Den registrerade förvararens skyldigheter och ansvar

Denna anvisning behandlar skyldigheter och ansvar av förvarare som införts i Skatteförvaltningens förvararregister i enlighet med 10 d § i källskattelagen. Registreringen medför för förvararen dessa skyldigheter och ansvar beträffande källskatter på dividender som offentligt noterade bolag betalar till begränsat skattskyldiga mottagare.

1 Inledning

Bestämmelserna i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, källskattelagen), lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL) och lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) ändrades 12.4.2019 (RP 282/2018 rd). Bestämmelserna träder i kraft 1.1.2021. Denna anvisning tillämpas på förvarare som ansöker om införande i Skatteförvaltningens förvararregister 1.7.2020 eller därefter.

I anvisningen behandlas förvarares ansökningar om införande i förvararregistret samt de skyldigheter, skatteansvar och övriga rättsverkningar av registreringen. Anvisningen går igenom bestämmelserna i 10 b–e § i källskattelagen. I anvisningen beaktas även bestämmelserna i BFL 15 e § och 9 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter.

Med en registrerad förvarare (nedan även förvarare) avses en förvarare som införts i Finland i Skatteförvaltningens förvararregister som avses i 10 d § i källskattelagen. Det är frivilligt att ansöka om införande i registret och ansökningar tas emot fr.o.m. 1.7.2020.   

Med emittent (nedan även betalare) avses i denna anvisning ett finländskt offentligt noterat bolag som avses i 33 a § i inkomstskattelagen som har emitterat värdepapper. I Finland ansvarar emittenten för uppbörden och betalningen av källskatter på dividender. Ansvaren och skyldigheterna av den registrerade förvararen gäller dividend på förvaltarregistrerade aktier som ett sådant bolag betalat till en mottagare som är begränsat skattskyldig i Finland.

Skatteförvaltningens förvararregister tas i bruk 1.1.2021. Registret ersätter registret över utländska förmögenhetsförvaltare och dess rättsverkningar. Alla förvarare som har införts i registret över utländska förmögenhetsförvaltare ska separat ansöka om att bli införda i Skatteförvaltningens förvararregister om de vill vara verksamma som registrerade förvarare. Även finländska förvarare kan ansöka om att bli införda i förvararregistret.

2 Förvararregistret

2.1 Förutsättningarna för registreringen

Det är frivilligt för förvararen att registrera sig i förvararregistret. Förvararen ska själv ansöka att bli införd i förvararregistret. I Skatteförvaltningens förvararregister kan endast sådana förvarare införas som uppfyller följande förutsättningar för registreringen i 10 d § 1 och 2 mom. i källskattelagen:

• rätt att bedriva förvaringsverksamhet med stöd av lagen om investeringstjänster (747/2012), lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017), lagen om värdeandelskonton (827/1991) eller lagen om värdepapperskonton (750/2012) eller med stöd av motsvarande utländsk lagstiftning;
• förvararen har beviljats tillstånd att bedriva förvaringsverksamhet av den behöriga myndigheten i förvararens hemviststat och ska omfattas av den myndighetens tillsyn;
• förvararen har sitt säte i en stat inom Europeiska unionen eller i en sådan stat med vilken Finland har ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning. Även en filial som verkar som förvarare och som etablerat sig i en sådan stat kan, om denna är bunden av bestämmelserna i fråga, registrera sig i förvararregistret.
• Den gemensamma standarden för utbyte av upplysningar eller bestämmelserna om förhindrande av penningtvätt och identifiering av kunden samt annan lagstiftning tillämpas på förvararen, så att förvararen är skyldig att identifiera sin kund och dennes hemviststat i beskattningshänseende.

Med förvaringsverksamhet avses avtalsbaserad värdepappersförvaltning för en kunds räkning. T.ex. kreditinstitut, värdepappersföretag och värdepapperscentraler kan vara förvarare.

I praktiken kan sökanden visa att förutsättningarna för förvaringsverksamhet uppfylls genom att uppvisa en kopia av det av den behöriga myndigheten i förvararens hemviststat beviljade tillstånd att bedriva förvaringsverksamhet. Om sökanden har beviljats ett tillstånd att bedriva förvaringsverksamhet i Finland och är en förvarare som har införts i Finansinspektionens offentliga register, behöver man inte separat bifoga en kopia av tillståndet till ansökan.

Förvararen ska enligt lagstiftningen i sin hemviststat vara skyldig att tillämpa de gemensamma standarderna för utbyte av upplysningar om finansiella konton, dvs. OECD:s CSR (Common Reporting Standard) och EU:s s.k. DAC2-direktiv (rådets direktiv 2014/107/EU). Alternativt ska förvararen vara skyldig att följa bestämmelserna om förhindrande av penningtvätt och bestämmelserna om kundkännedom samt sin hemviststats övriga lagstiftning som förpliktigar förvararen att utreda sina kunders identitet och identifiera deras hemviststat i beskattningshänseende. Till exempel kan kraven i USA:s s.k. FATCA-lagstiftning anses uppfylla detta krav.

I praktiken är förutsättningen för att en sökande införs i förvararregistret att dess hemviststat är en EU-stat, en stat som tillämpar CSR eller USA. Även en filial till en förvarare som har sin hemvist i någon annan stat kan registrera sig i förvararregistret, om filialen är etablerad i någon av dessa stater. En förutsättning är att filialen omfattas av skyldigheterna beträffande undersökning och identifiering. En filial som ansöker om att bli införd i registret ska ha ett tillstånd och rätt att bedriva förvaringsverksamhet.  Huvudföretaget och filialen kan separat ansöka om registrering och fungera som separata förvarare, om de uppfyller kraven för registrering. Det är inte möjligt att registreras i grupp.

Enligt 10 d § 3 mom. i källskattelagen ska förvarare som ansöker om registrering lämna de uppgifter som behövs för registerföringen samt en utredning som visar att lagens förutsättningar för registreringen paragraf uppfylls samt sina kontaktuppgifter. De bilagor som behövs har beskrivits i Ansökan om registrering i förvararregistret, ifyllnadsanvisning.

2.2 Registrering

Man ansöker om införande i förvararegistret genom att fylla i Ansökan om registrering i förvararregistret. De bilagor som krävs ska bifogas till ansökan. Ytterligare information om att fylla i  ansökan och hur den skickas till Skatteförvaltningen finns i Ansökan om registrering i förvararregistret, ifyllnadsanvisning. Registreringsblanketten skickas till Skatteförvaltningen per post eller med säker e-post. Ett överklagbart beslut om registreringen skickas till förvararen per post. Sökanden förs in i förvararregistret tidigast den dag då registreringsbeslutet meddelats eller en senare dag som sökanden önskat. Den önskade dagen kan anges på registreringsblanketten. Registreringen inleds tidigast 1.1.2021.

I samband med införandet i registret ges ett eget företags- och organisationsnummer (FO-nummer) till varje registrerad förvarare som inte sedan tidigare har ett FO-nummer. Därmed får till exempel huvudföretaget och filialen sina egna FO-nummer om de båda infors i registret. FO-numret och övriga offentliga uppgifter om förvararen publiceras på det offentliga förvararregistret på webbplatsen vero.fi. Beviljandet av ett FO-nummer innebär inte i sig att förvararen får ett fast driftställe i Finland eller att förvararens skattskyldighet i Finland utvidgas.

2.3 Förvarare som inte införs i registret

En förvarare införs inte i registret, om de förutsättningar för registrering som anges i 10 d § inte uppfylls eller om förvararen kan på basis av tidigare försummelser antas försumma de skyldigheter som avses i 10 b och 10 c § eller underlåta att betala skatt som påförts (10 e § 2 mom. i källskattelagen).

Skatteförvaltningen låter bli att införa sökanden i registret om sökanden inte uppfyller de förutsättningar för registreringen som fastställts i lagen. Till exempel om tillstånd att bedriva förvaringsverksamhet saknas är detta ett hinder för  införandet i förvararregistret. Sökanden införs inte heller i registret om förvararen inte lämnar in de utredningar om att förutsättningarna för registreringen som fastställts i lagen uppfylls.

Om förvararen på basis av tidigare försummelser kan antas försumma skyldigheterna av en registrerad förvarare eller underlåta att betala skatt som påförts, införs förvararen inte i förvararregistret. Som dylika försummelser betraktas t.ex. skatteskulder, tidigare försummelser av anmälningar, andra försummelser av skyldigheter i anslutning till beskattningen i Finland eller upptäckta bedrägerier. 

Vid bedömningen av försummelserna tar man i beaktande att filialerna och huvudföretaget utgör en juridisk person. Väsentliga försummelser av filialer kan alltså förhindra registreringen av huvudföretaget och väsentliga försummelser av huvudföretaget kan förhindra registreringen av dess filialer. 

Om Skatteförvaltningen anser att sökanden inte kan registrerad, bereds sökanden alltid tillfälle att lämna utredningar. Sökanden informeras om de orsaker som förhindrar dess registrering. Sökanden införs inte i registret om försummelserna inte korrigeras inom den utsatta tiden eller sådan utredning inte framställs i ärendet på grund av vilken registreringen kan göras. En förvarare som inte införs i förvararregistret får ett skriftligt beslut om registreringsärendet samt besvärsanvisning som bilaga till beslutet.

Förvararen kan även själv dra tillbaka sin ansökan om registrering. I dessa fall inför Skatteförvaltningen inte förvararen i registret och inte lämnar ett separat beslut om detta. Förvararen kan emellertid ansöka om registrering på nytt om den så önskar.

2.4 Ändringar i registreringsuppgifterna

Vid ansökan om införande i registret har förvararen lämnat in de uppgifter som behövs för registreringen samt sina kontaktuppgifter. Förvararen ska alltid anmäla förändringar i dessa uppgifter med blanketten för ändrings- och nedläggningsanmälan.

Vid registreringen av förvararen ska förvararen se till att de uppgifter som den lämnat till Skatteförvaltningen vid registreringen eller därefter alltid är uppdaterade. Förvararen ansvarar för att de offentliga uppgifterna i förvararregistret, såsom förvararens namn och adress, är uppdaterade. En registrerad förvarare ska även utan dröjsmål anmäla sådana ändringar i sin affärsverksamhet som påverkar uppfyllandet av förutsättningarna för förvararens registrering. Sådana ändringar är till exempel väsentliga ändringar i bolagsstrukturerna eller att tillståndet att bedriva verksamhet upphör.

2.5 Avförande ur registret och dess effekter

2.5.1 Orsaker till avförande ur registret

Enligt 10 e § i källskattelagen ska Skatteförvaltningen avföra förvararen ur förvararregistret, om

• förvararen begär det;
• de förutsättningar för registrering som anges i 10 d § inte längre uppfylls;
• förvararens administrativa fel eller andra ringa fel upprepade gånger har lett till felaktigt skatteuttag eller felaktig rapportering av uppgifter; eller
• förvararen på något annat sätt än vad som avses i 3 punkten försummar sina skyldigheter enligt 10 c § eller enligt 23 b § i lagen om beskattningsförfarande eller underlåter att betala skatt som påförts denna.

En förvarare som införts i förvararregistret kan be att avföras ur registret med blanketten för ändrings- och nedläggningsanmälan, varefter Skatteförvaltningen avför förvararen ur registret tidigast den dag då beslutet meddelats eller en senare dag som kunden meddelat.

En registrerad förvarare är skyldig att meddela sådana ändringar i dess verksamhet eller omständigheter som kan påverka att uppfylls förutsättningarna för registreringen. Skatteförvaltningen avför förvararen ur registret, om förutsättningarna för registrering inte längre uppfylls på det sätt som avses i punkt 2.

Enligt punkt 3 ovan ska förvararen avföras ur registret, om förvararens administrativa fel eller andra ringa fel upprepade gånger har lett till felaktigt skatteuttag eller felaktig rapportering av uppgifter och förvararen inte korrigerar felen efter uppmaning. Sådana fel är t.ex. inlämnande av bristfälliga anmälningar. Enligt motiveringarna till regeringens proposition uppfylls villkoren för avförande ur registret när denna typ av fel på grund av sin omfattning och återkommande karaktär stör rapporteringens tillförlitlighet och orsakar Skatteförvaltningen ovanligt höga kostnader (RP 282/2018 rd, s. 42).

Skatteförvaltningen kan även konstatera att uppgifter som erhållits från förvararen inte är tillförlitliga. Det kan vara fråga om en sådan situation om förvararen upprepade gånger bryter mot sin aktsamhetsplikt vilket har lett till att skatt har upprepade gånger tagits ut på fel sätt och felen har inte korrigerats. Sådant förfarande leder i regel till att förvararen avförs ur registret.

Det är fråga om försummelse av anmälan som berör beskattning enligt punkt 4 ovan till exempel  om förvararen inte lämnar in en årsanmälan eller lämnar in en väsentligt felaktig årsanmälan för en registrerad förvarare och trots en uppmaning inte korrigerar den felaktiga anmälningen. Det kan  också betraktas som försummelse om förvararen lämnar vilseledande eller felaktig information på Skatteförvaltningens utredningsbegäran eller i egenskap av ombud för en återbäringsansökan. Förvarare som har varit en aktiv part i arrangemang för att kringgå skatter kan också avföras ur registret. 

Enligt BFL 23 b § ska en registrerad förvarare lämna och för kontroll förete de uppgifter som förvararen har i sin besittning beträffande bland annat utbetalning av dividend och undersökning och identifiering av kunden. Närmare information om material som ska lämnas för granskning finns i kapitel 3.3. Om en registrerad förvarare vägrar framställa material eller på annat sätt försummar sina förpliktelser, kan förvararen avföras ur registret. Till exempel  bristfällig förvaring  av material som enligt aktsamhetsplikten ska förvaras för granskningar kan vara en sådan försummelse. 

Det är fråga om en försummelse som avses skatteansvaret enligt punkt 4 då en registrerad förvarare påförs skatt p.g.a. att skatten har tagits ut till ett för lågt belopp och förvararen inte betalar skatten trots uppmaning. Försummelser som hänför sig till förvararens beskattning bedöms som en helhet så att försummelsen att betala även andra skatter kan leda till att förvararen avförs ur registret.

Förvararen avförs inte ur registret på grund av obetalda skatter om ett betalningsarrangemang för skatteskulden har godkänts eller då indrivningen av skatten har avbrutits på grund av ett utsökningsförbud eller –avbrott. Utsökningsförbud eller –avbrott kan ansökas för en sådan skatt för vilken man sökt ändring.

Vid allvarliga försummelser där förvararen trots uppmaning inte korrigerar sitt förfarande kan Skatteförvaltningen avföra ur registret både den förvarare som försummat sina skyldigheter samt dess filial eller huvudföretag.  

2.5.2 Hörande och beslut om avförande

Om förvararen avförs ur registret av annat skäl än egen begäran, bereds förvararen tillfälle att lämna en utredning innan den avförs ur registret (10 e § 3 mom. i källskattelagen). Den registrerade skickas en utredningsbegäran och den registrerade bereds alltid tillfälle att korrigera försummelserna eller att lämna sin egen utredning i ärendet inom den tidsfrist som fastställts i brevet. Av utredningsbegäran framgår det datum då förvararen kommer att avföras ur registret och de försummelser som orsakar avförandet. Förvararen avförs inte ur registret om förvararen korrigerar de fel som hänför sig till anmälan eller betalning av skatt eller om man på basis av förvararens svar konstaterar att det inte finns några grunder till att avföra ur registret.

Om förvararen inte lämnar en tillförlitlig utredning eller korrigerar sina försummelser, avförs förvararen ur registret. En förvarare som avförs ur förvararregistret får ett skriftligt beslut om registreringsärendet samt besvärsanvisning som bilaga till beslutet. Avförande ur registret på grund av försummelser görs inte retroaktivt.

2.5.3 Verkan av avförande ur registret

En förvarare som avförts ur registret förlorar sin rätt att bedriva verksamhet som registrerad förvarare och kan inte ta skatteansvar för de uppgifter om utbetalning av dividender som den förmedlat från och med avförandet ur registret. Förvararens ansvar för skatt blir emellertid oförändrat för de uppgifter om utbetalning av dividender som förvararen har varit ansvarig för då förvararen fortfarande var registrerad.  Därmed ska förvararen lämna in en årsanmälan om dessa dividender även om registreringen har upphört.

2.6 Återregistrering

En förvarare som avförts ur registret kan på begäran återinföras i registret. Om avförandet ur registret har orsakats av försummelser, kan förvararen ansöka om att återinföras i registret efter det att de försummelser som legat till grund för avförandet har korrigerats och förvararen inte har gjort sig skyldig till nya försummelser. I praktiken ska förvararen visa att ändringar har skett i dess verksamhet och på ett tillförlitligt sätt visa att motsvarande försummelser av skyldigheterna inte kommer att ske igen. Om förvararen betalar sin skatteskuld och rättar eventuella andra försummelser som lett till att den avförts ur register kan det ses som att förvararen visat att det skett ändringar i verksamheten. Ansökan om återinförande i registret görs med registreringsblanketten. Förvararen kan införas i registret tidigast den dag då registreringsbeslutet meddelas.

Om förvararen har avförts ur registret på grund av att förutsättningarna för registreringen enligt 10 d § i källskattelagen inte har uppfyllts, kan förvararen ansöka om återinförande i registret då dessa förutsättningar uppfylls. I dessa fall ska förvararen fylla i registreringsblanketten och visa att förutsättningarna för registreringen uppfylls på det sätt som beskrivs i kapitel 2.2. Om förutsättningarna enligt ansökan och dess uppdaterade bilagor uppfylls, inför Skatteförvaltningen förvararen i registret på nytt tidigast den dag då registreringsbeslutet meddelas eller en dag som sökanden separat har angett.

2.7 Offentliga uppgifter i förvararregistret

De offentliga uppgifterna i förvararregistret har fastställts i 9 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter, enligt vilken samfundets namn, företags- och organisationsnummer och motsvarande utländskt signum, hemviststat, adress och registeranteckningens giltighetstid är offentliga uppgifter av uppgifterna i förvararregistret.

Registeranteckningens giltighetstid omfattar registreringens start- och slutdatum, dvs. att de offentliga uppgifterna visar utöver giltiga registreringar även registreringar som upphört. Offentliga adressuppgifter begärs separat på registreringsblanketten.

Offentligheten av uppgifterna i förvararregistret fastställs exakt i lagen, och offentligheten begränsas till de uppgifter som listats ovan. Övriga uppgifter som hänför sig till förvararregistret är sekretessbelagda med stöd av lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter.

Det offentliga förvararregistret kommer att finnas på adressen www.vero.fi från och med 1.1.2021. Med hjälp av de offentliga uppgifterna i förvararregistret kan betalare och förvarare av dividender kontrollera om en viss förvarare genom vilken dividenden betalas ut är införd i Skatteförvaltningens förvararregister på utbetalningsdagen för dividenden.

3 Skyldigheter till följd av registreringen

3.1 Utrednings- och kontrollskyldighet

3.1.1 Allmänt om källbeskattningsförfarandet

Källskattelagen tillämpas vid skatteuppbörd på situationer där dividendtagaren är begränsat skattskyldig (1 § 1 mom. i källskattelagen). I Finland tillämpas lagen om förskottsuppbörd på allmänt skattskyldiga vid skatteuppbörd. Om den registrerade förvararens kund är allmänt skattskyldig i Finland och erhåller dividender från ett finländskt bolag, ska uppgifterna om dividendtagaren lämnas till betalaren av dividenden. I situationer där den registrerade förvararen har identifierat dividendtagaren som allmänt skattskyldig i Finland men inte kan lämna identifieringsuppgifterna om dividendtagaren till betalaren av dividenden ska förskottsinnehållning på dividenden verkställas enligt 50 procent. Närmare information finns i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividend på en förvaltarregistrerad aktie till en i Finland allmänt skattskyldig.

Källskattelagen tillämpas endast i situationer där bestämmelser om beskattning av inkomst eller förmögenhet i ett skatteavtal eller ett annat internationellt avtal till vilket Finland har anslutit sig inte föranleder annat (1 § 3 mom. i källskattelagen). Vid tillämpning av skatteavtalet avses med dividendtagare enligt skatteavtalet mellan Finland och dividendtagarens hemviststat en förmånstagare som har rätt till dividenden.

När en begränsat skattskyldig erhåller dividendinkomst från Finland tas en slutlig källskatt ut på inkomsten i samband med betalningen. Enligt huvudregeln tas källskatten ut på följande sätt (7 § i källskattelagen):

• 20 %, om mottagaren är ett samfund
• 30 %, om mottagaren är en fysisk person eller någon annan än ett begränsat skattskyldigt samfund
• 35 %, om identifieringsuppgifter om den slutliga mottagaren inte är tillgängliga vid betalningstidpunkten (tillämpas fr.o.m. 1.1.2021).

Enligt 10 b § i källskattelagen kan vid utdelning av dividend bestämmelserna om dividend i ett internationellt avtal tillämpas, om utbetalaren av dividend eller den förvarare som är närmast dividendtagaren och som vid tidpunkten för utdelningen av dividend finns antecknad i Skatteförvaltningens förvararregister noggrant har utrett dividendtagarens hemviststat och kontrollerat att bestämmelserna om dividend i det internationella avtalet kan tillämpas på dividendtagaren (10 b § 2 mom. i källskattelagen). Den registrerade förvararen meddelar utbetalaren av dividend källskattebeloppet som ska  tas ut.

Den lägre källskattesatsen enligt skatteavtalet kan alltså tillämpas vid betalningstidpunkten i situationer där dividendtagaren noggrant har identifierats och man har försäkrat sig om att dividendtagaren har rätt till skatteavtalsförmåner. Om dividendtagaren inte med säkerhet kan identifieras eller man inte kan försäkra sig om att dividendtagaren har en faktisk rätt till skatteavtalsförmåner kan skatteavtalsförmåner inte beviljas vid betalningstidpunkten. Kraven på noggrann utredning enligt 10 b § i källskattelagen tillämpas då ett offentligt noterat bolag betalar dividend på förvaltningsregistrerade aktier.

Skatt som är lägre än 35 procent kan tas ut på dividender som betalas till begränsat skattskyldiga endast om uppgifterna om slutlig mottagare av dividend kan med årsanmälan lämnas till Skatteförvaltningen. Om betalaren eller den registrerade förvararen inte har uppgifter om dividendtagaren som avses i BFL 15 e § till sitt förfogande, ska betalaren enligt 7 § 2 mom. i källskattelagen ta ut källskatt enligt 35 procent på dividend på förvaltningsregistrerade aktier. Det är fråga om en sådan situation om den registrerade förvararen inte vid betalningstidpunkten har uppgifter om dividendtagarens beskattningsland till sitt förfogande, inklusive uppgift om att dividendtagaren skulle i Finland vara allmänt skattskyldig. Källskatt enligt 35 procent ska även tas ut i situationer där dividendtagaren inte har gett sitt samtycke till utlämnande av sina uppgifter. Om uppgifterna om slutlig mottagare av dividend lämnas till förvararen under det år då dividend betalas ut, kan beskattningen av källskatt rättas fram till utgången av det år då dividend betalats ut på det sätt som beskrivits i kapitel 3.5.

Av dividenden kan tas ut en källskatt på 30 procent om den registrerade förvararen har tillräckliga identifieringsuppgifter av dividendtagaren, men inte tillräckliga uppgifter för att försäkra sig om att skatteavtalet kan tillämpas. Om dividendtagaren är ett samfund, kan en källskatt på 20 procent tas ut.

Källskattsförmåner kan vid betalningstidpunkten även beviljas enligt nationell lagstiftning. Då krävs det att förvararen innan dividenden betalas ut försäkrar sig om att förutsättningarna i lagen uppfylls. Om dividendtagaren inte redogör för att villkoren för skattefriheten uppfylls, kan källskatteförmåner inte beviljas.

I situationer som lämnar rum för tolkning eller är oklara ska källskatteförmåner inte beviljas, utan källskatt ska tas ut enligt 7 § i källskattelagen. Den registrerade förvararen kan bedöma och ta beslut för varje dividendtagare eller betalning separat om huruvida förvararen har tillräckligt säkra uppgifter för att källskatteförmåner kan beviljas till dividendtagaren.

Om dividendtagaren efter betalningstidpunkten men innan skatteårets slut uppvisar ett källskattekort, ett förhandsavgörande om ärendet eller andra tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för tillämpningen av skatteavtalet eller nationell lagstiftning uppfylls, kan betalaren korrigera skattedeklarationen om skatter som betalas på eget initiativ och den källskatt som tagits ut till ett för högt belopp kan returneras till dividendtagaren. Alternativt kan dividendtagaren ansöka om skatteåterbäring efter betalningsåret genom återbetalningsförfarandet.

3.1.2 Utredning och identifiering av dividendtagaren

Skatteavtalsförmåner kan beviljas till en kund av en förvarare som införts i förvararregistret då kunden erhåller dividender från Finland, om den registrerade förvararen i enlighet med 10 b § undersöker och identifierar dividendtagaren, tillförlitligt utreder dennes hemviststat i beskattningshänseende samt kontrollerar att bestämmelserna om dividend i ett internationellt avtal kan tillämpas på dividendtagaren (10 c § 1 mom. i källskattelagen).

Som en noggrann utredning om hemviststat kan anses ett källskattekort som utfärdats av Skatteförvaltningen, ett intyg från skattemyndigheten i dividendtagarens hemviststat eller en sådan deklaration som dividendtagaren lämnar själv och som innehåller de uppgifter om dividendtagaren som behövs för källbeskattningen. Dividendtagarens självdeklaration ska ha dokumenterats tillräckligt tillförlitligt och överensstämma med andra uppgifter om dividendtagaren som förvararen har i sin besittning (10 b § 4 mom. i källskattelagen).

Om utredningen baserar sig på ett källskattekort eller ett hemvistintyg som dividendtagaren visar, måste förvararen innan dividenden betalas försäkra sig om att personen som uppvisar källskattekortet eller hemvistintyget är den som enligt skatteavtalet avses med dividendtagare.

Skatteförvaltningen kommer att i enlighet med 10 b § 4 mom i källskattelagen utfärda ett beslut ur vilket det framgår noggrannare bestämmelser om dividendtagarens självdeklaration. Ur dessa bestämmelser framgår kraven på innehåll i deklarationen, deklarationens giltighet och förfarandet för att försäkra sig om deklarationens tillförlitlighet. Förvararen bör själv försäkra sig om deklarationens pålitlighet enligt skatteförvaltningens anvisning Innehåll, giltighet och verifiering tillförlitlighet av dividendtagarens självdeklaration.

Den registrerade förvararen kan använda en tjänsteleverantör för utredning och identifiering av dividendtagaren. Användningen av en tjänsteleverantör påverkar emellertid inte den registrerade förvararens ansvar, utan ansvaret för noggrant förfarande ligger även i dessa fall hos förvararen.

3.1.3 Insamling och förvaring av uppgifter om dividendbetalning

En av förutsättningarna för beviljandet av skatteavtalsförmåner är att uppgifterna för att försäkra sig om att källskatten tas ut rätt eller för att försäkra sig om tillförlitligheten av självdeklarationen kan lämnas till Skatteförvaltningen. I dessa fall ska den registrerade förvararen försäkra sig om att den kan samla in, behandla, förvara samt anmäla till Skatteförvaltningen uppgifterna om dividendtagaren och att den kan för att verifiera uppgifternas riktighet lämna in de nödvändiga tilläggsuppgifterna oberoende av eventuell annan lagstiftning och eventuella andra bestämmelser eller avtal som berör förvararen. Den registrerade förvararen ska försäkra sig om att de nödvändiga uppgifterna kan lämnas in oberoende av till exempel dataskyddslagstiftningen eller banksekretessen.

Den registrerade förvararen ska förvara de uppgifter som listats i BFL 23 b § (se närmare i kapitel 3.3) i sex kalenderår räknat från ingången av året efter det år då dividend betalas ut (lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ 768/2016, EgenBeskL 28 §).

Uppgifterna kan förvaras elektroniskt så att de kan vid behov tillställas Skatteförvaltningen. Det material som förvaras kan även vara i tjänsteleverantörens besittning. Den registrerade förvararen ska emellertid försäkra sig om att uppgifterna kan lämnas till Skatteförvaltningen vid behov. Ansvaret för förvaring av materialet för registreringstiden fortsätter även efter det att registreringen upphört.  

3.2 Allmän skyldighet att lämna uppgifter

3.2.1 Allmänt

Enligt 10 c § 1 mom. i källskattelagen ska den registrerade förvararen lämna de årsdeklarationsuppgifter om dividender som avses i BFL 15 e § till Skatteförvaltningen. Den allmänna skyldigheten att lämna uppgifter gäller de uppgifter om slutlig mottagare av dividend som den registrerade förvararen är ansvarig för samt förmedlingsuppgifterna av dividendens betalningstidpunkt. 

De uppgifter om slutlig mottagare av dividend som den registrerade förvararen är ansvarig för avser både dividendtagare som står i ett direkt kundförhållande till förvararen och sådana kunder av en icke-registrerad förvarare som står i ett avtalsförhållande till den registrerade förvararen för vilkas uppgifter om slutlig mottagare den registrerade förvararen tagit ansvaret för. Den registrerade förvarare som står närmast investeraren som har tagit ansvaret för uppgifterna om slutlig mottagare av dividend anger vid betalningstidpunkten beloppet av källskatt som tas ut vidare i kedjan och lämnar uppgifterna om slutlig mottagare av dividend med årsanmälan till Skatteförvaltningen och ansvarar för dessa uppgifters riktighet. Genom att anmäla skatt enligt den lägre skattesatsen i skatteavtalet förbinder sig den registrerade förvararen till att lämna uppgifterna om slutlig mottagare av dividend till Skatteförvaltningen.

Enligt BFL 15 e § 1 mom. tillhör följande uppgifter till de uppgifter om slutliga mottagare av dividend som den registrerade förvararen ansvarar för: beloppet av dividender som betalats ut och beloppet av den källskatt som tagits ut samt identifieringsuppgifter, såsom namn, födelsetid, adress i hemviststaten, skattenummer i hemviststaten, om sådana beviljas, samt i fråga om juridiska personer deras juridiska form. Dessutom ska dividendtagarens hemviststat i beskattningshänseende och hemadress anmälas, liksom andra uppgifter enligt årsanmälan.

Enligt samma bestämmelse ska förmedlingsuppgifterna vid tidpunkten för utbetalningen av dividend innehålla preciserande uppgifter om de registrerade förvarare vars dividendutbetalningsuppgifter förvararen vid tidpunkten för utbetalningen av dividend har förmedlat vidare i depåförvaringskedjan för aktier för att meddelas till emittenten samt preciserande uppgifter om den registrerade förvarare till vilken uppgifterna har förmedlats. Dessa uppgifter ska också innehålla en specifikation över de förmedlade uppgifterna om beloppen på dividenderna och den skatt som tagits ut på dessa.

Enligt BFL 15 e § 3 mom. meddelar Skatteförvaltningen närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, tidpunkt och sätt för lämnande av uppgifterna samt om rätten att låta bli att lämna i denna paragraf avsedda uppgifter i situationer som är av ringa betydelse i ekonomiskt eller skattekontrollsmässigt hänseende. Skatteförvaltningen kommer att utfärda ett beslut om skyldigheten att lämna in uppgifter.

3.2.2 Anmälningar

Den registrerade förvararen ska lämna in en årsanmälan elektroniskt på det sätt som beskrivs i Teknisk tillämpningsanvisning för lämnande av den registrerade förvararens årsanmälan (Rekisteröityneen säilyttäjän vuosi-ilmoituksen tekninen ohje, endast tillgänglingt på finska). I enlighet med regeringens proposition ska årsanmälan lämnas med OECD:s TRACE-schema genom elektronisk dataöverföring (RP 282/2018 rd, s. 23).

Vid införandet av förvararregistret får förvararen ett företags- och organisationsnummer om förvararen inte tidigare haft det t.ex. för att förvararen redan är skattskyldig i Finland eller har ett fast driftställe i Finland. FO-numret ska användas vid skötseln av ärenden hos Skatteförvaltningen, eftersom förvararen identifieras i Skatteförvaltningens register med detta nummer. Årsanmälan för den registrerade förvaltaren kan ges av en tjänsteleverantör såsom dividendbetalaren, en annan förvarare eller en kontoförvaltare. Då bör årsanmälan ges med den registrerade förvararens namn och FO-nummer.

Med den registrerade förvararens årsanmälan anmäls endast dividend som betalats av ett finländskt offentligt noterat bolag på förvaltningsregistrerade aktier till en mottagare som är begränsat skattskyldig i Finland. Den registrerade förvararen anmäler uppgifterna om slutlig mottagare av dividend och förmedlingsuppgifterna av dividender direkt till Skatteförvaltningen. På årsanmälan lämnar man uppgifter om dividender som har beviljats källskatteförmåner och om dividender på vilka  källskatt har tagits ut i enlighet med 7 § källskattelagen (20 %, 30 % och 35 %). Om dividender som har förmedlats vidare till en annan registrerad förvarare som också har tagit ansvaret för dem anmäls endast de förmedlingsuppgifter som beskrivits ovan i avsnitt 3.2.1. Den registrerade förvararen anmäler i årsanmälan endast uppgifter om dividender som betalats till begränsat skattskyldiga och uppgifter om källskatter på dessa dividender. Dividender som betalats till allmänt skatteskyldiga anmäler dividendbetalaren i sin egen årsanmälan.

Om den registrerade förvararen inte tar ansvar för uppgifterna om slutlig mottagare av dividend eller inte förmedlar uppgifter om utbetalning av dividend, ska förvararen ändå lämna en årsanmälan till Skatteförvaltningen för året i fråga som en nolldeklaration för att uppfylla sin skyldighet att lämna uppgifter. Närmare information om de uppgifter som ska anges i en nolldeklaration finns i Teknisk tillämpningsanvisning för lämnande av den registrerade förvararens årsanmälan.

Den registrerade förvararens årsanmälan för det föregående kalender året ska årligen lämnas in senast vid utgången av januari. Detta baserar sig på Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter . Årsanmälan ska vara Skatteförvaltningen till handa senast den sista dagen av tidsfristen. Lagen tillämpas för första gången från skatteåret 2021. Skatteförvaltningen kan i enskilda fall av särskilda skäl på begäran bevilja anstånd med inlämnandet av årsanmälan.

3.3 Särskild skyldighet att lämna uppgifter och granskningsrätt

Enligt 10 c § i källskattelagen ska den registrerade förvararen på uppmaning av Skatteförvaltningen, lämna eller förete för granskning de uppgifter som avses i BFL 19 § och 23 b §. Den registrerade förvararens skyldighet att lämna uppgifter gäller endast de uppgifter om utbetalning av dividend som den registrerade förvararen har tagit ansvar för. Registreringen utökar eller minskar inte några andra skyldigheter att lämna uppgifter än de skyldigheter som hänför sig till den registrerade förvararens ansvar och skyldigheter som beskrivits i denna anvisning. 

Enligt BFL 23 b § ska förvararen på uppmaning av Skatteförvaltningen på grundval av preciserande uppgifter om dividendhändelsen, dividendtagaren eller betalaren eller någon annan motsvarande precisering lämna och för kontroll förete de uppgifter som förvararen har i sin besittning beträffande de mekanismer, förfaranden och dokument och andra uppgifter utifrån vilka förvararen har fullgjort sina undersöknings-, identifierings-, utrednings-, kontroll- och anmälningsskyldigheter enligt 10 b § och 15 e § ovan samt 4 a § i lagen om förskottsuppbörd i fråga om den utbetalning av dividend och de dividendtagare som förvararen har åtagit sig att ansvara för.

Bestämmelser om utomståendes särskilda skyldighet att lämna uppgifter finns i BFL 19 §. Enligt bestämmelsen ska var och en på uppmaning av Skatteförvaltningen lämna sådana uppgifter som kan behövas för beskattning av någon annan skattskyldig. Skatteförvaltningen specificerar de uppgifter som begärs så att den uppgiftsskyldige kan lämna dem. Skatteförvaltningen kan till exempel i samband med en ansökan om återbäring begära av den registrerade förvararen uppgifter med vilka man kan försäkra sig om att dividendtagaren har erhållit de dividender som anges i ansökan och att källskatter har betalats i en situation där den registrerade förvararen har tagit ansvaret för eller förmedlat uppgifterna om utbetalning av dividender.

3.4 Skyldighet att lämna uppgifter till betalaren

Enligt 10 c § 1 mom. i källskattelagen ska den registrerade förvararen på dividendutbetalarens begäran lämna dividendutbetalaren de uppgifter som denna behöver för fullgörande av sina beskattningsrelaterade skyldigheter.

Dividendutbetalaren har sekundärt ansvar för påförandet av korrekt källskatt och anmälningsskyldig för de dividender den betalat ut. Därför är den registrerade förvararen genom bestämmelsen skyldig att på begäran av betalaren lämna de uppgifter till denne som behövs med tanke på betalarens sekundära ansvar för källbeskattningen. Källskattelagen förutsätter inte att den registrerade förvararen lämnar andra uppgifter om aktieägandet till betalaren och det har inte heller fastställts i lagen när eller hur de uppgifter som behövs för källbeskattningen ska lämnas till betalaren.

Med stöd av bestämmelserna om en parts rätt att ta del av en handling i 11 § 1 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har dividendutbetalaren även rätt att få ta del om de uppgifter om dividenden som lämnats till Skatteförvaltningen till den del som uppgifterna kan eller har kunnat påverka behandlingen av dividendutbetalarens beskattningsärende. I praktiken har dividendutbetalaren rätt att av Skatteförvaltningen erhålla uppgifter om dividendtagaren i den omfattning som de är nödvändiga för dividendutbetalarens egen beskattning även om uppgifterna om dividendtagaren hade lämnats i av den registrerade förvararen. Betalaren kan använda uppgifter som erhållits på denna grund endast för skötseln av sina egna skattskyldigheter.

3.5 Korrigering av skatteuppbörd och fel

3.5.1 Allmänt

Om den registrerade förvararen upptäcker ett fel i de uppgifter den förmedlat eller de uppgifter på årsanmälan som den lämnat in, ska den registrerade förvararen utan dröjsmål korrigera felet på eget initiativ. Hur felet korrigeras beror på om felet har upptäckts under betalningsåret eller först därefter.    

Om felet upptäcks under betalningsåret, kan den registrerade förvararen inte korrigera felet direkt hos Skatteförvaltningen, eftersom dividendutbetalaren ansvarar för uppbörden av källskatt och dess betalning till Skatteförvaltningen. Skatt som tagits ut till ett för lågt belopp ska korrigeras under betalningsåret genom betalaren enligt det förfarande som beskrivits i anvisningens kapitel 3.5.2. Betalaren ska lämna in en skattedeklaration för skatter som betalas på eget initiativ för betalningsmånaden och korrigera felet i skattedeklarationen.

När den registrerade förvararen under betalningsåret erhåller en utredning om att dividendtagaren har rätt till källskatteförmåner och skatten kan tas ut enligt en lägre skattesats än den ursprungliga, kan skatteuppbörden korrigeras under betalningsåret genom betalaren med det förfarande som beskrivits i kapitel 3.5.3.

Om ett fel i källskatten upptäcks först efter utgången av betalningsåret, ska den registrerade förvararen korrigera felet direkt hos Skatteförvaltningen med det förfarande som beskrivits i anvisningens kapitel 3.5.4. Det skattebelopp som anmäls med årsanmälan ska emellertid alltid motsvara det skattebelopp som tagits ut på dividenderna. Närmare uppgifter om korrigering av uppgifter i årsanmälan finns i Teknisk tillämpningsanvisning för lämnande av den registrerade förvararens årsanmälan (Rekisteröityneen säilyttäjän vuosi-ilmoituksen tekninen ohje, endast tillgänglingt på finska). Skatt som tagits ut till ett för högt belopp kan inte korrigeras efter dividendens betalningsår, utan dividendtagaren kan hos Skatteförvaltningen ansöka om återbäring av den skatt som tagits ut till ett för högt belopp.  

3.5.2 Skatt som under betalningsåret tagits ut till ett för lågt belopp

Om betalaren eller den registrerade förvararen upptäcker att källskatt på dividender har under skatteåret tagits ut till ett för lågt belopp, ska felet korrigeras på det sätt som förutsätts av EgenBeskL 25 § 1 och 2 mom.  I praktiken i situationer där den registrerade förvararen vid betalningstidpunkten har anmält fel skattesats till betalaren och betalaren har därför tagit ut källskatt till ett för lågt belopp ska felet rättas på eget initiativ.

Vid korrigering ska betalaren korrigera den skattedeklaration den lämnat in och betala det källskattebelopp som saknas till Skatteförvaltningen. Förvararen ska lämna in de uppgifter som behövs för rättelsen av beskattningen till betalaren samt lämna närmare uppgifter till Skatteförvaltningen om korrigeringen med sin egen årsanmälan efter betalningsåret. Med årsanmälan av den registrerade förvarare som gjort korrigeringen ska det korrigerade skattebeloppet samt korrigeringsbeloppet anges. Det skattebelopp som anmäls med årsanmälan ska motsvara det skattebelopp som tagits ut på dividenderna. 

3.5.3 Skatt som under betalningsåret tagits ut till ett för högt belopp (s.k. Quick Refund)

Efter utbetalningen av dividender kan uppbörden enligt EgenBeskL 25 § korrigeras fram till utgången av betalningsåret om källskatten visar sig ha tagits ut till ett för högt belopp. Korrigeringen kan göras endast av en finländsk dividendutbetalare. Den registrerade förvararen kan alltså inte under betalningsåret ansöka om återbäring direkt hos Skatteförvaltningen.

Då den registrerade förvararen under betalningsåret efter betalningstidpunkten erhåller en tillförlitlig utredning om att skatt enligt den lägre skattesatsen kan tas ut av dividendtagaren, kan registrerade förvararen anmäla och be betalaren korrigera skatten. Korrigeringen av källskatten görs med ett s.k. "quick refund"-förfarande där dividendutbetalaren korrigerar skattedeklarationen för skatter som betalas på eget initiativ och betalningen returneras från Skatteförvaltningen till betalaren.

Den registrerade förvararen ger de uppgifter som behövs för korrigering av skatten till betalaren. Under betalningsåret meddelar betalaren Skatteförvaltningen korrigeringarnas eurobelopp månadsvis. Närmare uppgifter om korrigeringen lämnas efter betalningsåret med den registrerade förvararens årsanmälan där både det korrigerade dividends- och skattebeloppet och korrigeringsbeloppet ska specificeras per mottagare.

3.5.4 Korrigeringar efter betalningsåret

Den registrerade förvararen ska korrigera felaktiga uppgifter i sin årsanmälan på eget initiativ. Korrigeringen ska ske utan ogrundat dröjsmål. Om det upptäcks efter betalningsårets utgång att källskatt har tagits ut av dividenden till ett för lågt belopp, ska den registrerade förvararen betala den obetalda källskatten till Skatteförvaltningen och vid behov korrigera sin årsanmälan.  I dessa situationer ska den registrerade förvararen kontakta Skatteförvaltningen för att få närmare anvisningar om förfarandet.

Om källskatt har tagits ut för mycket kan dividendtagaren ansöka om återbäring av den för mycket betalda skatten enligt förfarande för återbäring.

4 Övervakning av skyldigheterna

4.1 Övervakning av registrering

Skatteförvaltningen övervakar att uppgifterna som meddelats till förvararregistret är aktuella och att de förvarare som införts i förvararregistret uppfyller förutsättningarna för registreringen. Förvararen avförs ur registret om förutsättningarna inte längre uppfylls. Samtidigt övervakas att den registrerade förvararen uppfyller sin skyldighet att meddela Skatteförvaltningen om ändringar i sina omständigheter. 

Övervakningen av registrering omfattar övervakning av förvararens fel och försummelser även vad gäller den registrerade förvararens eventuella andra skatteansvar. En allvarlig och väsentlig försummelse eller upprepade administrativa fel  kan leda till att förvararen avförs ur registret.

4.2 Övervakning av riktigheten av årsanmälningar

Skatteförvaltningen övervakar riktigheten av årsanmälningar med hjälp av olika jämförelser. Den tekniska valideringen av årsanmälan sker i samband med dess inlämnande och syftet är att minska behovet av tilläggsutredningar. Det finns olika tekniska valideringar och jämförelser för årsanmälningar med vilka man försäkrar sig om att de uppgifter som krävs lämnas i rätt format och att uppgifterna är logiska. Dessutom kontrollerar man att den registrerade förvarare som ansvarar för anmälan är införd i Skatteförvaltningens förvararregister. Anmälan ska godkännas vid valideringskontrollerna innan den kan lämnas. 

Efter utgången av tidsfristen för anmälningarna kontrollerar Skatteförvaltningen att alla registrerade förvarare har gett en årsanmälan och att anmälningarna innehåller alla obligatoriska uppgifter. Innehållet av inlämnade årsanmälningar övervakas med hjälp av olika jämförelser med vilka man säkerställer att uppgifterna i anmälningarna är tillräckliga och riktiga. Vid övervakning jämförs den registrerade förvararens anmälningar bl.a. med anmälningar som lämnats in av betalaren och andra registrerade förvarare, källskatter som betalats till Skatteförvaltningen och med jämförelseuppgifter som erhållits från tredje parter. 

Dessutom övervakar Skatteförvaltningen riktigheten av anmälans datainnehåll, att uppgifterna är logiska och att beloppet av den källskatt som uppburits är korrekt. Vid övervakning försäkrar man sig om uppgifternas riktighet med olika logikjämförelser såsom huruvida den adress som angetts finns i hemviststaten eller om den skattesats som angetts avviker från skattesatserna i ett skatteavtalsland. Skatteförvaltningen jämför även på ett riskbaserat sätt de uppgifter som den registrerade förvararen lämnat med jämförelseuppgifter som fåtts på annat sätt.. 

Kontrollen av årsanmälan genomförs i regel under det år årsanmälan har lämnats in eller under de två därpå följande åren. Av särskilda skäl kan tilläggsutredningar och -uppgifter begäras 4–6 år efter det år då dividenden betalats ut. Uppgiftsskyldiga skickas en utredningsbegäran om de punkter som observerats vid övervakningen av vilka tilläggsutredningar behövs för att säkerställa deras riktighet.

4.3 Granskning

4.3.1 Allmänt om granskning

Bestämmelser om förfarandena för granskning av och skatterevision hos den registrerade förvararen finns i BFL 14 § och 23 b §, EgenBeskL 24 § samt i 2–4 § i förordningen om beskattningsförfarande (763/1998). Föremålen för skatterevision väljs  på basen av riskanalyser. 

Skatterevisionen har till uppgift att följa upp hur skattelagarna påverkar och fungerar samt att föreslå eventuella ändringar till lagstiftningen. Närmare information om förfaranden som tillämpas vid skatterevision finns i Skatteförvaltningens anvisning God skatterevisionssed.

Det huvudsakliga syftet med en skatterevision hos den registrerade förvararen är att säkerställa riktigheten av de uppgifter som lämnats med årsanmälan, korrekt uppbörd av källskatt inklusive dividendtagarens rätt till de källskattefördelar som beviljats samt tillräckligt noggranna förfaranden för utredning och identifiering av kunderna till dem som ansvarar för skatten. Under skatterevisionen utreder man om den registrerade förvararen har lämnat korrekta och tillräckliga uppgifter till Skatteförvaltningen samt om källskattebeloppet är korrekt i situationer där den registrerade förvararen har beviljat källskatteförmåner på dividender vars uppgifter förvararen ansvarar för. I samband med skatterevisionen ger man rådgivning och handledning till den registrerade förvararen. Om beskattningen har grundats på bristfälliga eller felaktiga uppgifter korrigeras beskattningen på myndighetsinitiativ. Om felet är obetydligt kan den skattskyldige uppmanas att korrigera felet själv.

4.3.2 Revisionens omfattning

Skatterevisionen utförs i den omfattning som anses ändamålsenligt. Med skatterevisionen kan man antingen kontrollera enskilda dividendtagares rätt till de källskatteförmåner som beviljats eller med tillräckligt urval kontrollera riktigheten och tillförlitligheten av den registrerade förvararens förfaranden. En skatterevision som riktas till en enskild dividendtagare utvidgas om man vid revisionen upptäcker fler fel och brister i den registrerade förvararens förfaranden.

För utländska registrerade förvarare, som i Finland endast är verksamma i rollen av en registrerad förvarare, granskar Skatteförvaltningen endast uppgifter och förfaranden som hänför sig till skötseln av den registrerade förvararens skyldigheter.

Vad gäller de registrerade förvarare som är allmänt skattskyldiga i Finland eller har ett fast driftställe i Finland kan kontrollen av skötseln av den registrerade förvararens skyldigheter genomföras antingen som en del av en annan skatterevision eller som en partiell revision där man endast kontrollerar hur den registrerade förvararens skyldigheter och ansvar uppfylls.

Skatterevisionen riktar sig till den period som anses vara ändamålsenlig. I regel riktas revisionen till skatteår som ligger 1–3 år tillbaka i tiden. I särskilda situationer kan revisionen avse de sex föregående åren. Tidsfristerna för ändring av beskattningen behandlas närmare i kapitlet 8.2.1.

En förvarare kan bli föremål för en skatterevision även om förvararen inte längre är registrerad. Den registrerade förvararens skatteansvar omfattar dividender som förvararen under registreringstiden har förmedlat och vars förmedlingsuppgifter förvararen ansvarar för. För dessa dividenders del är den registrerade förvararen skyldig att lämna nödvändiga uppgifter både till Skatteförvaltningen och till betalaren även efter det att registreringen har upphört.

4.3.3 Revisionens gång

Att komma överens om skatterevisionen och revisionsplatsen

Den skattskyldige meddelas i allmänhet på förhand om skatterevisionen. Skatteförvaltningen kontaktar den registrerade förvararen innan skatterevisionen inleds och kommer överens om tidpunkten för revisionen och det material som ska lämnas in. När man bestämmer tidpunkten för när skatterevisionen ska inledas tar man den skattskyldiges önskemål i beaktande i möjligaste mån. På grund av verksamhetens och revisionens karaktär görs skatterevisionen hos den registrerade förvararen i regel inte på plats, utan i Skatteförvaltningens lokaler utgående från det material som begärts. I undantagssituationer kan skatterevisionen hos den registrerade förvararen göras i kundens lokaler till exempel  om den skattskyldige så önskar eller av en annan särskild orsak. I samband med skatterevisionen kan man även göra internationellt myndighetssamarbete.

Inledande diskussion

En inledande diskussion anordnas i regel alltid innan revisionen inleds eller i början av revisionen enligt den registrerade förvaltarens önskemål på plats eller i internationella situationer per telefon. I den inledande diskussionen redogör man för skatterevisionens syfte och gång samt går igenom de perioder som granskas, revisionens omfattning och den uppskattade tidtabellen. 

Granskning av material som lagts fram

Den registrerade förvararen ska på uppmaning av Skatteförvaltningen på grundval av preciserande uppgifter om dividendhändelsen, dividendtagaren eller betalaren eller någon annan motsvarande precisering lämna och för kontroll förete de uppgifter som förvararen har i sin besittning beträffande de mekanismer, förfaranden och dokument och andra uppgifter utifrån vilka förvararen har fullgjort sina undersöknings-, identifierings-, utrednings-, kontroll- och anmälningsskyldigheter som avser de dividendutbetalningar och dividendtagare som förvararen har tagit ansvaret för (BFL 23 b §). Den registrerade förvararen ska i möjligaste mån delta i utredningarna kring allt som hör till skatterevisionen.

Innan revisionen inleds specificerar Skatteförvaltningen med en uppgiftsbegäran som skickas till den registrerade förvararen det material som begärs för granskning. Den registrerade förvararen ges tillräckligt med tid att samla in materialet. Uppgifterna kan lämnas till Skatteförvaltningen elektroniskt på ett datasäkert sätt. Materialet behandlas och förvaras enligt Skatteförvaltningens etablerade datasäkerhetsanvisningar och sekretessbestämmelser. Ytterligare information finns i kundanvisningen Dataskydd och behandling av uppgifter inom Skatteförvaltningen.

Under skatterevisionen granskar man uppgifter som utgör grund för utbetalning av dividender och beviljande av källskatteförmåner samt de förfaranden som hänför sig till dessa. Den registrerade förvararen ska försäkra sig om att den kan på begäran framställa det material som nämnts i kapitel 3.3.

Den registrerade förvararen ombes typiskt att beskriva källskatteförfarandena för de finländska dividender som förvararen ansvarar för, såsom utrednings- och identifieringsförfaranden som gäller dividendtagare, och framställa dokument som beskriver förfarandena. Exempel begärs för granskning på riskbasis och/eller som ett urval för att kontrollera att uppgifterna har anmälts korrekt, att skattebeloppet är korrekt och att den registrerade förvararens förfaranden i övrigt uppfyller kraven. För detta ändamål begär man i den omfattning som krävs uppgifter och dokument som samlats in för anmälansförfarande av de namngivna dividendtagarna för granskning. 

Om den registrerade förvararen har tagit ansvaret för uppgifter om utbetalning av dividender av en icke-registrerad förvarare, begär man i regel vid skatterevisionen att den registrerade förvararen lämnar in den icke-registrerade förvararens metodbeskrivning om hur denne har utrett och identifierat dividendtagarna och deras rätt till skatteavtalsförmåner.

Om den registrerade förvararen har för skötseln av sina skyldigheter använt en tjänsteleverantör inklusive situationer där dividendtagarens anmälan har upprättats och dess tillförlitlighet granskats av en icke-registrerad förvarare, ska den registrerade förvararen försäkra sig om att den kan på begäran framställa för granskning motsvarande uppgifter som i en situation där den registrerade förvararen själv har uppgifterna i sin besittning.

Den registrerade förvararen kan visa tillförlitligheten av sina aktsamhets- och anmälningsförfaranden med rapporter som en självständig granskare i enlighet med TRACE Implementation Package (TRACE IP) har upprättat. Dessa beaktas vid bedömningen av tillförlitligheten av den registrerade förvararens förfaranden. Den registrerade förvararen kan som en del av bevisen för tillförlitligheten av sina förfaranden även framställa eventuella andra interna och externa granskningsrapporter som beskriver tillförlitligheten av den registrerade förvararens förfaranden.

Avsikten är att sådant som kommit fram vid skatterevisionen reds ut så detaljerat som möjligt redan under granskningen. För att uppnå detta är det viktigt med en öppen dialog mellan parterna. Vid behov kan Skatteförvaltningen begära ytterligare utredningar även efter skatterevisionen eller begära skriftliga utredningar.

Avslutande diskussion

En avslutande diskussion hålls alltid med den skattskyldige eller den skattskyldiges ombud då det är ändamålsenligt och möjligt. I den avslutande diskussionen diskuteras granskningsiakttagelserna och man kommer överens om hur och när oklara ärenden ska redas ut. I den avslutande diskussionen ska man även klargöra för granskningens fortsatta åtgärder och deras beräknade tidtabell. Vid behov ska man informera den skattskyldige om fastställande av skatter, rättelse av skatt, betalningsarrangemang och skattelättnader samt om besvärsmöjligheter.

Skatterevisionsberättelse

En skatterevisionsberättelse upprättas om den utförda skatterevisionen. I berättelsen beskriver man observationer som gjorts under skatterevisionen och hur de påverkar beskattningen samt vilka åtgärder som vidtas med anledning av dessa. Skatterevisionsberättelsen upprättas efter det att den skattskyldige lämnat in utredningar och nödvändiga tilläggsutredningar. I berättelsen ger man motiveringar till rättelse av beskattningen, påförande av skatt eller återbäring av skatt samt ger handledning vid behov. På skatten bestäms även dröjsmålspåföljder och eventuell skatteförhöjning.

Åtgärder efter skatterevisionen

När skatterevisionsberättelsen är färdig ska den skattskyldige ges tillfälle bli hörd. Den skattskyldige ska alltid höras om åtgärder ska vidtas på basis av skatterevisionsberättelsen. Hörandetiden är minst två veckor och anstånd kan av motiverade skäl medges till lämnande av respons. När skatterevisionen har avslutats kommer det granskade materialet att returneras eller förstöras enligt överenskommelse.

5 Rättigheter i anslutning till den registrerade förvararens skyldigheter

5.1 Den registrerade förvararens kunders rätt till skatteavtalsförmåner vid betalningstidpunkten

Den registrerade förvararen kan tillämpa ett förfarande i enlighet med 10 b § i källskattelagen och dividendtagare som är kunder hos den registrerade förvararen kan beviljas skatteavtalsförmåner vid utbetalning av dividender. Beviljandet av skatteavtalsförmåner förutsätter att den registrerade förvararen har utrett och identifierat sina kunder och anmäler uppgifterna om dividendtagare till Skatteförvaltningen. Den registrerade förvararen kan även ta ansvar för uppgifter om betalning av dividender till en icke-registrerad förvarares kunder, om den registrerade förvararen kan försäkra sig om att den icke-registrerade förvararen har utrett och identifierat sina kunder på ett adekvat sätt. Skatteförvaltningen kommer att utfärda ett beslut och ge en anvisning om en dividendtagares självdeklaration, en sådan deklarations innehåll och giltighet samt hur man verifiera sig om tillförlitligheten av deklarationen. I anvisningen beskrivs hur man på ett tillräckligt sätt utreder och identifierar kunder.

Den registrerade förvararen kan bedöma mottagar- och prestationsspecifikt huruvida bestämmelser om dividend i ett internationellt avtal ska tillämpas och huruvida skatteavtalsförmåner beviljas dess kunder vid betalningstidpunkten. Den registrerade förvararen har därmed rätt att inte ta ansvar för uppgifterna om betalning av dividender. Förmåner enligt skatteavtalet behöver inte beviljas, om registrerade förvararen anser t.ex. att den inte har fått en tillräcklig utredning om förutsättningarna för skatteavtalets tillämpning. Den registrerade förvararen kan även vid behov korrigera skatteuppbörden under det år då dividend betalas ut.

5.2 Att lämna uppgifterna om slutlig mottagare av dividend direkt till Skatteförvaltningen

Den registrerade förvararen kan lämna in årsanmälan om dividender direkt till Skatteförvaltningen och behöver inte lämna in uppgifterna till betalaren eller till förvaringskedjan för att förmedlas vidare. Uppgifterna kan efter det år då dividender betalats ut lämnas med en årsanmälan som grundar sig på TRACE-schemat. Med anmälan anmäler man uppgifterna om dividendtagare samt de dividender som förmedlats. Närmare uppgifter om lämnande av årsanmälan finns i Teknisk tillämpningsanvisning för lämnande av den registrerade förvararens årsanmälan (Rekisteröityneen säilyttäjän vuosi-ilmoituksen tekninen ohje, endast tillgänglingt på finska).

5.3 Rådgivning och handledning

Den registrerade förvararen har rätt att erhålla rådgivning och handledning från Skatteförvaltningen. Den registrerade förvararen eller en förvarare som överväger registrering kan i frågor om registrering, anmälning eller källbeskattning kontakta Skatteförvaltningen genom att skicka e-post till adressen financialsector(at)vero.fi. E-post besvaras så fort som möjligt.

Vid oklarheter i källbeskattningen kan den skattskyldige eller den som är skyldig att ta ut skatt ansöka om ett skriftligt förhandsavgörande hos Skatteförvaltningen (12a § i källskattelagen). Det framgår av Skatteförvaltningens förhandsavgörande hur Skatteförvaltningen skulle agera vid verkställandet av beskattningen i ett skatteärende i enlighet med förhandsavgörandet. Ett förhandsavgörande är ett beslut som är bindande för Skatteförvaltningen och ger förtroendeskydd till den skattskyldige eller den som är skyldig att ta ut skatt i det aktuella ärendet.

Den registrerade förvararen kan ansöka om ett avgiftsbelagt förhandsavgörande som avser källskatt i egenskap av ombud för den skattskyldige eller den som är skyldig att ta ut skatt. Förhandsavgörande kan ansökas om tillämpning av ett internationellt avtal vid uppbörd av källskatt samt om huruvida källskatt ska tas ut eller vilka bestämmelser som man i övrigt ska tillämpa vid uppbörd av källskatt. Ansökan om förhandsavgörande ska lämnas in innan källskatt ska ha tagits ut. Förhandsavgörande kan inte ansökas om ärenden som handlar om registreringen i förvararregistret.

Information om ansökan om förhandsavgöranden finns i Skatteförvaltningens anvisning Att göra en ansökan om förhandsavgörande och att meddela beslut i ärendet.

6 Ansvar för skatt

6.1 Den registrerade förvararens ansvar för skatt

Enligt 10 c § 2 mom. i källskattelagen ansvarar den registrerade förvararen såsom för egen skatt för skatt som inte tagits ut hos den skattskyldiga med anledning av en felaktig anmälan, om den registrerade förvararen för utbetalning av dividend har anmält en lägre skatt än den källskatt som avses i 7 § 2 mom.  I dessa situationer ansvarar den registrerade förvararen för källskatt som inte har tagits ut på grund av förvararens försummelse. 

Den registrerade förvararens ansvar för skatt gäller situationer där den förmedlat årsanmälningsinformation om den ifrågavarande dividenden, för vilken mindre än 35 procents källskatt tagits ut eller det annars utreds att källskatten inte tagits ut på grund av en felaktig anmälning eller försummelser av förvararen.

Den registrerade förvararen bör anmäla till betalaren eller en annan registrerad förvarare de dividender, för vilken den tar ansvar. Den registrerade förvararen kan välja huruvida den vill ta skatteansvar för källskatten på dividenderna vid utbetalningstidpunkten eller senare under betalningsåret genom att anmäla till betalaren eller en annan registrerad förvarare att den tar för dessa dividender det skatteansvar som avses i källskattelagen.

Den registrerade förvararen har inget skatteansvar om källskatt på 35 procent har tagits ut på dividend som betalats till en begränsat skattskyldig. Om en källskatt på 30 procent tagits ut och den registrerade förvararen i sin årsanmälan meddelar identifieringsuppgifter på en känd dividendtagare, uppstår det inte heller en situation där för lite källskatt tagits ut och därmed inte heller skatteansvar.  

Bestämmelser om den registrerade förvararen finns endast i källskattelagen och därför kan den registrerade förvararen inte ta ansvar för förskottsinnehållning på dividender till en person som är allmänt skattskyldig i Finland. För deras del har dividendutbetalaren ensam skatteansvaret enligt beskattningslagstiftningen.

6.2 Skatteansvar vid förmedling av uppgifter om utbetalning av dividender av en annan registrerad förvarare

Den registrerade förvararen befrias från skatteansvar då en annan registrerad förvarare med sin årsanmälan meddelar den registrerade förvararen eller Skatteförvaltningen att den har tagit ansvar för dessa uppgifter om utbetalning av dividender på det sätt som beskrivits i kapitel 6.3. I praktiken ligger skatteansvaret därmed hos den registrerade förvarare som finns närmast investeraren.

Om den registrerade förvararen har förmedlat uppgifter som en annan registrerad förvarare har lämnat vid betalningstidpunkten för dividenden, ansvarar den registrerade förvararen endast för att uppgifterna har meddelats med samma innehåll och den registrerade förvarare som finns närmast investeraren ansvarar för innehållet av de uppgifter som den lämnat. 

Den registrerade förvararen ska även försäkra sig om att den förvarare som lämnar uppgifter via den registrerade förvararen är införd i förvararregistret vid betalningstidpunkten för dividenden. Om förvararen inte är införd i registret anses den registrerade förvararen ha tagit ansvaret för dessa uppgifter om utbetalning av dividender om den registrerade förvarare som finns närmast investeraren inte har visat att den har tagit ansvaret. 

6.3 Ansvarsfrihet

Enligt 10 c §:n 2 mom. i källskattelagen kan den registrerade förvararen befrias från ansvar:

1. genom att visa att ansvaret har förmedlats till en annan registrerad förvarare eller
2. genom att visa att den har uppfyllt sin aktsamhetsplikt och att den inte har vetat eller inte haft anledning att veta att dividendtagaren har lämnat felaktiga och/eller bristfälliga uppgifter.

För att befrias från ansvar ska den registrerade förvararen visa att felet inte beror på en försummelse från den registrerade förvararens sida.

Den registrerade förvararen är inte ansvarig för skatt som inte tagits ut, om den visat att de uppgifter om dividendutbetalning och uppbörd av källskatt som denna har fått från en annan registrerad förvarare har förmedlats med oförändrat innehåll till följande registrerade förvarare i depåförvaringskedjan eller till emittenten. Den registrerade förvararen befrias inte från skatteansvar genom att bli avförd ur förvararregistret, utan ansvarar för skatter även efter avförande ur registret för den tid då förvararen var registrerad.

Enligt regeringens proposition ska förvararen vid behov kunna tillställa Skatteförvaltningen en utredning om att förvararen förmedlat uppgifter som den fått av en annan registrerad förvarare vidare med samma innehåll. Därefter fortsätter Skatteförvaltningen utredningen av den förvarare som ansvarar för felet längre bak i kedjan. Utöver en utredning om förmedling av uppgifter kan den registrerade förvararen även kullkasta ansvarsantagandet genom att förete en annan utredning som bevisar att det att källskatt inte har tagits ut inte berott på en försummelse från förvararens sida. I en situation där den registrerade förvarare som är närmast investeraren inte själv har meddelat Skatteförvaltningen genom årsdeklarationen att den åtar sig ansvaret kan utdelaren eller en annan förvarare påvisa att ansvaret överförts vid tidpunkten för dividendutdelningen genom en anmälan som denna fått av den registrerade förvarare som är närmast investeraren (RP 282/2018 rd, s. 41).  

En registrerad förvarare behöver inte förmedla till Skatteverket uppgifter som en annan registrerad förvarare förmedlat till den, om inte skatteförvaltningen separat ber om dem. Den registrerade förvararen kan i praktiken behöva visa för Skatteförvaltningen att ansvaret övergått till en annan registrerad förvarare om uppgifterna i de registrerade förvararnas årsanmälningar strider mot varandra. I dessa fall kan den registrerade förvararen visa med en anmälan som den andra registrerade förvararen gett den vid betalningstidpunkten eller senare att den andra registrerade förvararen har tagit ansvaret för de aktuella dividenderna och källskatterna. Därmed befrias den själv från ansvaret.  I skattelagstiftningen finns inte formkrav på den anmälan som ges mellan registrerade förvarare. Det räcker att förvararen kan visa att en annan registrerad förvarare har tagit ansvar för uppgifterna gällande dividendbetalningen.

Den registrerade förvararen anses ha uppfyllt kraven på aktsamhet om den kan visa att den följt förfarandet enligt Skatteförvaltningens beslut om innehåll, giltighet och förfarande gällande självdeklarationer.

I situationer där källskatt enligt 30 procent har tagits ut av dividenden och uppgifterna om dividendtagaren har anmälts med årsanmälan eller källskatt har tagits ut enligt 35 procent uppstår det i praktiken inget skatteansvar för den registrerade förvararen.   

6.4 Skatteansvar och förfarande i situationer där dividendtagaren har lämnat felaktiga uppgifter

Skatteansvaret ligger hos dividendtagaren om källskatt inte har tagits ut av annat skäl än försummelse av den som är skyldig att ta ut skatt (16 § i källskattelagen). Skatteansvaret överförs alltså från den registrerade förvararen till dividendtagaren om den registrerade förvararen visar att den har agerat aktsamt och felet orsakas enbart av dividendtagarens försummelse. Den registrerade förvararen ska för sin del främja utredningen av ärendet så att Skatteförvaltningen kan vidta åtgärder som förutsätts av lagen. Den registrerade förvararen ska lämna till Skatteförvaltningen uppgifter och handlingar som den eller en tjänsteleverantör har i sin besittning och som hänför sig till utbetalning av dividender, dividendtagaren eller ärendet i övrigt, med vilka den kan visa att den agerat aktsamt och att felet beror endast på dividendtagaren.

I en situation där den registrerade förvararen eller dividendtagaren själv upptäcker att dividendtagaren har lämnat felaktiga uppgifter till förvararen kan den registrerade förvararen korrigera felet för dividendtagaren. Om den registrerade förvararen inte kan korrigera felet för dividendtagaren, ska den registrerade förvararen utan dröjsmål anmäla felet och den dividendtagare som begått felet till Skatteförvaltningen.

I situationer där den registrerade förvararen upptäcker att dividendtagaren uppsåtligen lämnat felaktiga uppgifter om sig själv eller i övrigt agerat på ett bedrägligt sätt, ska den registrerade förvararen utan ogrundat dröjsmål meddela Skatteförvaltningen om detta och vidta övriga adekvata åtgärder.  

6.5 Betalarens sekundära skatteansvar

Enligt 10 c § 4 mom. i källskattelagen ska källskatt som inte tagits ut i en situation där skatt tagits ut till ett för lågt belopp påföras betalaren av dividend och den för skatten ansvarige registrerade förvararen med iakttagande av vad som i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ föreskrivs om påförande av skatt när det gäller skattskyldiga.

Den registrerade förvararen som har tagit ansvaret för dividenderna har alltid det primära ansvaret för skatt som inte tagits ut. Betalaren har emellertid alltid det sekundära skatteansvaret för dividenderna. Detta betyder i praktiken att om den registrerade förvararen inte betalar den skatt som påförts, påförs skatten i syfte att trygga en skattefordran även betalaren som en separat skyldighet. Betalaren hörs innan skatten eventuellt påförs.

Trots att skatt har påförts betalaren kommer skatt fortfarande att drivas in från den registrerade förvararen. När den registrerade förvararen har betalat den skatt som påförts, kommer skatter som betalaren av dividenden eventuellt har betalat återbetalas till betalaren på myndighetsinitiativ. Samma förfarande tillämpas i sådana fall där grunderna för påförande av skatt blir ogiltiga t.ex. av den anledningen att en utredning som inkommit i efterskott visat att skatt inte har innehållits till ett för litet belopp.

7 Icke-registrerad förvarare och annan tjänsteleverantör

I källskattelagen stadgas endast om en registrerad förvarares skyldigheter och rättigheter. I Finland kan skattskyldiga använda sig av tjänsteleverantörer för att uppfylla de skyldigheter som fastställts för skattskyldiga i skattelagstiftningen. Den registrerade förvararen får därmed använda sig av andra tjänsteleverantörer för att uppfylla de skyldigheter som fastställts för förvararen.

Enligt 10 b § 3 mom. i källskattelagen kan skatteavtalsförmåner beviljas även om den förvarare som är närmast dividendtagaren inte finns antecknad i förvararregistret, om en registrerad förvarare har åtagit sig att förmedla uppgifterna om dividendtagaren och kontrollerat att bestämmelserna om dividender i ett internationellt avtal kan tillämpas på dividendtagaren. Den icke-registrerade förvararen kan i stället för den registrerade förvararen utreda och identifiera kunden samt försäkra sig om att skatteavtalsförmåner kan beviljas till kunden. Om den registrerade förvararen då förmedlar uppgifter om betalning av dividender som en icke-registrerad förvarare har lämnat, anses den registrerade förvararen ha förbundit sig till att ansvara för riktigheten av dessa uppgifter. 

Då den registrerade förvararen förmedlar uppgifter om dividendtagare som en icke-registrerad förvarare lämnat, förbinder sig den registrerade förvararen till att ansvara för dessa uppgifter och att lämna en årsanmälan om dem. Den registrerade förvararen ska i dessa fall försäkra sig om att den har de uppgifter som krävs, att beloppet av den skatt som tas ut är korrekt och att den får alla uppgifter som Skatteförvaltningen behöver för att kontrollera beskattningens riktighet. Den registrerade förvararen behöver inte själv ha dessa uppgifter, men den bör försäkra sig om att de är tillgängliga för den och för Skatteförvaltningen vid behov.

Icke-registrerade förvarare har inte skyldigheter eller skatteansvar enligt den finska källskattelagen, utan deras skyldigheter och ansvar baseras på avtal som de slutit med den registrerade förvararen eller dividendbetalaren. Det finns inga bestämmelser i skattelagstiftningen om hurdana avtal den registrerade förvararen ska ingå med den icke-registrerade förvararen för att uppfylla sina skyldigheter enligt skattelagstiftningen. Den registrerade förvararen kan själv bestämma hur den kommer att försäkra sig om att skyldigheterna uppfylls i situationer där till exempel  dividendtagaren identifieras av den icke-registrerade förvararen i stället för den registrerade förvararen. Den registrerade förvararen kan utnyttja avtal i TRACE IP till dessa delar.

I förvaringskedjan kan det finnas icke-registrerade förvarare i rollen av en tjänsteleverantör i vilket led av kedjan som helst, till exempel  mellan två registrerade förvarare,  mellan den registrerade förvararen och dividendtagaren eller mellan betalaren och den registrerade förvararen. Den registrerade förvararen ska försäkra sig om att dividendtagare har utretts och identifierats adekvat, att dividendtagarnas självdeklarationer har samlats in på rätt sätt och att den icke-registrerade förvararen har noggrant utrett dividendtagarnas rätt till skatteavtalsförmåner. Därför rekommenderas det att den registrerade förvararen har ingått i adekvata avtal med tjänsteleverantörer.

I en situation där skatt har tagits ut till ett för lågt belopp på grund av orsaker som beror på den icke-registrerade förvararen ansvarar den registrerade förvararen för skatten som om det vore frågan om dess egna kunder, ifall den registrerade förvararen har tagit ansvaret för dessa dividender. Väsentliga försummelser av den icke-registrerade förvararen kan leda till avförande ur registret om den registrerade förvararen på grund av försummelserna inte kan uppfylla sina egna skyldigheter. Om den registrerade förvararen kan visa att det enbart har varit fråga om ett fel som den icke-registrerade förvararen begått och att den registrerade förvararen har vidtagit adekvata åtgärder så fort som den har upptäckt felet, behöver den registrerade förvararen inte avföras ur registret.

8 Påföljder för försummelser

8.1 Utredning och hörande

Om en registrerad förvarare försummar de skyldigheter som beskrivits i denna anvisning, kan den påföras sanktioner för dessa försummelser. Innan sanktionerna påförs ska den registrerade förvararen höras och ges ett tillfälle att ge en utredning.

Bestämmelser om utredningsplikt finns i EgenBeskL 8 §. Enligt 1 mom. ska Skatteförvaltningen och den skattskyldige såvitt möjligt delta i utredandet av ärendet när den skattskyldige har uppfyllt sin deklarationsskyldighet. I huvudsak ska den part som har bättre förutsättningar för att lämna utredning i ett ärende göra det. Med skattskyldig avses här den registrerade förvararen, och i regel har den registrerade förvararen utredningsskyldigheten.

Bestämmelser om hörande av den skattskyldige finns i EgenBeskL 7 §. Innan skatt påförs till den skattskyldiges nackdel ska Skatteförvaltningen ge den skattskyldige ett tillfälle att lämna en utredning, om skatten påförs på ett sätt som avviker väsentligt från de uppgifter som den skattskyldige lämnat. Om Skatteförvaltningen rättar ett beslut till den skattskyldiges nackdel, ska den skattskyldige alltid ges tillfälle att lämna en utredning i ärendet. Den skattskyldige hörs i regel alltid innan skatteförhöjning och försummelseavgift påförs.

8.2 Skattepåföljder

8.2.1 Påförande av skatt

Enligt 10 c § 4 mom. i källskattelagen ska källskatt som inte tagits ut i en situation där skatt tagits ut till ett för lågt belopp av den registrerade förvararen påföras utdelaren av dividend och den för skatten ansvarige registrerade förvararen med iakttagande av vad som i EgenBeskL föreskrivs om påförande av skatt när det gäller skattskyldiga. På registrerade förvarare tillämpas också vad som i EgenBeskL föreskrivs om påföljdsavgifter samt om betalning av skatter som påförs av Skatteförvaltningen och om ändringssökande. 

Källskatt som inte debiterats påförs med stöd av EgenBeskL 40 §, om skatt har anmälts till ett för lågt belopp eller av en annan orsak tagits ut till ett för lågt belopp. Enligt bestämmelsen kan även ett beslut som redan fattats rättas till nackdel för den skattskyldige.

Skatteförvaltningen kan med stöd av EgenBeskL 41 § 1 mom. korrigera ett beslut till den skattskyldiges fördel i situationer där Skatteförvaltningen har upptäckt att skatt har felaktigt påförts till ett för högt belopp.

Skatt ska påföras eller beslut korrigeras inom tre år räknat från ingången av det skatteår som följer efter året för dividendutdelningen (EgenBeskL 4 § och 44 §). Enligt EgenBeskL 45 § kan Skatteförvaltningen låta tidsfristen för påförande eller rättelse av skatt till den skattskyldiges nackdel omfatta ytterligare ett år, om:

1. en kontrollåtgärd har inletts exceptionellt sent på grund av uppgifter som lämnats av en annan myndighet eller fåtts någon annanstans ifrån eller om åtgärden kräver myndighetssamarbete;
2. den skattskyldige har lämnat en anmälan eller en annan utredning som gäller saken exceptionellt sent eller den skattskyldige som är föremål för kontrollåtgärden avsevärt försvårar utförandet av kontrollåtgärden.

Till den del som påförandet eller rättelsen av skatten baserar sig på sådana uppgifter som inverkar på den skattskyldiges beskattning och som har erhållits vid annat internationellt utbyte av information än automatiskt utbyte av information, kan skatt påföras eller ett beslut rättas inom sex år från det skatteår som följer efter utbetalningen av dividend med stöd av EgenBeskL 46 §.

På den registrerade förvararen tillämpas de allmänna bestämmelserna om förfarandet vid påförande av skatt. Enligt EgenBeskL 48 § 1 mom. kan den skattskyldige påföras skatteförhöjning när skatt påförs eller rättelse görs till den skattskyldiges nackdel. Dessutom beräknas en dröjsmålsränta på skatten enligt lagen om skatteuppbörd (11/2018) och lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995).

I samband med påförande av skatt påförs även dröjsmålsränta enligt 5 a § i lagen om skattetillägg och förseningsränta. Dröjsmålsräntan utgörs av den referensränta som avses i 12 § i räntelagen för halvåret innan varje kalenderår med tillägg av sju procentenheter. Skatt, skatteförhöjning, försummelseavgift och förseningsavgift ska betalas senast på den allmänna förfallodag som nämns i beslutet (EgenBeskL 34 §).

8.2.2 Skatteförhöjning

Skatteförvaltningen påför den skattskyldige en skatteförhöjning enligt EgenBeskL 37 § 1 mom. om:

1. en skattedeklaration eller en annan anmälan eller en annan föreskriven uppgift eller utredning är bristfällig eller felaktig eller överhuvudtaget inte har lämnats in eller
2. förskottsinnehållning inte har verkställts eller källskatt inte har tagits ut inom förskriven tid.

Med bristfällighet avses situationer där en uppgift som påverkar beskattningen saknas från den skattskyldiges skattedeklaration för skatt på eget initiativ eller annan deklaration eller att skatt till vissa delar inte har deklarerats alls.

I praktiken kan skatteförhöjning enligt punkt två påföras den registrerade förvararen i situationer där den källskatt som inte har tagits ut p.g.a. den registrerade förvararens försummelser påförs den registrerade förvararen genom Skatteförvaltningens beslut.

Bestämmelser om beloppet på skatteförhöjningen finns i EgenBeskL 38 §. Enligt 1 mom. är skatteförhöjningen generellt tio procent av den skatt som påförts till den skattskyldiges nackdel. Skatteförhöjningen beräknas enligt huvudregeln i 1 mom., om det inte är fråga om en specialsituation som föreskrivs om i 2 mom.

Enligt 2 mom. är skatteförhöjningen dock minst 15 procent och högst 50 procent av den skatt som påförts till den skattskyldiges nackdel, om:

1. den försummelse som avses i 37 § är återkommande; eller
2. den skattskyldiges agerande tyder på uppenbar likgiltighet för de förpliktelser som gäller beskattningen.

Skatteförvaltningen prövar skatteförhöjningens storlek från fall till fall. Om det är fråga om ett ärende som lämnar rum för tolkning eller är oklart på det sätt som avses i 6 § eller om skatteförhöjning enligt 1 mom. skulle vara orimlig av någon annan särskild orsak, är skatteförhöjningen enligt 4 mom. tre procent av den skatt som påförts till den skattskyldiges nackdel.

Dessutom beräknas en dröjsmålsränta på skatten enligt lagen om skatteuppbörd och lagen om skattetillägg och förseningsränta. 

Enligt EgenBeskL 37 § 2 mom. behöver skatteförhöjning inte påföras om försummelsen är ringa eller om det finns en giltig orsak till försummelsen. Huruvida försummelsen betraktas som ringa beror på dess värde i euro.

8.3 Försummelseavgift för försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter

För försummelse av skyldigheten att lämna in en årsanmälan kan en försummelseavgift enligt BFL 22 a § påföras. Detta gäller försummelser av den registrerade förvararens allmänna (BFL 15 e §) och särskilda skyldighet att lämna uppgifter (BFL 23 b §).

I praktiken påförs den registrerade förvararen en försummelseavgift i situationer där årsanmälan lämnas in för sent, inte lämnas alls eller där anmälan innehåller brister eller ringa fel och felen korrigeras inte trots uppmaning. Med ringa fel avses t.ex. skrivfel, uppgift om fel land eller fel i mottagarens uppgifter. 

Beloppet av försummelseavgiften beror på försummelsens allvarlighetsgrad. Försummelseavgiften påförs i hela hundra euro så den minsta försummelseavgiften är 100 euro. Försummelseavgiften påförs på myndighetsinitiativ och den registrerade förvararen hörs alltid innan försummelseavgiften påförs.

Den uppgiftsskyldige kan åläggas att i försummelseavgift betala högst 2 000 euro, om

1. det finns en smärre bristfällighet eller ett smärre fel i en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas eller i ett förfarande som iakttas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt detta kapitel, och den uppgiftsskyldige inte har följt en bevisligen skickad uppmaning att avhjälpa bristfälligheten eller felet;
2. den uppgiftsskyldige utan giltig orsak har lämnat en deklaration, uppgift eller handling för sent; eller
3. den uppgiftsskyldige har lämnat uppgifterna på annat sätt än vad som föreskrivs i lag eller bestäms av Skatteförvaltningen.

Om den uppgiftsskyldige har lämnat en årsanmälan, en annan uppgift eller en handling med väsentliga brister eller fel eller om den uppgiftsskyldige lämnat in dem eller fullgjort det först efter en bevisligen sänd uppmaning, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 5 000 euro.

Om den uppgiftsskyldige uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig årsanmälan, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon anmälan alls, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 15 000 euro.

Vid fastställandet av försummelseavgiften beaktas hur mycket uppgifter som ska lämnas. Skatteförvaltningen publicerar årligen en anvisning om försummelseavgift för utomstående.

På en obetald försummelseavgift som påförts och förfallit till betalning påförs även dröjsmålsränta enligt 5 a § i lagen om skattetillägg och förseningsränta. Dröjsmålsräntan beräknas från den dag som följer efter den förfallodag som fastställts på beslutet till den dag då försummelseavgiften betalas.

9 Ändringssökande

9.1 Ändringssökande

Den registrerade förvararen kan söka ändring i ett överklagbart beslut som Skatteförvaltningen meddelat. I praktiken kan den registrerade förvararen söka ändring i Skatteförvaltningens beslut om

• införande i eller avförande ur registret (10 d § i källskattelagen)
• uppgiftsskyldigheten (BFL 15 e, 19 och 23 b §)
• försummelseavgiften (BFL 22 a §)
• påförande av skatt (EgenBeskL 40 §) samt
• skatteförhöjning (EgenBeskL 37 §).

Den registrerade förvararen och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring på beslut om införande i eller avförande ur det förvararregister som avses i 10 d § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (BFL 65 a § 6 mom. 3 punkten).

Den registrerade förvararen kan med stöd av BFL 65 a § 7 mom. söka ändring i Skatteförvaltningens beslut om skyldighet att lämna uppgifter enligt BFL 15 e, 19 och 23 b § eller den försummelseavgift som påförts p.g.a. försummelse av denna skyldighet. Även Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i Skatteförvaltningens beslut om försummelseavgift enligt 22 a §.

Enligt EgenBeskL 59 § får den registrerade förvararen i egenskap av den som är ansvarig för skatten söka ändring i ett beslut om påförande av skatt som fattats med stöd av EgenBeskL 40 §. På skattetagares vägnar innehas rätten att söka ändring av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

Ändring kan sökas genom skriftligt rättelseyrkande hos skatterättelsenämnden. Skatteförvaltningen kan emellertid avgöra ärendet till de delar som det framförda yrkandet godkänns om ändring har sökts av någon annan än Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Begäran om ändring kan lämnas t.ex. i tjänsten MinSkatt. Begäran om ändring är en fritt formulerad skriftlig utredning.

Förvararen ska trots ändringssökandet iaktta Skatteförvaltningens beslut fram till att förvararen har mottagit ett beslut om sin begäran om ändring. Skatt, skatteförhöjning och försummelseavgift ska betalas trots ändringssökandet. Ändringssökanden kan emellertid i samband med sin rättelseyrkan också yrka på förbud mot eller avbrytande av verkställigheten av skatten. Den besvärsmyndighet, till exempel Skatterättelsenämnden, som handlägger ett rättelseyrkande som gäller beskattning ska utan dröjsmål förbjuda utsökning av fordran om inte rättelseyrkandet är uppenbart obefogat (12 § i lagen om verkställighet av skatter och avgifter 706/2007).

En begäran om omprövning av beskattningen ska framföras inom tre år räknat från början av det år som följer efter det år då  dividenden betalades. En begäran om omprövning kan emellertid alltid lämnas inom 60 dagar räknat från det datum då den som söker ändring har fått del av Skatteförvaltningens beslut. Begäran om omprövning ska skickas till Skatteförvaltningen inom den utsatta tiden. Ändring får inte sökas om ärendet har avgjorts genom beslut på besvär. Rättelseyrkandet ska behandlas hos Skatteförvaltningen eller Skatterättelsenämnden utan ogrundat dröjsmål.

9.2 Ändringssökande i rättsinstanser

Den registrerade förvararen och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt kan söka ändring i ett beslut som Skatteförvaltningen meddelat p.g.a. begäran om omprövning genom att överklaga hos förvaltningsdomstolen. Besväret ska riktas till den förvaltningsdomstol till vars domkrets den registrerade förvararens hemkommun hörde då beslutet fattades. Om den registrerade förvararen inte har en hemkommun i Finland eller annars ingen förvaltningsdomstol är behörig att behandla besvärsärendet, ska ändring sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol (BFL 66 § och EgenBeskL 64 §).

Besvär ska anföras inom 60 dagar räknat från datumet för delgivningen av beslutet i begäran om omprövning.

I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Enligt BFL 71 § ska besvär anföras inom 60 dagar från delfående av förvaltningsdomstolens beslut. Besvär till förvaltningsdomstolen eller till högsta förvaltningsdomstolen kan vara avgiftsbelagd.

Den skattskyldige och en annan person som är ansvarig för skatten är trots ändringssökande skyldiga att betala den skatt som påförts, dess dröjsmålspåföljd och andra påföljder.

 

Ledande specialsakkunnig Kalle Hirvonen

Överinspektör Mari Säteri