Skattenummer - anvisningar för arbetstagare och arbetsgivare inom byggbranschen

Har getts
30.3.2012
Giltighet
Tills vidare

För att bekämpa grå ekonomi inom byggbranschen börjar vi använda de nya metoder som enligt lagstiftningen kan användas. Den i december godkända lagen om skattenummer och skattenummerregister för byggbranschen utgör den första av de konkreta åtgärder i regeringsprogrammet som hänför sig till bekämpningen av den grå ekonomin.

I den första fasen tar man inom byggbranschen i bruk ett skattenummer och Skatteförvaltningen börjar upprätthålla ett offentligt skattenummerregister för byggbranschen. Dessutom får Skatteförvaltningen befogenhet att tilldela en personbeteckning till de utländska arbetstagare som tillfälligt arbetar i Finland. I den andra fasen ska anmälningsskyldigheten för byggarbetsplatserna utvidgas.

1. Lagändringar i den första fasen

Riksdagen har 15 december 2011 godkänt lagen om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen (1231/2011, RP 58/2011). Andra lagändringar som har stadgats i samband med ovan nämnd lag ska träda i kraft under 2012 vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.  För tillfället är de beräknade tidpunkterna följande:

  • fr.o.m. 1.6.2012 får också Skatteförvaltningen befogenhet att registrera utländska arbetstagare som tillfälligt arbetar i Finland i befolkningsdatasystemet dvs. tilldela personbeteckningar.Samtidigt ger skattebyrån till kunden på begäran ett skattenummer
  • 1.8.2012 öppnas det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen.
  • fr.o.m. 1.9.2012 ska varje arbetstagare på arbetsplatsen ha ett personkort där också skattenumret är synligt. För byggen som har inletts före 1.9.2012 gäller en övergångsperiod om sex månader, inom vilken tidsfrist det med fotografi försedda personkortet kan tas i bruk. Skattenumret ska i dessa fall vara synligt i det fotoförsedda personkortet senast 1.3.2013.

2. Vad är ett skattenummer?

Skattenumret är en individuell nummerserie med tolv siffror. Det kommer inte att gå att räkna ut eller sluta sig till personens ålder, kön eller födelsetid på basis av skattenumret. Skattenumret ändras inte om personen byter arbetsgivare eller bygge. Varje arbetstagare som arbetar på bygget behöver ett skattenummer.

För att arbetstagaren ska få ett skattenummer måste denne alltid ha en finsk personbeteckning som har införts i befolkningsdatasystemet. En finsk medborgare får personbeteckningen automatiskt på basis av sin födelseattest, men utländska medborgare ska själv ansöka om att deras personuppgifter införs i befolkningsdatasystemet varvid de också får en finsk personbeteckning. Först därefter är det möjligt att få ett skattenummer.

Skatteförvaltningen har tilldelat skattenumret till alla de fysiska personer oavsett medborgarskap som i november 2011 har varit antecknade i Skatteförvaltningens kunddatabas.Skattenumret har antecknats i de grundskattekort och deras utredningsdel som har postats till kunderna vid årsskiftet 2012.

Skatteförvaltningen ska i fortsättningen tilldela ett skattenummer också till de nya fysiska personer som har antecknats i Skatteförvaltningens kunddatabas och som har en finsk personbeteckning. Förfarandet inleds 1.6.2012.

På skattenumret tillämpas motsvarande sekretessbestämmelser som på beskattningsuppgifterna. Uppgiften om skattenumret kan således utlämnas endast till sådana instanser som enligt lagen har rätt till information.

Skattenumret antecknas i personkortet inom byggbranschen och det ska vara synligt på personkortet då man rör sig på bygget. Skattenumret antecknas också i den offentliga informationstjänsten i anslutning till Skatteförvaltningens skattenummerregister för byggbranschen. I informationstjänsten kan man kontrollera om ett visst namn och skattenummer har antecknats i skattenummerregistret.

2.1. Avsikten med skattenumret

Avsikten med skattenumret är att varje arbetstagare på byggbranschen ska vara införd i Skatteförvaltningens register innan arbetet påbörjas. Det är en förutsättning för att Skatteförvaltningen kan genomföra skattekontroll på arbetstagare och arbetsgivare samt enskilda näringsidkare och yrkesutövare.  Med hjälp av skattenumret kan man kontrollera om personen har antecknas i Skatteförvaltningens offentliga skattenummerregister för byggbranschen.

Arbetsgivaren har möjlighet att beställa sina anställdas skattenummer centraliserat från Skatteförvaltningen genom att till Skatteförvaltningen skicka en begärsfil via Ilmoitin.fi. Mer om förfarandet i punkt 4.1.

2.2. Skattenumret syns i det fotoförsedda personkortet

Den byggherre som leder eller övervakar en gemensam byggarbetsplats har fr.o.m. 2006 enligt 52 a § i arbetarskyddslagen varit skyldig att se till att varje arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen har ett synligt med fotografi försett id-kort. Lagen avser en s.k. gemensam byggarbetsplats. Det är fråga om en gemensam byggarbetsplats, om flera än en arbetsgivare eller egenföretagare är verksamma på arbetsplatsen samtidigt eller efter varandra.

Personkortet har inget officiellt formkrav men enligt lagen ska av personkortet utöver personens namn och fotografi också framgå bl.a. om den anställda är arbetstagare i arbetsavtalsförhållande eller egenföretagare dvs. näringsidkare eller yrkesutövare. Det med fotografi försedda personkortet ska också innehålla namnet på arbetsgivaren. Efter lagändringen ska personkortet förutom nuvarande uppgifter också innehålla arbetstagarens skattenummer som har antecknats skattenummerregistret för byggbranschen.

Ändringen av arbetarskyddslagen som förutsätter att skattenumret läggs till i personkorten har beräknats träda i kraft 1.9.2012. Gamla byggen som har inletts före ingången av september har ett halvårs övergångstid för att anteckna skattenumren i personkorten. Med beaktande av övergångstiden ska alla arbetstagare inom byggbranschen senast 1.3.2013 ha ett personkort som är försett med ett skattenummer.   

2.3. Vem är skyldig att ha ett med fotografi försett personkort?

Skyldigheten att ha ett synligt personkort gäller alla personer, arbetstagare och egenföretagare dvs. bland annat rörelse- och yrkesidkare och bolagsmän som arbetar på en gemensam byggarbetsplats. Skyldigheten att bära ett personkort gäller alla som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen även om personen inte deltar i det konkreta byggandet.  Således ska t.ex. en kontorsmedarbetare, städare och väktare som arbetar på ett bygge ha ett personkort. En lärare på en läroanstalt och en praktikant ska ha läroanstaltens kort med skattenummer när de arbetar på ett bygge.

Personkort krävs inte av personer som temporärt transporterar varor till bygget. Den fordras inte heller av personer som arbetar på ett bygge, vars byggherre är en privatperson, för vars eget bruk byggnaden uppförs eller renoveras. Personkort behöver inte heller bäras på de byggen som inte bildar gemensamma byggarbetsplatser.

Arbetstagarna får sitt personkort via arbetsgivaren eller via den som i huvudsak genomför byggprojektet. Företagarna ska ha ett eget personkort.  Beroende på bygget kan också en kombinerad passersedel/personkort användas.  Den som arbetar på ett bygge har inte rätt att börja arbeta och få passersedel till bygget innan hans eller hennes skattenummer har antecknats i det med fotografi försedda personkortet.

Med ändringen av arbetarskyddslagen som träder i kraft 1.9.2012 utvidgas skyldigheten att övervaka användningen av personkort förutom till byggherren också till arbetsgivaren och den som i huvudsak genomför byggprojektet. Underentreprenörer och andra arbetsgivare ansvarar för att deras anställda och avtalspartner har ett personkort. Byggherre, den som i huvudsak genomför byggprojektet och arbetsgivare som har underlåtit sin skyldighet att övervaka användningen av det med fotografi försedda personkortet kan enligt 63 § i arbetarskyddslagen dömas för arbetarskyddsförseelse.

Arbetarskyddsmyndigheterna ska övervaka användningen av personkort.Mer information om skyldigheten att använda personkort och att övervaka användningen av personkort samt om tidpunkten då bygget påbörjas får man av arbetarskyddsmyndigheterna www.tyosuojelu.fi.

2.4. Vad är den byggarbetsplats som avses i bestämmelsen?

Byggarbetsplatsen är det område på vilken statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009) ska tillämpas. Byggandet har i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009) definierats på följande sätt:

Nybyggnad, reparationsbyggnad och underhåll av byggnader och andra konstruktioner ovan och under jord och i vatten samt på installationsarbeten, rivningsarbeten, jord- och vatten-byggnad och planering som gäller byggandet i anslutning till det. Dessutom projektering och planering av byggprojekt som gäller sådana arbeten.

Med byggande avses sålunda t.ex. bygg- och reparationsarbete som riktas t.ex. på en fas-tighet. Med fastighet avses ett jordområde, en byggnad och en bestående konstruktion eller någon del av dem. Med bestående konstruktioner avses till exempel broar, bryggor, kanaler, vattenvägar, el-, vatten- och fjärrvärmenätverk samt telenät. Byggandet avser både husbygge och jord- och vattenbygge.

Till husbygget hör bl.a. byggande av all slags byggnader och konstruktioner, reparations-byggande, ombyggnad, ändrings-, utvidgnings- eller reparationsarbete, byggnadsmonte-ringar (el-, isolerings-, VVS-arbeten, montering av hissar, övervaknings- och alarmanläggningar), byggandets slutbehandling (byggnadssnickararbeten, beläggning av golv och väggar, rappning, målning och glasning), uthyrning av byggmaskiner med förare, uppförandet av byggnadsstaket- och -ställningar.

Jord- och vattenbyggandet omfattar förberedande arbeten på byggplatsen, rivning av byggnader, byggstädning, anläggning av trafikförbindelser (vägar, gator, järnvägar, vattenvägar, kanaler och flygfält), nätverk (vatten-, avlopps-, data-, gas-, värme- och elnät) samt övriga miljö- och jordkonstruktioner, broar, bryggor.

3. De utländska arbetstagare som tillfälligt kommer till Finland får en personbeteckning och ett skattenummer från Skatteförvaltningen

3.1. Förfarande

De utländska medborgare som tillfälligt kommer till Finland för att arbeta ska be om att få sina uppgifter registrerade i befolkningsdatasystemet och en personbeteckning som kan tilldelas på basis av registreringen, om de inte redan har en finsk personbeteckning. Den finska personbeteckningen är en förutsättning för att arbetstagaren får ett skattenummer.

Skatteförvaltningen får fr.o.m. början av juni vid sidan av magistraterna parallell befogenhet att registrera utländska arbetstagare som arbetar tillfälligt i Finland i befolkningsdatasystemet och tilldela dem personbeteckningar.  Skatteförvaltningen kan registrera personen i befolkningsdatasystemet då personen vistas i Finland mindre än 12 månader och får ingen hemkommun. I de fallen registreras om honom endast de s.k. kortfattade uppgifterna: fullständigt namn, födelsetid, kön, födelseort, adress, medborgarskap, modersmål och yrke. Den utländska arbetstagaren ska fylla i en registreringsblankett för att den ska få en personbeteckning [linkki lomakkeeseen]

I samband med dessa uppgifter samlar Skatteförvaltningen nödvändiga uppgifter för beskattningen såsom t.ex. uppgifter om arbets- eller uppdragsgivaren, längden av vistelsen och arbetet, lönen, grunden till arbetsrätt och arbetstagarens status (m.a.o. är han en uthyrd arbetstagare, yrkesutövare eller löntagare i anställningsförhållande).

När arbetstagaren kommer till skattebyrån är det bra om han redan har fyllt i en ansökan om källskattekort eller skattekort. Se Skatteförvaltningens meddelande: Arbete i Finland/ skattemyndigheten informerar.

Efter att arbetstagarens uppgifter har registrerats i befolkningsdatasystemet ger Skatteförvaltningen arbetstagaren ett dokument på vilket hans skattenummer har antecknats. Dokumentet kan, beroende på skattebehandlingen vara ett skattekort, källskattekort, meddelande om grunderna för beräkning av skattekort och förskottsskatter eller ett separat intyg, ur vilket skattenumret framgår.

Först därefter kan arbetstagaren få från sin arbetsgivare eller den som i huvudsak genomför byggprojektet ett med fotografi försett personkort som behövs på bygget och rätten att arbeta på bygget.

Om en arbetstagare som ansöker om personbeteckning ämnar vistas i över ett år i Finland, är det fortsättningsvis magistratet som tilldelar personbeteckningen. Det är först efter det att arbetstagaren fått personbeteckningen på magistratet som han eller hon kan ansöka om skattenummer på skattebyrån.  Också eventuella familjemedlemmar registreras i magistraten.

För att få en personbeteckning måste personen besöka Skatteförvaltningens verksamhetsställe. Alla verksamhetsställen tilldelar inte personbeteckningar. De verksamhetsställen som tar emot ansökningar om registrering har listats i slutet av anvisningen. 

3.2. Dokument för behövs för registrering av uppgifter om personen

Den anställda som har tagit emot ansökningen ska identifiera personen från hans eller hennes officiella resedokument. Dessutom undersöker Skatteförvaltningen om förutsättningar för registreringen uppfylls, såsom t.ex. om utlänningen vistas lagligt i landet. Därför ska kunden ha med sig dokument från vilka personen kan identifieras och förutsättningar för registreringen kan kontrolleras.  De dokument som kunden behöver ha med sig beror på det land från vilket han kommer till Finland.

Medborgare i ett EU- eller EES-land

Kunden ska ha med sig:

1. Ett giltigt pass eller ett officiellt personbevis som gäller inom Schengenområdet. Personen måste kunna identifieras utan svårigheter på fotografiet i dokumentet.

2. Om det har gått 3 månader från ankomsten till landet: ett av polisen utfärdat bevis om registrering av uppehållsrätt. Det behövs alltså inte om det har gått mindre än tre månader från ankomsten till landet. Mer information om registreringen på Polisens webbplats Registrering av uppehållsrätt (www.poliisi.fi).

3. Ett arbetsavtal eller en skriftlig utredning om centrala villkor i anställningen som gäller arbetet i Finland. Detta behövs för att man kan försäkra sig om att det finns tillräckliga grunder för att personbeteckningen kan ges och uppgifterna registreras.

Medborgare i något annat än ett EU- eller EES-land

Kunden ska ha med sig:

1. Ett giltigt pass. Personen måste kunna identifieras utan svårigheter på fotografiet i dokumentet.

2. Om personen ämnar utföra i Finland sådana arbeten som inte räknas upp i 81 § 1 mom. i utlänningslagen, ska han eller hon ha med sig ett gällande uppehållstill-stånd för arbetstagare.

En person som inte är en medborgare i ett EU- eller EES-land har rätt att arbeta i Finland i byggarbeten utan uppehållstillstånd endast i ett sådant fall att han kommer till Finland för att här utföra tillfälligt underleveransarbete i egenskap av ordinarie arbetstagare hos ett företag som är etablerat i en annan stat i Europeiska unionen eller i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och han eller hon i nämnda stat har tillstånd som berättigar till vistelse och arbete och som är i kraft efter det att arbetet i Finland har upphört. Arbetet får pågå i högst tre månader under en period av sex månader.

Mer information om rätten att arbeta och uppehållstillstånd på Migrationsverkets webbplats: www.migri.fi

3. Ett arbetsavtal eller en skriftlig utredning om centrala villkor i anställningen som gäller arbetet i Finland. Detta behövs för att man kan försäkra sig om att det finns tillräckliga grunder för att personbeteckningen kan ges och uppgifterna registreras.

Efter att Skatteförvaltningen har undersökt att förutsättningarna uppfylls, registreras personen i befolkningsdatasystemet. Kunden får personbeteckningen i allmänhet genast. Registreringen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet är avgiftsfri.

4. Det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen

Den nya lagen innehåller bestämmelser för Skatteförvaltningens offentliga skattenummerregister för byggbranschen. Skatteförvaltningen registrerar i skattenummerregistret det individuella skattenumret och andra uppgifter som ska registreras om personen. Skatteförvaltningens offentliga skattenummerregister för byggbranschen öppnas i början av augusti. Fr.o.m. augusti kan vem som helst kontrollera om personens namn motsvarar skattenumret m.a.o. man kan kontrollera om uppgifter som den person som arbetar på byggbranschen har registrerats.

När man gör förfrågningar i registret ska man veta både personens för- och efternamn och också skattenummer. Man kan inte göra förfrågningar på endast namn eller skattenummer. Som svar på förfrågningen får man uppgiften om huruvida det namn och skattenummer som har angetts stämmer överens, dvs. finns det uppgifter om personen i registret eller inte.  Andra uppgifter, t.ex. en personbeteckning, får man inte.

4.1. Registrering i skattenummerregistret

Även om man har gett arbetstagaren på byggbranschen ett skattenummer, registreras personen inte automatiskt i skattenummerregistret utan man ska separat be om registrering. Personen själv, hans arbetsgivare eller den som i huvudsak genomför byggprojektet kan be om registreringen. Skatteförvaltningen kan också på eget initiativ införa personen i registret.    

Arbetsgivaren kan fram till 31.1.2012 be sina arbetstagarens skattenummer i samband med att de ber om direktöverföring av förskottsinnehållningsuppgifterna vid årsskiftet 2011 - 2012. På basis av begäran som har lämnats in före slutet av januari ska arbetstagarna inom byggbranschen införas i det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen som öppnas 1.8.2012.

Om arbetsgivaren inte har bett att få skattenumren i samband med sin direktöverföringsbegäran före slutet av januari eller om arbetstagaren har börjat arbeta efter årsskiftet, ska arbetsgivaren separat be att sina arbetstagare införs i det offentliga registret. Arbetsgivaren kan be om registrering per e-post, telefon eller genom att besöka Skatteförvaltningens verksamhetsställe.

Skatteförvaltningen rekommenderar att arbetsgivarna ska anhålla om registrering av sina arbetstagare i skattenummerregistret för byggbranschen elektroniskt via Ilmoitin.fi om begäran gäller över 20 personers skattenummer på en gång. Mera information om förfarandet kommer att ges i juni.

4.2. Avförande ur skattenummerregistret

Uppgifter om personer kan avföras ur det offentliga skattenummerregistret på personens begäran om han eller hon lägger fram utredning över att han eller hon inte längre är verksam inom byggbranschen. En sådan utredning kan vara t.ex. utredning om övergång till anställning vid ett företag med verksamhet inom en annan bransch. Skatteförvaltningen kan också på eget initiativ avföra uppgifter om en person ur skattenummerregistret om han eller hon inte längre är verksam inom byggbranschen i Finland.

Avförande ur registret kan däremot inte komma i fråga på begäran av arbetsgivaren eller någon annan som ursprungligen begärt att uppgifterna om personen ska registreras. Även om de personkort på vilka skattenumret antecknas gäller särskilt för varje arbetsgivare, är skattenumret alltid personligt och har betydelse framför allt för arbetstagaren själv. Det är därför inte befogat att arbetsgivaren eller någon annan som begärt registrering ska få rätt att begära att uppgifterna om en person ska avföras ur skattenummerregistret. Endast arbetstagaren själv har förutsättningar att bedöma om han eller hon behöver skattenumret t.ex. efter att anställningen har upphört.

5. Reformer i den andra fasen under 2013

Avsikten är att man under 2013 på byggarbetsplatserna ska ta i bruk ett särskilt anmälningsförfarande som gäller arbetstagare och byggentreprenader. Ett sådant förfarande tillämpas i dagens läge på frivillig basis av en del av medlemsföretagen inom i första hand byggindustrins arbetsgivarorganisationer.

I anmälningsförfarandet den som huvudsakligen genomför byggprojektet anmäler till Skatteförvaltningen månatligen uppgifterna om arbetstagare och andra prestationsmottagare som arbetar på byggarbetsplatser. Varje entreprenör ska anmäla uppgifter om sina egna arbetstagare till den som i huvudsak genomför byggprojektet och som sedan centraliserat lämnar uppgifterna varje månad till Skatteförvaltningen.

Den som beställer byggtjänster ska lämna Skatteförvaltningen sådana uppgifter om underentreprenörer och sina betalningar till underentreprenörerna som behövs för skattekontrollen. Således ska också alla beställare i långa entreprenadskedjor anmäla sina egna underentreprenörer och anlitande av hyrd arbetskraft.

Målet är att en regeringsproposition med förslag till de ändringar i lagstiftningen som behövs för genomförandet av anmälningsskyldigheten ska överlämnas 2012 efter det att bl.a. detaljerna kring omfattningen av anmälningsskyldigheten har klarlagts. Anmälningsförfarandet ska tas i bruk år 2013. Skatteförvaltningen informerar närmare om informationsinnehållet i anmälningsskyldigheten och skyldigheten att lämna uppgifter om arbetstagare, sättet att lämna uppgifterna och tidpunkten då förfarandet tas i bruk, sedan regeringens proposition i ärendet har getts.

Skatteförvaltningen utnyttjar uppgifterna i skattekontrollen i realtid: i övervakningen av betalning av mervärdesskatter och arbetsgivarprestationer och i reagerande på försummelser, i åtgärder som hänför sig till förskottsuppbördsregister, i skatterevisionen och indrivningen. Dessutom kan man med hjälp av uppgifterna uppskatta kundernas beskattningsstatus och behov av registrering i kund- och arbetsgivarregistret, i registret över mervärdesskattskyldiga samt i förskottsuppbördsregistret.

6. Författningar och andra handlingar inom området

Regeringens proposition RP 58/2011 (www.eduskunta.fi)

Lagar som har antagits på basis av regeringens proposition:

1. Lag om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen 1231/2011 (www.finlex.fi)
2. Lag om ändring av arbetarskyddslagen 1232/2011 (www.finlex.fi)
3. Lag om ändring av 22 § i lagen om befolkningsdatasystemet och befolkningsregistercentralens certifikattjänster 1233/2011 (www.finlex.fi)
4. Lag om ändring av 17 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter 1234/2011 (www.finlex.fi)

Nedan anges de mest väsentliga punkterna i arbetarskyddslagen och i förordningen om säkerheten vid byggarbeten när det gäller personkort:

Skyldigheten att använda personkort och sörja för att personkortet används

52 a § i arbetarskyddslagen

Personkort för personer som arbetar på gemensamma byggarbetsplatser
Den byggherre som leder eller övervakar en gemensam byggarbetsplats ska i sina avtal eller annars med tillgängliga medel svara för att varje arbetstagare som arbetar på arbetsplatsen då han eller hon rör sig på arbetsplatsen har ett synligt med fotografi försett personkort. Av kortet ska framgå om den anställda är arbetstagare i arbetsavtalsförhållande eller egenföretagare. Det personliga skattenummer som registrerats i skattenummerregistret och som avses i lagen om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen (1231/2011, www.edilex.fi) ska vara synligt på personkortet. Personkortet för en arbetstagare ska dessutom innehålla namnet på arbetsgivaren.

Bestämmelserna om byggherre i detta moment tillämpas också på

1) huvudentreprenören eller någon annan som är den som i huvudsak genomför byggprojektet,
2) arbetsgivaren i fråga om arbetsgivarens anställda och avtalspartner.

De behöver dock inte ett personkort som

1) tillfälligt transporterar varor till en byggarbetsplats,
2) arbetar på ett bygge där en byggnad eller en del av en byggnad uppförs eller repareras för eget bruk för en privatperson som är byggherre.

Vad betraktas som byggarbetsplats

Statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten 205/2009

1 § Denna förordning tillämpas vid nybyggnad, reparationsbyggnad och underhåll av byggnader och andra konstruktioner ovan och under jord och i vatten samt på installationsarbeten, rivningsarbeten, jord- och vattenbyggnad och planering som gäller byggandet i anslutning till det. Dessutom tillämpas förordningen på projektering och planering av byggprojekt som gäller sådana arbeten.

2 § I denna förordning avses med
1) gemensam byggarbetsplats en sådan arbetsplats där arbete enligt 1 § utförs och där flera än en arbetsgivare eller egenföretagare som arbetar mot ersättning är verksamma samtidigt eller efter varandra,

När har ett bygge ansetts ha påbörjats under övergångstiden

Övergångsbestämmelsen i lagen om ändring av arbetarskyddslagen 1232/2011:
Ett bygge anses ha påbörjats när det inledande mötet enligt 121 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999, www.edilex.fi) har hållits eller en förhandsanmälan har lämnats in till arbetarskyddsmyndigheterna. Ett bygge anses dock alltid ha påbörjats senast när byggandet har påbörjats.

7. Skatteförvaltningens verksamhetsställen som ger personbeteckningar

Ansökningar om personbeteckning behandlas i följande verksamhetsställen av Skatteförvaltningen. Registreringen är avgiftsfri. Personbeteckningen kan man fortsättningsvis få från magistraten och också från Folkpensionsanstaltens verksamhetsställen. Från magistraten och FPA kan man ändå inte få ett skattenummer.

Ålands skattebyrå: Mariehamn
Sydkarelens skattebyrå: Villmanstrand
Södra Österbottens skattebyrå: Seinäjoki
Södra Savolax skattebyrå: Nyslott
Floddalarnas skattebyrå: Ylivieska, Brahestad
Kajanalands skattebyrå: Kajana
Mellersta Österbottens skattebyrå: Karleby
Mellersta Finlands skattebyrå: Jyväskylä
Kymmenedalens skattebyrå: Kouvola, Kotka
Lapplands skattebyrå: Rovaniemi, Sodankylä, Kittilä
Kustlapplands skattebyrå: Kemi, Torneå
Centrala Finlands skattebyrå: Tammerfors, Tavastehus
Österbottens skattebyrå: Närpes, Jakobstad, Vasa
Norra Karelens skattebyrå: Joensuu
Norra Österbottens skattebyrå: Uleåborg
Norra Savolax skattebyrå: Idensalmi, Kuopio, Varkaus
Päijänne-Tavastlands skattebyrå: Lahtis
Huvudstadsregionens skattebyrå
Satakunta skattebyrå: Raumo, Björneborg
Nylands skattebyrå: Träskända, Lojo, Borgå
Egentliga Finlands skattebyrå: Salo, Åbo

 

Sidan har senast uppdaterats 20.4.2017