Lättnad vid den nedre gränsen för moms

Har getts
20.3.2017
Diarienummer
A65/200/2017
Giltighet
Tills vidare
Bemyndigande
Lagen om Skatteförvaltningen 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
Lättnad vid den nedre gränsen för moms, 21.12.2016, A190/200/2016

Anvisningen har uppdaterats på grund av lagändringar som trätt i kraft 1.1.2017. Samtidigt har anvisningen uppdaterats även vad gäller andra delar på så sätt att man har gjort preciseringar till den tidigare anvisningen.

Anvisningen har uppdaterats 20.3.2017. Preciseringar har gjorts i anvisningens punkter 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 14, exemplen 1 och 2 har lagts till i anvisningen och ändring har gjorts i exempel 24.

1. När har ett företag rätt till lättnad vid den nedre gränsen för skattskyldighet?

Om affärsverksamheten är ringa behöver den som bedriver rörelse inte registrera sig som momsskyldig. Affärsverksamheten anses vara ringa om räkenskapsperiodens omsättning är högst 10 000 euro. Om gränsen på 10 000 euro överskrids eller om företaget självmant har låtit sig registreras som momsskyldigt även om gränsen inte överskrids, ska företaget enligt mervärdesskattelagen (MomsL) betala skatt på all försäljning under räkenskapsperioden.

Ett småföretag kan beviljas en skattelättnad på moms i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns. Företagets omsättning avgör om företaget beviljas lättnaden och till vilket belopp. Företagsformen påverkar inte lättnaden.

Om omsättningen uppgår till högst 10 000 euro, får företaget en lättnad för hela den moms som ska redovisas för räkenskapsperioden.

Om omsättningen överstiger 10 000 euro men understiger 30 000 euro, beviljas lättnaden på en del av momsen.

Vid beräkning av lättnad medräknas i omsättningen inte alla försäljningar och i momsen som ska redovisas medräknas inte alla skatter. Detta behandlas närmare senare i anvisningen. 

2. För vilken tid räknas omsättningen?

Längden på skatteperioden för moms avgör för vilken tid omsättningen som berättigar till lättnad beräknas.

  • Om företagets skatteperiod är en kalendermånad beräknas omsättningen för räkenskapsperioden.
  • Om skatteperioden är ett kvartal eller ett kalenderår, anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden (MomsL 216 §) och även omsättningen beräknas per kalenderår.
  • Om företaget inte är bokföringsskyldigt, anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden (MomsL 216 §) och omsättningen beräknas per kalenderår.
  • Räkenskapsperioden för en renbeteslagsgrupp är ett renskötselår och omsättningen beräknas för renskötselåret.

Om företagets räkenskapsperiod är längre eller kortare än 12 månader, omräknas räkenskapsperiodens omsättning så att den motsvarar en omsättning under 12 månader. Det görs genom att multiplicera omsättningen som berättigar till lättnad med talet 12 och dela summan med antalet månader i räkenskapsperioden. Fulla kalendermånader räknas som månader. Detta kallas nedan proportionering av omsättningen.

Proportionering gäller endast omsättningen. Skatten proportioneras aldrig.

Ytterligare information: se avsnittet Proportionering av omsättning

Om företaget inleder sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den sista momsdeklarationen för antingen kalenderåret eller räkenskapsperioden alltefter den aktuella skatteperioden.

Exempel 1: Företagets verksamhet börjar mitt under kalenderåret och dess första räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 1.9.2016 - 31.12.2017. Företagets skatteperiod är en kalendermånad.

Företaget deklarerar uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen i räkenskapsperiodens 1.9.2016 - 31.12.2017 sista momsdeklaration (december 2017). Omsättningen proportioneras att svara mot en omsättning för 12 månader eftersom räkenskapsperioden är längre än 12 månader.

Exempel 2: Företagets verksamhet börjar mitt under kalenderåret och dess första räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 1.9.2016 - 31.12.2017. Företagets skatteperiod är ett kvartal. Eftersom företagets skatteperiod är ett kvartal, anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden (MomsL 216 §).

Uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen för tiden 1.9.2016 - 31.12.2016 deklarerar företaget i momsdeklarationen för kalenderårets 2016 sista kvartal (oktober-december 2016). Omsättningen proportioneras att svara mot en omsättning för 12 månader.

Uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen för tiden 1.1.2017 - 31.12.2017 deklarerar företaget i momsdeklarationen för kalenderårets 2017 sista kvartal (oktober-december 2017). Omsättningen proportioneras inte eftersom företagets räkenskapsperiod är 12 månader.

Om företaget upphör med sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den momsdeklaration som lämnas för verksamhetens sista skatteperiod.  Momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter verksamhetens sista skatteperiod.

Om företagets skatteperiod är ett kalenderår anses skatteperioden avslutas på nedläggningsdagen och momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter nedläggningsmånaden. Om företagets skatteperiod är ett kalenderår och verksamheten upphör i december ska momsdeklarationen dock lämnas in senast först före utgången av februari.

Exempel 3: Företagets skatteperiod är en kalendermånad. Företagets verksamhet upphör i februari.  Momsdeklarationen lämnas in senast den 12 april.

Exempel 4: Företagets skatteperiod är ett kvartal. Företagets verksamhet upphör i februari.  Momsdeklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Exempel 5: Företagets skatteperiod är ett kalenderår. Företagets verksamhet upphör i februari.  Momsdeklarationen lämnas in senast den 12 april.

3. Hur beräknas lättnaden?

En momsskyldig vars omsättning för räkenskapsperioden överstiger 10 000 euro men är under 30 000 euro räknar lättnaden vid den nedre gränsen enligt följande formel:

skatt -  (omsättning – 10 000 euro) x skatt
             20 000 euro

I formeln avser omsättningen den omsättning som berättigar till lättnad och skatten avser den skatt som berättigar till lättnad.

Om omsättningen som berättigar till lättnad är högst 10 000 euro, används inte formeln. Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen är då lika med skatten som berättigar till lättnad.

För att beräkna lättnaden kan du använda hjälptabellen (xls).

4. Hur bestäms omsättningen som berättigar till lättnad?

När lättnaden beräknas beaktas inte hela omsättningen. I den omsättning som berättigar till lättnad räknas endast skattepliktiga försäljningar exklusive moms, försäljningar som omfattas av omvänd skattskyldighet (MomsL 8 a–8 d §) samt följande momsfria försäljningar:

  • varuförsäljning till andra EU-länder (gemenskapsintern försäljning, MomsL 72 a–72 c §)
  • exportförsäljning (MomsL 70 §)
  • momsfri försäljning till resande (MomsL 70 b §)
  • försäljning av momsfria tjänster (MomsL 71 och 72 §)
  • försäljning av momsfria fartyg och arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg (MomsL 58 §)
  • försäljning av en upplaga av en tidning eller tidskrift som utkommer minst fyra gånger om året till ett allmännyttigt samfund (MomsL 56 §)
  • momsfri försäljning till diplomatiska beskickningar och internationella organisationer (MomsL 72 d §)
  • momsfri försäljning av motorfordon (MomsL 72 e §)
  • försäljning av andra finansiella tjänster och försäkringstjänster än de av accessorisk karaktär (MomsL 41 § och 44 §)
  • överlåtelse av en fastighet eller därtill hänförliga rättigheter (då det inte är fråga om en situation som avses i MomsL 30 §, dvs. en situation där den skattskyldige har frivilligt ansökt om att bli momsskyldig för fastighetsuthyrning).

Andra momsfria försäljningar beaktas inte vid beräkningen av omsättning.

Vid tillämpning av förfarandet med marginalbeskattning av begagnade varor och av förfarandet med marginalbeskattning av resebyråtjänster medräknas i omsättningen endast den momsfria delen, m.a.o. vinstmarginalen utan moms.

Erhållna förskottsbetalningar räknas med i omsättningen för den räkenskapsperiod under vilken de har tagits emot. Momsen som ska redovisas för erhållna förskottsbetalningar beaktas för den räkenskapsperiod då de betalades.

Exempel 6: Ett företag fakturerar 11 000 euro/räkenskapsperiod för byggtjänster på vilka omvänd momsskyldighet ska tillämpas. Dessutom säljer företaget tjänster för konsumenter och hushåll för 10 500 euro/räkenskapsperiod (exklusive moms). Försäljning av byggtjänster räknas med i försäljarens omsättning vid beräkning av lättnad vid nedre gränsen även då den omvända momsskyldigheten ska tillämpas. Omsättningen som berättigar till lättnad är då 21 500 euro.
Exempel 7: En fysioterapeuts omsättning består av momsfri fysioterapi (20 000 euro) och även av skattepliktig zonterapi (15 000 euro utan moms). De momsfria försäljningarna tas inte i beaktande när omsättningen för lättnaden vid den nedre gränsen beräknas. Omsättningen som berättigar till lättnad är således 15 000 euro.

5. Vad medräknas inte i omsättningen?

I omsättningen för den räkenskapsperiod som berättigar till lättnad medräknas endast de försäljningar som står i uppräkningen ovan. I omsättningen medräknas till exempel inte följande poster:

  • momsens andel
  • vederlag från skogsbruk (försäljning av torv eller torvupptagningsrätt är inte försäljning inom skogsbruket och dessa inkomster räknas således med till omsättningen)
  • vederlag för överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet (MomsL 30 §) då den skattskyldige frivilligt ansöker om att bli skattskyldig för fastighetsuthyrning
  • vederlag för försäljning av anläggningstillgångar och värdet på eget bruk av anläggningstillgångar
  • försäljning av tjänster då försäljningslandet inte är Finland (MomsL 65 §)
  • arvoden för Veikkaus ombud
  • skattefria stöd.
Exempel 8: Ett företag säljer konsulttjänster för näringsidkare både i Finland och utomlands. Konsulttjänsterna utgör en tjänst som avses i den allmänna bestämmelsen i 65 § i mervärdesskattelagen. Försäljningen för räkenskapsperioden utan moms i Finland är 15 000 euro. Försäljning till näringsidkare i ett annat EU-land utgör 20 000 euro och försäljning till näringsidkare utanför EU utgör 30 000 euro. Omsättningen som berättigar till lättnad är då 15 000 euro.

6. Hur beräknas skatten som berättigar till lättnad?

Skatten som berättigar till lättnaden utgörs av skillnaden mellan de skatter som betalas på försäljningar och de skatter som ska dras av från inköpen.

I skatten som berättigar till lättnaden ingår inte följande:

1) Moms på EU-varuinköp (gemenskapsinterna förvärv) eller EU-tjänsteinköp (skatt på inköp beaktas inte eftersom det inte är fråga om den skattskyldiges egen försäljning men avdragbara skatt beaktas).

Exempel 9: Räkenskapsperioden för ett företag är 1.1–31.12.2017. Företagets momspliktiga försäljningar i hemlandet (utan moms) uppgår till 10 500 euro. Momsen (24 %) på försäljningarna är 2 520 euro. Under räkenskapsperioden har företaget gjort gemenskapsinterna förvärv på vilka det ska betala 250 euro i skatt. Företaget får dra av momsen på det gemenskapsinterna förvärvet. Företaget har också haft avdragsgilla inköp i hemlandet. Skatterna på dessa avdragbara inköp har under räkenskapsperioden varit 150 euro. De avdragsgilla skatterna har således uppgått till 400 euro: skatten på 250 euro som ska dras av från det gemenskapsinterna förvärvet och skatten på 150 euro som ska dras av från inköpen i hemlandet.

Omsättningen som berättigar till lättnad är då 10 500 euro.

Momsen som berättigar till lättnad är skillnaden mellan momsen som ska betalas för inhemska försäljningar (2 520 euro) och momsen som ska dras av för räkenskapsperioden (400 euro), dvs. 2 120 euro.

Företagets lättnad vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

2 120 - (10 500 – 10 000) x 2 120
             20 000 
=  2 067

Exempel 10: Räkenskapsperioden för ett företag är 1.1–31.12.2017. Företagets momspliktiga försäljningar i hemlandet (utan moms) uppgår till 12 000 euro. Momsen (24 %) på försäljningarna är 2 880 euro. Under räkenskapsperioden har företaget gjort gemenskapsinterna förvärv på vilka det ska betala 1 500 euro i skatt. Företaget får dra av momsen på det gemenskapsinterna förvärvet. Företaget har också haft avdragsgilla inköp i hemlandet. Skatterna på dessa avdragbara inköp har under räkenskapsperioden varit 1 600 euro. De avdragsgilla skatterna har således uppgått till 3 100 euro: skatten på 1 500 euro som ska dras av från det gemenskapsinterna förvärvet och skatten på 1 600 euro som ska dras av från inköpen i hemlandet.

Omsättningen som berättigar till lättnad är då 12 000 euro.

Företaget har ändå inte rätt till lättnad vid den nedre gränsen, eftersom momsen som berättigar till lättnad är negativ (moms för försäljningen i hemlandet 2 880 euro - moms som ska dras av för räkenskapsperioden 3 100 euro = -220 euro).

2) Moms som köparen betalar på basis av omvänd skattskyldighet (MomsL 2a, 8a-8d och 9 §) (skatten på försäljning medräknas inte, men skatten som ska dras av från inköpet räknas med).

Köparen är skattepliktig för försäljning av byggtjänster och uthyrning av arbetskraft för dessa tjänster (MomsL 8c §). Närmare information om den omvända momsskyldigheten inom byggbranschen finns i Skatteförvaltningens anvisning Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen. Ytterligare anvisningar och exempel på omvänd momsskyldighet inom byggbranschen finns på sidan Vanliga frågor.

Närmare information om den omvända momsskyldigheten för skrothandeln finns i Skatteförvaltningens anvisning Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot och -avfall.

Exempel 11: Företagets momspliktiga försäljningar i hemlandet utan moms uppgår till 11 000 euro. Momsen (24 %) på försäljningarna är 2 640 euro. Momsen på avdragbara inköp är 150 euro. Därtill ska företaget betala 250 euro i mervärdesskatt på basis av omvänd skattskyldighet. De avdragbara skatterna för räkenskapsperioden utgör således sammanlagt 400 euro: skatten på 250 euro som ska dras av på basis av den omvända skattskyldigheten och skatten på 150 euro som ska dras av från inköpen i hemlandet.

Företagets omsättning som berättigar till lättnad är 11 000 euro.

Momsen som berättigar till lättnaden är skillnaden mellan momsen som ska betalas för inhemska försäljningar (2 640 euro) och momsen som ska dras av för räkenskapsperioden (400 euro), dvs. 2 240 euro.

Företagets lättnad vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

2 240 - (11 000 – 10 000) x 2 240
             20 000 
= 2 128

Exempel 12: Ett företag köper byggtjänster på vilka omvänd momsskyldighet tillämpas. När företaget beräknar lättnaden vid den nedre gränsen beaktar det som skatt som ska redovisas endast den skatt som dras av på basis av inköpet, inte den skatt som ska betalas.

Företagets räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2017. Företagets momspliktiga försäljningar i hemlandet utan moms uppgår till 15 000 euro (moms 3 600 euro). Därtill ska företaget betala 500 euro i moms på basis av den omvända skattskyldigheten för byggtjänster. Företaget får göra avdrag på den momsen. Momsen på andra avdragbara inköp under räkenskapsperioden har varit 300 euro.

Företagets omsättning som berättigar till lättnad är 15 000 euro.

Momsen som berättigar till lättnad är skillnaden mellan momsen som ska betalas för inhemska försäljningar och momsen som ska dras av för räkenskapsperioden, dvs. 2 800 euro. Moms som ska betalas på grund av den omvända skattskyldigheten tas inte i beaktande.

Företagets lättnad vid den nedre gränsen för moms beräknas på följande sätt:

2 800 - (15 000 – 10 000) x 2 800
             20 000 
= 2 100

3) Moms som ska redovisas för skogsbruk (exklusive skatt på försäljning och skatt som ska dras av från inköp).

Exempel 13: En skattskyldigs omsättning som berättigar till lättnad är under räkenskapsperioden 1.1–31.12.2017 sammanlagt 11 500 euro och momsen (24 %) på den 2 760 euro. De avdragbara skatterna på affärsverksamheten är sammanlagt 3 060 euro. Denna summa innehåller 1 500 euro avdragbara mervärdesskatter inom skogsbruk. Inom skogsbruket finns inga skatter att betala.

Den skatt som ska redovisas för räkenskapsperioden är 300 euro negativ. I formeln är den skatt som berättigar till lättnad 1 200 euro: 2 760 euro i skatter som ska betalas minus 1 560 euro i skatter som ska dras av exklusive skatter inom skogsbruk. Beloppet för lättnad är 1 110 euro.

1 200 - (11 500 – 10 000) x 1 200
             20 000 
= 1 110

4) Moms på överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet (MomsL 30 §) då en skattskyldig självmant har ansökt om momsskyldighet vid överlåtelse av nyttjanderätt av fastighet (exklusive skatt på försäljning och skatt som ska dras av från inköp).

5) Moms på försäljning av anläggningstillgångar och för eget bruk av anläggningstillgångar (skatt på försäljning beaktas inte, men skatt som ska dras av på inköp beaktas).

7. Hur deklareras lättnaden och hur fås den som återbäring?

Uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen deklareras på momsdeklarationen. Momsens skatteperiod avgör huruvida uppgifterna lämnas vid momsdeklarationen för kalenderårets eller räkenskapsperiodens sista skatteperiod.

Om skatteperioden för moms är

  • en kalendermånad, lämnas uppgifterna vid momsdeklarationen för räkenskapsperiodens sista skatteperiod, dvs. den sista kalendermånaden i räkenskapsperioden
  • ett kvartal, räknas kalenderåret som räkenskapsperiod (MomsL 216 §) och uppgifterna lämnas vid momsdeklarationen för räkenskapsperiodens sista skatteperiod, dvs. för kalenderårets sista kvartal (deklarationen för oktober-december)
  • ett kalenderår, räknas kalenderåret som räkenskapsperiod (MomsL 216 §) och uppgifterna lämnas på den momsdeklaration som lämnas för kalenderåret.

Lättnad vid den nedre gränsen kan endast begäras vid momsdeklarationen. Företaget tar lättnadsbeloppet vid den nedre gränsen i beaktning i momsdeklarationen för den skatteperiod där uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen ska lämnas, och drar av lättnaden från den moms som ska redovisas.

Exempel 14: Ett företags skatteperiod för moms är ett kalenderår. Företagets omsättning är under 10 000 euro. Då är det belopp som återbärs som lättnad vid den nedre gränsen lika stort som skatten som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen, varför det inte finns någon skatt kvar att betala. Företaget beaktar beloppet på lättnaden vid den nedre gränsen i sitt kalenderårs momsdeklaration och drar av lättnaden från den skatt som ska betalas.

Om företaget upphör med sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den momsdeklaration som lämnas för verksamhetens sista skatteperiod. Momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter verksamhetens sista skatteperiod.

Om företagets skatteperiod är ett kalenderår betraktas det som att skatteperioden avslutas på verksamhetens nedläggningsdag och momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter nedläggningsmånaden. Om företagets skatteperiod är ett kalenderår och verksamheten upphör i december ska momsdeklarationen dock lämnas in senast först före utgången av februari.

Exempel 15: Företagets skatteperiod har varit ett kalenderår. Företagets räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 1.2.2016–31.1.2017. Vid en investering övergår företaget till en månadsvis skatteperiod från och med 1.10.2016. Företaget lämnar en momsdeklaration för tiden 1.1–30.9.2016 och lämnar där uppgifterna för lättnad vid den nedre gränsen för nämnda period. Omsättningen proportioneras att svara mot en omsättning under 12 månader. Från och med oktober ska företaget lämna momsdeklarationer varje månad. Uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen för tiden 1.10.2016–31.1.2017 lämnar företaget på momsdeklarationen i januari 2017. Omsättningen proportioneras att svara mot en omsättning under 12 månader.

Se även avsnitt Proportionering av omsättning

Ytterligare information om deklarering av lättnad vid den nedre gränsen: Detaljerade deklarationsanvisningar för deklaration av skatter på eget initiativ

8. När ska lättnaden senast anmälas?

Uppgifter om lättnad vid den nedre gränsen ska lämnas inom tre år räknat från utgången av den räkenskapsperiod som lättnaden avser. Uppgifterna ska lämnas på samma momsdeklaration för den skatteperiod för vilken de i normala fall skulle ha lämnats (se ovan ”Hur deklareras lättnaden och hur fås den som återbäring?”).

Exempel 16: Räkenskapsperioden för ett företag är 1.1.2017–31.12.2017 och skatteperioden är ett kvartal. Under år 2019 märker företaget att uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen inte har lämnats för räkenskapsperioden i fråga, 1.1.2017–31.12.2017. Företaget korrigerar uppgifterna genom att lämna en momsdeklaration för räkenskapsperiodens sista skatteperiod (oktober–december 2017). Uppgifterna ska korrigeras senast 31.12.2020.

Om företagets räkenskapsperiod inte är ett kalenderår och skatteperioden är en kalendermånad, räknas den utsatta tiden på tre år från början av året efter den räkenskapsperiod som lättnaden avser. Om skatteperioden är ett renskötselår räknas den utsatta tiden på tre år från början av året efter utgången av det renskötselår som lättnaden avser.

Exempel 17: Räkenskapsperioden för ett företag är 1.7.2016–30.6.2017 och skatteperioden är en månad. Under år 2018 märker företaget att uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen inte har lämnats för räkenskapsperioden i fråga, 1.7.2016–30.6.2017. Företaget korrigerar uppgifterna genom att lämna en momsdeklaration för räkenskapsperiodens sista skatteperiod (juni 2017). Uppgifterna ska korrigeras senast 31.12.2020.

Beräkningen av den utsatta tiden på tre år avviker från det ovan nämnda om företagets räkenskapsperiod har upphört tidigare än 31.12.2016. Då beräknar alla skattskyldiga den utsatta tiden på tre år från utgången av den räkenskapsperiod som lättnaden avser.

Exempel 18: Räkenskapsperioden för ett företag är 1.7.2015–30.6.2016 och skatteperioden är en månad. Under år 2017 märker företaget att uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen inte har lämnats för räkenskapsperioden i fråga, 1.7.2015–30.6.2016. Företaget korrigerar uppgifterna genom att lämna en momsdeklaration för räkenskapsperiodens sista skatteperiod (juni 2016). Uppgifterna ska korrigeras senast 30.6.2019.

9. När beviljas lättnaden inte?

Lättnad beviljas inte om

  • momsen som ska redovisas för räkenskapsperioden är negativ, dvs. om den skatt som ingår i inköpen under räkenskapsperioden är högre än den skatt som ska betalas på försäljningen utom i situationer där negativ skatt förorsakas av skatter som dras av från skogsbruket eller till följd av överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet. När man beräknar skatter som berättigar till lättnad, räknar man med endast de skatter som betalas eller dras av för den verksamhet som berättigar till lättnad.
  • den skattskyldige är en kommun eller en utländsk näringsidkare som saknar fast driftställe i Finland.

10. Återbäringsränta betalas på den skatt som återbärs

Ränta betalas på en skatt som återbärs i form av lättnad enligt lagen om skatteuppbörd.

11. Lättnad vid den nedre gränsen inom inkomstbeskattningen

Lättnaden vid den nedre gränsen för moms utgör beskattningsbar inkomst i inkomstbeskattningen.

Ytterligare information om skattelättnad vid den nedre gränsen inom inkomstbeskattningen.

12. Det finns särdrag i lättnaden vid den nedre gränsen för primärproducenter

Inkomsten för virkesförsäljning räknas inte med i den omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen. På motsvarande sätt räknas skogsbrukets moms som ska redovisas inte med när man beräknar den skatt som berättigar till lättnaden.

Inkomsten från utarrendering av åkrar är vanligen momsfri och den räknas med i den omsättning som berättigar till lättnaden. Om en kund har ansökt om att bli momsskyldig i fråga om åkerarrendering räknas inkomsten inte med i omsättningen, och den skatt som ska redovisas beaktas inte när man beräknar den skatt som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen.

Exempel 19: Den skattskyldige har idkat jord- och skogsbruk under kalenderåret 2017.

Försäljningar:

Skattepliktiga försäljningar inom jordbruk är utan moms 15 000 euro (moms 24 % = 3 600 euro). Försäljningar inom skogsbruket är 7 000 euro utan moms (moms 24 % = 1 680 euro). Momsen på försäljningar inom jord- och skogsbruket är sammanlagt 5 280 euro.

Inköp:

Skatter som ingår i avdragbara inköp inom jordbruket uppgick till 600 euro och skatter som ingår i avdragbara inköp inom skogsbruket uppgick till 200 euro. Den avdragbara andelen av skatten för inköpen är sammanlagt 800 euro.

Skatt som ska redovisas för kalenderåret är sammanlagt 4 480 euro (3 600 euro + 1 680 euro – 800 euro).

Lättnaden vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

Omsättningen under räkenskapsperioden som berättigar till lättnad är 15 000 euro (försäljningar inom jordbruket).

Skatten som berättigar till lättnad är 3 000 euro. Detta fås genom att man från skatten som ska redovisas för kalenderåret drar av skatten som ska redovisas inom skogsbruket (4 480 euro – 1 480 euro). Skatt inom skogsbruket som ska redovisas fås genom att man från skatten på försäljningar inom skogsbruket (1 680 euro) drar av skatten som ingått i inköpen inom skogsbruket (200 euro).

Skatt på försäljning inom skogsbruket    1 680
Skatt på inköp inom skogsbruket     –200
Skatt som ska redovisas för skogsbruk    1 480
   
Skatt som ska redovisas för kalenderåret    4 480
Skatt som ska redovisas för skogsbruk  –1 480
Skatt som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen    3 000

Beloppet av lättnad =
3 000 - (15 000 – 10 000) x 3 000
             20 000 
= 2 250

Momsdeklarationen fylls i enligt exemplet ovan:
Skatt på inhemska försäljningar                      5 280
Moms som ska dras av för skatteperioden     800
Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen    2 250
Skatt som ska betalas    2 230
   
Omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen   15 000
Skatt som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen    3 000
Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen   2 250

13. Exempel på hur lättnad vid den nedre gränsen beräknas

Exempel 20: Räkenskapsperioden för en näringsidkare är 1.1–31.12.2017. Näringsidkarens momspliktiga försäljningar i hemlandet (utan moms) uppgår till 9 000 euro. Momsen på dessa försäljningar är 2 160 euro. Därtill uppgår näringsidkarens momsfria exportförsäljningar till 3 000 euro och gemenskapsinterna försäljningar till 6 000 euro. Näringsidkaren har under räkenskapsperioden sålt anläggningstillgångar till ett värde av 4 000 euro. Momsen på avdragbara inköp är 150 euro. Därtill ska näringsidkaren betala 250 euro i moms på grund av omvänd skattskyldighet. Skatterna på de avdragbara inköpen har under räkenskapsperioden varit sammanlagt 400 euro (250 euro +150 euro).

Omsättningen som berättigar till lättnad är 18 000 euro (9 000 euro + 6 000 euro + 3 000 euro). Omsättningen bildas av skattepliktiga försäljningar samt av momsfria exportförsäljningar och gemenskapsinterna försäljningar.

Momsen som berättigar till lättnad utgörs av skillnaden mellan momsen som ska betalas för inhemska försäljningar och momsen som ska dras av för räkenskapsperioden, dvs. 1 760 euro (2 160 euro – 400 euro). Skatter som ska betalas för försäljning av anläggningstillgångar och skatter som ska betalas med stöd av omvänd skattskyldighet tas inte i beaktande.

Näringsidkarens lättnad vid den nedre gränsen för moms beräknas på följande sätt:

1 760 - (18 000 – 10 000) x 1 760
             20 000 
= 1 056

14. Proportionering av omsättning

Omsättningen proportioneras inte i följande fall:

  • Företagets räkenskapsperiod är 12 månader.
  • Företagets räkenskapsperiod är 12 månader och momsskyldigheten börjar mitt under den.

    Exempel 21 : Ett bolags räkenskapsperiod är ett kalenderår och bolagets omsättning är 4 200 euro för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2017. Företaget har införts i registret över momsskyldiga för den räkenskapsperioden för tiden 1.12–31.12.2017. Eftersom bolagets räkenskapsperiod inte är kortare eller längre än 12 månader och omsättningen under hela dess räkenskapsperiod understiger 10 000 euro, är bolaget berättigat att återbäras hela den skatt som har redovisats för räkenskapsperioden (enligt 149 a § 2 mom. i mervärdesskattelagen). Det har ingen betydelse att bolaget har varit antecknat i registret över momsskyldiga först fr.o.m. 1.12.2017. (HFD 21.8.2007 L 2060)

  • Bolagets räkenskapsperiod är 12 månader och momsskyldigheten upphör mitt under räkenskapsperioden men affärsverksamheten fortsätter. Endast den momspliktiga delen av verksamheten läggs alltså ned. Omsättningen proportioneras inte eftersom räkenskapsperioden förblir oförändrad.

Omsättningen proportioneras i följande fall:

  • Ett företag håller på att inleda sin verksamhet och dess räkenskapsperiod har annan längd än 12 månader.

    Exempel 22: Företagets affärsverksamhet, räkenskapsperiod och momsskyldighet börjar 1.3. Räkenskapsperioden utgår 31.12.

  • Den sista räkenskapsperioden av ett företag som ska lägga ned sin verksamhet har annan längd än 12 månader.

    Exempel 23: Företagets räkenskapsperiod har varit 1.1–31.12. Företagets affärsverksamhet, räkenskapsperiod och momsskyldighet upphör 30.9.

  • Företaget ändrar räkenskapsperioden under sin verksamhetstid.
  • Skatteperioden ändras på det sätt som avses i 149 f § i mervärdesskattelagen.

En skattskyldig vars räkenskapsperiod med stöd av MomsL 216 § ändras till ett kalenderår har rätt att få lättnad för den räkenskapsperiod enligt bokföringslagen som går ut den dag då räkenskapsperioden ändras eller därefter (MomsL 149 f 1 mom.). Lättnaden fås av skatt som ska redovisas för de kalendermånader som ingår i skatteperioden i fråga och som föregick ändringen. Som räkenskapsperiod betraktas de kalendermånader som ingår i räkenskapsperioden enligt bokföringslagen och som föregick ändringen.

Exempel 24: Ett företags räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 12 månader. Räkenskapsperioden börjar 1.7. och upphör 30.6. Företagets skatteperiod ändras 1.1. till ett kvartal. Eftersom skatteperioden är ett kvartal anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden. Lättnaden beräknas på följande sätt

  • För tiden 1.7–31.12. proportioneras omsättningen.
  • Härefter beräknas lättnaden för tiden 1.1–31.12 och omsättningen proportioneras inte.

Om den skattskyldiges räkenskapsperiod ändras från ett kalenderår (MomsL 216 §) till en räkenskapsperiod enligt bokföringslagen, har denna rätt att få lättnad av skatt som ska redovisas för de kalendermånader efter ändringen som ingår i räkenskapsperioden i fråga (MomsL 149 f § 2 mom.). Lättnaden fås av skatt som ska redovisas för de kalendermånader som ingår i skatteperioden i fråga och som kom efter ändringen. Som räkenskapsperiod betraktas de kalendermånader efter ändringen som ingår i räkenskapsperioden enligt bokföringslagen.

Exempel 25: Ett företags skatteperiod är ett kvartal och dess räkenskapsperiod är ett kalenderår (med stöd av MomsL 216 §). Dess räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 1.7–30.6. Företaget övergår till en skatteperiod på en månad fr.o.m. 1.10. Lättnaden beräknas på följande sätt:

  • För tiden 1.1–30.9 proportioneras omsättningen.
  • För tiden 1.10–30.6 proportioneras omsättningen.
  • Härefter beräknas lättnaden för tiden 1.7–30.6. och omsättningen proportioneras inte.

15. Ytterligare information om lättnad vid den nedre gränsen

Ytterligare information får man genom att ringa till Skatteförvaltningens momsservicetelefon på 029 497 015 (du kan kontrollera nummer och öppettider på adressen skatt.fi/servicenummer). Samtalets pris utgörs av en lokalnätsavgift (lna) som debiteras för samtal från fasta anslutningar eller av en mobiltelefonavgift (mta) som debiteras för mobilsamtal. Vid samtal från utlandet bestäms priset av den lokala operatören.


Mika Jokinen
ledande skattesakkunnig

Juha Pamppunen
skattesakkunnig