsverksamhet (ÅFS 42/1993). Denna lag gör lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968) med senare tillkomna ändringar tillämplig i landskapet. Resultatet av näringsverksamhet beräknas därmed vid kommunalbeskattningen på sätt som anges i nämnda rikslagstiftning.

Skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk har rätt att i kommunalbeskattningen dra av anskaffningsutgifterna för maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar som används i näringsverksamhet eller jordbruk och som tas i bruk under kalenderåren 2020–2023 på det sätt som föreskrivs i lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 (FFS 1572/2019).

Näringsverksamhetens resultat beräknas även i övrigt huvudsakligen på samma sätt som i det övriga Finland.

2.5 Beskattning av jord- och skogsbrukets inkomster

Inkomstskattelagen för gårdsbruk tillämpas på Åland med stöd av den lokala landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk (ÅFS 41/1993, ändrad genom ÅFS 24/1994,114/1998 och 104/2006). Landskapslagen i fråga innehåller stadganden som till vissa delar avviker från rikslagstiftningen.

Från anskaffningsutgiften för i 10 § landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk avsedda täckdiken, broar, dammar eller dylika förnödenheter kan man enligt 7 § samma lag göra en avskrivning på högst 20 procent.

I 6 § landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk nämns att anskaffningsutgiften för en byggnad och konstruktion som avses i 9.2 § samma lag kan avdras även då det är frågan om en fritidsbyggnad som använts endast vid uthyrningsverksamhet.

3 Särskilda drag i den åländska fastighetsbeskattningen

Fastighetsskatt skall årligen betalas till kommunen i enlighet med fastighetsskattelagen (1993:15) för landskapet Åland (ÅFS 1993:15). Denna lag gör fastighetsskattelagen (FFS 654/1992) med vissa avvikelser tillämplig i landskapet.

Enligt 2 § fastighetsskattelagen för landskapet Åland kan de skattesatser som avses i fastighetsskattelagen (FFS 654/92) 11 - 14 §§ vara lägst 0,00 procent och den i 13 § 1 mom. fastighetsskattelagen nämnda procentsatsen kan bestämmas så att den är högst 0,90 procentenheter högre än skatteprocentsatsen för byggnader som används i huvudsak för stadigvarande boende, dock högst 0,90 procent. Den skatteprocentsats som avses i 13 § 1 mom. rikets fastighetsskattelag tillämpas inte på sådana fritidsbostäder som uteslutande används för uthyrning. Allmän fastighetsskatteprocent tillämpas från skatteår 2018 på vindkraftverk vars nominella effekt är högst 10 megavoltampere även om fler kraftverk har en gemensam anslutningspunkt till elnätet (ÅFS 2018/26).

Till 1 § i fastighetsskattelagen (1993:15) för landskapet Åland har, från och med år 2024, bifogats en bestämmelse om att ifall fastighetsskattelagen hänvisar till bestämmelser i rikslagstiftningen och motsvarande bestämmelser finns i landskapslagstiftningen ska hänvisningen avse landskapslagstiftningen.

4 Medieavgift

Från skatteår 2021 infördes en medieavgift i landskapet Åland (ÅFS 103/2019). Medieavgiften beskrivs närmare i skatteförvaltningens anvisning Medieavgift i landskapet Åland.

5 Språket i statsförvaltningen på Åland

Enligt Ålands självstyrelselag (1144/1991) 36 § är Landskapet Åland svenskspråkigt. Hos statliga myndigheter i landskapet, bl.a. skattebyrån, är ämbetsspråket svenska. I enlighet med självstyrelselagen skickar Skatteförvaltningen alltid t.ex. skattekort, förhandsifyllda skattedeklarationer, beskattningsbeslut och annan skattepost på svenska åt de kunder som under skatteåret har hemkommun på Åland.

Om kunden inte förstår innehållet i ett visst dokument som erhållits från Skatteförvaltningen så kan Skatteförvaltningen i tillämpliga delar tolka eller översätta ifrågavarande dokument eller en del av det skriftligt eller muntligt till finska. Kunden måste specificera dokumentet för vilket hen begär tolkning eller översättning. Dokumentets officiella version är dock alltid det ursprungliga svenskspråkiga dokumentet: t.ex. bör kunden uppvisa det ursprungliga svenskspråkiga skattekortet åt arbetsgivaren.

Enligt Ålands självstyrelselag 37 § har en finsk medborgare rätt att använda det finska språket i sin egen sak hos de statliga myndigheter som verkar i Landskapet Åland. Det här innebär t.ex. att kunden kan använda det finska språket då hen besöker Ålands skattebyrå för att sköta sitt eget skatteärende eller skickar in utredningar till Skatteförvaltningen som berör sitt skatteärende.

Ålands skattebyrå hjälper med saker som berör tolkning eller översättning.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

skattesakkunnig Alexandra Strömberg