Kompletterande beskattningsbeslut
Nyckelord:
- Har getts
- 9.4.2020
- Diarienummer
- VH/2398/00.01.00/2020
- Giltighet
- 9.4.2020 - 16.2.2021
- Bemyndigande
- Lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Denna anvisning handlar om behandlingen av begäran om omprövning som en skattskyldig framställt i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut.
Förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut tillämpas i inkomst- och tonnagebeskattningen fr.o.m. skatteåret 2018. Anvisningen tillämpas i fastighetsbeskattningen från och med skatteåret 2020.
Frågor om ändring av beskattningen och ändringssökande behandlas även i följande av Skatteförvaltningens anvisningar:
- Sökande av ändring i Skatteförvaltningens beslut
- Ändring av beskattningen på myndighetsinitiativ
- Avbrytande av verkställighet
- Förvaltningslagen och skattelagstiftningen
- Anvisning om skattebesvärsförfarandet
1 Inledning
I förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut styrs en begäran om omprövning som en skattskyldig framställt till behandling i särskilt förfarande i stället för förfarandet för begäran om omprövning. Förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut utgör inte något egentligt förfarande för ändringssökande, utan ett förfarande som kompletterar den ordinarie beskattningen där Skatteförvaltningen verkställer beskattningen för den del den gäller nya uppgifter.
I denna anvisning beskrivs ett kompletterande beskattningsbeslut samt när en begäran om omprövning som framställts av en skattskyldig behandlas i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut och när i för begäran om omprövning. I anvisningen beskrivs även vilka specialsituationer som förknippas med tillämpningen av förfarandet, vilka bestämmelser som tillämpas på förfarandet och hur man ansöker om ändring i ett kompletterande beskattningsbeslut.
Anvisningen behandlas inte förfarandet för begäran om omprövning i övrigt, eftersom det behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Sökande av ändring i Skatteförvaltningens beslut.
2 Förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut
2.1 Allmänt
Bestämmelser om förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut i inkomstbeskattningen finns i 51 a § i lagen om beskattningsförfarande (BFL 1558/1995). Utöver inkomstbeskattningen tillämpas bestämmelsen i fastighetsbeskattningen och tonnagebeskattningen på basis av hänvisningsbestämmelserna i fastighetsskattelagen och tonnageskattelagen.
När en skattskyldig framställer en begäran om omprövning efter det att beskattningen slutförts och framställer för första gången en ny uppgift i sin begäran, avgör Skatteförvaltningen ärendet i regel alltid som första instans och ger ett kompletterande beskattningsbeslut. Om Skatteförvaltningen ger ett kompletterande beskattningsbeslut i ärendet, behöver något separat beslut om att begäran om omprövning lämnas utan prövning inte fattas. Om den uppgift som framställts i begäran om omprövning inte är en ny uppgift behandlas begäran i förfarandet för begäran om omprövning.
De olika förfaranden som nämnts ovan har ingen betydelse för hur den skattskyldige söker ändring i sin beskattning. När en skattskyldig begär ändring i sin beskattning ska hen alltid framställa en begäran om omprövning. Skatteförvaltningen utreder naturen av den uppgift som framställts i begäran om omprövning och styr på basis av detta uppgiften till behandling i det korrekta förfarandet, antingen förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut eller förfarandet för begäran om omprövning.
Framställandet av en begäran om omprövning påverkar inte den skattskyldiges skyldighet att betala rest- eller fastighetsskatt som påförts i den ordinarie beskattningen eller rätten att erhålla en skatteåterbäring som fastställts i den ordinarie inkomstbeskattningen. Den skattskyldige kan emellertid ansöka om förbud mot eller avbrytande av verkställighet av sin restskatt hos Skatteförvaltningen (BFL 51 a § 3 mom.). Förbud mot och avbrytande av verkställighet har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Avbrytande av verkställighet.
Skatteförvaltningen fattar kompletterande beskattningsbeslut främst på basis av begäran om omprövning av inkomstbeskattningen som personkunder framställt, eftersom personkunder ofta framställer sådana krav på avdrag och övriga krav som de inte har framställt på sin skattedeklaration eller annars i samband med den ordinarie beskattningen. Eftersom de uppgifter som bokföringsskyldiga ska anmäla på sin skattedeklaration härleds från bokföringen och bokslutet, har bokföringsskyldiga i regel inte sådana nya uppgifter som inte har angetts tidigare eller krav som hänför sig till sådana uppgifter som skulle behandlas i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut.
I fastighetsbeskattningen behandlas i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut endast de begäranden om omprövning där den skattskyldiga anmäler som en ny uppgift en hel fastighet, markgrund, byggnad eller byggnadsdel som saknats från fastighetsbeskattningsbeslutet.
2.2 Ny uppgift
Förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut tillämpas om den skattskyldige efter det att beskattningen slutförts anmäler på sin begäran om omprövning en ny uppgift som påverkar beskattningen dvs. en uppgift som hen tidigare inte har anmält eller som beskattningsbeslutet i övrigt inte har grundat sig på. I inkomstbeskattningen är uppgifter som påverkar beskattningen t.ex. uppgifter om inkomster, avdrag, tillgångar och skulder. I fastighetsbeskattningen är uppgifter som påverkar beskattningen typiskt uppgifter om fastigheter och byggnader.
Uppgifter betraktas som nya om den skattskyldige inte tidigare har angett den i sin skattedeklaration för skatteåret och uppgiften inte har ingått i bokslutsdokument som fogats till skattedeklarationen eller i andra dokument som behandlats i den ordinarie beskattningen. I fastighetsbeskattningen betraktas som en ny uppgift en uppgift om en sådan fastighet, markgrund, byggnad eller tillbyggnad som inte har utgjort grund för den ordinarie fastighetsbeskattningen.
Som uppgift som den skattskyldige anmält tidigare betraktas t.ex. en uppgift som ifyllts färdigt på den skattskyldiges förhandsifyllda skattedeklaration eller utredning om fastighetsuppgifter som fastighetsbeskattningen grundar sig på. Den skattskyldige anses ha anmält uppgifterna enligt de uppgifter som finns på den ifyllda skattedeklarationen eller utredningen om den skattskyldige inte anmäler några ändringar till dessa uppgifter.
Exempel 1: På den förhandsifyllda skattedeklarationen för en skattskyldig har man inte antecknat några andra kostnader för inkomstens förvärvande än det schablonmässiga avdraget för inkomstens förvärvande. På den förhandsifyllda skattedeklarationen finns det inte heller information om antalet barn. Den skattskyldige har inte korrigerat uppgifterna på den förhandsifyllda skattedeklarationen. Den ordinarie beskattningen har verkställts enligt de förhandsifyllda uppgifterna. Den skattskyldige gör en begäran om omprövning och kräver att 1 000 euro dras av från de egna inkomsterna som kostnader för att förvärva inkomst och anmäler därtill information om antalet barn. Det är fråga om ett nytt avdragskrav och nya uppgifter som påverkar beskattningen. Skatteförvaltningen fattar ett kompletterande beskattningsbeslut i ärendet. Skatteförvaltningen kan avgöra ärendet i överensstämmelse med de uppgifter som den skattskyldige meddelat eller med avvikelse från dem (RP 97/2017 s. 164).
Exempel 2: En skattskyldig har genom sin skattedeklaration yrkat på hushållsavdrag för kostnader för städning som utförts av företag X i januari-oktober, men den skattskyldige har glömt att yrka på avdrag för kostnader för städning som hen betalat till samma företag i november-december samt för kostnader för reparationer som utförts av företag Y. Den skattskyldige yrkar i sin begäran om omprövning på beviljande av hushållsavdrag också för städkostnaderna för november-december och för reparationskostnaderna. Det är fråga om ett nytt yrkande på avdrag, som behandlas i ett förfarande för kompletterande beskattningsbeslut.
Exempel 3: Den skattskyldige har sökt ändring i skattekortets förskottsinnehållningsprocent genom att kräva att kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen dras av i förskottsuppbörden. Skatteförvaltningen har avslagit den skattskyldiges krav. Därmed har resekostnaderna inte heller överförts från förskottsuppbörden till den skattskyldiges förhandsifyllda skattedeklaration. Med sin begäran om omprövning kräver den skattskyldige avdrag för resekostnaderna först efter det att beskattningen slutförts. Eftersom kraven innan har framförts endast i förskottsuppbörden och inte i den ordinarie beskattningen, är det fråga om en ny uppgift. Skatteförvaltningen fattar ett kompletterande beskattningsbeslut i ärendet.
Exempel 4: Ett aktiebolag har med en årsanmälan angett att en löntagare erhållit 1.1–30.6. sammanlagt 25 000 euro i lön. Löneinkomsten har beskattats enligt årsanmälan. Efter beskattningens slutförande framställer löntagaren en begäran om omprövning där hen anger att hen utöver den löneinkomst som redan beskattats även erhållit 27000 i lön av samma aktiebolag 1.7–31.12. Det är fråga om en ny uppgift. Skatteförvaltningen fattar ett kompletterande beskattningsbeslut i ärendet.
Exempel 5: En skattskyldig äger en fastighet med en fritidsbostad och bastu. Den skattskyldige har under föregående sommaren byggt en ny lagerbyggnad på fastigheten. Uppgifterna om lagerbyggnaden finns inte i den skattskyldiges fastighetsbeskattningsbeslut. Den skattskyldige har inte heller själv anmält uppgifterna om den nya byggnaden till fastighetsbeskattningen. Den skattskyldige märker först efter det att fastighetsbeskattningen slutförts att uppgifterna om lagerbyggnaden saknas och lämnar in en begäran om omprövning. Det är fråga om en ny uppgift och begäran om omprövning behandlas i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut.
2.3 Uppgift som behandlats tidigare
Om en skattskyldig efter det att beskattningen slutförts framställer i sin begäran om omprövning ett sådant krav på nytt som vid verkställandet av beskattningen har helt eller delvis avslagits, betraktas kravet inte som en ny uppgift. En dylik begäran om omprövning behandlas i förfarandet för begäran om omprövning.
Om ett krav som den skattskyldige framfört har vid verkställandet av beskattningen felaktigt lämnats obehandlat, betraktas ett krav som framförts på nytt efter det att beskattningen slutförts inte som en ny uppgift. Begäran om omprövning som den skattskyldige framställt behandlas i dessa fall i förfarandet för begäran om omprövning.
Exempel 6: En skattskyldig har anmält avdraget för arbetsbostad med en separat bilaga i stället för den blankett som är avsedd för detta. P.g.a. ett fel som inträffat i den optiska läsningen har avdraget inte beaktats i beskattningsbeslutet. Om den skattskyldige anmäler avdraget för arbetsbostad med en begäran om omprövning efter det att beskattningen slutförts, är det inte fråga om en ny uppgift. Kravet behandlas i förfarandet för begäran om omprövning.
Att framföra ett krav som man ändrat betraktas inte heller som en ny uppgift som påverkar beskattningen. Som ett krav som ändrats betraktas ett krav som baseras på en uppgift som den skattskyldige eller en utomstående uppgiftslämnare anmält för den ordinarie beskattningen, men som till sitt innehåll avviker från en uppgift som anmälts tidigare.
Exempel 7: På den skattskyldiges förhandsifyllda skattedeklaration har det antecknats en uppgift om räntorna för bostadslånet som erhållit av en utomstående uppgiftslämnare. Den skattskyldige har inte korrigerat den förhandsifyllda uppgiften. Räntorna har dragits av i beskattningen som räntor för bostadslånet. Efter det att beskattningen slutförts kräver den skattskyldige att räntorna ska dras av som räntor på skuld som hänför sig till första bostad. Eftersom det är fråga om ett ändrat yrkande som bygger på en uppgift som redan har deklarerats i en skattedeklaration, fattas det inget kompletterande beskattningsbeslut med anledning av yrkandet, utan yrkandet behandlas i ett förfarande för begäran om omprövning (RP7/2017 s. 165).
Exempel 8: Ett samfund som bedriver näringsverksamhet deklarerar i sin skattedeklaration överlåtelsepriset för aktier som skattepliktig inkomst. Efter att beskattningen har slutförts yrkar samfundet på att överlåtelsepriset är skattefri inkomst. Bolaget motiverar sitt yrkande med att det är fråga om aktier som har ingått i anläggningstillgångar och som ägts i över ett år. Det är fråga om ett ändrat yrkande som behandlas i ett förfarande för begäran om omprövning (RP 97/2017 s. 166).
Exempel 9: En skattskyldig har låtit bygga ett småhus. Hen anmäler uppgifterna om byggnaden med sin fastighetsskattedeklaration. Efter fastighetsbeskattningens slutförande märker den skattskyldige att hen som byggnadens användningsändamål felaktigt har angett annan användning trots att byggnaden är i stadigvarande bostadsbruk. Den skattskyldige framställer en begäran om omprövning. Det är fråga om ett ändrat yrkande som behandlas i ett förfarande för begäran om omprövning.
Som nya uppgifter betraktas inte heller nya motiveringar, kvitton och andra ytterligare utredningar som lagts fram i begäran om omprövning och som hänger samman med tidigare meddelade uppgifter och yrkanden.
Exempel 10: En skattskyldig har i sin skattedeklaration krävt avdrag på kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beräknat enligt användningen av egen bil. Hen har motiverat sitt krav med besparing av restiden. Avdrag för resekostnader har beviljats i beskattningen enligt kostnaderna för kollektivtrafikmedel. I sin begäran om omprövning förnyar den skattskyldiga sitt krav på avdrag och motiverar det med att tidtabellerna för kollektivtrafiken inte passar in med arbetstiderna. Kravet behandlas i förfarandet för begäran om omprövning.
Exempel 11: En skattskyldig har i sin skattedeklaration yrkat på hushållsavdrag, men har trots Skatteförvaltningens uppmaning inte visat upp kvitton på kostnaderna. Hushållsavdrag har inte beviljats i den verkställda beskattningen. Den skattskyldige begär omprövning där hen förnyar sitt yrkande på avdrag och bifogar betalningskvitton. Yrkandet behandlas i förfarandet för begäran om omprövning (RP 97/2017 s. 165).
Med en uppgift på vilken beskattningsbeslutet i övrigt har baserats på avses t.ex. en uppgift om beskattningen av en sammanslutning som avser den skattskyldiges andel av sammanslutningens intäkter för skatteåret eller tillgångar eller en uppgift om inkomst eller avdrag från årsanmälan som erhållits från arbetsgivaren efter det att den förhandsifyllda skattedeklarationen skapats. I fastighetsbeskattningen avses med en motsvarande uppgift t.ex. uppgift om en ny byggnad som erhållits från Befolkningsregistercentralen eller kommunen efter det att fastighetsbeskattningsbeslutet och utredningen om fastighetsuppgifterna i anslutning till den skapats. Om den skattskyldige anmäler en uppgift som hänför sig till en sådan omständighet efter det att beskattningen slutförts, behandlas ärendet i regel i förfarandet för begäran om omprövning även om den skattskyldige inte själv hade tidigare anmält uppgiften för beskattningen. Om den uppgift som den skattskyldige anmält emellertid är en ny uppgift och uppgiften inte har utgjort grund för beskattningen behandlas ärendet i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut.
Exempel 12: En skattskyldig är den andra ansvariga bolagsmannen i ett kommanditbolag. Intäktsandelen från kommanditbolaget, 30 000 euro, har beskattats som den skattskyldiges förvärvsinkomst. Bolagsmannen har inte själv anmält inkomsten med sin skattedeklaration, utan inkomsten har överförts till hans beskattning från beskattningen av kommanditbolaget. Bolagsmannen lämnar in en begäran om omprövning och anmäler sin intäktsandel från kommanditbolaget som 20 000 euro, eftersom han inte har deltagit i kommanditbolagets verksamhet under hela skatteåret p.g.a. sin sjukskrivning. Det är inte fråga om en ny inkomstuppgift. Kravet behandlas i förfarandet för begäran om omprövning.
Exempel 13: En ekonomibyggnad som en skattskyldig har låtit bygga under det föregående året har inte ingått i det fastighetsbeskattningsbeslut som hen fått. Den skattskyldige anmäler inte själv den nya byggnaden till fastighetsbeskattningen. Skatteförvaltningen får kännedom om byggnaden från kommunen i samband med verkställandet av fastighetsbeskattningen och lägger till byggnaden i den skattskyldiges fastighetsuppgifter och utfärdar ett nytt beskattningsbeslut. Efter fastighetsbeskattningens slutförande kräver den skattskyldige korrigering av den felaktiga uppgiften om ekonomibyggnadens areal. Eftersom begäran om omprövning hänför sig till en uppgift som erhållits från en utomstående uppgiftslämnare och som ingått i det slutliga fastighetsbeskattningsbeslutet är det inte fråga om en ny uppgift. Kravet behandlas i förfarandet för begäran om omprövning.
Den första skattedeklaration som en skattskyldig lämnat in först efter att beskattningen har slutförts betraktas inte som en ny uppgift om den ordinarie beskattningen med stöd av 27 § i lagen om beskattningsförfarande har verkställts enligt uppskattning. Begäranden om omprövning som avser beskattning enligt uppskattning behandlas inte i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut, eftersom den skattskyldige söker ändring i ett avgörande i sakfrågan som Skatteförvaltningen fattat i den ordinarie beskattningen. Förfarandet för behandlingen av dessa begäranden om omprövning förblir till dessa delar oförändrat, dvs. att Skatteförvaltningen kan med stöd av 61 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande häva den skattskyldiges beskattning och verkställa beskattningen på nytt.
2.4 Ny uppgift och uppgift som behandlats tidigare i samma begäran om omprövning
Om en skattskyldig lämnar in en begäran om omprövning och kräver ändring i en uppgift som hen tidigare anmält på sin skattedeklaration och samtidigt anmäler någon ny uppgift som påverkar beskattningen, behandlas den uppgift som anmälts tidigare i förfarandet för begäran om omprövning och den nya uppgift som påverkar beskattningen i regel i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut. I dessa fall får den skattskyldige två separata beslut. Om ärendena emellertid hänför sig till samma helhet eller det är av ett annat motsvarande skäl motiverat att avgöra ärendena tillsammans, kan de undantagsvis behandlas och avgöras tillsammans i förfarandet för begäran om omprövning. Detta behandlas mer ingående nedan i kapitel 2.5.
Exempel 14: En skattskyldig har låtit bygga en tillbyggnad till sitt egnahemshus. Uppgifterna har inte kommit in till Skatteförvaltningen från Befolkningsregistercentralen och uppgifterna om tillbyggnaden finns därmed inte med i den skattskyldiges fastighetsbeskattningsbeslut. Den skattskyldige har inte heller själv anmält uppgifterna om den nya tillbyggnaden till fastighetsbeskattningen. Den skattskyldige upptäcker att uppgifterna saknas först efter det att fastighetsbeskattningen har slutförts och anmäler uppgifterna om tillbyggnaden med en begäran om omprövning. Med samma begäran om omprövning anmäler den skattskyldiga även ändringar i arealuppgifterna om en gammal lagerbyggnad.
Tillbyggnaden till egnahemshuset är en ny uppgift, men för lagerbyggnadens del avser begäran om omprövning en tidigare anmäld uppgift. Skatteförvaltningen utfärdar ett kompletterande beskattningsbeslut på basis av uppgifterna om tillbyggnaden till egnahemshuset. På basis av de ändrade uppgifterna om lagerbyggnadens areal utfärdas däremot ett beslut i förfarandet för begäran om omprövning. Skatteförvaltningen skickar två separata beslut till kunden.
Om man inte tydligt kan konstatera från det krav som framförts i begäran om ändring att det är fråga om en ny uppgift och Skatteförvaltningen inte kan enkelt kontrollera saken av den skattskyldiga kan begäran om ändring styras till behandling i förfarandet för begäran om ändring. T.ex. en bokföringsskyldig kan yrka på ändring i den verkställda beskattningen och lämna in en ny skattedeklaration och ett korrigerat bokslut i samband med sin begäran om omprövning. Det korrigerade bokslutet kan innehålla både nya uppgifter och uppgifter som anmälts tidigare men sedan korrigerats. Det är inte ändamålsenligt för Skatteförvaltningen att reda ut för varje uppgift som ändrats vilka av dem som är nya och vilka är korrigerade, varför en sådan begäran om omprövning behandlas i sin helhet i förfarandet för begäran om omprövning. I dessa fall är det emellertid inte fråga om ett exceptionellt förfarande som beskrivs nedan i kapitel 2.5, dvs. gemensam behandling av ärenden som hör till samma helhet.
Exempel 15: Ett aktiebolag har lämnat in en skattedeklaration om näringsverksamhet av en sammanslutning och den ordinarie beskattningen har verkställts enligt skattedeklarationen. Efter det att beskattningen slutförts upptäcker aktiebolaget att det har funnit flera fel i bokslutet. Vissa kostnader har helt saknats från bokslutet och andra kostnader har registrerats i bokföringen till ett felaktigt belopp. Aktiebolaget upprättar ett nytt bokslut och lämnar in en ny skattedeklaration och en begäran om omprövning på basis av det. Trots att en del av uppgifterna på den skattedeklaration som upprättats enligt sammanslutningens korrigerade bokslut är nya och skulle därmed behandlas i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut, behandlas sammanslutningens hela skattedeklaration emellertid i förfarandet för begäran om omprövning.
Om det i begäran om omprövning är fråga om en ny uppgift, men begäran om omprövning har ändå lämnats till skatterättelsenämndens för avgörande, kan skatterättelsenämnden på basis av sin självständiga avgöranderätt återförvisa ärendet till Skatteförvaltningen för att avgöras i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut.
2.5 Ny uppgift och uppgift som behandlats tidigare som tillhör samma helhet
En ny uppgift som framförts på begäran om omprövning kan undantagsvis avgöras i förfarandet för begäran om omprövning, om ärendet hör till samma helhet som en sådan begäran om omprövning som samtidigt är anhängig eller om det av någon annan motsvarande orsak är motiverat att avgöra ärenden gemensamt (BFL 51 a § 2 mom.). En begäran om omprövning som samtidigt är anhängig kan ha lämnats in av den skattskyldige själv eller en annan skattskyldig. Att avgöra ärenden gemensamt i förfarandet för begäran om omprövning är ändamålsenligt eftersom man på det sättet förhindrar eventuella motstridiga avgöranden från de olika processerna.
Bestämmelser om avgörande av ärenden gemensamt finns även i 26 a § i lagen om beskattningsförfarande. Enligt bestämmelsen ska ärendena beredas och avgöras gemensamt om ett beslut har en betydande inverkan på avgörandet i ett ärende som samtidigt är anhängigt. Antalet ärenden, arbetsarrangemangen och färdigställandet av beskattningen kan emellertid påverka den gemensamma behandlingen av ärenden. Den gemensamma behandlingen får inte medföra menligt dröjsmål till avgörandet.
Ärendena kan anses ingå i samma helhet t.ex. då en skattskyldig framställer en begäran om omprövning där hen kräver ändring i ett ärende som redan avgjorts i beskattningen och med samma begäran om omprövning anmäler för första gången en uppgift eller ett krav som ingår i samma helhet.
Exempel 16: En löntagare har anmält hyresintäkterna från en fritidsfastighet till den ordinarie beskattningen. På sin skattedeklaration har hen dragit av bl.a. en avskrivning på 20 % som hen gjort på lösöret. Den skattskyldige framställer en begäran om omprövning och kräver att avdragsprocenten för lösöret höjs till 25 %. Vidare kräver den skattskyldige på sin begäran om omprövning att elkostnader som hen glömt anmäla på sin skattedeklaration dras av som kostnader som hänför sig till hyresintäkterna. Kravet på avdrag är inte en ny uppgift, varför avdragskravet ska behandlas i förfarandet för begäran om omprövning. Den skattskyldige anmäler elkostnaderna nu för första gången, varför uppgiften borde behandlas i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut. Eftersom ärendena emellertid hänför sig till samma hyresintäkter från en fastighet kan de behandlas gemensamt i förfarandet för begäran om omprövning.
Den skattskyldige kan ansöka om ändring i sin beskattning för flera skatteår med en och samma begäran om omprövning. Om begäran om omprövning av inkomstbeskattningen avser skatteåret 2017 och tidigare, avgörs begäran om ändring alltid i förfarandet för begäran om omprövning, eftersom förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut tillämpas i inkomstbeskattningen först fr.o.m. skatteåret 2018. Om den skattskyldige framställer en begäran om omprövning av ett nytt ärende för skatteåren 2017 och 2018 och ärendena ingår i samma helhet eller gemensamt avgörande av ärendena av ett annat motsvarande skäl är motiverat, behandlas inte heller det nya ärendet för skatteåret 2018 i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut, utan båda åren behandlas gemensamt i förfarandet för begäran om omprövning.
Exempel 17: Den skattskyldige har framställt en begäran om omprövning om skatteåren 2016‒2018. Hen har krävt att ett avdrag för arbetsrum som hen inte anmält på sina skattedeklarationer görs för alla skatteår. Det är fråga om nya krav på avdrag. Kraven för skatteåren 2016‒2017 kan inte behandlas i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut. Därför behandlas inte heller kravet för skatteåret 2018 på samma ärende i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut, utan det behandlas gemensamt med kraven för de övriga skatteåren i förfarandet för begäran om omprövning.
Krav som olika skattskyldiga framställer i sina begäranden om omprövning ingår i samma helhet t.ex. då det är fråga om makarnas krav som avser samma ärende eller en sådan rättshandling mellan ett samfund och dess delägare eller en arbetsgivare och en arbetstagare som inverkar på båda parternas beskattning. Även uppgifter och yrkanden som meddelats av bolag i samma koncern eller intressesfär kan ha ett samband till exempel när det är fråga om fördelning av en inkomst eller en utgift mellan skattskyldiga.
Exempel 18: Makarna har ett gemensamt bostadslån. Av räntorna har de betalt hälften var. Enligt den förhandsifyllda skattedeklarationen ska bolåneräntorna till sin helhet dras av från mannens kapitalinkomster. Efter det att beskattningen slutförts framställer makarna begäranden om omprövning där de kräver att hälften av räntorna dras av från vardera makans kapitalinkomster. Hustruns krav är ett nytt ärende som borde behandlas i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut. Eftersom mannens krav avser ett ärende som redan behandlats i den ordinarie beskattningen behandlas hans ärende i förfarandet för begäran om omprövning. Eftersom makarnas krav hänför sig till samma helhet, kan kraven behandlas gemensamt i förfarandet för begäran om omprövning.
Skatteförvaltningen ska meddela den skattskyldige om behandlingen av ett nytt yrkande i förfarandet för begäran om omprövning, eftersom besvärstiden för ett beslut med anledning av begäran om omprövning är kortare än besvärstiden för ett kompletterande beskattningsbeslut. Besvärstiderna behandlas mer ingående nedan i kapitel 4.
Om båda ärendena avgörs tillsammans i ett förfarande för begäran om omprövning, betyder detta när det gäller nya uppgifter att ändring i det förstainstansbeslut om ärendet som meddelats av skatterättelsenämnden ska sökas hos förvaltningsdomstolen. I dessa särskilda fall behövs ett meddelande, så att den skattskyldige kan bereda sig på den kortare besvärstid som beslut med anledning av begäran om omprövning har. Skyldigheten att meddela att ett ärende behandlas i ett förfarande för begäran om omprövning gäller emellertid inte fall där den skattskyldiges yrkande normalt ska behandlas i förfarandet för begäran om omprövning.
2.6 Tillämpning av förfarandet endast på den skattskyldiges begäranden om omprövning
Kompletterande beskattningsbeslut fattas enbart på basis av uppgifter som den skattskyldige anmält. Om Skatteförvaltningen efter det att beskattningen har slutförts får uppgifter som inverkar på beskattningen någon annanstans ifrån än av den skattskyldige, kan Skatteförvaltningen på myndighetsinitiativ med stöd av bestämmelserna om rättelse av beskattningen rätta den skattskyldiges beskattning.
Exempel 19: Skatteförvaltningen får uppgift om ett nybygge av Befolkningsregistercentralen efter det att fastighetsbeskattningen har slutförts. Skatteförvaltningen fattar inte något kompletterande beskattningsbeslut, utan rättar den skattskyldiges beskattning enligt bestämmelserna om rättelse av beskattningen.
Kompletterande beskattningsbeslut fattas inte heller p.g.a. en begäran om omprövning som framställts av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt eller kommunen. Skatterättelsenämnden avgör som tidigare begäranden om omprövning av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.
Om Skatteförvaltningen upptäcker vid behandlingen av begäran om omprövning att det i beskattningen har inträffat ett annat fel som inte har någon direkt anknytning till den nya uppgift som anmälts i begäran om omprövning, kan Skatteförvaltningen inte rätta felet i samband med ett kompletterande beskattningsbeslut. I dessa fall kan beskattningen när de lagstadgade förutsättningarna uppfylls rättas på myndighetsinitiativ till fördel eller nackdel för den skattskyldige. Om ett fel har direkt samband med den nya uppgift som anmälts i begäran om omprövning, behandlas båda ärendena gemensamt i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut.
Exempel 20: En skattskyldig meddelar först genom en begäran om omprövning erhållna dividendinkomster från ett icke offentligt noterat aktiebolag. I samband med detta meddelar hen dessutom ett delägarlån som hen fått av aktiebolaget och ännu inte betalat tillbaka och som påverkar indelningen av dividenden i förvärvs- och kapitalinkomst. I ett förfarande för kompletterande beskattningsbeslut kan det också utöver uppgiften om ny inkomst utredas och avgöras frågan huruvida delägarlånet ska räknas som inkomst samt beakta inverkan av det erhållna delägarlånet på beskattningen av dividendinkomsten (HE 97/2017 s. 165).
Exempel 21: En skattskyldig har flyttat ut från en bostadsaktielägenhet som hen äger och hyrt ut den. Den skattskyldige anmäler de hyresintäkter som hen erhållit först med en begäran om omprövning efter det att beskattningen har slutförts. Den skattskyldige har skulder, och räntorna har dragits av från kapitalinkomsterna som räntor på lån som hänför sig till stadigvarande bostad. För hyresintäkternas del fattar Skatteförvaltningen ett kompletterande beskattningsbeslut. I förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut överförs räntorna som hänför sig till den skattskyldiges stadigvarande bostad till avdrag på kapitalinkomsterna som räntor på skuld för inkomstens förvärvande.
2.7 Särskilda situationer vid tillämpningen av förfarandet
2.7.1 Skatterevision eller anhängiggjort ändring av beskattningen till den skattskyldiges nackdel
Skatteförvaltningen behandlar inte i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut en begäran om omprövning med vilken den skattskyldige anmäler t.ex. en inkomst som inte beskattats som en ny uppgift först efter det att skatterevisionen redan har inletts eller ärendet annars har anhängiggjorts på Skatteförvaltningen. I dessa fall ändrar Skatteförvaltningen beskattningen i enlighet med 56 § i lagen om beskattningsförfarande till den skattskyldiges nackdel. Därefter behandlas den skattskyldiges yrkande på höjning av inkomsten i förfarandet för begäran om omprövning. Inkomsten höjs emellertid inte p.g.a. begäran om omprövning, eftersom beskattningen redan har ändrats på myndighetsinitiativ till den skattskyldiges nackdel. Förfarandet motsvarar den tidigare praxisen.
2.7.2 Avräkning av utländsk skatt
Enligt lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning tillämpas bestämmelserna om rättelse av beskattningen på yrkande på avräkning av utländsk skatt och ändring av avräkningen. I beskattningspraxisen har nya och ändrade yrkanden som den skattskyldige framfört efter beskattningens slutförande om avräkning av utländsk skatt tidigare behandlats som begäranden om omprövning. Förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut tillämpas även på den skattskyldiges yrkande på avräkning av utländsk skatt som framförts för första gången efter beskattningens slutförande.
2.7.3 Yrkanden av dispositiv karaktär
I inkomstskattelagen finns flera bestämmelser enligt vilka den skattskyldige ska framföra vissa yrkanden innan beskattningen slutförts. Innan beskattningen slutförts ska den skattskyldige framställa bl.a. yrkanden om
- att kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten ska betraktas som förvärvsinkomst
- förlust från förvärvskälla som ska dras av från kapitalinkomsterna
- avdrag för obligatoriska pensionsförsäkringspremier
- delning av hushållsavdrag mellan makar
- periodisering av pensionsinkomsten
- verkställighet av inkomstutjämning.
Dylika yrkanden kallas för yrkanden av dispositiv karaktär. Bokföringsskyldiga kan även framställa yrkanden som avser t.ex. avskrivningar, reserveringar och koncernbidrag som betraktas som yrkanden av dispositiv karaktär.
Förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut förlänger inte tidsfristen för framställandet av yrkanden av dispositiv karaktär, utan den skattskyldige ska framställa dessa yrkanden innan beskattningen har slutförts. Om den skattskyldige framställer ett sådant yrkande först efter det att beskattningen har slutförts kommer yrkandet i regel inte att godkännas. Beslut ges i regel i förfarandet för begäran om omprövning, eftersom yrkandet avser i regel ett yrkande som redan framställts i den ordinarie beskattningen.
Exempel 22: Under skatteåret har en skattskyldig erhållit retroaktiv pension på 45 000 euro. Hälften av pensionen hänför sig till året före skatteåret. Hela pensionsbeloppet har antecknats på den förhandsifyllda skattedeklarationen för skatteåret. Den skattskyldiga korrigerar inte den förhandsifyllda skattedeklarationen, varför hen anses ha lämnat in skattedeklarationen enligt de uppgifter som ifyllts på förhand. Den skattskyldige framställer en begäran om omprövning, efter det att beskattningen slutförts och kräver att pensionsinkomsten periodiseras på två år. Eftersom yrkanden på periodisering av pensionsinkomst ska framställas innan beskattningen har slutförts avslås begäran. Eftersom den skattskyldige inte hade gjort korrigeringar i pensionsuppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen, anses hen i den ordinarie beskattningen ha yrkat på att hela pensionsinkomsten beskattas under betalningsåret. Därför betraktas det yrkande på periodisering av pensionsinkomsten som framställts först i begäran om omprövning inte som en ny uppgift, utan som ett ändrat yrkande. Kravet behandlas i förfarandet för begäran om omprövning.
Exempel 23: Resultatet av en näringsidkares näringsverksamhet är negativt. Näringsidkaren har inte på sin skattedeklaration för näringsverksamhet yrkat på att förlusten skulle dras av från kapitalinkomsterna, varför förlusten har fastställts som en förlust från en näringsförvärvskälla. Efter det att beskattningen slutförts framställer näringsidkaren en begäran om omprövning där hen kräver att förlusten dras av från kapitalinkomsten. Eftersom yrkanden på avdrag för förlust från kapitalinkomsterna ska framställas innan beskattningen har slutförts avslås begäran. Eftersom näringsidkaren inte före det att beskattningen slutförts hade uttryckligen framställt ett yrkande om att förlusterna skulle dras av från kapitalinkomsterna anses hen ha yrkat på att förlusterna fastställs som en förlust från en näringsförvärvskälla. Därför betraktas det yrkande som framställts i begäran om omprövning inte som en ny uppgift, utan som ett ändrat yrkande. Kravet behandlas i förfarandet för begäran om omprövning.
Yrkanden som hänför sig till yrkanden av dispositiv karaktär som en bokföringsskyldig ska också framställas innan beskattningen har slutförts. Däremot kan en anteckningsskyldig enligt rättspraxisen framföra yrkanden om avskrivningar, reserveringar och periodisering av inkomst även efter det att beskattningen har slutförts.
Exempel 24: En jordbruksidkare har inte antecknat avskrivning av en byggnad på skattedeklarationen för jordbruk och inte heller de anskaffningskostnader för byggnaderna som inte har tidigare avskrivits. Efter det att beskattningen slutförts framställer hen en begäran om omprövning där hen kräver avdrag för avskrivningen av byggnadens utgiftsrest. Eftersom jordbruksidkaren inte är bokföringsskyldig, kan hen framställa krav på avskrivning ännu efter det att beskattningen slutförts. Avskrivningskravet betraktas som en ny uppgift, eftersom man på skattedeklarationen inte har anmält någon som helst uppgift om avskrivningen eller anskaffningsutgifter som inte avskrivits tidigare. Skatteförvaltningen fattar ett kompletterande beskattningsbeslut i ärendet.
Om jordbruksidkaren skulle ha anmält på skattedeklarationen för jordbruk antingen de utgiftsrester av byggnaderna som inte avskrivits tidigare eller avskrivningsbeloppet som noll eller på ett annat sätt framhållit att hen inte gör någon avskrivning, skulle ett avskrivningskrav som framställts efter det att beskattningen slutförts som en uppgift som ändrats. Begäran om omprövning skulle då behandlas i förfarandet för begäran om omprövning.
Om ett yrkande av dispositiv karaktär som framställts i den ordinarie beskattningen emellertid p.g.a. ett räkne- eller skrivfel eller ett annat med detta jämförbart fel är felaktigt kan felet korrigeras trots att den skattskyldige framställer yrkandet först efter det att beskattningen har slutförts.
Exempel 25: En bokföringsskyldig har p.g.a. ett skrivfel anmält 100 euro som avskrivning av lösa anläggningstillgångar trots att avsikten var att yrka på ett avdrag för en avskrivning på 1 000 euro. Den bokföringsskyldige framställer en begäran om omprövning efter det at beskattningen har slutförts och yrkar på att avskrivningsbeloppet korrigeras. Skatteförvaltningen behandlar yrkandet i förfarandet för begäran om omprövning.
Den bokföringsskyldiges beskattning kan i vissa situationer för den specifika skattskyldige slutföras innan bokslutet har fastställts. Bolagsstämman eller andelsstämman kan fastställa bokslutet med avvikelse från de uppgifter som lämnats på skattedeklarationen. I dessa situationer kan den skattskyldige yrka på ändring av sin beskattning så att den motsvarar de ändrade uppgifterna ännu efter det att beskattningen för den specifika skattskyldige har slutförts. De ändrade uppgifterna ska utan dröjsmål anmälas till Skatteförvaltningen efter bolagsstämman.
Om den ändrade uppgiften är en ny uppgift behandlas begäran om omprövning i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut. Om man med den ändrade uppgiften har korrigerat en uppgift som redan tidigare angetts i beskattningen, behandlas begäran om omprövning i förfarandet för begäran om omprövning. Om de ändrade uppgifterna innehåller både nya och korrigerade uppgifter är det i regel inte ändamålsenligt för Skatteförvaltningen att reda ut för varje uppgift som ändrats vilka av dem som är nya och vilka är korrigerade, varför en sådan begäran om omprövning behandlas som vanligt i sin helhet i förfarandet för begäran om omprövning.
2.7.4 Att lämna begäran om omprövning utan prövning
Begäran om omprövning lämnas utan prövning t.ex. om begäran om omprövning har blivit anhängig först efter den tidsfrist som fastställts för ändringssökande, ändringssökanden inte har rätt att söka ändring eller ärendet omfattas inte av Skatteförvaltningens eller skatterättelsenämndens behörighet. Beslut om att en begäran om omprövning inte prövas fattas alltid av skatterättelsenämnden. I dessa situationer behandlas ärendet inte i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut, utan i förfarandet för begäran om omprövning, även om den uppgift som framförts på begäran om omprövning skulle vara ny.
3 Övriga bestämmelser som tillämpas på förfarandet om kompletterande beskattningsbeslut
3.1 Allmänna bestämmelser om förfaranden vid verkställande av beskattningen
Eftersom förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut inte är ett förfarande för ändringssökande utan ett förfarande som kompletterar den ordinarie beskattningen och motsvarar verkställandet av beskattningen, tillämpas de allmänna principerna för verkställandet av beskattningen till denna del på förfarandet. I dessa fall tillämpas bestämmelserna om ordinarie beskattning i lagen om beskattningsförfarande:
| 26 § | Allmänna principer som skall iakttas vid beskattningen omfattar beaktande av skattetagarnas och den skattskyldiges intressen på lika grunder, förtroendeskydd, hörande av den skattskyldige, utredning av ärendet. |
| 26 a § | Gemensam behandling av ärenden |
| 26 b § 1 och 3 mom. | Motivering av beslutet |
| 26 c § | Beslutets delgivning |
| 26 d § | Hörande av skattetagare och delgivning av beslut |
| 26 e § | Beräkning och debitering av skatter och avgifter, ändring av beskattningen och fastställande av förluster |
När en skattskyldig för första gången anmäler nya uppgifter med sin begäran om omprövning, kan Skatteförvaltningen tillämpa urvalsvillkor på dessa uppgifter på samma sätt som i den ordinarie beskattningen. Avsikten är också att utnyttja automation i behandlingen av de uppgifter som anmälts.
Skatteförvaltningen kan avgöra ärendet enligt de uppgifter som den skattskyldige anmält eller genom att avvika från dessa. Skatteförvaltningen kan t.ex. avslå ett nytt krav på avdrag som den skattskyldige framfört eller godkänna det endast till en viss del. Om den skattskyldige med sin begäran om omprövning anmäler inkomst som saknats från beskattningen, kan Skatteförvaltningen fastställa inkomsten med ett kompletterande beskattningsbeslut till ett högre belopp än det som anmälts eller betrakta inkomsten som ett annat slag av inkomst än det som den skattskyldige har anmält.
Om Skatteförvaltningen i det kompletterande beskattningsbeslutet väsentligen avviker från de uppgifter som den skattskyldige anmält, beredes den skattskyldige ett tillfälle att bli hörd innan beslutet fattas. Skatteförvaltningen ska också alltid motivera ett kompletterande beskattningsbeslut om det avviker från den skattskyldiges yrkande.
Vid upprättandet av ett kompletterande beskattningsbeslut tillämpas även de övriga bestämmelserna om verkställandet av beskattningen i 4 kap. i lagen om beskattningsförfarande såsom bestämmelserna om beskattning enligt uppskattning, kringgående av skatt, förtäckt dividend och skatteförhöjning.
3.2 Skatteförhöjning
Skatteförhöjning kan påföras i det kompletterande beskattningsbeslutet om den skattskyldige på eget initiativ yrkar på korrigering av ett fel till sin nackdel efter det att beskattningen har slutförts. I dessa fall påför Skatteförvaltningen skatteförhöjning enligt bestämmelsen om korrigering av fel på eget initiativ förutsatt att den skattskyldige deltar i utredningen av ärendet vid behov och lämnar in de tilläggsutredningar som myndigheten begär. Skatteförhöjningen är 0,5 procent av beloppet av den inkomst som lagts till (BFL 32 a § 6 mom.) eller 2 procent av beloppet av den skatt som lagts till (BFL 32 b § 2 mom. 5 punkten). Skatteförvaltningen hör alltid den skattskyldige om Skatteförvaltningen genom ett kompletterande beskattningsbeslut påför en skatteförhöjning. Skatteförhöjningar som påförs i inkomstbeskattningen har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Påföljdsavgifter för inkomstbeskattningen.
Exempel 26: Räkenskapsperioden för ett aktiebolag är 1.1–31.12.2018. Efter det att beskattningen för 2018 slutförts konstaterar aktiebolaget att försäljningsinkomster på 40 000 euro har av misstag inte registrerats i bolagets bokföring. P.g.a. detta saknas försäljningsinkomsterna även från den omsättning som anmälts med skattedeklarationen. Aktiebolaget framställer en begäran om omprövning där den anmäler de försäljningsinkomster som saknats. Det är fråga om nya uppgifter, varmed Skatteförvaltningen fattar ett kompletterande beskattningsbeslut. Innan det kompletterande beskattningsbeslut upprättas skickas ett brev om hörande om skatteförhöjningen till den skattskyldige. Med ett kompletterande beskattningsbeslut påförs den skattskyldiga 8 000 euro i skatt och skatteförhöjning på 0,5 procent för den inkomst som lagts till, dvs. 200 euro.
Den skattskyldige påförs i regel ingen skatteförhöjning om hens avdragskrav förkastas i förfarande för kompletterande beskattningsbeslut. Skatteförhöjning påförs dock om den skattskyldige i en utredning till begäran om omprövning lämnar uppenbart bristfälliga eller felaktiga uppgifter i syfte att få ett grundlöst avdrag. Skatteförhöjing påförs då inte enligt bestämmelsen om korrigering av fel på eget initiativ. I regel påförs då skatteförhöjning enligt grundnivå eller annan skatteförhöjning som tillämpar sig på försummelse ifråga.
I fastighetsbeskattningen förknippas ett kompletterande beskattningsbeslut alltid med en situation där den skattskyldige yrkar på korrigering av ett fel till sin egen nackdel efter det att beskattningen slutförts. Med ett kompletterande beskattningsbeslut vid fastighetsbeskattningen påförs i regel alltid en skatteförhöjning.
Exempel 27: En skattskyldig har köpt en sommarstugefastighet under den föregående sommaren. Uppgifterna om fastigheten är inte med i fastighetsbeskattningsbeslutet eller den utredning om uppgifter om fastigheten som skickats till den skatteskyldige för granskning. Den skattskyldige anmäler inte den fastighet hen köpt vid den ordinarie fastighetsbeskattningen, utan anmäler den för första gången först med en begäran om omprövning efter det att fastighetsbeskattningen slutförts. Skatteförvaltningen upprättar ett kompletterande beskattningsbeslut och påför en skatteförhöjning på 2 procent för den skatt som lagts till. Skatteförhöjning som påförs fysiska personer och dödsbon är dock minst 75 euro och andra skattskyldiga minst 150 euro.
Skatteförhöjning ska emellertid inte påföras fysiska personer om ärendet överförs för behandling i en straffprocess för en eventuell brottsanmälan (Ne bis in idem). Detta har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisningar Principen ne bis in idem och beskattning: man får inte straffas två gånger för samma sak och Påföljdsavgifter för inkomstbeskattningen.
3.3 Bestämmelser om ändring av beskattningen
Trots att förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut är ett förfarande som kompletterar den ordinarie beskattningen, upprättas ett kompletterande beskattningsbeslut i övrigt med beaktande av vad som i 55, 56 och 57 § i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om rättelse av beskattningen till den skattskyldiges fördel eller nackdel (BFL 51 a § 1 mom.). Ett kompletterande beskattningsbeslut upprättas därmed tekniskt på samma sätt som ändring av beskattningen.
Med anledning av ett kompletterande beskattningsbeslut kan Skatteförvaltningen återbetala inkomstskatt som tidigare påförts den skattskyldige eller påföra ytterligare inkomst- eller fastighetsskatt. Betalningsdagen för återbäringen och förfallodagen för den påförda skatten fastställs på samma sätt som vid ändring av beskattningen på myndighetsinitiativ.
Om Skatteförvaltningen genom ett kompletterande beskattningsbeslut påför den skattskyldige ytterligare skatt, är förfallodagen för skatten fem veckor efter den dag då beslutet fattades. Förfallodagen för skatten får emellertid tidigast vara en månad efter förfallodagen för den sista raten av den rest- eller fastighetsskatt som påförts den skattskyldiga för skatteåret. Om det finns bara en rat av dessa skatter, räknas tiden på en månad från förfallodagen för denna rat. Om det finns två rater av dessa skatter, räknas tiden på en månad från förfallodagen för den senare raten.
I förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut räknas räntorna och dröjsmålsräntan och skatteförhöjningen påförs enligt bestämmelser om dem på samma sätt som vid ändring av beskattning på myndighetsinitiativ.
Skatteförvaltningen ska utfärda ett beslut om ändring av beskattningen till den skattskyldiges fördel eller nackdel inom tre år från ingången av året efter skatteårets utgång. På motsvarande sätt ska den skattskyldige i regel upprätta en begäran om omprövning inom tre år från ingången av året efter skatteårets utgång. Det har inte fastställts någon specifik tidsfrist för behandlingen av begäran om omprövning. Om en begäran om omprövning har anhängiggjorts innan tidsfristen på tre år har löpt ut, kan ett beslut i begäran om omprövning utfärdas även efter det att denna tidsfrist löpt ut. Tidsfrister som fastställts för utfärdandet av ett beslut i ändring av beskattningen tillämpas inte på behandlingen av ett kompletterande beskattningsbeslut, utan ett kompletterande beskattningsbeslut upprättas enligt bestämmelserna för behandlingen av begäran om omprövning. Trots att det inte har fastställts någon särskild tidsfrist för behandlingen av begäran om omprövning och utfärdandet av beslut, ska begäran om omprövning enligt lagen om beskattningsförfarande emellertid alltid behandlas utan obefogat dröjsmål. Detsamma gäller behandling av ärenden i förfarandet för kompletterande beskattningsbeslut (BFL 51 a § 4 mom.).
Med stöd av ett kompletterande beskattningsbeslut kan även följdändring göras, om den skattskyldiges beskattning har ändrats på ett sätt som påverkar beskattningen för ett annat skatteår eller av en annan skattskyldig.
4 Beslut och ändringssökande
Det kompletterande beskattningsbeslutet innehåller uppgifterna om de ändrade beskattningsgrunderna och skriftliga motiveringar i de fall att den skattskyldiges yrkande inte har godkänts i sin helhet. I beslutet anges den myndighet som har fattat det och myndighetens kontaktinformation. I samband med ett kompletterande beskattningsbeslut upprättas det inte något nytt beskattningsintyg för den skattskyldige i inkomstbeskattningen. Anvisningar för sökande av ändring fogas till det kompletterande beskattningsbeslutet.
Bestämmelser om ändringssökande finns i 5 kap. i lagen om beskattningsförfarande. Ändring i ett kompletterande beskattningsbeslut söks med en begäran om omprövning till skatterättelsenämnden. Tiden för sökande av ändring är tre år från ingången av året efter skatteårets utgång, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av det kompletterande beskattningsbeslutet.
Ändring i ett beslut som getts i förfarandet för begäran om ändring söks hos förvaltningsdomstolen. Från och med skatteår 2017 är tiden för sökande av ändring för den skattskyldige 60 dagar från delfåendet av beslutet i begäran om omprövning.
ledande skattesakkunnig Sami Varonen
ledande skattesakkunnig Raili Knuutinen