Ett nytt register förebygger överskuldsättning i hushållen

Det positiva kreditupplysningsregistret är ett nytt register vars beredning pågår. I registret samlas uppgifter om privatpersoners krediter och inkomster. Målet med registret är att

  • bekämpa överskuldsättning i hushållen
  • förbättra kreditgivarnas förmåga att bedöma kreditsökandenas kreditvärdighet
  • hjälpa privatpersoner att hantera sin egen ekonomi
  • ge tillförlitlig information om kreditmarknaden
  • underlätta uppföljningen och övervakningen av kreditmarknaden.

Det positiva kreditupplysningsregistret tog i bruk 1.4.2024. Samtidigt öppnade registrets e-tjänst för privatpersoner. Lagen om registret trädde i kraft den 1 augusti 2022.

Registret genomförs i två faser

Det positiva kreditupplysningsregistret tas i bruk i två faser. I den första fasen införs uppgifter om konsumentkrediter och därmed jämförbara krediter i registret. Kreditgivare kan anmäla och söka uppgifter från och med våren 2024. I den andra fasen i 1.2.2025 börjar kreditgivare anmäla krediter som beviljats andra privatpersoner än konsumenter. Den andra fasens uppgifter kan sökas i registret från och med 1.4.2026.

Till vilken nytta är det positiva kreditupplysningsregistret?

Registret ger

  • kreditgivare bättre möjligheter att bedöma kreditsökandenas betalningsförmåga
  • myndigheter nya sätt att följa och övervaka finansmarknaden
  • privatpersoner en helhetsbild av egna krediter och en möjlighet att ställa ett frivilligt kreditförbud.

Hur fungerar det positiva kreditupplysningsregistret?

Kreditgivarna anmäler till kreditupplysningsregistret uppgifter om beviljade krediter och ändringar i kredituppgifterna. Sådana ändringar är exempelvis amorteringar och ändringar i kreditavtal.

När en privatperson ansöker om lån, har kreditgivaren en skyldighet att granska kreditsökandens kreditvärdighet. För detta begär kreditgivaren ett kreditupplysningsregisterutdrag ur kreditupplysningsregistret. På utdraget finns uppdaterade uppgifter om kreditsökandens till registret anmälda krediter och om hens inkomster.

En privatperson kan granska egna kredituppgifter och ställa ett frivilligt kreditförbud för sig själv i kreditupplysningsregistret. En e-tjänst byggs i registret för privatpersoners ärenden.

Vissa myndigheter som nämns i lagen har rätt att få uppgifter ur kreditupplysningsregistret för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Ur kreditupplysningsregistret lämnas uppgifter till Finansinspektionen, Konkurrens- och konsumentverket, verket för finansiell stabilitet, Finlands Bank och Statistikcentralen.

Registrets verksamhetsprinciper

Ytterligare information

Bekanta dig med regeringens proposition på riksdagens webbsida.

Bekanta dig med ordlistan

Länkarna för dig till webbplatsen sanastot.suomi.fi och öppnas i en ny flik.

Sidan har senast uppdaterats 1.4.2024