Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden.

Förskottsuppbördsfrågor gällande frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund

Har getts
8.3.2023
Diarienummer
VH/801/00.01.00/2023
Giltighet
8.3.2023 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
VH/6383/00.01.00/2019, 31.12.2019

Anvisningen anknyter till helheten: Beskattning av löneinkomster


I denna anvisning behandlas frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund ur förskottsuppbördssynvinkel. Anvisningen innehåller Skatteförvaltningens riktlinjer för de vanligaste frågorna som allmännyttiga samfund har om förskottsuppbörd.

Anvisningens struktur har omarbetats och hänvisningarna till idrottsföreningar har avlägsnats från anvisningen, eftersom den nya separata anvisningen Idrottsförening som prestationsbetalare publicerats för idrottsföreningar. Också ärenden som gäller lön och arbetsersättning har tagits bort från anvisningen, eftersom denna anvisning behandlar enbart vederlagsfri frivilligverksamhet. Det finns anvisningar om utbetalning av lön och arbetsersättning i Skatteförvaltningens övriga anvisningar, till vilka det hänvisats i denna anvisning i olika sammanhang.

1 Inledning

Verksamheten i ett allmännyttigt samfund bygger på frivilligverksamhet och på medelanskaffning som görs i form av talkoarbete. Frivilligarbetare kan också medverka i offentliga samfunds verksamheter. I denna anvisning behandlas frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund i huvudsak med tanke på förskottsuppbörden.  Anvisningen innehåller flera exempel vars syfte är att förtydliga de frågor som behandlas och göra dem enklare att förstå.

Förskottsuppbörd i fråga om talko-, grannhjälps- och utbytesarbete som en fysisk person utför för en annan fysisk person behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av talko-, grannhjälps- och utbytesarbete. Idrottsföreningar är ofta allmännyttiga samfund. Den separata anvisningen Idrottsförening som prestationsbetalare har publicerats för idrottsföreningar.

Anvisningen tillämpas inte på icke registrerade föreningar, enskilda näringsidkare, sammanslutningar eller sådana samfund som inte har betraktats som allmännyttiga i beskattningen. Ersättningar och förmåner som ges för arbete som utförs till förmån för sådana organisationer är skattepliktig inkomst för den som utför arbetet.

I anvisningen behandlas inte skyldigheterna för allmännyttiga samfund och offentliga samfund som utbetalare av lön eller arbetsersättning. Dessa situationer har redogjorts kort i kapitel 11, som innehåller hänvisningar till Skatteförvaltningens övriga anvisningar.

2 De begrepp som använts i anvisningen

2.1 Allmännyttigt samfund

Enligt 22 § 1 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) är ett samfund är allmännyttigt då alla följande förutsättningar är uppfyllda samtidigt:

  1. Samfundet verkar enbart och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse.
  2. Samfundets verksamhet gäller inte enbart begränsade personkategorier.
  3. Samfundet bereder genom sin verksamhet inte dem som är delaktiga i samfundet ekonomisk förmån i form av dividend eller vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt.

Ett samfunds allmännyttighet bedöms utifrån dess regler och faktiska verksamhet och bägge ska uppfylla förutsättningarna för allmännyttighet. Allmännyttigheten fastställs skilt för varje skatteår utifrån en helhetsgranskning av samfundets verksamhet.

I ISkL 22 § finns det en förteckning över exempel på allmännyttiga samfund. Allmännyttiga samfund är i allmänhet registrerade föreningar eller stiftelser, men de kan också vara andra samfund. Aktiebolag som ägs av allmännyttiga samfund och offentliga samfund är självständiga skattskyldiga, vars allmännyttighet avgörs separat i förhållande till ägarsamfundet.

Om ett samfund inte betraktas som ett allmännyttigt samfund, kan bestämmelserna om allmännyttiga samfund inte tillämpas på en enskild och i sig nyttig verksamhet som det bedriver. Till exempel ett statligt affärsverk och en del av dess verksamhet som administrativt sett är avskilt från affärsverksamheten för ett allmännyttigt ändamål bedöms av denna anledning som en helhet. Bedömningen av allmännyttigheten vid inkomstbeskattningen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund.

2.2 Offentligt samfund

Begreppet offentligt samfund har inte definierats i skattelagstiftningen.  Som offentliga samfund betraktas i denna anvisning bland annat följande delvis skattefria samfund, som nämns i ISKL 21 §:

  • staten och dess inrättningar
  • kommuner, samkommuner och landskap samt pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som har grundats för deras anställda, eller motsvarande pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som får understöd av allmänna medel
  • den evangelisk-lutherska kyrkan, det ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund samt deras församlingar liksom även pensionsanstalter, pensionsstiftelser och pensionskassor som har grundats för deras anställda.

2.3 Frivilligarbete och frivilligverksamhet

I denna anvisning avses med frivilligarbete och -verksamhet arbete som utförs frivilligt och utan ersättning till förmån för ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund. I anvisningen används begreppen frivilligarbete och frivilligverksamhet som synonym med varandra.

Arbete som utförs av frivilliga är till omedelbar nytta för ett samfunds allmännyttiga eller samhälleliga verksamhet enligt samfundets syfte. Frivilliga arbetar inte mot lön eller annan ersättning. Det som också är kännetecknande för frivilligverksamhet är att alla villiga i allmänhet kan delta i verksamheten.

Frivilligverksamhet utgörs till exempel av hjälp till äldre i ett äldreboende, drivande av en barnklubb och deltagande i anordnade av en förenings sommarläger.  Också talkoarbete är frivilligarbete (se närmare i kapitel 3). Även medlemmar av styrelser, arbetsgrupper eller kommittéer i allmännyttiga samfund utför frivilligarbete, om de inte får ett arvode för sitt uppdrag. Om de får ett arvode för sitt arbete, är det fråga om skattepliktig förvärvsinkomst på samma sätt som för andra som får ersättning för sitt arbete.

Det handlar inte om frivilligverksamhet, om det överenskommits att en ersättning betalas för arbetet. Arbete som utförs mot ersättning medför rätt att kräva en prestation av motparten. En sådan rättighet föreligger inte i frivilligarbete. Som frivilligarbete betraktas dock också talkoarbete som utförts mot vederlag i medelanskaffningssyfte för en tredje part (till exempel insamling av pengar för en fritidsförening med talkoarbete).

En ersättning som överenskommits för arbete är i allmänhet en penningersättning, men den kan också vara till exempel en vara, en förmån, rabatt eller betalningsbefrielse, som överenskommits som ersättning för arbetet i fråga. Enligt etablerad beskattningspraxis betraktas till exempel ett intyg över frivilligarbete, ett förtjänsttecken eller andra symboliska föremål med obetydligt bytesvärde inte som vederlag.

En frivilligarbetare betraktas inte som löntagare enbart på grund av att hen av den som låter utföra arbetet får en sådan enskild eller sporadisk ersättning för till exempel telefonkostnader som ska betraktas som skattepliktig inkomst (telefonkostnader har redogjorts närmare i kapitel 6.5.8.). I en sådan situation kan personen fortfarande betraktas vara frivillig och det är möjligt att till exempel betala skattefria resekostnadsersättningar till hen i enlighet med ISkL 71 § 3 mom.

Frivilliga kan arbeta som stödpersoner i vardagen till exempel för äldre människor, personer som riskerar bli marginaliserade eller utvecklingsstörda personer. Skattebemötandet av ersättningar som betalats till stödpersoner och avdrag av kostnader har behandlats i Skatteförvaltningens ställningstagande Stödpersons- och stödfamiljsverksamhet i beskattningen.

Frivilligverksamhet har inte definierats och inte heller reglerats i ISkL. Därför bedöms beskattningen av frivilligverksamhet utifrån de allmänna bestämmelserna i ISkL. Sådana bestämmelser utgörs av ISkL 29 § och 61 §. Enligt ISkL 29 § 1 mom. är skattepliktig inkomst den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde. Enligt ISkL 61 § 2 mom. omfattar skattepliktig förvärvsinkomst bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande samt förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst.

3 Beskattning av talkoarbete

3.1 Definitionen av talkoarbete

Med talkoarbete avses traditionellt tillfälligt arbete som utförs till förmån för en annan frivilligt och utan ersättning. Talkoarbete är oftast så kallat "allemansarbete" som inte förutsätter någon särskild yrkeskunskap, utbildning eller kompetens. En person som har särskild yrkeskunnighet, utbildning eller kompetens för olika uppgifter kan dock delta i talkoarbete och utföra arbetsprestationer inom ramen för det talkoarbete som utförs tillsammans med andra. Talkoarbetets natur begränsar därför inte någons talkodeltagande.

Typiskt för talkoarbete är också att det inte fastställs något penningvärde eller annat värde på det, utifrån vilket den som utför talkoarbete personligen skulle vara berättigad att få ersättning för det arbete som hen utfört. Den nytta som talkoarbetet ger ska gagna hela samfundet för att arbetet inte ska ge upphov till någon skattepliktig förmån för de som utfört arbetet.

3.2 Talkoarbete som utförs för ett allmännyttigt samfund eller offentligt samfund

Talkoarbete kan utföras antingen för ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund eller för en tredje part i ett allmännyttigt samfunds namn. Talkoarbete som omedelbart utförs för ett samfunds räkning utgörs till exempel av biljettförsäljning eller servering på ett evenemang som anordnas av samfundet eller av att bygga och underhålla samfundets lokaler. För personer som utför talkoarbete för ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund uppkommer ingen skattepliktig förmån, om personerna utför arbetet frivilligt och inte får någon ersättning för det. En överenskommen ersättning för ett uppdrag är däremot ett skattepliktigt vederlag.

Exempel 1: En allmännyttig förening anordnar talko för att iståndsätta föreningens stuga på våren. Ersättning betalas inte för arbetet till de personer som deltagit i talkoarbetet och de får inte heller någon förmån. Följaktligen får de som deltagit i talkoarbetet inte någon skattepliktig förmån. 

Exempel 2: En medlem i ett segelsällskap kan vinterförvara sin båt i sällskapets lagerbyggnad. Förvaringsavgiften bestäms enligt båtens storlek. Medlemmen kan betala för förvaringen antingen i pengar eller genom att arbeta för sällskapet. Om medlemmen betalar för förvaringen genom att arbeta för sällskapet, får hen en förmån för arbetet, vilken är skattepliktig förvärvsinkomst. Det handlar om arbete mot vederlag, inte om skattefritt talkoarbete till förmån för segelsällskapet. Vilken benämning ersättningen går under har ingen betydelse.

3.3 Talkoarbete som utförs för tredje parts räkning

Medlemmarna i det allmännyttiga samfundet kan utföra talkoarbete i ett samfunds namn även för en tredje part (för uppdragsgivaren). Sådant talkoarbete utgörs av till exempel medelsanskaffning med talkoarbete för en fritidsförening. I fråga om talkoarbete som utförs för en tredje part ska det bedömas huruvida den inkomst som erhålls för talkoarbetet är inkomst för det allmännyttiga samfundet eller för de fysiska personer som utför arbetet.

Följande förutsättningar ska vara uppfyllda, för att inkomst som fås för talkoarbete ska kunna betraktas som inkomst för ett allmännyttigt samfund:

  • Talkoarbetet ska överenskommas mellan det allmännyttiga samfundet och uppdragsgivaren.
  • Talkoarbetet är tillfälligt.
  • Talkoarbete är allemansarbete, som inte kräver särskild yrkesskicklighet (en person med yrkesskicklighet kan utföra arbetsprestationer som en del av det talkoarbete som utförs tillsammans med andra).
  • Uppdragsgivaren godkänner inte eller utnämner inte personer för talkoarbetet.
  • En ersättning som fås för talkoarbete används för allmännyttig verksamhet och ersättningen kommer inte enbart dem till godo som har utfört arbetet.

Ibland är föreningsverksamhet så omfattande att den fördelas på självständiga undersektioner, grupper eller lag. I en sådan situation kan talkoarbete utföras till exempel på lagnivå och inkomsten riktas till den verksamhet som berör det lag som utförde talkoarbetet. Om nyttan med talkoarbetet kommer hela laget till godo och inte bara dem tillgodo som deltog i arbetet handlar det om inkomst för det allmännyttiga samfundet. En självständig underavdelning eller ett lag kan även vara en grupp som består av idrottare som utövar en individuell gren. Gruppen kan emellertid inte bestå av endast en person.

Exempel 3: Ett lag i en idrottsförening krattar gårdsplanen kring den lokala butiken som ett talkoarbete. Idrottsföreningen och butiken har kommit överens om att idrottsföreningen ska utföra arbetet. Föreningen skaffar talkoarbetare och övervakar att resultatet av arbetet motsvarar det som överenskommits med butiken. Arbetet kräver inga särskilda yrkeskunskaper. Ersättningen för krattandet används på ett allmänt plan för det lags verksamhet som utförde arbetet, och kommer inte bara dem till godo som deltog i arbetet. Den ersättning som butiken betalar för krattningen betraktas som idrottsföreningens inkomst. Betalaren ska verkställa förskottsinnehållning på ersättningen, om föreningen inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen.

Om inkomst som talkoarbete ger betraktas som inkomst för ett allmännyttigt samfund, kan den vara antingen skattefri eller skattepliktig inkomst för det allmännyttiga samfundet. Beskattningen av ett allmännyttigt samfunds inkomster behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund. Skyldigheten för en betalare att verkställa förskottsinnehållning på ersättning som betalats till ett allmännyttigt samfund har redogjorts i kapitel 12 Allmännyttigt samfund som prestationsbetalare.

Det är vanligt att elever inom den grundläggande utbildningen tillsammans med vårdnadshavarna samlar in pengar för klassresor, lägerskolor och liknande gemensamma projekt inom ramen för skolans verksamhet. Medelanskaffningen brukar arrangeras så att den inte sker via en registrerad förening eller någon annan juridisk person, utan direkt till förmån för eleverna och deras vårdnadshavare i form av en klasskommitté. Närmare information finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av medelanskaffning i klasskommittéer.

En ersättning som betalas för talkoarbete betraktas som inkomst för den fysiska person som utför talkoarbetet, om:

  • Den person som utför talkoarbetet står i arbets- eller tjänsteförhållande till uppdragsgivaren.
  • Uppdragsgivaren utnämner vissa personer att utföra arbete och de får en ersättning för arbetet.
  • Yrkesskicklighets- eller kompetenskrav har ställts för arbetsprestationen (som kompetenskrav betraktas inte till exempel at det förutsätts att den som utför arbetet är myndig, har hygienpass, körkort eller att tillstånd som beviljats av polisen förutsätts av ordningsvakter).
  • Ledningen och övervakningen av arbetet finns kvar hos uppdragsgivaren (HFD 1983-B-602 arbete som utförs i en fabrik och HFD 28.11.1996 liggare 3729 rösträkning).
  • Uppdragsförhållandet till uppdragsgivaren är fortlöpande eller långvarigt, varvid resultatet av arbetsprestationerna direkt tillfaller en uppdragsgivare som verkar i en konkurrenssituation (underentreprenader, flyttningsverksamhet, fortlöpande förpacknings-, distributions- och postningsuppgifter samt entreprenader i byggbranschen). Enligt HFD 1991-B-557 kan dock även ett fortlöpande uppdragsförhållande ge inkomst för ett allmännyttigt samfund när arbetet har nära anknytning till ett allmännyttigt samfunds egen verksamhet. I avgörandet betraktades vård, skötsel och övervakning av idrotts- och motionsplatser som utfördes av idrottsföreningar som inkomst för samfundet. Däremot betraktades inkomst från reklamutdelning som grundade sig på ett långvarigt uppdragsavtal vara lön på samma sätt som ersättningar som utbetalades till ordningsmän, portierer, biljettförsäljare och väktare.
  • Den ersättning som fås för talkoarbete tillfaller enbart de personer som utfört arbetet.

Om ersättningar som betalas för talkoarbete som utförs för en tredje parts räkning utgör inkomst för en fysisk person som utför arbetet, befrias uppdragsgivaren inte från de skyldigheter som åligger betalaren av ersättningen, även om den betalas till ett allmännyttigt samfund som är infört i förskottsuppbördsregistret. Inkomst som betraktas som inkomst för en fysisk person är skattepliktig förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt lagen om förskottsuppbörd antingen lön eller arbetsersättning (information om gränsdragningen mellan lön och arbetsersättning finns i anvisningen Lön och arbetsersättning i beskattningen).

Om en fysisk person får skattepliktig inkomst för arbete som utförts i ett allmännyttigt samfunds namn, uppkommer i regel en skattepliktig förmån även av den servering som eventuellt anordnats för de som utfört talkoarbetet i anslutning till talkoarbetet och av gåvor som ges för arbetet. En mer ingående beskrivning av skyldigheterna som åligger utbetalaren av en prestation finns nedan i kapitel 6.4 i anvisningen.

3.4 Donation av ersättning som fåtts för talkoarbete

Ett arbete som utförts mot ersättning ändras inte till skattefritt talkoarbete på den grunden att den som utför arbetet donerar arvodet till exempel till ett allmännyttigt samfund. Ett arvode som utbetalas som ersättning för utfört arbete är skattepliktig inkomst för den som utför arbetet, och därför kan hen donera endast sitt nettoarvode. Om det är möjligt att välja, om arvodet ska tillfalla den som utfört arbetet eller föreningen, är det fråga om ett skattepliktigt arvode för den som utför arbetet.

En donerad ersättning betraktas dock inte som inkomst för den som utfört arbetet i vissa arrangemang av insamlingsnatur, där den som utför arbetet inte har möjlighet att själv få ett arvode. Dessa omfattar till exempel skolornas dagsverksinsamlingar där eleven är skyldig att redovisa sitt arvode oavkortat till insamlingen. Uppträdande på en välgörenhetskonsert kan också vara en del av ett dylikt arrangemang. Också arvoden som skogsägarna hade på basis av evenemanget Metsämarssi inbetalt direkt till Krigsinvalidernas Brödraförbund var sådana som inte betraktades som lön till dem som deltagit i Metsämarssi. (Skattestyrelsens utlåtande 28.12.1989).

4 Servering i anslutning till talko- och frivilligarbete

Sedvanlig och skälig servering i anslutning till talko- och frivilligarbete som anordnas till förmån för ett allmännyttigt eller offentligt samfund betraktas inte som skattepliktig förmån för dem som utför arbetet. Om serveringen däremot uttryckligen har överenskommits som ersättning för utförandet av arbetet, uppkommer en skattepliktig förmån för deltagarna oberoende av serveringens omfattning och värde. Medvetenhet om att det eventuellt finns servering i samband med frivilligverksamheten ändrar inte verksamheten till skattepliktigt arbete mot ersättning. En person som deltar i frivilligverksamhet kan således inta måltider skattefritt i samband med sin arbetsprestation, om det inte har avtalats att måltiden är en ersättning för det arbete som utförs.

Exempel 4: En allmännyttig förening anordnar talko för sina medlemmar i syfte att iståndsätta byahemmet. Alla intresserade kan delta i talkoarbetet. Under dagen bjuds talkoarbetarna på lunch och kaffe. De som medverkar i talkoarbetet får ingen skattepliktig förmån, även om de på förhand känner till att det serveras lunch och kaffe under talkoarbetet.

Exempel 5: En förening som betraktas som ett allmännyttigt samfund tänker ordna talko. Föreningen och talkoarbetarna kommer överens om att föreningen som avslutning på talkodagen bjuder talkoarbetarna på middag på en restaurang som ersättning för arbetet. Eftersom man har avtalat om att middagen är en ersättning för arbetet, får de som deltagit i talkoarbetet en skattepliktig förmån motsvarande värdet på måltiden.

En skattepliktig förmån uppkommer inte för en frivillig av att hen under frivilligarbetet får delta i en gemensam måltid som anordnas av ett allmännyttigt eller ett offentligt samfund. En förutsättning för skattefrihet är att den mat som serveras är av sedvanligt värde.

Exempel 6: Frivilligarbetare medverkar på ett veckoslutsläger som anordnas av en scoutkår. Scoutkåren serverar lägerdeltagarna morgonmål, två måltider och kvällsmål. Också frivilligarbetarna får delta i samma måltider under lägret. Måltiderna är inte en skattepliktig förmån för frivilligarbetarna.

Exempel 7: Ett allmännyttigt samfund anordnar en för alla öppen tillställning där gratis lunch delas ut. Den frivilligarbetare som delar ut lunchen får ingen skattepliktig förmån av att äta lunch under den tid hen arbetar. 

Exempel 8: En frivilligarbetare hjälper utan ersättning hjälpbehövande åldringar med maten på ett åldringshem. Hen får samtidigt äta samma mat som åldringarna. För frivilligarbetaren uppkommer ingen skattepliktig förmån för maten.

5 Utbildning av frivilligarbetare 

I ett arbetsförhållande uppkommer ingen beskattningsbar förmån för en arbetstagare av sådan utbildning som bekostas av arbetsgivaren och som sker i arbetsgivarens intresse (ISkL 69 b §). Den skattemässiga behandlingen av utbildningskostnader behandlas i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av utbildning som bekostas av arbetsgivaren och Utbildningsutgifter i personbeskattningen.

Också personer som arbetar vederlagsfritt behöver ibland utbildning för att kunna utföra frivilligarbete till förmån för ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund. Även om det inte är fråga om arbete som utförs i ett arbetsavtalsförhållande, har det i beskattningspraxis ansetts att det inte uppstår en skattepliktig förmån för frivilligarbetaren för den utbildning som hen får för frivilligarbetet och som betalas av samfundet, enligt samma principer som gäller för arbetstagare.

Exempel 9: En person arbetar som frivillig gruppledare i en allmännyttig förening. Föreningen eller dess centralorganisation anordnar gruppledarutbildning och förstahjälputbildning för gruppledarna. Personen får ingen skattepliktig förmån av att föreningen eller dess centralorganisation bekostar utbildningarna. 

Däremot anses kostnader för utbildning som inte anknyter till ett allmännyttigt samfunds eller offentligt samfunds frivilligarbete, utbildning som ges som belöning eller utbildningar som är dyrare än normalt utgöra skattepliktig förvärvsinkomst för personerna som deltar i utbildningen.

6 Förmåner som getts av ett allmännyttigt samfund

6.1 Allmänt 

Enligt ISkL 29 § är inkomster i pengar eller pengars värde skattepliktig inkomst. I princip är förmåner som fåtts som ersättning för en arbetsprestation alltid skattepliktiga oberoende av deras värde.

Skattelagstiftningen innehåller inga bestämmelser om förmåner som kan ges skattefritt till frivilligarbetare eller till medlemmar i ett allmännyttigt samfund. Förmåner med ringa värde har dock i beskattningspraxis inte betraktats som skattepliktiga, om förmånerna inte innebär en betydande inbesparing på levnadskostnaderna för en frivilligarbetare eller ett allmännyttigt samfund.

6.2 Förmåner som baserar sig på medlemskap i ett allmännyttigt samfund

6.2.1 Medlemsförmåner

Allmännyttiga samfund kan ge olika medlemsförmåner till sina medlemmar. Medlemsförmånerna är skattefria om beviljandet av förmånen har nära samband med det allmännyttiga samfundets verksamhet. Dessutom ska förmånen vara sedvanlig, skälig och tillgänglig i samma form för samtliga medlemmar.

Som skattefri medlemsförmån kan man till exempel betrakta en medlemstidning, en rabatt som beviljas av det allmännyttiga samfundets samarbetspartner och en tillställning eller ett evenemang som det allmännyttiga samfundet ordnar för sina medlemmar. En skattepliktig förmån bildas inte heller av att medlemmarna får gratis inträde till evenemang som är öppna för alla eller som ordnas av ett samfund som hör till samfundets närkrets. Skattefria är även måltider, inkvartering och gratis eller subventionerad samtransport som samfundet ordnar till evenemanget.

Allmännyttiga samfund erbjuder ofta sina medlemmar möjlighet att använda samfundets egendom, såsom stuga, bil eller utflyktsredskap, till nominellt pris eller till och med gratis. Om medlemsförmånen kan utnyttjas på samma sätt av alla medlemmar, ger användningen av det allmännyttiga samfundets egendom i allmänhet inte upphov till någon skattepliktig förmån för medlemmarna. Om möjligheten att utnyttja en förmån däremot bara erbjuds en begränsad skara (till exempel styrelsemedlemmarna i det allmännyttiga samfundet), handlar det om skattepliktig inkomst för den som fått förmånen. Skattefria medlemsförmåner omfattar inte heller värdefulla varor, gåvokort eller andra motsvarande förmåner som ges till medlemmar.

6.2.2 Förmåner som ges till medlemmar på sociala grunder

Det händer att allmännyttiga samfund och offentliga samfund ger personer som medverkar i verksamheten olika förmåner på sociala grunder. Förmåner som ges på sociala grunder, såsom rabatter på deltagaravgifter, betraktas som skattefria, om alla personer i samma ställning har möjlighet att få förmånen. Som godtagbart betraktas till exempel ett arrangemang där ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund i förväg har fastställt vissa förutsättningar för beviljandet av förmånen och förmånen bara beviljas på ansökan.

Exempel 10: En fritidsförening beviljar barn i mindre bemedlade familjer rabatt på avgiften för fritidsaktiviteten. Rabatten beviljas på ansökan. Dessutom ska vissa i förväg fastställda kriterier uppfyllas för att familjen ska få rätt till rabatt. Rabatt som ges på grund av att en familj är mindre bemedlad är skattefri.

6.2.3 Kampanjer för att värva medlemmar

Allmännyttiga samfund kan ordna kampanjer för att värva nya medlemmar till samfundet. Det är vanligt med kampanjer där så kallade gamla medlemmar i ett allmännyttigt samfund får en belöning när de skaffar en ny medlem. Belöning som ges för medlemsvärvning är ersättning för arbete som utförs till förmån för det allmänna samfundet, och därför utgör det gängse värdet av belöningarna skattepliktig inkomst för medlemsvärvarna.

Exempel 11: De personer som deltar i en kampanj för att värva medlemmar får en biobiljett för varje ny medlem som de har värvat. Biobiljetterna utgör vederlag för medlemsvärvningsarbetet och sålunda skattepliktig inkomst för medlemsvärvaren. Biljettens värde eller belopp är inte av betydelse då inkomstens skattepliktighet bedöms.

Sporadiska varupriser som är av ringa värde och som kan jämställas med reklamgåvor (till exempel en pins, penna, keps eller t-skjorta) och som medlemsvärvaren inte själv har kunnat påverka, kan dock ges utan att de betraktas som skattepliktig inkomst.

6.3 Förmåner till frivilliga

6.3.1 Deltagande i evenemang och tillställningar

En frivillig som deltar i anordnandet av ett allmännyttigt samfunds eller ett offentligt samfunds evenemang kan skattefritt och avgiftsfritt få inträde, matservering, inkvartering och transport till evenemanget i fråga.

Exempel 12: En allmännyttig förening ordnar en danstävling där medlemmarna arbetar frivilligt med olika uppgifter. De frivilliga får inga arvoden eller andra ersättningar för det arbete de utför, men kommer gratis in för att följa tävlingen. Att inträdet är gratis ger inte upphov till någon skattepliktig förmån för frivilligarbetarna.

På något annat evenemang kan en frivilligarbetare delta skattefritt bara om evenemanget hänger nära samman med det allmännyttiga samfundets eller det offentliga samfundets egen verksamhet samt med det frivilligarbete som frivilligarbetaren utför. Sådana evenemang kan i praktiken bara vara egna evenemang som hålls av ett samfund som hör till det allmännyttiga samfundets eller det offentliga samfundets närmaste krets. En förutsättning för skattefrihet är dessutom att det inte i förväg avtalats om att inträdet till evenemanget är ersättning för frivilligarbetet.

Av de frivilligarbetare som arbetar under olika evenemang kan det krävas att de klär sig på ett enhetligt sätt (till exempel en t-tröja, joggingdräkt, funktionärsuniform eller dräkter med logotypen för evenemanget) eller också kan de i arbetet behöva utrustning som de ofta får behålla efter evenemanget. Kläder av ringa värde med direkt anknytning till ett evenemang ger inte upphov till någon skattepliktig förmån, om man inte kommit överens om att dessa utgör en ersättning för arbetet. Kläder eller utrustning värda under 100 euro anses vara av ringa värde.

Däremot ger mer värdefulla kläder och tillbehör upphov till en skattepliktig förmån för frivillarbetare. Plaggets eller tillbehörets gängse värde betraktas som den skattepliktiga förmånens värde. I regel är produktens anskaffningspris det gängse värdet. Om erhållandet av produkten förknippas med en så kallad självriskandel, avdras det belopp som frivilligarbetaren har betalat för plagget eller tillbehöret från det skattepliktiga värdet.

6.3.2 Gåvor och uppvaktning

Inom frivilligverksamheten i allmännyttiga samfund och offentliga samfund är det vanligt att man till exempel en gång om året tackar frivilligarbetarna för det arbete som de gjort utan ersättning för samfundets bästa. Produkter av ringa värde som till frivilligarbetare eller medlemmar i ett allmännyttigt samfund ges som uttryck för hågkomst eller tacksamhet är skattefria för mottagarna i situationer där man inte har kommit överens om att gåvan ska vara ersättning för arbetet.

En gåva är en vederlagsfri prestation i donationssyfte utan samband med arbetsprestationen. Om arbete utförs mot en ersättning, ändras inte ersättningen för arbetet till en skattefri ersättning genom att kalla den till exempel för en gåva.

Exempel 13: En person brukar hjälpa en åldring utan avtalad ersättning. Åldringen är tacksam för den hjälp hen får och ger personen en biobiljett. Det är fråga om en gåva och inte om en ersättning för utfört arbete. Personens hjälpinsats är frivilligverksamhet trots den gåva hen har fått, eftersom hen utförde arbetet utan avtalad ersättning. 

Exempel 14:  En person avtalar med en allmännyttig organisation om att hen hjälper en åldring en gång under en dag. Efter att arbetet har utförts, får personen som tack en gåva hen har önskat sig. Det är inte fråga om en gåva eller ett tack, utan om en arbetsersättning. Personen har rätt att kräva en överenskommen ersättning av organisationen för arbetet. Med andra ord handlar det inte om frivilligverksamhet.

Som frivilligarbetares skattefria produktgåva av ringa värde kan till exempel en gåva som ges till hen som tack betraktas, om

  • personen utfört frivilligarbete för ett allmännyttigt eller offentligt samfund,
  • man inte har kommit överens om gåvan som ersättning för frivilligarbete,
  • personen inte har fått välja gåva fritt,
  • gåvan har mottagits i någon annan form än pengar eller annan därmed jämförbar prestation, och
  • gåvans värde är högst 100 euro.

Karaktären av produktgåvan har ingen betydelse. Till en frivilligarbetare kan man således som tack ge till exempel en munktröja, t-tröja, joggingdräkt, biobiljetter, ett minnesföremål, en blombukett osv. Som en tackgåva betraktas även en gåva av ringa värde som frivilligarbetaren kunnat välja ur ett sortiment som har sammanställts av samfundet.  Om frivilliga årligen får flera gåvor kan deras sammanlagda värde uppgå till högst 100 euro per person.

Skattepliktiga är däremot produkter vars värde är mer än ringa samt valbara presentkort och andra prestationer som kan jämställas med pengar (till exempel aktier och fondandelar). Som en skattepliktig förmån betraktas oavsett värdet också ett föremål som en frivilligarbetare fritt kan välja som gåva.

Ett evenemang som ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund arrangerar som tack för frivilligarbetarnas arbete bildar inte ingen skattepliktig förmån för frivilligarbetarna. Förutsättningen för skattefrihet är dock att dessa evenemang är sporadiska och skäliga i fråga om kostnaderna, och att man inte i förväg kommit överens om att evenemanget är en ersättning för arbetet. Ett evenemang kan även ordnas exempelvis endast för medlemmarna i samfundets styrelse.

Exempel 15: Ett offentligt samfund utbetalar ingen ersättning till frivilligarbetare. Som tack ordnar samfundet en bastukväll och bekostar den sedvanliga mat och de sedvanliga drycker som serveras där. För frivilligarbetarna uppkommer ingen skattepliktig förmån av bastukvällen.

Exempel 16: Ett allmännyttigt samfund betalar ingen ersättning till frivilligarbetare. Samfundet beslutar att vid årets slut bjuda frivilligarbetarna på jullunch på en restaurang som tack för frivilligarbetet. Samfundets kostnader för jullunchen är skäliga. Jullunchen är ingen skattepliktig förmån för frivilligarbetarna.

En person som länge varit medlem i ett allmännyttigt samfund eller utfört frivilligarbete kan få en gåva på en bemärkelsedag utan att gåvan ger upphov till en skattepliktig förmån. Med bemärkelsedag avses sedvanliga bemärkelsedagar såsom 50- eller 60-årsdag. En produktgåva värd högst 100 euro som gåvomottagaren inte fritt fått välja själv kan betraktas som en skattefri gåva på bemärkelsedagen. Denna bemärkelsedagsgåva kan ges utöver dem som ges som tack för frivilligarbete. Fritt valbara presentkort och andra prestationer som kan likställas med kontanter vilka ges som bemärkelsedagsgåva utgör dock alltid skattepliktig inkomst för mottagaren.

6.3.3 Personalförmåner

ISkL 69 § innehåller bestämmelser om sedvanliga och skäliga personalförmåner som en arbetsgivare kan ge skattefritt till sina löntagare. Frivilligarbetare och medlemmar som utan lön arbetar för ett allmännyttigt eller offentligt samfund är inte löntagare och har inte heller någon arbetsgivare. Därför kan frivilligarbetare och medlemmar i ett samfund inte få sådana skattefria personalförmåner som avses i ISkL, såsom motions- och kultursedlar.

Med undantag från det som redogjorts ovan kan ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund ordna en datakommunikationsförbindelse som står i samfundets namn och betalas av samfundet till en frivilligarbetares hem. Privat användning av datakommunikationsförbindelsen genererar ingen skattepliktig inkomst för frivilligarbetaren, om förbindelsen används för att arbeta för samfundet och om beviljandet av förmånen inte ersätter lönebetalning. Däremot kan ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund inte skattefritt betala en ersättning för användning av en egen dator eller datakommunikationsförbindelse för en frivillig, utan dessa ersättningar utgör skattepliktig förvärvsinkomst på vilken förskottsinnehållning ska verkställas. I detta fall får frivilligarbetaren i sin egen beskattning dra av de kostnader som arbetet för samfundet orsakat hen.

Internet- och TV-underhållningspaket är inte en datakommunikationsförbindelse som ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund bekostat för att användas för samfundet, även om priset för underhållningspaketet inkluderar en datakommunikationsförbindelse. Således är värdet på ett underhållningspaket som bekostas av ett samfund i sin helhet en skattepliktig förmån för den som får underhållningspaketet.

Allmännyttiga samfund och offentliga samfund kan ge skattefria personalförmåner som avses i 69 § i ISkL till de arbetstagare som får lön av samfundet. Skatteförvaltningen har gett anvisningen Personalförmånerna i beskattningen om skattefria personalförmåner.

6.4 Skyldigheter för den som ger förmånen 

De skattefria förmåner som nämns ovan i kapitlen 6.2–6.3 behöver inte anmälas till inkomstregistret. På skattefria prestationer behöver inte någon förskottsinnehållning verkställas eller arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift behöver inte heller betalas på skattepliktiga förmåner som ges till talko- eller frivilligarbetare, om det inte är fråga om lön.

När det gäller skattepliktiga prestationer ska det allmännyttiga samfundet eller det offentliga samfundet i egenskap av den som ger förmånen fullgöra de skyldigheter som kommer an på den som betalar prestationen. Anmälning av skattepliktiga förmåner för frivilliga till inkomstregistret har behandlats i inkomstregistrets anvisning Anmälan av information till inkomstregistret: belöning av arbetstagare, prestationer som ska betalas till företagare och andra specialsituationer.

Enligt 11 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd verkställs förskottsinnehållning inte så att dess belopp är större än det penningbelopp som ska betalas. Om en talko- eller frivilligarbetare inte alls får någon penningprestation, kan förskottsinnehållning inte verkställas på den skattepliktiga förmån som talko- eller frivilligarbetaren fått på basis av sin arbetsprestation. Om en fysisk person som deltagit i talko- eller frivilligarbete utöver skattepliktiga förmåner även får penningprestationer, läggs värdet på förmånen till i beloppet av penningprestationen då förskottsinnehållning verkställs. Förskottsinnehållning verkställs på hela beloppet och förskottsinnehållningen dras av från penningersättningen.

7 Resekostnadsersättningar

7.1 Resekostnadsersättningar till frivilliga

7.1.1 Skattefria resekostnadsersättningar

Ett allmännyttigt samfund och ett offentligt samfund bestämmer själv i vilka situationer de ska utbetala ersättningar för resekostnader. I regel kan resekostnadsersättningar betalas skattefritt enbart till löntagare. Skattefriheten för kostnadsersättningar har i ISkL 71 § 3 mom. dock utvidgats att gälla också för resekostnadsersättningar som betalas till frivilliga för resor som gjorts på uppdrag av allmännyttiga samfund och offentliga samfund. Skattefrihet förutsätter att ersättningsmottagaren inte står i anställningsförhållande eller i övrigt inte får lön för det arbete som resan gäller. 

Om den som låter utföra frivilligarbetet är någon annan än ett allmännyttigt eller offentligt samfund, till exempel en förening som vid beskattningen inte betraktas som ett allmännyttigt samfund, kan den inte betala skattefria ersättningar för resekostnader.

För en frivillig som arbetar på uppdrag av och till förmån för ett allmännyttigt eller offentligt samfund är följande prestationer skattefria:

  • dagtraktamente för högst tjugo dagar under ett kalenderår,
  • logiersättning
  • ersättning av verifikatbaserade resekostnader med kollektivtrafik utan gräns i euro
  • kilometerersättningar för högst 3 000 euro per kalenderår.

En reseräkning ska upprättas över resorna. Förutsättningarna för ersättningarnas skattefrihet är de samma som för löntagare. I motsats till löntagare, kan ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund dock ersätta resekostnader (kilometerersättning och resebiljetter) också från en frivilligs bostad till den plats där frivilligarbetet utförs (det egentliga arbetsstället) utan hinder av ISkL 72 § 4 mom.

Samfundet ska följa upp när maximibeloppet av skattefria dagtraktamenten och kilometerersättningar uppnås. Vid beräkningen av maximibeloppet av dagtraktamenten (20 dagar) anses en dag ha utnyttjats, även om det utbetalda dagtraktamentet är lägre än maximibeloppet enligt Skatteförvaltningens kostnadsbeslut. Vid beräkningen av maximibeloppet av dagtraktamentena har det heller ingen betydelse huruvida dagtraktamentena har utbetalats till beloppet av ett inrikes dagtraktamente, utrikes dagtraktamente eller ett partiellt dagtraktamente.  

Exempel 17: En förening betalar till A dagtraktamente enligt Skatteförvaltningens kostnadsbeslut för sammanlagt 10 dagar och ett dagtraktamente som är lägre än kostnadsbeslutet för 10 dagar. Maximiantalet 20 dagar uppfylls för A, och därefter är dagtraktamenten som betalas samma år skattepliktig inkomst för A.

Vid beräkningen av maximibeloppet av kilometerersättningar (3 000 euro) inkluderas alla kilometerersättningar som utbetalats till en person. Det har således ingen betydelse om ersättning har utbetalats för olika resor till olika belopp exempelvis på basis av att andra personer eller varor transporterats samtidigt.

Maximibeloppen för dagtraktamenten och kilometerersättningar är skattskyldigspecifika. Samma person kan få dagtraktamenten och kilometerersättningar från flera allmännyttiga samfund och offentliga samfund. Om de sammanlagda ersättningarna från allmännyttiga samfund och offentliga samfund överskrider de maximala antalen som fastställts i nämnda paragraf, är den överstigande delen skattepliktig förvärvsinkomst för personen. Ersättningarna räknas ihop i samband med verkställandet av mottagarens beskattning. Utbetalaren av resekostnadsersättningar behöver således inte känna till eller reda ut hur mycket resekostnadsersättningar personen eventuellt har fått av andra betalare.

7.1.2 Frivilliga till vilka skattefria ersättningar för resekostnader kan betalas

Ersättning för resekostnader är med stöd av ISkL 71 § § 3 mom. skattefri inkomst för personer som arbetar frivilligt och vederlagsfritt i ett samfund. Enligt motiveringarna till regeringens proposition (RP 83/2000) är avsikten att skattefrihetsbestämmelsen ska gälla personer som utan lön eller som fritidsaktivitet medverkar i ett allmännyttigt samfunds verksamhet. Också en styrelseledamot eller förtroendeperson är frivillig, om hen inte får ett arvode eller en annan ersättning för sitt uppdrag.

Resan ska företas på uppdrag av det allmännyttiga eller offentliga samfundet. Resan ska anknyta till det allmännyttiga eller offentliga samfundets verksamhet och beslut om resan ska fattas i förväg på tillbörligt sätt. Kostnader för mötesresor kan ersättas, om en person har utsetts att representera samfundet vid det aktuella mötet. Däremot kan till exempel kostnaderna för en resa som en person företar på eget initiativ till ett medlemsmöte inte ersättas skattefritt.

Exempel 18: Ett allmännyttigt samfund betalar varken mötesarvoden eller andra ersättningar till styrelsemedlemmarna. Samfundet betalar endast kostnadsersättningar för resor till styrelsemöten. Eftersom styrelsemedlemmarna inte får någon ersättning för sina uppdrag, är resekostnadsersättningarna skattefria ersättningar enligt ISkL 71 § 3 mom. under förutsättning att de allmänna villkoren uppfylls. 

Exempel 19: På församlingens konfirmationsläger arbetar en medhjälpare som inte är anställd av församlingen och som inte heller får någon lön. Till medhjälparen betalas endast ersättningar för resekostnader i anslutning till konfirmationslägret. Resekostnadsersättningarna är skattefria ersättningar enligt 71 § 3 mom. i ISkL under förutsättning att de allmänna villkoren uppfylls.

Exempel 20: A arbetar stadigvarande på föreningens kontor och får lön för arbetet. Eftersom föreningens kontor är A:s egentliga arbetsplats kan kostnader för resor till arbetet på kontoret inte ersättas skattefritt.  

Om A däremot hjälper till att arrangera ett evenemang som föreningen håller på kontoret (till exempel ett välgörenhetsevenemang) frivilligt på sin fritid så att detta arbete inte hör till hens arbetsbeskrivning, kan kostnaderna för resorna till evenemanget i fråga ersättas skattefritt, under förutsättning att villkoren i 71 § 3 mom. i ISkL uppfylls.  

Skattefria resekostnadsersättningar kan betalas till A även i en situation där hen företar en arbetsresa utanför den egentliga arbetsplatsen, om villkoren för skattefrihet uppfylls.

En frivilligarbetare betraktas inte som löntagare enbart på grund av att hen av den som låter utföra arbetet får en sådan enskild eller sporadisk ersättning för till exempel telefonkostnader som ska betraktas som skattepliktig inkomst (telefonkostnader har redogjorts närmare i kapitel 6.5.8.). I en sådan situation kan personen alltjämt betraktas som en frivilligarbetare och skattefria ersättningar för resekostnader kan betalas till hen enligt 71 § 3 mom. i ISkL, om hen inte får någon ersättning i pengar eller annan avtalad ersättning, till exempel produkter, för det utförda arbetet.

Föräldrar eller andra vårdnadshavare kan anses handla till förmån för ett allmännyttigt eller offentligt samfund i situationer där de på uppdrag av det allmännyttiga eller offentliga samfundet med egen bil kör personer eller varor till ett evenemang som omfattas av samfundets verksamhet. Då kan skattefria kilometerersättningar betalas till den som utför transporten enligt 71 § 3 mom. i ISkL. En skattefri ersättning kan inte betalas enbart med motiveringen att en person på eget initiativ har skjutsat till exempel sitt eget barn och barnets kamrater till ett evenemang, till exempel en träning.

Om en person utför frivilligarbete för flera samfund eller offentliga samfund samtidigt, till exempel vid ett evenemang som är gemensamt för flera föreningar, kan vilket som helst av de samfund som är med om att arrangera evenemanget ersätta resekostnaderna för frivilligarbetaren. Resekostnadsersättningar kan emellertid bara betalas en gång skattefritt för samma resa.

Exempel 21: Tre allmännyttiga föreningar arrangerar tillsammans ett evenemang där medlem A i förening X hjälper till frivilligt. En annan förening, Y, beslutar att ersätta alla frivilligarbetares resekostnader i anknytning till evenemanget, eftersom de andra föreningarna inte kan betala ersättningar för resekostnaderna. Y kan betala skattefria ersättningar för resekostnader som avses i ISkL 71 § 3 mom. även till A, eftersom A har utfört vederlagsfritt frivilligarbete till förmån för alla föreningar som arrangerade evenemanget.

7.1.3 Skyldigheter för den som betalar ersättningar för resekostnader

Förskottsinnehållning verkställs inte på ersättningar av skattefria resekostnader. Ett allmännyttigt samfund och ett offentligt samfund behöver inte heller verkställa förskottsinnehållning på en del av ett dagtraktamente eller en kilometerersättning som överskrider det skattefria maximibeloppet på resekostnadsersättningar (dagtraktamente för högst 20 dagar och kilometerersättning på högst 3 000 euro per år) som betalats till frivilliga. Detta förutsätter dock att resekostnadsersättningarna uppfyller förutsättningarna enligt Skatteförvaltningens kostnadsbeslut Sfb om befrielse från förskottsinnehållningsskyldigheten 1 § 16 punkten).

Allmännyttiga samfund och offentliga samfund ska anmäla resekostnadsersättningar till frivilliga till inkomstregistret. I inkomstregistret finns det egna skatteslag för kilometersättningar och dagtraktamenten som betalats ut av ett allmännyttigt samfund till frivilliga. Om ersättningar för resekostnaderna betalas till frivilliga i en utsträckning som överstiger de skattefria beloppen, är den överskjutande delen skattepliktig inkomst och den anmäls till inkomstregistret som arbetsersättning. Skattefria ersättningar för färdkostnader som betalats på basis av trafikidkarens verifikat (till exempel en tågbiljett) behöver inte anmälas till inkomstregistret.

7.2 Resekostnadsersättningar till en person som deltar i ett evenemang som anordnas av ett offentligt samfund på grund av det egna arbetet

Ett offentligt samfund, till exempel ett ministerium, kan ha arbetsgrupper till vilka experter inom en viss bransch kallas som medlemmar eller för hörande. En person väljs vanligtvis till medlem som en representant av sitt eget yrke eller sin egen arbetsgemenskap. Även om det offentliga samfund som grundat arbetsgruppen inte betalar separata arvoden för medlemskapet i arbetsgruppen eller för mötesdeltagandet till personen, erhåller hen ofta lön av sin egen arbetsgivare för den tid som arbetet i arbetsgruppen pågår.

Med arbete som utförs till förmån för ett samfund avses på basis av regeringens proposition traditionellt frivilligarbete som är till allmän nytta, vilket det inte är fråga om i ovan beskrivna arbetsgruppfall. Personen är då inte en frivilligarbetare enligt ISkL 71 § 3 mom., utan hen deltar i arbetsgruppens arbete inom ramen för de egna arbetsuppgifterna. Därför kan inte det offentliga samfund som inrättat arbetsgruppen till en utomstående medlem av arbetsgruppen eller en annan person som deltar i arbetsgruppens arbete betala skattefria resekostnadsersättningar med stöd av ISkL 71 § 3 mom.

Personens egen arbetsgivare kan skattefritt betala resekostnadsersättningar för en arbetstagare som deltar i ett offentligt samfunds evenemang på grund av det egna arbetet, om det handlar om en arbetsresa till ett särskilt arbetsställe och ersättningarna uppfyller övriga förutsättningar i Skatteförvaltningens kostnadsbeslut.

Till den del som personens egen arbetsgivare inte betalar resekostnadsersättningar, kan ett offentligt samfund skattefritt ersätta faktiska rese- och logikostnader som baserar sig på verifikat och som orsakats av deltagande i det offentliga samfundets evenemang som kostnader för det offentliga samfundet. Det har ingen betydelse för skattefriheten huruvida det offentliga samfundet betalar kostnaderna till personen själv eller direkt till tjänsteleverantören.

Om personen har använt egen bil för resorna till arbetsgruppens möten, kan man i avsaknad av annan utredning betrakta beloppet enligt Skatteförvaltningens beslut om storleken av resekostnadsavdrag som beloppet på de faktiska kostnaderna. Beloppet på avdraget åren 2022–2023 bestäms i ISkL 93 § 2 mom. (0,30 €//km). Ersättningar för rese- och inkvarteringskostnader som baserar sig på verifikat anmäls inte till inkomstregistret. En skattefri ersättning som betalats ut för en resa som gjorts med egen bil ska dock anmälas till inkomstregistret.

Exempel 22: En person deltar på grund av sitt eget arbete i ett offentligt samfunds sakkunnigarbetsgrupp, för vilket det offentliga samfundet inte betalar något separat arvode till personen. Det är inte fråga om frivilligarbete. Det offentliga samfundet kan skattefritt ersätta endast faktiska rese- och logikostnader som orsakats av deltagandet i arbetsgruppens evenemang, eftersom de betraktas som kostnader som orsakas av det offentliga samfundets verksamhet.

Exempel 23: Ett ministerium bjuder in europeiska sakkunniga till möten under EU-ordförandeskapet. En del av de sakkunniga håller ett anförande (en presentation) vid mötena. Ministeriet betalar de sakkunnigas flyg och inkvartering antingen mot verifikat eller direkt till tjänstetillhandahållaren. Det är inte fråga om frivilligarbete. Ministeriet kan ersätta faktiska kostnader på grund av resor och inkvartering skattefritt som kostnader som orsakats av ett offentligt samfunds verksamhet. Kostnaderna anmäls inte till inkomstregistret.

Om ett offentligt samfund utbetalar mötesarvode eller annan lön till en medlem i en arbetsgrupp eller en expert som hörs i arbetsgruppen, kan samfundet till medlemmen och experten utbetala skattefria resekostnadsersättningar enligt samma grunder som en arbetsgivare kan göra det till en löntagare.

8 Andra kostnadsersättningar

Ett allmännyttigt samfund och ett offentligt samfund kan betala skattefria ersättningar till medlemmar och frivilliga som har betalat utgifter för samfundets räkning. Sådana utgifter är till exempel utgifter för anskaffning av utrustning och material som behövs för samfundets verksamhet. Ersättningarna är inte skattepliktiga och de behöver inte anmälas till inkomstregistret, ifall samfundet ersätter de utgifter som betalats för samfundets räkning mot verifikat till samma belopp som de faktiska kostnaderna.

Däremot kan personens egna kostnader inte ersättas skattefritt. Undantag utgörs av oumbärliga vaccinationer som behövs för frivilligarbete. Kostnaderna för dessa kan ersättas skattefritt av ett allmännyttigt eller offentligt samfund.

Om ett samfund eller ett offentligt samfund för en frivilligarbetare skaffar ett telefonabonnemang som hen även får användas för privata samtal, betraktas privatsamtalens andel som skattepliktig förvärvsinkomst för frivilligarbetaren. Om det för en frivilligarbetare har uppkommit extra samtalskostnader när hen har skött samfundets ärenden med sitt eget abonnemang, är den ersättning som samfundet eller det offentliga samfundet betalar för telefonkostnaderna skattepliktig inkomst som förskottsinnehållning ska verkställas på. I detta fall får frivilligarbetaren i sin egen beskattning dra av de telefonkostnader som arbetet för samfundet orsakat hen.

Skattepliktiga ersättningar för kostnader som ett allmännyttigt eller offentligt samfund betalar till frivilliga (exempelvis ersättningar i pengar för anskaffning av personlig utrustning och telefonkostnader) ska anmälas till inkomstregistret. Ersättningar som ges i annan form än pengar värderas till gängse värde.

9 Stipendier, understöd och hederspris

Skyldigheten att betala skatt på stipendier och understöd påverkas av många omständigheter, till exempel vem som betalar, till vem, på viken grund och för vilket ändamål stipendiet eller understödet betalas. Prestationerna behandlas i beskattningen på basis av sin natur oberoende av under vilken benämning de har betalats.

Endast understöd eller stipendier som erhållits för studier, vetenskaplig forskning eller konstutövande kan vara skattefria (ISkL 82 § 1 mom. 1 punkten). Understöd och stipendier som har beviljats för andra ändamål utgör alltid skattepliktig förvärvsinkomst oavsett vem som har tilldelat dessa. Stipendiernas och understödens skattepliktighet avgörs från fall till fall. 

Exempel 24:  En skola eller en förening ger de bästa eleverna i olika ämnen stipendier på grundskolans avslutning för studier eller utövning av konst. Stipendierna är skattefria upp till den gräns som bestäms i ISkL 82 § 2 mom. 

Exempel 25:  Kommunen beviljar studerande stipendier för studier. Stipendierna är skattefria enligt ISkL 82 §, även om ingen annan än en invånare i kommunen i fråga kan få stipendium.

Förutsättningen för att ett hederspris ska vara skattefritt är att det har utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet (ISkL 82 § 1 mom. 2 punkten). Ett hederspris ges i efterskott medan ett stipendium eller ett annat understöd i allmänhet ges i förväg. Hederspris får i allmänhet publicitet. Det får inte existera något beroendeförhållande mellan den som ger och den som får ett hederspris, såsom ett anställningsförhållande, eftersom alla priser som en arbetsgivare ger är lön.

Exempel 26: Ett allmännyttigt samfund ger A ett hederspris för vården av en äng. På ängen lever en utrotningshotad fågel, och A har låtit bli att odla en del av ängarna för att de ska lämpa sig som häckningsplats för dessa fåglar. 

Eftersom priset i detta fall har givits i efterhand som erkännande för verksamhet som främjar fågelskyddet kan det betraktas som ett skattefritt hederspris. Om man i förväg hade kommit överens med A om att hen lämnar en del av ängen obrukad i skyddssyfte och hen utifrån denna överenskommelse skulle ha tilldelats hederspriset senare, hade det inte varit fråga om ett skattefritt hederspris.

Exempel 27: Ett samfund ger ett varupris till en person som har gjort en betydande säkerhetsinsats, det vill säga genom sitt agerande räddat en människas liv eller förhindrat en betydande skada på egendom. Eftersom priset har givits i efterhand som erkännande för allmännyttig verksamhet kan det betraktas som ett skattefritt hederspris.

Bland annat ett pris för malmprospektering (CSN 243/1976) samt penningpris och prisföremål som hemkommunen beviljat en olympiasegrare kan anses vara hederspris som utdelats som erkänsla för allmännyttig verksamhet.

Beskattningen av stipendier, understöd och hederspris, förutsättningarna för skattefrihet och betalarens skyldigheter behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av stipendier, understöd och hederspris.

Ett pris som delas ut i en tävling är inte ett hederspris utan ett tävlingspris. Beskattning av tävlingspriser har behandlats i anvisningen Beskattning av priser.

10 Understöd, gåvor och priser

I ISkL 92 § i finns det en förteckning över skattefria sociala förmåner, bland annat understöd för reparation av bostad som en fysisk person får från staten eller kommunen. Andra bidrag och gåvor än de som räknats upp i ISkL 92 § är i allmänhet skattepliktig inkomst antingen i inkomst- eller gåvobeskattningen. Sådana skattepliktiga bidrag är till exempel babypenning som kommunerna betalar till sina invånare och bidrag som delas ut av föreningar.

Beteckningen på den utbetalda prestationen är inte av betydelse, utan prestationens karaktär avgörs utifrån huruvida prestationen ska beskattas i gåvo- eller inkomstbeskattningen. Vid bedömningen beaktas bland annat i vems intresse bidraget ges, till vem det ges och för vilket ändamål. Dessutom granskas bland annat om bidraget har getts i donationssyfte och om donationen är frivillig och utan villkor om motprestation.

En gåva som omfattas av gåvoskatt är en frivillig och vederlagsfri prestation där den som ger gåvan inte har något eget intresse att värna om, utan syftet är klart en donation. Exempelvis betraktas donationer som allmännyttiga föreningar helt oberoende av egna intressen, vederlagsfritt och i donationssyfte ger till hjälpbehövande som gåvor som omfattas av gåvobeskattningen. Även medel som samlats in via medborgarinsamlingar betraktas i allmänhet som gåvor som omfattas av gåvobeskattningen. Som en gåvoskattepliktig donation har man till exempel behandlat medel som samlats in med hjälp av en medborgarinsamling åt en toppidrottare (CSN 1984/17).

Exempel 28: En förening ger bidrag till cancersjuka barn och krigsveteraner. Det handlar då om gåvor underställda gåvobeskattningen ifall donationerna görs frivilligt, i donationssyfte och helt oberoende av föreningens egna intressen.

Bidraget utgör skattepliktig inkomst i det fall att den som ger bidraget drar eller förväntar sig att också själv dra någon nytta av att ge bidraget. Detta bidrag har inte getts i rent donationssyfte, och det är inte helt frivilligt eller vederlagsfritt. Bidrag och gåvor är inkomstskattepliktiga också i situationer där de utgör en förmån som baserar sig på ett anställningsförhållande eller kapitalplacering eller kapitalavkastning.

Exempel 29: Kommunen betalar babypenning till föräldrarna till babyer som föds i kommunen. Babypenningen beror på föräldrarnas egna val och handlingar eftersom babypenningen betalas till föräldrarna till ett nyfött barn av den anledningen att de får barnet medan de bor i den aktuella kommunen. Kommunen värnar om sitt intresse genom att betala babypenning. Därför kan babypenning inte betraktas som en gåva som erhålls utan vederlag, utan den utgör skattepliktig inkomst. 

Exempel 30: En byförening ger alla inflyttare en gåva i form av produkter eller pengar. Gåvan är skattepliktig inkomst eftersom byföreningen förväntar sig få nytta av den nya invånaren och erhållandet av gåvan förutsätter inflyttning till byföreningens område. 

Exempel 31: En hundförening betalar en del av priset på hälsoundersökningar av hundar till de hundägare som är medlemmar i föreningen. Hälsoundersökta hundar kan användas för avel. Eftersom uppgifterna om hundarnas hälsa kommer till nytta både för uppfödaren och för föreningens verksamhet, är understödet för hälsoundersökningen skattepliktig inkomst för hundägaren.

På gåvoskattepliktiga donationer tillämpas lagen om skatt på arv och gåva. Enligt lagen ska gåvoskatt betalas, om värdet av en gåva från samma givare är minst 5 000 euro. Om gåvotagaren inom tre år av samma givare får flera gåvor, ska gåvornas värde räknas ihop. Ringa gåvor av allmännyttiga samfund underskrider följaktligen beskattningsgränsen. På gåvoskattepliktiga gåvor behöver ingen förskottsinnehållning verkställas. Om det sammanlagda värdet av gåvan eller gåvorna stannar under beskattningsgränsen behöver ingen gåvoskattedeklaration lämnas in, om inte Skatteförvaltningen förutsätter det separat. Det finns ytterligare information om gåvobeskattningen i När ska jag betala gåvoskatt?.

Bestämmelserna i ISkL tillämpas på inkomstskattepliktiga understöd som getts av allmännyttiga samfund. Enbart de förmåner som nämns i ISkL 82 § (stipendier, understöd och hederspris) och ISkL 92 § (sociala förmåner) har föreskrivits som skattefria. De övriga förmånerna är skattepliktig förvärvsinkomst såsom avses i 29 § och 61 § och på vilka den som ger bidraget ska verkställa förskottsinnehållning. Förskottsinnehållning kan inte verkställas på bidrag som ges i form av produkter, om inte pengar också betalas till samma mottagare. Alla inkomstskattepliktiga bidrag ska anmälas till inkomstregistret oavsett om förskottsinnehållning har verkställts eller inte.

Ett allmännyttigt samfund kan dela ut olika priser eller ordna lotterier eller tävlingar. Beskattning av priser och lotterier har redogjorts i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av priser och Beskattning av lotterier. Beskattning av tävlingspriser har behandlats i anvisningen Beskattning av priser.

11 Ett allmännyttigt samfund och ett offentligt samfund som betalare av lön och arbetsersättning

Ett allmännyttigt samfund och ett offentligt samfund kan betala lön eller ersättning till person som medverkar i verksamheten, då arbetet utförs inom ramen för ett arbets- eller uppdragsförhållande. På beskattningen av personer som får lön, arvoden eller arbetsersättning av ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund och till exempel på resekostnadsersättningar tillämpas samma bestämmelser som på andra mottagare av löne- och arbetsersättning. Närmare anvisningar finns till exempel i Skatteförvaltningens anvisningar:

Förutom lön som fås i ett arbets- eller tjänsteförhållande avses med lön även mötesarvode, personligt föreläsnings- eller föredragsarvode, arvode för medlemskap i förvaltningsorgan, verkställande direktörs arvode, lön som lyfts av en bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag samt ersättning för förtroendeuppdrag (13 § 1 mom. 2 punkten i FörskUL). Ersättningarna är lön, även om arbete inte utförts i ett arbetsförhållande. Följaktligen är ett arvode för en verkställande direktör för en stiftelse och ett ombud för en stiftelse löneinkomst för den fysiska person som sköter uppdraget.

Om en förenings verksamhetsledare och verksamhetsledarens ställning har inte bestämts i lag på samma sätt som om en verkställande direktör. Uppgifterna som åligger en förenings verksamhetsledare är dock till sin karaktär sådana att de utförs under det allmännyttiga samfundets styrelses ledning och övervakning. Dessutom är uppgifterna starkt förankrade till en viss person, och kan i allmänhet inte skötas av vem som helst, till exempel av personalen i ett företag som tillhandahåller tjänsten. Även arvoden som utbetalas för uppgiften som en förenings verksamhetsledare utgör därför lön för den fysiska person som sköter uppgiften. Samma principer tillämpas också på andra personer inom föreningen som inte benämns verksamhetsledare, om deras uppgifter motsvarar verksamhetsledarens uppgifter. Beskattningen av verkställande direktörers arvoden behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer.

Med arbetsersättning avses ersättning som i annan form än lön betalas ut för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst (FörskUL 25 § 1 mom. 2 punkten). Arbetsersättning betalas i ett uppdragsförhållande. Mottagaren av arbetsersättning är i allmänhet en rörelseidkare eller yrkesutövare (firma) eller ett företag (aktiebolag eller personbolag), men mottagaren kan också vara en fysisk person.

12 När ett allmännyttigt samfund mottar en prestation

De allmännyttiga samfunden som avses i ISkL 22 § är skyldiga att betala skatt enbart på näringsinkomster och på inkomster av en fastighet som används för andra än allmänna eller allmännyttiga ändamål (ISkL 23 §). Därmed kan ett allmännyttigt samfunds inkomster vara helt eller delvis skattefria inkomster. Skatteförvaltningen har gett en anvisning om beskattningen av allmännyttiga samfunds inkomster, Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund.

Eftersom allmännyttigheten hos ett samfund och skatteplikten för inkomsterna från verksamheten avgörs separat för varje skatteår, kan den som betalar prestationen vid tidpunkten för betalningen inte avgöra om prestationen är skattepliktig vid inkomstbeskattningen av det allmännyttiga samfundet. Befrielsen från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningar till ett allmännyttigt samfund har inte heller föreskrivits separat. Därför ska förskottsinnehållning på 13 procent verkställas på arbetsersättningar som betalas ut till allmännyttiga samfund, om samfundet vid tidpunkten för utbetalningen inte är infört i förskottsuppbördsregistret. Den verkställda förskottsinnehållningen beaktas då beskattningen av det allmännyttiga samfundet verkställs. Om de inkomster som det allmännyttiga samfundet fått är skattefria, får samfundet tillbaka den verkställda förskottsinnehållningen som skatteåterbäring.

Enligt 25 § 2 mom. i FörskUL inför Skatteförvaltningen på ansökan i förskottsuppbördsregistret den som bedriver eller sannolikt kommer att börja bedriva näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet där den betalning som erhålls inte ska betraktas som lön eller som arvode till idrottsman. Som annan förvärvsverksamhet betraktas till exempel medelanskaffning i ett allmännyttigt samfund. Därmed kan ett allmännyttigt samfund på ansökan införas i förskottsuppbördsregistret, även om inkomsterna från den medelanskaffning som idkas som annan förvärvsverksamhet är skattefria inkomster för samfundet.

Syftet med ett införande i förskottsuppbördsregistret är att påvisa att den som utbetalat prestationen inte behöver verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningen. Ett allmännyttigt samfund som förts in i förskottsuppbördsregistret sköter själv betalningen av eventuella förskottsskatter.

En oregistrerad förening är inte ett samfund som avses i ISkL 3 §, varför en oregistrerad förening inte heller kan vara ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i nämnda lag. En oregistrerad förening betraktas i beskattningen som en sammanslutning vars inkomst beskattas som inkomst för delägarna. Därmed är inkomst som en oregistrerad förening får för talkoarbete skattepliktig inkomst för de fysiska personer som utförde arbetet.

13 Europeiska solidaritetskåren

Europeiska solidaritetskåren är ett program finansierat av Europeiska unionen med stöd av vilket 18–30-åriga personer kan vara verksamma som frivilliga eller delta i tränings- och arbetsverksamhet i olika delar av och utanför Europa. Europeiska solidaritetskåren är fortsättning på Europeisk volontärtjänstgöring (EVS, European Voluntary Service), som avslutades 2018. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1475 (pdf) gäller Europeiska solidaritetskåren. I denna anvisning behandlas en situation där en person som är bosatt i utlandet kommer till Finland för att delta i volontärtjänstgöring hos en arbetsgivare i Finland.

En person som deltar i tränings- och arbetsverksamheten arbetar för den mottagande organisationen under en period mellan två månader och ett år. Personen utför volontärtjänstgöring under ledning av den mottagande organisationen (nedan kallad arbetsgivaren), det vill säga till exempel en kommun eller ett annat samfund i Finland. Arbetsgivaren erhåller en ersättning med vilken hen ska anordna logi, mat och tillräckligt stöd till den person som deltar i volontärtjänstgöringen. Arbetsgivaren ska betala lön till personen enligt den nationella lagstiftningen. Därtill betalar man personens resekostnader från hemlandet till det mottagande landet och en liten fickpeng (i Finland till exempel 5 euro/dag).

Det vederlag som fås för frivilligarbetet har inte stadgats som skattefri inkomst i Finland. Därmed utgör fickpenningen samt den naturaförmån som består av logi, mat och övrigt uppehälle skattepliktig förvärvsinkomst för den som deltar i volontärtjänstgöringen. Detta gäller även personer som deltar i tränings- och arbetsverksamheten.

Förmån som ges till programdeltagare i annan form än i pengar värderas enligt naturaförmånsbeslutet. Exempelvis inverkar en bostads storlek och läge på bostadsförmånens belopp. I beslutet fastställs bland annat beloppet av förmånen för helpension. Förmånen för helpension innehåller bostad, kost, belysning och uppvärmning. Förmåner som betalas ut i form av pengar utgör penninglön, inte en naturaförmån. Mer om naturaförmåner kan läsas i Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

En person som deltar i programmet är allmänt skattskyldig i Finland om hen har en stadigvarande bostad och hemvist här eller om hen vistas i Finland i över sex månader. En allmänt skattskyldig beskattas på samma sätt som personer som är stadigvarande bosatta i Finland.

En person är begränsat skattskyldig om hen har en stadigvarande bostad och hemvist i utlandet och hen vistas i Finland i högst sex månader. En begränsat skattskyldig person beskattas endast för inkomst från Finland. Lön som erhållits för arbete och volontärtjänstgöring i Finland utgör inkomst från Finland. Den mottagande organisationen ska debitera en slutlig källskatt på 35 procent på inkomsten. Den mottagande organisationen får göra ett källskatteavdrag (510 euro/mån eller 17 euro/dag) utifrån det sammanlagda beloppet på penninglönen och naturaförmånerna innan källskatten tas ut, om avdraget har nämnts på källskattekortet.

En begränsat skattskyldig kan yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. I detta fall beskattas en begränsat skattskyldig på samma sätt som allmänt skattskyldiga i Finland.

En arbetsgivare i Finland har arbetsgivarskyldigheter i Finland på den lön som betalats till en person som deltar i volontärtjänstgöring. Arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning antingen enligt ett vanligt skattekort eller ett skattekort för begränsat skattskyldig eller ta ut källskatt på lönen. Dessutom ska den lön som betalats till en person som deltar i volontärtjänstgöring anmälas till inkomstregistret.

När en person som deltar i volontärtjänstgöring ansöker om ett skattekort, ett källskattekort eller ett skattekort för begränsat skattskyldiga, ska hen med hjälp av sin arbetsgivare utreda beloppet på penninglöner och naturaförmåner.

Enligt principerna för volontärtjänstgöringen får det inte uppkomma några kostnader för deltagarna av volontärtjänstgöringen, varmed arbetsgivaren ansvarar även för den frivilligas eventuella inkomstskatter. Penninglönen och naturaförmånerna utgör frivilligarbetarens nettolön till vilken en kalkylmässig inkomstskatt ska läggas till. Tillsammans utgör dessa personens skattepliktiga inkomst på basis av vilken skattekortet ska upprättas. Vid beräkningen av bruttobeloppet av en allmänt skattskyldigs lön kan man ha hjälp av skatteprocenträknaren.

Exempel 32: En person som deltar i volontärtjänstgöringen av Europeiska solidaritetskåren kommer till Finland från Tyskland. Hen arbetar frivilligt i en finsk kommuns tjänst under perioden 1.1.2023–31.12.2023. Kommunen får projektstöd från Europeiska unionen. Kommunen betalar 125 euro i fickpenning till frivilligarbetaren. Dessutom har kommunen anordnat fullt uppehälle i en värdfamilj och ett månadskort för kollektivtrafiken värt 53 euro per månad. Naturaförmånsvärdet av det fulla uppehället är 609 euro per månad.

Personen är allmänt skattskyldig i Finland. År 2023 uppgår nettopenninglönen till 1 500 euro (12 x 125) och naturaförmånerna till 7 944 euro (12 x 609 + 12 x 53). Personen och den mottagande organisationen räknar tillsammans ut den skattepliktiga bruttoinkomsten med hjälp av bruttolöneräknaren. Den skattskyldiges bruttoinkomst uppgår till 9 444 euro (1 500 + 7 944), eftersom ingen inkomstskatt behöver betalas med anledning av det lilla inkomstbeloppet.

Utifrån bruttoinkomsten utförs ett skattekort upp för personen. Utifrån skattekortet kan arbetsgivaren konstatera att förskottsinnehållning inte behöver verkställas. Arbetsgivaren ska emellertid anmäla de löner som betalats ut till inkomstregistret.

En frivilligarbetare som kommer till Finland via Europeiska volontärtjänsten blir med anledning av arbetet i allmänhet inte sjukförsäkrad i Finland under arbetsperioden. Därför behöver varken arbetsgivares sjukförsäkringspremie eller den försäkrades sjukförsäkringspremie (sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie) betalas.

Utreselandet är i allmänhet alltjämt frivilligarbetarens hemviststat enligt skatteavtalet, om frivilligarbetet i Finland är tillfälligt, och därför kan det hända att inkomsten från Finland är skattepliktig även där. Hemviststaten enligt frivilligarbetarens skatteavtal är skyldig att undanröja den eventuella dubbelbeskattningen.


ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektor Minna Palomäki

Sidan har senast uppdaterats 9.3.2023