Beskattning av aktiesparkonton

Har getts
30.12.2019
Diarienummer
VH/2781/00.01.00/2019
Giltighet
1.1.2020 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.

I denna anvisning behandlas beskattningen av aktiesparkonton. Lagen om aktiesparkonton, 680/2019 trädde i kraft den 1 juni 2019. Det är möjligt att ta emot medel till ett aktiesparkonto från och med 1.1.2020.

I och med införandet av aktiesparkonton har ändringar och tillägg som gäller aktiesparkonton gjorts i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL), lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, källskattelagen), lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) och lagen om beskattningsförfarande (BFL, 1558/1995). Dessa lagar tillämpas från och med 1.1.2020.

1 Inledning

1.1 Allmänt om aktiesparkonton

Aktiesparkonton omfattas av lagen om aktiesparkonton som trädde i kraft den 1 juni 2019. Det är möjligt att ta emot penningmedel till ett aktiesparkonto från och med 1.1.2020.

Med aktiesparkonto avses ett konto i en inlåningsbank eller i ett utländskt kreditinstituts filial i Finland, på vilket spararen betalar in pengar enligt avtalet. Med sparmedel avses penningmedel som en sparare betalat in på aktiesparkontot och de placeringsobjekt som förvärvats för att placera medlen och avkastningen på placeringarna. (2 § i lagen om aktiesparkonton).

Rätt att tillhandahålla avtal om aktiesparkonto innehas av inlåningsbanker och utländska EES-kreditinstitut som avses i kreditinstitutslagen och värdepappersföretag och utländska EES-värdepappersföretag som avses i lagen om investeringstjänster (lagen om aktiesparkonton 3 §). Finansinspektionen för en förteckning över tjänsteleverantörer enligt lagen om aktiesparkonton, från vilken det är möjligt att granska om tjänsteleverantören är registrerad i Finansinspektionens offentliga förteckning (lagen om aktiesparkonton 4 §).

Ett aktiesparkonto och värdepappersförvaring, vilka är nödvändiga element för förvaltningen av aktieplaceringar i praktiken, är en väsentlig del av ett avtal om aktiesparkonto. Ett penningkonto som anknyter till ett avtal, förvaring av medel, liksom också placeringar på kontot, står alltid direkt i spararens namn. Till exempel underförvaring av placeringar i utländska placeringsobjekt i enlighet med lokala förvaringsarrangemang är dock möjlig. Placeringarna i fråga ska dock registreras för förvaring av en finländsk kund. Sparmedel på ett aktiesparkonto (bankkonto och värdepapperskonto) ska hållas åtskilda från andra eventuella placeringar hos spararen, eftersom skattebemötandet av dessa är annorlunda.

En tjänsteleverantör ska under giltighetstiden för ett avtal föra bok över transaktionerna på ett aktiesparkonto och de tillgångar som skaffats med sparmedel jämte anskaffnings- och försäljningspris. En tjänsteleverantör ska minst en gång per år ge en sparare uppgifter om sparmedlen och kontotransaktionerna, de debiterade kostnaderna och övriga omständigheter som är av uppenbar betydelse för spararen.

1.2 Allmänt om beskattning av aktiesparkonton

I beskattningen är ett aktiesparkonto ett särskilt placeringskonto. Med de penningmedel som deponerats på detta är det för den skattskyldige möjligt att inom kontot byta placeringsobjekt utan skattepåföljder. Följaktligen är det möjligt att använda avkastning på placeringsverksamheten till fullt belopp för nya placeringar. Depositioner som gjorts av en skattskyldig på ett aktiesparkonto, förluster som uppkommit av överlåtelse av sparmedel och kostnader som tagits ut från ett aktiesparkonto är inte separat avdragbara utgifter i beskattningen, utan de påverkar beräkningen av avkastning och förluster för ett aktiesparkonto.

Avkastning på placeringsverksamhet beskattas först i det skede då medel tas ut från ett aktiesparkonto. En förlust som orsakas av ett aktiesparkonto är avdragbar i beskattningen först då kontot avslutas. På ett konto är det möjligt att deponera enbart penningmedel och från ett konto är det också enbart möjligt att ta ut penningmedel. Av denna orsak är det inte möjligt att flytta redan ägda aktier till kontot. Aktier som förvärvats till kontot kan inte heller flyttas bort från kontot utan att de först säljs.

Bestämmelser om aktiesparkonton har inkluderats i följande paragrafer i ISkL: 10 § (inkomst som förvärvats i Finland), 32 § (kapitalinkomst), 33 a § (dividender från offentligt noterade bolag), 33 c § (dividend från utländska samfund), 45 § (överlåtelselvinst), 50 § (överlåtelseförlust) och 53 b § (aktiesparkonto). Det finns bestämmelser om källskattefriheten för ett aktiesparkonto i 3 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst. Det finns bestämmelser om skattefriheten för ränta på ett depositionskonto som kopplats till ett aktiesparkonto i 4 § i lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990).

Därtill innehåller lagen om beskattningsförfarande (BFL, 1558/1995) bestämmelser om skyldigheten att lämna uppgifter (17 §) och skatteförhöjning för ett aktiesparkonto (32 c §). Inga särskilda bestämmelser om aktiesparkonton har inkluderats i lagen om förskottsuppbörd (FörskUL, 1118/1996) och förordningen om förskottsuppbörd (FörskUF, 1124/1996), utan nuvarande bestämmelser i lagen om förskottsuppbörd och förordningen om förskottsuppbörd tillämpas på aktiesparkonton.

2 Öppnande av ett aktiesparkonto

En förutsättning för att öppna ett aktiesparkonto är att ett avtal ingås mellan tjänsteleverantören och den skattskyldige. Ett penningkonto som anknyter till ett aktiesparkonto kan vara i euro eller i en annan officiell valuta. Det kan finnas bara ett penningkonto som är kopplat till ett aktiesparkonto.

Ett avtal om aktiesparkonto kan ingås enbart mellan en fysisk person och en tjänsteleverantör. Avtalet är personligt. Ett aktiesparkonto kan öppnas också för en minderårig person eller en person med begränsad rättshandlingsförmåga, då beslutanderätten utövas av intressebevakaren för kontoägarens räkning. Ett avtal om aktiesparkonto kan också ingås av en annan person än en finländsk medborgare som bor i Finland.

Ett oskiftat dödsbo eller en sammanslutning kan inte öppna ett aktiesparkonto. Ett aktiesparkonto kan inte heller öppnas i en firmas namn, trots att en fysisk person driver firman. En juridisk person kan inte öppna ett aktiesparkonto.

I 11 § i lagen om aktiesparkonton finns det bestämmelser om de minimiuppgifter i ett aktiesparkontoavtal, vilka är:

  1. avtalsparterna, 
  2. alla avgifter och andra kostnader som tas ut på basis av avtalet samt grunderna för hur de bestäms, 
  3. de investeringsobjekt i vilka sparmedlen kan investeras, 
  4. spararens rätt enligt 13 § i lagen om aktiesparkonton att säga upp avtalet och rätt enligt 14 § att göra avbrott i sparandet, 
  5. kontonumret på det aktiesparkonto som avtalet gäller och numret på det förvaringskonto som kopplats till kontot, 
  6. uppgifter om hur värdet på de placerade sparmedlen räknas i de fall som avses i 12 § i lagen om aktiesparkonton, 
  7. spararens försäkran om att han eller hon inte har andra gällande avtal om aktiesparkonton.

Avtalet ska vara daterat och av avtalet ska det även framgå att lagen om aktiesparkonton tillämpas på det. Minimiuppgifterna ger möjlighet att ett avtal om aktiesparkonto flexibelt ändras till en sådan helhet som tjänsteleverantören i fråga önskar.

Den skattskyldige har full beslutanderätt rörande depositioner, placeringar och uttag av medel vad gäller kontot. En tjänsteleverantör som öppnar ett aktiesparkonto kan till ett avtal foga till exempel en fullständig fullmakt för en kapitalförvaltningstjänst, varvid den skattskyldige inte behöver oroa sig för placeringsbeslut, om han eller hon inte så vill. En kapitalförvaltningstjänst som omfattas av en fullständig fullmakt orsakar inte skattepåföljder, förutom om medlen tas ut från kontot eller om man i övrigt förfar i strid med lagen om aktiesparkonton.

Syftet med ett aktiesparkonto är enligt regeringens proposition till lag om aktiesparkonton (RP 279/2018) att främja aktivt sparande och aktiv placering bland hushåll och småplacerare. Ett aktiesparkonto kan inte vara ett kreditkonto, eftersom investeringsverksamhet på kredit inte anses främja detta syfte. En skattskyldig kan på ett aktiesparkonto deponera och från aktiesparkontot ta ut enbart egna medel.

En skattskyldig kan inte ha flera avtal om aktiesparkonton i sitt namn, förutom i anknytning till överföring av ett aktiesparkonto. Överföring av ett konto från en tjänsteleverantör till en annan har behandlats nedan i 12 kap.

Tjänsteleverantörer ska för beskattningen ge Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om datumen för ikraftträdande och avslutande av den skattskyldiges aktiesparkonto samt uppgifter i euro om inbetalningar på aktiesparkontot, sparmedel som tagits ut från aktiesparkontot, andelen avkastning på aktiesparkontot av de sparmedel som tagits ut, förlust från aktiesparkontot, det gängse värdet av sparmedlen på aktiesparkontot och om nettobeloppet av inbetalningarna vid utgången av året (17 § 15 mom. i lagen om beskattningsförfarande).

3 Deponering av penningmedel på ett aktiesparkonto

På ett aktiesparkonto är det möjligt att deponera enbart penningmedel. Följaktligen är det inte möjligt att överföra börsaktier som ägts från tidigare till kontot och det är heller inte möjligt att överföra aktier i gåvosyfte till kontot. Den övre gränsen för depositioner på aktiesparkontot är 50 000 euro. Det belopp som kan deponeras kan flyttas till kontot på en gång eller under flera gånger.

Då maximibeloppet på depositionerna räknas beaktas också uttagen av kapital från kontot (se närmare i kapitel 6). Beloppet på medel som deponerats på ett aktiesparkonto kan stiga eller sjunka beroende på transaktionsriktningen och -beloppen. Depositioner på ett aktiesparkonto är inte separat avdragbara poster i beskattningen.

Exempel 1: En skattskyldig deponerar 20 000 euro på ett aktiesparkonto och tar senare ut kapital till ett belopp på 10 000 euro från kontot. Han kan därefter deponera kapital på högst 40 000 euro (= 50 000 euro - 10 000 euro) på kontot.

Om aktiesparkontot är i annan valuta än i euro, följs det om gränsen på 50 000 euro uppnås med den utländska valutans värde i euro på pengarnas depositions- och uttagsdagar. Som valutakurs används den senaste referenskurs som publicerats av ECB med två decimalers precision på dagen före depositions- eller uttagsdagen.

Exempel 2: En skattskyldig deponerar på ett aktiesparkonto utländsk valuta till ett värde på 40 000 euro räknat enligt referenskursen på dagen före depositionsdagen. På grund av valutakursändringar uppgår kontots värde konverterat till euro senare till 45 000 euro. Den skattskyldige kan ännu deponera utländsk valuta till ett värde på 10 000 euro på aktiesparkontot, eftersom enbart 40 000 euro använts av maximibeloppet på 50 000 euro för depositioner.

Ett aktiesparkonto som öppnas av en tjänsteleverantör kan inte vara ett kreditkonto, eftersom det på ett aktiesparkonto är möjligt att deponera enbart egna inbetalningar av den skattskyldige. Däremot kan den skattskyldige på aktiesparkontot i övrigt deponera penningmedel som han eller hon separat lånat av antingen tjänsteleverantören eller av en annan aktör. Om en skattskyldig placerar medel som han eller hon lånat på ett aktiesparkonto, är skulden i fråga en skuld för att förvärva inkomst, och räntor och övriga utgifter med anledning av dessa är poster som kan dras av från kapitalinkomsterna i beskattningen. Avdragbarheten för och avdrag av olika kostnader har behandlats närmare i 7 kap.

En tjänsteleverantör ska med tillgängliga metoder sträva efter att övervaka och förvissa sig om att det på kontot inte är möjligt att deponera medel över det tillåtna maximibeloppet. Om gränsen på 50 000 euro överskrids trots de övervaknings- och verifieringsmetoder som är tillgängliga för tjänsteleverantören, ska tjänsteleverantören utan dröjsmål vidta åtgärder för att flytta bort det överskjutande beloppet från kontot. Uttag av den överskjutande andelen ses i beskattningen som uttag av medel, som behandlats närmare i 6 kap.

4 Placering av medel som deponerats på ett aktiesparkonto

4.1 Tillåtna placeringsobjekt

Medel som deponerats på ett konto får placeras enbart i sådana objekt som nämns i 6 § i lagen om aktiesparkonton. De tillåtna placeringsobjekten enligt bestämmelsen i fråga utgörs av:

1) värdepapper som avses i 2 kap. 1 § 1 punkten i värdepappersmarknadslagen (746/2012) och som är föremål för handel på en reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017) eller därmed jämförlig handel på en i den lagen avsedd multilateral handelsplattform i Europa eller utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där emittenten ska iaktta informationsskyldigheten enligt 3–10 kap. i värdepappersmarknadslagen eller enligt 5 kap. 3 § i lagen om handel med finansiella instrument eller någon därmed jämförlig informationsskyldighet.

Ovan nämnda värdepapper utgörs i praktiken av överförbara värdepapper i eget kapital vilka är föremål för handel på en reglerad marknad, det vill säga på börsen, eller på en multilateral handelsplattform. Nasdaq Helsinki Oy verkar som börs i Finland och First North Helsinki som multilateral handelsplattform.

2) placeringsobjekten kan också utgöras av värdepapper som avses i 2 kap. 1 § 1 punkten i värdepappersmarknadslagen, vars emissionsvillkor innefattar ett åtagande att göra värdepappren föremål för handel inom ett år efter att de emitterats inom sådana handelsplattformar som avses i 1 punkten. Med sådana avses aktieemissioner utifrån vilka de tecknade aktierna enligt broschyren eller prospektet listas som mål för handel inom ett år från emissionen.

Till i punkt 2) ovan avsedda placeringar räknas också sådana värdepapper som antecknats på basis av bolagshändelser hos emittenten av de i punkten nämnda värdepapperen, och vars emissionsvillkor innefattar ett åtagande att göra värdepappren föremål för handel inom sådana handelsplattformar som avses i den punkten inom ett år efter att de emitterats. Sådana kan utgöras av aktier som delas ut i form av dividender, då de aktier som delas ut var till exempel aktier i ett olistat dotterbolag till ett listat bolag.

En skattskyldig kan ha möjlighet att vid en aktieemission teckna nya aktier utifrån aktier som inte omfattas av ett aktiesparkonto. En skattskyldig kan för att teckna sådana aktier också använda penningmedel på ett aktiesparkonto. Teckningspriset på aktierna till aktiesparkontot  betalas i sin helhet med medel på aktiesparkontot, varefter de tecknade nya aktierna är placeringar på aktiesparkontot. De nya aktierna är alltså aktiesparkontots placeringar endast för den del som de har betalats med penningmedel på aktiesparkontot.

När en skattskyldig tecknar nya aktier med teckningsrätter utanför aktiesparkontot, sker aktiernas teckning inom värdeandelssystemet, så att värdeandelen som utgör objekt för tecknande efter tecknandet sätts in på samma värdeandelskonto där teckningsrätten fanns. Det att värdeandelar av tekniska orsaker i sådana här teckningssituationer går via ett värdeandelskonto med teckningsrätterna bildar inget praktiskt hinder för att teckna nya aktier med penningmedel på aktiesparkontot till ett värdeandelskonto som är förenat med ett aktiesparkonto.

Nya aktier som inte kommer att förvaras på aktiesparkontot betalas inte med penningmedel på aktiesparkontot. Om aktiesparkontots medel används för att teckna sådana här aktier anses de medel som används för att teckna aktierna som uttagna från kontot. Kapitel 6 redogör för beskattningen av medel som tagits ut från kontot.

En skattskyldig kan också förvara penningmedel oförändrade på ett depositionskonto på ett aktiesparkonto. Med andra ord är det inte nödvändigt att skaffa ovannämnda placeringsobjekt med medlen.

Enligt 6 § 3 mom. i lagen om aktiesparkonton får sparmedel dock inte investeras i sådana i värdepappersmarknadslagen avsedda värdepapper av vars emittents samtliga aktier eller rösträtter spararen äger en andel på minst en tiondedel eller spararen direkt eller indirekt kan använda en med ägande jämförbar beslutanderätt med en andel på minst en tiondedel. Enligt regeringens proposition RP 279/2018 ses en röstandel på över tio procent som betydande inflytande.

Vid beräkning av betydande inflytande beaktas också innehav i personens närkrets. I detta sammanhang anses den skattskyldiges närkrets omfatta:

  1. sådana sammanslutningar under bestämmande inflytande där personen innehar mer än 50 procent av röstetalet på basis av ägande eller avtal samt sådana delägda holdingbolag i vilka personen direkt eller via företag där personen har bestämmande inflytande har över tio procents rösträtt.
  2. innehav hos sådana personer i rätt upp- eller nedstigande led som står under personens intressebevakning, och för vilkas del personen kan använda rösträtt.
  3. make eller maka eller sambo som bor i samma hushåll som personen.

4.2 Förbjudna placeringsobjekt

Medel på ett aktiesparkonto kan inte placeras i andra än i ovan i 4.1 kap. redogjorda objekt. Följaktligen kan en skattskyldig inte till exempel köpa fondandelar som upptagits som handelsobjekt på ett sparkonto och andelar i fondföretag, såsom indexandelsfonder som tagits upp som handelsobjekt (ETF, Exchange traded fund), trots att deras juridiska bolagsform är ett aktiebolag. Med medlen är det heller inte möjligt att förvärva till exempel aktier i olistade företag eller masskuldebrevslån eller derivat.

Enligt 6 § 5 mom. i lagen om aktiesparkonton ska en skattskyldig utan dröjsmål vidta åtgärder för att sälja placeringar som inte uppfyller de föreskrivna förutsättningarna. En skattskyldig ska följaktligen utan dröjsmål avstå från sådana placeringsobjekt.

Om en listningsemission för ett tillåtet placeringsobjekt inte genomförs eller om det bolag som ordnat emissionen återkallar sitt listningsbeslut, uppfylls inte den i lagen förutsatta listningsförutsättningen, och tecknade aktier kan inte längre hållas på aktiesparkontot. Samma skyldighet att avstå från aktier gäller också för situationer där ett placeringsobjekt som ursprungligen varit tillåtet under placeringstiden ändras till ett förbjudet placeringsobjekt till exempel på grund av att ett listat bolag lämnar börslistan eller en multilateral handelsplattform. I så fall kan försäljningen av aktier ske till exempel genom att godta ett offentligt köpeanbud rörande de återstående aktierna.

Lagberedningsarbetena innehåller inte någon definition av den tidsgräns inom vilken sådana placeringsobjekt ska säljas från ett aktiesparkonto. En tjänsteleverantör har dock möjlighet att i detta sammanhang använda en skriftlig anmärkning för att åtgärda situationen. Om situationen drar ut på tiden, kan tjänsteleverantören som extrem metod säga upp kontot.

När en skattskyldig säljer förbjudna placeringsobjekt som finns på kontot, handlar det om en koncernintern transaktion, som inte orsakar skattepåföljder. Försäljningspriset beskattas som avkastning på aktiesparkontot, då den skattskyldige tar ut försäljningspriset från kontot. Uttag av medel från ett aktiesparkonto har behandlats närmare nedan i 6 kap.

5 Avkastning, vinst och förlust som registrerats på ett aktiesparkonto

Detta kapitel redogör för hur dividender, räntor och överlåtelsevinster och -förluster vilka registrerats på ett aktiesparkonto bemöts i beskattningen innan medlen tas ut från kontot. Avkastning på placeringsverksamhet beskattas först i det skede då medel tas ut från ett aktiesparkonto. Beskattning av uttag av medel från ett aktiesparkonto har redogjorts nedan i 6 kap.

Inom ett aktiesparkonto kan den skattskyldige byta placeringsobjekt utan skattepåföljder, varför överlåtelsevinster eller -förluster av överlåtelse eller byten av placeringsobjekt på ett konto inte har skattepåföljder vid realiseringstidpunkten för överlåtelsevinsten eller -förlusten. Inte heller annan avkastning på placeringsverksamhet som fåtts till ett aktiesparkonto, såsom dividendinkomster, kapitalåterbäring eller ränteinkomster, beskattas i det skede då de fås till kontot. Ränteinkomster kan också flyta in till ett aktiesparkonto utifrån den depositionsränta som ska betalas till ett penningkonto. Sådana ränteinkomster utgör också avkastning på ett aktiesparkonto.

Dividender som fåtts utifrån offentligt noterade finländska aktier som finns på ett aktiesparkonto är avkastning på ett aktiesparkonto, som beskattas först då medel tas ut från kontot (ISkL 33 a § 4 mom.). Dividender som betalats utifrån en offentligt noterad aktie till ett aktiesparkonto beskattas med andra ord inte vid tidpunkten för fånget och betalaren verkställer inte förskottsinnehållning utifrån dessa.

Den partiella skattefriheten på 15 procent enligt ISkL 33 a § 1 mom., vilken gäller för dividender som fåtts utifrån aktier i finländska listade bolag,  tillämpas inte på medel som tagits ut från ett aktiesparkonto.

Värdepapper som fåtts utifrån tillåtna placeringsobjekt på ett aktiesparkonto är också avkastning på ett aktiesparkonto, vilken i sin helhet beskattas som kapitalinkomst först då medlen tas ut från kontot. Sådan avkastning kan vara till exempel aktier eller teckningsrätter som fåtts som dividend utifrån offentligt noterade aktier på kontot.

Också en dividend som fåtts utifrån aktier i ett utländskt bolag vilket finns på ett aktiesparkonto är sådan avkastning på aktiesparkonton som avses i ISkL 33 c § 5 mom., vilken beskattas som kapitalinkomst först då medlen tas ut från kontot. Det är möjligt att betalarens hemstat innehållit källskatt på dividender som fåtts utifrån sådana aktier antingen enligt skatteavtalet mellan Finland och staten i fråga eller med stöd av den egna nationella lagstiftningen.

Om källskatt tagits ut på dividenden, utgör det nettobelopp som den skattskyldige fått i avkastning av aktiesparkontot, det vill säga bruttobeloppet på dividenden med avdrag för den utländska källskatten. Till exempel om en källstat tagit ut källskatt på en dividend till en mängd som överstiger vad som är tillåtet i skatteavtalet mellan Finland och staten i fråga, räknas enbart nettobeloppet på den mottagna dividenden som avkastning på ett aktiesparkonto trots detta. (ISkL 53 b § 2 mom.) Även om Finland inte har ett skatteavtal med källstaten anses endast nettobeloppet på dividenden utgöra avkastning på aktiesparkontot.

Om en skattskyldig ansöker om och helt eller partiellt får tillbaka källskatt som tagits ut på en dividend i källstaten, ses det källskattebelopp som returnerats till honom eller henne som avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto. Beloppet på den returnerade källskatten utgör avkastning som den skattskyldige tagit ut från aktiesparkontot under det skatteår då återbäringen betalats. Den skattskyldige ska anmäla beloppet på den returnerade källskatten såväl till tjänsteleverantören som till Skatteförvaltningen. Om den skattskyldige inte anmäler källskatt som han eller hon fått tillbaka till Skatteförvaltningen, är det möjligt att skatteförhöjning påförs för honom eller henne i enlighet med BFL 32 §.

Källskatt som tagits ut på en dividend som fåtts utifrån aktier i ett utländskt bolag vilka finns på ett aktiesparkonto, kan inte i någon situation gottgöras i den skattskyldiges beskattning enligt lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995).

Ränta som fåtts utifrån medel på ett depositionskonto som kopplats till ett aktiesparkonto är inte inkomst som är underkastad källskatt på ränteinkomst (4 § 4 punkten i lagen om källskatt på ränteinkomst). Sådan ränta är en del av avkastningen på aktiesparkontot, vilken beskattas först då medel tas ut från aktiesparkontot.

Valutakursvinster som fåtts utifrån medel på ett aktiesparkonto är också en del av avkastningen på ett aktiesparkonto, vilken beskattas först då medel tas ut från aktiesparkontot.

Överlåtelse av värdepapper på ett aktiesparkonto genererar inte skattepliktig överlåtelsevinst vid överlåtelsetidpunkten för dessa, och inte heller avdragbar överlåtelseförlust. Avkastning på ett aktiesparkonto är skattepliktig först då avkastningen tas ut från aktiesparkontot (ISkL 45 § 6 mom.). Förlust från av ett aktiesparkonto är å sin sida avdragsgill först då aktiesparkontot avslutas (ISkL 50 § 4 mom.). Att beräkna förlusten frånav ett aktiesparkonto och skattepåföljderna av avslutande av ett aktiesparkonto har redogjorts nedan i 9 kap.

6 Beskattning av uttag av medel på ett aktiesparkonto

6.1 Allmänt om uttag av medel på ett aktiesparkonto

Sparmedel på ett aktiesparkonto kan tas ut när som helst i enlighet med ett beslut av den skattskyldige, antingen i en eller i flera poster. Det är inte av betydelse varför och för vilket syfte medel tas ut.

Den skattskyldige kan från ett aktiesparkonto ta ut avkastning eller kapital enbart i penningform. Därför kan till exempel börsaktier på ett aktiesparkonto inte flyttas bort från ett konto utan att de först säljs. Först därefter är det möjligt att från aktiesparkontot ta ut de penningmedel som fåtts från försäljningen av aktier.

Exempel 3: En skattskyldig har på ett aktiesparkonto deponerat 10 000 euro, med vilka hon köpt aktier i ett finländskt börsbolag. Värdet på de aktier som köpts med medlen har stigit med 5 000 euro, då gängse värde på kontot är 15 000 euro. Den skattskyldiga säljer aktierna på kontot för 1 500 euro. Från ett aktiesparkonto är det möjligt att ta ut enbart penningmedel, varför hon kan ta ut 1 500 euro från kontot först då pengarna av försäljningen av aktier kan tas ut från aktiesparkontot.

Avkastning på ett aktiesparkonto är skattepliktig kapitalinkomst (ISkL 32 §). Avkastning på medel som tagits ut från ett aktiesparkonto utgörs av den andel av gängse värde på sparmedlen, vilken överstiger beloppet på den skattskyldiges inbetalningar på aktiesparkontot. Avkastning på ett aktiesparkonto räknas som skattepliktig kapitalinkomst då avkastningen tas ut från ett aktiesparkonto. Uttag av sparmedel anses utgöra avkastning till den proportionella andel som vid uttagstidpunkten motsvarar den återstående avkastningsandelen på aktiesparkontot av beloppet på de återstående sparmedlen. (ISkL 53 b § 1 mom.)

Med tanke på avkastningen är det inte av betydelse varifrån (ränta, dividend, överlåtelsevinst, värdeuppgång för ett placeringsobjekt, valutakursvinst för ett konto i annan valuta än i euro) och i vilken ordning avkastningen på kontot bildats. Utöver realiserade överlåtelsevinster för aktier utgör till exempel också icke-realiserad värdeuppgång för aktier som förvärvats till kontot avkastning på ett aktiesparkonto, då medel tas ut från kontot. Värdenedgång för aktierna på kontot och arvoden och övriga kostnader vilka tjänsteleverantören debiterat från kontot minskar å sin sida avkastningen på kontot. Beräkningen av avkastningen har behandlats närmare i kapitel 6.4.

I beskattningen av avkastningen på ett aktiesparkonto tillämpas inte de presumtiva anskaffningsutgifter som används i överlåtelsevinstbeskattningen, eftersom det i beskattningen av avkastningen på ett aktiesparkonto inte handlar om beskattning av överlåtelsevinst, utan om beskattning av annan skattepliktig kapitalinkomst, som är föremål för separata bestämmelser. Av denna orsak tillämpas inte bestämmelsen om skattefrihet för små överlåtelsevinster under 1 000 euro enligt ISkL 48 § 6 mom. i beskattningen av avkastning på aktiesparkonton. Inte heller bestämmelsen om skattefrihet för valutakursvinster på högst 500 euro i ISkL 53 § 8 punkten är tillämplig på avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto.

Uttag av medel från ett aktiesparkonto bildar inte i något skede avdragbar förlust. Ett aktiesparkonto kan generera avsevärd förlust i beskattningen enbart då det avslutas. Avslutande har behandlats närmare i 9 kap.

6.2 Värdering av medlen på ett aktiesparkonto vid uttagstidpunkten

Medel på ett aktiesparkonto värderas till gängse värde i euro vid den tidpunkt då de tas ut. Gängse värde på medlen vid tidpunkten för uttagningen används vid beräkning av avkastningens andel på aktiesparkontot. Gängse värde på medlen utgörs av gängse värde på placeringsobjektet på kontot vid uttagstidpunkten med tillägg för penningmedlen i euro på kontot.

Gängse värde på finländska börsaktier vid uttagstidpunkten fastställs utifrån deras senaste slutkurser, vilket avser den senaste slutkursen för aktierna på dagen före uttagsdagen.  Om listade aktier är föremål för handel såväl på Helsingforsbörsen (Nasdaq Helsinki Oy) som på en utländsk börs eller annan handelsplats, anses gängse värde på en aktie utgöras av värdet enligt slutkursen på handelsplatsen i fråga. Med slutkurs avses också i dessa fall den senaste kursen för dagen före uttagsdagen.

Gängse värde på utländska listade aktier räknas på motsvarande sätt. När värdet i euro räknas för aktierna, används som valutakurs den senaste referenskurs som ECB publicerat på dagen före uttagsdagen med två decimalers precision. Om en aktie är föremål för handel på flera utländska marknader, men inte i Finland, används som gängse värde på aktien kursen på den marknadsplats där aktieköpet klarerats.

En offentligt noterad aktie är inte nödvändigtvis föremål för handel varje dag. Som gängse värde på aktien ses den senaste slutkursen före uttagsdagen för medlen, om det inte finns någon slutkurs för dagen före uttaget av medel. Det är också möjligt att handeln med en aktie avbrutits. I en sådan situation används som gängse värde på aktien vid uttagstidpunkten dess kurs vid den tidpunkt då handeln avbröts.

Som gängse värde på en onoterad aktie som tecknats utifrån ett tillåtet placeringsobjekt på ett aktiesparkonto ses i brist på annan utredning dess teckningspris. En sådan annan utredning kan vara till exempel handelspriset på aktien. Om onoterade aktier fåtts utifrån aktier på ett aktiesparkonto till följd av en bolagshändelse, såsom utdelning eller aktieemission, eller om en listad aktie ändras till en olistad aktie, värderas sådana aktier till deras gängse värde. Som valutakurs används den senaste av ECB:s publicerade referenskursen med två decimalers precision på dagen före uttagsdagen.

Offentligt noterade teckningsrätter som tagits upp på ett aktiesparkonto värderas till deras slutkurs på den senaste dagen före uttagsdagen. I brist på sådan, värderas teckningsrätterna till deras teckningspris. Också då teckningsrätter inte är offentligt noterade och de varit föremål för en betalning, utgörs gängse värde på teckningsrätterna av det belopp som betalats för dem. Om onoterade teckningsrätter fåtts avgiftsfritt, är deras gängse värde 0 euro. Som valutakurs vid värdering av teckningsrätter används den senaste av ECB:s publicerade referenskursen med två decimalers precision på dagen före uttagsdagen.

Ett bolag, vars aktier en skattskyldig förvärvat med medel på ett aktiesparkonto, kan senare vara delaktigt i ett företagsarrangemang, såsom fission. De värdepapper som finns på aktiesparkontot efter företagsarrangemanget värderas på samma sätt som övriga värdepapper på kontot.

6.3 Periodisering av medel på ett aktiesparkonto i beskattningen

Från ett aktiesparkonto är det möjligt att ta ut avkastning eller kapital enbart i penningform. Av denna orsak beaktas medel som hör till ett aktiesparkonto i regel först då de registrerats på aktiesparkontot då gängse värde på kontot och de penningmedel som kan tas ut räknas.

Dividender som redan lösgjorts från aktier på ett aktiesparkonto, men som fortfarande inte registrerats på ett aktiesparkonto, beaktas inte då gängse värde och avkastningen på medel tas ut från kontot räknas. Dividenderna blir penningmedel som kan tas ut från ett aktiesparkonto först då de registrerats på kontot. Inte heller teckningsrätter som lösgjorts från aktierna beaktas som medel på aktiesparkontot innan de registrerats på ett aktiesparkonto.

Försäljningspriset på sålda aktier och teckningsrätter kan tas ut från ett aktiesparkonto först då de registrerats på kontot. En fordran som gäller ett försäljningspris beaktas dock som medel på ett aktiesparkonto, om penningmedel på kontot tas ut från kontot innan försäljningspriset registrerats på aktiesparkontot. Oberoende av när affären klareras beaktas de sålda aktierna inte som kontomedel efter affären.Vid försäljningen av aktier tillämpas enligt ISkL 47 § 1 mom. en så kallad FIFO-princip (first in, first out) eftersom aktierna finns på ett värdeandelskonto som förenats till aktiesparkontot.

Exempel 4: En skattskyldig har 3.2.2020 på ett aktiesparkonto deponerat 50 000 euro. Han har placerat 45 000 euro av dessa i börsaktier och återstående 5 000 euro finns som penningmedel på kontot. Han säljer börsaktierna i fråga 16.3.2020, då deras försäljningspris efter avdraget av transaktionskostnader uppgår till 47 000 euro. Försäljningspriset registreras på aktiesparkontot efter klareringen av aktieköpet två dagar senare, det vill säga 18.3.2020.

Den skattskyldige kan inte ta ut försäljningspriset på 47 000 euro för aktierna från aktiesparkontot förrän tidigast 18.3.2020. Däremot kan han från aktiesparkontot till exempel ta ut de medel som finns på kontot 17.3.2020, det vill säga 5 000 euro. Försäljningspriset på aktier som vid tidpunkten i fråga utgör en fordran beaktas som medel på ett aktiesparkonto vid beräkningen av vilken del av de uttagna 5 000 euro som utgör avkastning på aktiesparkontot. Sålda aktier beaktas inte som medel på ett aktiesparkonto efter handeln, trots att klareringen av handeln sker först 18.3.2019 och aktierna först då registreras bort från säljarens värdeandelskonto.

Under en inlösenprocess för minoritetsaktier enligt aktiebolagslagens (624/2006) 18 kap. beaktas aktier som medel på ett aktiesparkonto, fram till dess att innehavsrätten till aktierna övergår till inlösaren, trots att de vid den tidpunkten inte ännu registreras bort från den skattskyldiges värdeandelskonto. Efter flytten av innehavsrätten beaktas det ostridiga inlösenpriset som en fordran fram till dess att den betalats. Ett eventuellt tilläggspris som tillkommer i efterskott utgör avkastning på aktiesparkontot först då det är föremål för ett slutligt beslut. I utländska motsvarande inlösningssituationer är förfarandet det samma som i inhemska situationer.

Det anses att värdet på aktier som finns på ett aktiesparkonto vid en konkurssituation förlorats slutgiltigt, då konkursboförvaltaren ger ett meddelande om att ingen skiftesandel flyter in eller då slutredovisningen av konkursboet utförs. Vad gäller utländska aktier är förfarandet det samma. Värdeförlust för aktier på ett aktiesparkonto avslutar dock inte ett aktiesparkonto. Vad gäller konkurser, se närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av överlåtelse av värdepapper, 25 kap.

Köpta aktier beaktas som medel på ett aktiesparkonto så fort handeln gjorts och oberoende av när klareringen av handeln äger rum. De köpta aktierna värderas på samma sätt som andra aktier, det vill säga enligt den senaste slutkursen för dagen före köpdagen. Det penningbelopp som betalats för aktierna jämte handelskostnader efter handeln beaktas inte som medel på ett aktiesparkonto, oberoende av när penningbeloppet debiteras från penningkontot då klareringen genomförts.

Exempel 5: En skattskyldig har på sitt aktiesparkonto penningmedel på 30 000 euro 16.3.2020. Den skattskyldiga köper 16.3.2020 börsaktier till ett pris som inklusive transaktionskostnader uppgår till 20 000 euro. Köpet klareras 18.3.2020. Aktierna beaktas som medel på aktiesparkontot redan från och med 16.3.2020, trots att de registreras på värdeandelskontot först efter att klareringen upphört 18.3.2020. Skulden på 20 000 euro för köpet av aktierna beaktas på motsvarande sätt som avdrag från medel på aktiesparkontots penningkonto redan från och med 16.3.2020, trots att skulden inte innan klareringen registrerats som en betald skuld på den skattskyldiges penningkonto.

Arvoden och kostnader som ska tas ut från ett aktiesparkonto minskar de medel som finns på kontot, då de registrerats som debiteringar på kontot. Om onoterade aktier fåtts utifrån aktier på ett aktiesparkonto till följd av en bolagshändelse, såsom utdelning eller aktieemission, beaktas sådana aktier som medel på deras aktiesparkonto på deras teckningstidpunkt.

Ett belopp som betalats för aktier vid en aktieemission beaktas som en fordran som hänför sig till medel på ett konto fram till dess att de aktier som tecknats vid aktieemissionen registrerats på aktiesparkontot. Också om en aktieemission annulleras, beaktas det belopp som betalats för aktierna som en fordran som hänför sig till medel på kontot, fram till dess att teckningspriset returnerats till den skattskyldige. Vid en sekundär aktieemission är förfarandet det samma.

6.4 Beräkning av avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto

I syfte att räkna avkastningen på ett aktiesparkonto görs från dess gängse värde ett avdrag på inbetalningarna till kontot och ett tillägg av den andel som ansetts utgöra kapitaluttag av det belopp som tidigare tagits ut från kontot. På så sätt utreds det avkastningsbelopp som finns på aktiesparkontot. Som avkastning på uttagna medel anses den proportionella andel som vid tidpunkten för uttaget motsvarar den på aktiesparkontot återstående avkastningens andel av beloppet på sparmedlen som finns kvar på aktiesparkontot.

Exempel 6: En skattskyldig har på ett aktiesparkonto deponerat 10 000 euro, med vilka han köpt aktier i ett finländskt börsbolag. Värdet på de aktier som köpts med medlen har stigit med 5 000 euro, då gängse värde på kontot är 15 000 euro. Den skattskyldige säljer aktier på kontot i en utsträckning som möjliggör uttag på 1 500 euro från kontot. Av de 1 500 euro som den skattskyldige tagit ut i penningform är 500 euro kapitalinkomst som ska beskattas som avkastning på aktiesparkontot (= 5 000 euro / 15 000 euro x 1 500 euro). Den återstående delen av uttaget, dvs. 1 000 euro, är skattefritt uttag av kapital av en penningdeposition som gjorts på kontot. I så fall blir det kapitalbelopp som den skattskyldige deponerat 9 000 euro (= 10 000 euro - 1 000 euro).

Den del av uttag av medel som inte ska ses som avkastning minskar det belopp av inbetalningar till kontot vilket i fortsättningen beaktas när uttag från kontot indelas i avkastning och kapitalåterbäring (ISkL 53 b § 1 mom.). Den andel som tas ut från kontot och inte ses som avkastning minskar också det totala beloppet på inbetalningarna på aktiesparkontot vid beräkning av uppnåendet av det högsta placeringsbeloppet på 50 000 euro enligt lagen om aktiesparkonton.

Exempel 7: Den skattskyldiga i exempel 6 beslutar senare att sälja aktier på ett konto i en utsträckning som möjliggör uttag på 3 500 euro från kontot. Gängse värde på medlen på kontot uppgår till 18 000 euro vid uttagstidpunkten. I så fall blir avkastningen på aktiesparkontot 9 000 euro (= 18 000 euro - 9 000 euro (beloppet på det återstående deponerade kapitalet)). Av det uttag på 3 500 euro som den skattskyldiga nu gjort är 1 750 euro (= 9 000 / 18 000 x 3 500) kapitalinkomst som ska beskattas som avkastning på aktiesparkontot och 1 750 euro uttag av kapitalinkomst. Beloppet på inbetalningarna på den skattskyldiges konto uppgår efter uttaget av avkastningen till 7 250 euro (= 9 000 euro - 1 750 euro).

Om beloppet på den beräknade avkastningen på aktiesparkontot är 0 eller negativt, finns det bara kapital, inte avkastning, på aktiesparkontot. Negativ avkastning beaktas inte då uttag senare tas ut från kontot och den är inte en separat avdragbar post i beskattningen. Förlust som uppkommer i samband med avslutande av ett konto har behandlats nedan i 9 kap.

Exempel 8: Värdet på de börsaktier som skaffats till aktiesparkontot för den skattskyldige i exempel 7 har sjunkit klart efter att bolagets resultat rasat. Den skattskyldige beslutar sig för att sälja aktierna i sin helhet och att ta ut alla medel på aktiesparkontot. Gängse värde på medlen på kontot uppgår till 7 000 euro vid uttagstidpunkten. Avkastningen på aktiesparkontot uppgår då till - 250 euro (= 7 000 euro - 7 250 euro). Den skattskyldiges uttag på 7 000 euro från kontot är i sin helhet ett uttag av en placering som han gjort i aktiesparkontot, varför ingen avkastning som ska beskattas som kapitalinkomst bildas för honom. Beloppet på penningplaceringarna på den skattskyldiges konto är 0 euro efter uttaget.

Avkastningen på aktiesparkontot för den skattskyldige beskattas, då han tar ut medel från kontot. Därför är det inte av betydelse på vilken dag de uttagna penningmedlen kommer till ett konto utanför den skattskyldiges aktiesparkonto.

6.5 Verkställande av förskottsinnehållning på avkastning på ett aktiesparkonto

Lagen om förskottsuppbörd innehåller inte särskilda bestämmelser om förskottsinnehållning av medel som tagits ut från ett aktiesparkonto. Avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto är skattepliktig inkomst och följaktligen också inkomst som omfattas av förskottsuppbörd (FörskUL 1 §). Förskottsinnehållning verkställs inte på en kapitalandel som tagits ut från ett aktiesparkonto, eftersom den inte är inkomst.

Den finländska tjänsteleverantör eller den filial i Finland till ett utländskt kreditinstitut eller ett värdepappersföretag vilken öppnat ett konto ses som den förskottsinnehållningspliktiga betalaren enligt FörskUL 9 §. På avkastning på ett aktiesparkonto ska förskottsinnehållning på 30 % verkställas (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). Betalaren verkställer dock inte förskottsinnehållning på kapitalinkomster som uppgår till högst 20 euro (FörskUF 14 §). Vid beräkningen av det belopp som uppgår till högst 20 euro beaktas inte andelen av det kapital som tas ut på samma gång eftersom det inte utgör inkomst.

Vid verkställandet av förskottsinnehållning beaktas det inte att beloppet på alla kapitalinkomster som den skattskyldige fått under skatteåret kan överstiga 30 000 euro, då den överskjutande andelen av kapitalinkomsterna beskattas enligt en skattesats på 34 % i inkomstbeskattningen. Den skattskyldige kan dock själv begära att betalaren verkställer förskottsinnehållningen med över 30 %. Den skattskyldige kan också separat ansöka om ett skattekort för avkastning som tas ut från ett aktiesparkonto, då det i beräkningen av skattekortet är möjligt att beakta också beloppet på övriga kapitalinkomster.

7 Kostnader för ett aktiesparkonto

De serviceavgifter eller övriga kostnader som en tjänsteleverantör debiterar från ett aktiesparkonto och placeringskostnaderna minskar avkastningen på aktiesparkontot och beloppet på medlen på kontot. Kostnaderna beaktas i beskattningen när medel tas ut från kontot eller kontot avslutas. Sådana serviceavgifter och kostnader utgörs av bland annat kontoförvaltningsavgifter, förvaringsavgifter, handelsarvoden och utländska börsers överlåtelse- och transaktionsskatter.

De serviceavgifter och övriga kostnader som en tjänsteleverantör debiterar utifrån ett avtal om aktiesparkonto är inte sådana utgifter för förvaltning eller bevarande av egendom som enligt ISkL 54 § 2 mom. eller på någon annan grund är separat avdragsgilla i beskattningen.

Enligt 5 § 2 mom. i lagen om aktiesparkonton får en tjänsteleverantör debitera kostnader och arvoden enligt kontoavtalet från ett aktiesparkonto. Avgifter och övriga kostnader som debiteras från aktiesparkontot med stöd av ett avtal debiteras med andra ord i princip från medlen på ett aktiesparkonto.

Om det inte finns penningmedel på ett penningkonto som kopplats till ett aktiesparkonto och det inte är möjligt att deponera mer medel på kontot på grund av att maximibeloppet på 50 000 euro skulle uppnås, kan tjänsteleverantören dock debitera egna arvoden och kostnader för förvaltningen av medel som funnits på aktiesparkontot från ett annat konto än aktiesparkontot, om detta överenskommits med den skattskyldige. Tjänsteleverantören och den skattskyldige kan också i övrigt komma överens om att avgifter och andra kostnader enligt ett avtal om aktiesparkonto debiteras från medel utanför kontot.

Om avgifter och arvoden enligt ett avtal om aktiesparkonto debiteras från ett annat konto än aktiesparkontot, kan den skattskyldige dra av de arvoden och kostnader som debiteras av honom eller henne i sin beskattning enligt ISkL 54 § 2 mom. Tjänsteleverantören ska lämna en årsanmälan till Skatteförvaltningen om de avgifter som hen tagit ut från andra än aktiesparkontot enligt BFL 16 § 9 mom. Sådana arvoden och kostnader kan inte anmälas och inte heller beaktas som avdrag, då avkastningen på ett aktiesparkonto och beloppet på medlen på ett konto räknas.

Om en skattskyldig på ett aktiesparkonto deponerat medel som han eller hon separat lånat av tjänsteleverantören eller av en annan aktör, är räntan på skulden utifrån ISkL 58 § 1 mom. ränta på skuld för att förvärva inkomst, vilken är avdragbar från den skattskyldiges skattepliktiga kapitalinkomster. Kostnader relaterade till uttag av skuld för att förvärva inkomst är också utgifter för att förvärva inkomst, vilka kan dras av från kapitalinkomster (ISkL 29 § 1 mom.). Räntor och kostnader för låneuttag beaktas därför inte, då avkastningen på ett aktiesparkonto och medlen på kontot räknas.

8 Överföring av ett aktiesparkonto till en annan tjänsteleverantör

En skattskyldig har enligt 13 § 1 mom. i lagen om aktiesparkonton rätt att säga upp ett avtal om aktiesparkonto och kräva att medel flyttas till en annan tjänsteleverantör från och med det att avtalet upphör. Enligt 13 § 2 mom. i lagen om aktiesparkonton ska ett avtal om aktiesparkonto sägas upp skriftligt. I uppsägningsmeddelandet ska det nämnas till vilken tjänsteleverantör medlen flyttas.

Uppsägning av ett avtal förutsätter inte att medlen realiseras, om den skattskyldige ingått ett annat avtal om aktiesparkonto och de influtna sparmedlen flyttas direkt till en tjänsteleverantör som utgör part i det nämnda avtalet. Då anses inte sparmedlen på ett aktiesparkonto vara uttagna eller ett aktiesparkonto vara avslutat i beskattningen. (ISkL 53 § 4 mom.)

Medlen och informationen om beloppet på en maximideposition ska flyttas till den nya tjänsteleverantören inom 30 dagar från det att meddelandet tagits emot. Den tjänsteleverantör som tagit emot medlen ska utan dröjsmål underrätta den skattskyldige om att medlen mottagits. Ett uppsagt avtal om aktiesparkonto upphör att gälla, då medlen flyttats till den tjänsteleverantör som nämns i uppsägningsmeddelandet.

Alla ovan nämnda villkor ska vara uppfyllda, för att överföringen av medlen till ett nytt aktiesparkonto inte ska orsaka skattepåföljder. Inga särskilda grunder krävs för en uppsägning. Med tanke på beskattningen är det inte av betydelse att gängse värde på medlen på kontot vid överföringstidpunkten överstiger 50 000 euro. Den nya tjänsteleverantören ska dock känna till det återstående beloppet på de penningmedel som tidigare överförts till det gamla aktiesparkontot, för att kunna räkna vilken andel av de medel som senare tas ut från kontot utgör avkastning och kapital.

En skattskyldig kan tillfälligt samtidigt ha två aktiesparkonton på grund av byte av tjänsteleverantör. I en sådan situation ska det dock beaktas att den skattskyldige inte kan använda dessa konton samtidigt. En skattskyldig kan följaktligen inte göra depositioner, ta ut medel eller handla med det aktiesparkonto som han eller hon sagt upp och samtidigt göra depositioner, ta ut medel och handla med det nya aktiesparkonto som den andra tjänsteleverantören öppnat.

Den skattskyldige kan dock efter uppsägningsmeddelandet, under överföringsprocessen, handla med det nya aktiesparkontot med aktier och penningmedel som redan flyttats dit. Medel kan dock inte tas ut mitt under överföringsprocessen från det nya aktiesparkontot innan det gamla aktiesparkontot avslutats i sin helhet och information om sparbeloppet överförts till den nya tjänsteleverantören för beräkning av sparbeloppet och avkastningen på det nya aktiesparkontot. Den nya tjänsteleverantören behöver information om sparbeloppet också för att kunna följa uppnåendet av gränsen på 50 000 euro.

Tjänsteleverantörerna ska i praktiken se till att alla medel på det gamla aktiesparkontot flyttats till det nya aktiesparkontot och att det gamla aktiesparkontot avlutats innan den skattskyldige kan göra nya depositioner till det aktiesparkonto som den nya tjänsteleverantören öppnat eller göra uttag därifrån. I annat fall påförs skatteförhöjning för den skattskyldige med anledning av att han eller hon har flera aktiesparkonton. Påförande av skatteförhöjning har redogjorts närmare i 12 kap.

Exempel 9: En skattskyldig har ett aktiesparkonto som öppnats av tjänsteleverantör A, på vilket hon deponerat 30 000 euro. Den skattskyldiga kan inte göra till exempel depositioner till det aktiesparkonto som tjänsteleverantör B öppnat innan tjänsteleverantör A:s aktiesparkonto sägs upp och medlen på detta i sin helhet överförts till det aktiesparkonto som tjänsteleverantör B öppnat och det gamla aktiesparkontot som öppnats av tjänsteleverantör A avslutats. I detta fall kan den skattskyldiga fortfarande deponera 20 000 euro på det nya aktiesparkonto som tjänsteleverantör B öppnat, innan maximibeloppet på 50 000 euro för depositioner uppnås. Hon kan göra en deposition på det nya kontot först då överföringen av medel från det gamla kontot till det nya kontot gjorts och det gamla kontot avslutats.

Om den nya tjänsteleverantören till vilken överföringen görs inte namnges i uppsägningsmeddelandet, eller om alla medel som finns på det uppsagda kontot inte överförs direkt till det nya aktiesparkontot, anses uppsägningen av aktiesparkontot avsluta kontot. I så fall ska medlen på kontot realiseras och medlen på kontot tas ut i euro. De penningmedel som finns på kontot ska tas ut senast 30 dagar räknat från det att meddelandet om uppsägning av kontot mottagits. Beskattning av avslutande av aktiesparkonton har behandlats närmare i 9 kap.

9 Avslutande av ett aktiesparkonto

När ett aktiesparkonto avslutas ska investeringsobjekten på kontot realiseras och medlen på aktiesparkontot tas ut i pengar om medlen inte överförs till ett nytt aktiesparkonto på ett sätt som anges i kapitel 8. Om ett aktiesparkonto avslutas, utgörs dess avkastning av den andel av gängse värde på sparmedlen på kontot vid tidpunkten för avslutande vilken överstiger nettobeloppet på de inbetalningar som gjorts till aktiesparkontot. Det är inte av betydelse av vilken orsak kontot avslutas och för vilket syfte de medel som tagits ut från kontot används.

Avkastning på ett aktiesparkonto räknas som skattepliktig kapitalinkomst då avkastningen tas ut från ett aktiesparkonto. Uttag av sparmedel anses utgöra avkastning till den proportionella andel som vid uttagstidpunkten motsvarar den återstående avkastningsandelen på aktiesparkontot av beloppet på de återstående sparmedlen.

Exempel 10: En skattskyldig har deponerat 50 000 euro på ett aktiesparkonto, vilka han i sin helhet placerat i börsaktier. Den skattskyldige säljer i något skede aktier för 10 000 euro vilket är samma belopp som inköpspriset och tar ut 10 000 euro från aktiesparkontot.

Den skattskyldige beslutar senare att avsluta aktiesparkontot och sälja aktierna på kontot. Värdet på aktierna på kontot har stigit, varför gängse värde på medlen på konton vid tidpunkten för avslutandet uppgår till 70 000 euro. Aktierna säljs för 70 000 euro. Vid tidpunkten för avslutandet av aktiesparkontot uppgår den avkastning som ska beskattas som kapitalinkomst till 30 000 euro (= 70 000 euro - 40 000 euro). Uttag av återstående kapitalet på en penningdeposition (40 000 euro) vilken den skattskyldige gjort i samband med avslutandet av kontot beskattas inte.

I beskattningen av den andel som anses utgöra avkastning i samband med avslutande av ett aktiesparkonto tillämpas inte de presumtiva anskaffningsutgifter som används i överlåtelsevinstbeskattningen, eftersom det i beskattningen av avkastningen på ett aktiesparkonto inte handlar om beskattning av överlåtelsevinst, utan om beskattning av annan skattepliktig kapitalinkomst. Av denna orsak tillämpas inte bestämmelsen om skattefrihet för små överlåtelsevinster under 1 000 euro enligt ISkL 48 § 6 mom. i beskattningen av avkastning på aktiesparkonton.

Bestämmelsen om skattefrihet för valutakursvinster på högst 500 euro i ISkL 53 § 8 punkten tillämpas inte heller på avkastning som fås i samband med avslutande av ett konto, eftersom beskattning av avkastning på ett aktiesparkonto inte är beskattning av valutakursvinst, utan beskattning av annan skattepliktig kapitalinkomst.

Det finns bestämmelser om förluster på ett aktiesparkonto i ISkL 53 b § 3 mom.: om det gängse värdet av sparmedlen på ett aktiesparkonto är lägre än nettobeloppet av inbetalningarna till aktiesparkontot när kontot avslutas, utgörs förlusten från aktiesparkontot av skillnaden mellan nettobeloppet av inbetalningarna till aktiesparkontot och det gängse värdet av sparmedlen.

Exempel 11: En skattskyldig har deponerat 20 000 euro på ett aktiesparkonto, vilka hon placerat i börsaktier. Den skattskyldiga beslutar senare att sälja aktierna och att avsluta aktiesparkontot. Värdet på aktierna på kontot har sjunkit på så sätt att gängse värdet på medlen på kontot uppgår till 15 000 euro vid tidpunkten för avslutandet av kontot. Aktierna säljs för 15 000 euro. Till följd av avslutandet av aktiesparkontot bildas för den skattskyldiga en förlust på 5 000 euro (= 20 000 euro - 15 000 euro). Det återstående kapitalet (15 000 euro) efter hennes tidigare penningplaceringar, vilket hon tar ut från kontot i samband med avslutandet av den skattskyldiges konto beskattas inte.

Förlusten på aktiesparkontot är avdragbar från skattepliktiga kapitalinkomster i beskattningen under det skatteår då aktiesparkontot avslutats. I beskattningen har aktiesparkontot inte ännu avslutats, om det fortfarande finns aktier på det, oberoende av deras värde. Förlust på ett aktiesparkonto dras av från nettokapitalinkomsten efter överlåtelseförlusterna innan övriga avdrag som ska göras från kapitalinkomsterna. I den utsträckning som förlust inte dragits av från de skattepliktiga kapitalinkomsterna under skatteåret, beaktas den då förlusten enligt kapitalinkomstslag enligt ISkL 60 § fastställs. Förlust på ett aktiesparkonto beaktas inte när underskott inom kapitalinkomstslaget fastställs. Underskottsgottgörelse beviljas inte heller.

Om en skattskyldig får tillgång till inkomster först efter att ett konto avslutats och dessa baserar sig på medel som tidigare funnits på ett aktiesparkonto, beskattas dessa inkomster enligt deras art och de bestämmelser som gäller för dem. Till exempel dividend som fåtts av den skattskyldige först efter att aktiesparkontot avslutats beskattas enligt bestämmelserna om beskattning av dividendinkomst.

10 Ett aktiesparkonto som gåva

Ett aktiesparkonto eller medel som finns på ett sådant (t.ex. aktier eller penningmedel) får inte ges som gåva i sin helhet eller delvis (lagen om aktiesparkonton 15 § 2 mom.). I beskattningen jämställs en gåva i strid med förbudet med ett uttag av sparmedel från ett aktiesparkontokonto. Som uttaget belopp anses de uttagna medlens gänse värde den dag då gåvan getts. Av det uttagna beloppet utgör den andel skattepliktig inkomst för den skattskyldige som beräknats på det sätt som anges i kapitel 6..

En skattskyldig kan ta ut medel som finns på ett aktiesparkonto i penningform och ge vidare penningmedlen som en gåva. Uttag av penningmedel från ett aktiesparkonto leder till att avkastningen på medlen på kontot beskattas som inkomst för kontoinnehavaren på det sätt som redogjorts i 6 kap. Gåvomottagaren beskattas separat för en sådan penninggåva som han eller hon fått.

Gåvomottagaren ska betala gåvoskatt på basis av gåvan. Det berättas närmare  om gåvobeskattningen på skatt.fi, se till exempel Gåva och gåvoskatt.

11 När innehavaren av ett aktiesparkonto avlider

Om innehavaren av ett aktiesparkonto avlider, upphör avtalet om aktiesparkonto. Rätten till medel överförs till rättsinnehavarna efter innehavaren av aktiesparkontot (lagen om aktiesparkonton 15 § 1 mom.). Trots att ett avtal upphör, hör medlen på det värdeandelskonto och depositionskonto som kopplats till aktiesparkontot till rättsinnehavaren. Arvingen kan dock inte överföra de aktier som finns på den avlidnes aktiesparkonto till sitt eget aktiesparkonto eftersom endast pengar kan deponeras på kontot.

När ett avtal om aktiesparkonto upphör på grund av att den skattskyldige avlider, uppstår inte inkomst som är skattepliktig eller förlust som är avdragsgill i inkomstbeskattningen (ISkL 53 b § 5 mom.). Vid vidareöverlåtelse av aktierna anses anskaffningsutgiften för aktierna i enlighet med 47 § i inkomstskattelagen utgöras av det beskattningsvärde som använts i arvsbeskattningen.

Medel som finns på ett värdeandelskonto och ett depositionskonto som kopplats till ett avtal beaktas i den arvsbeskattning som verkställs efter den avlidne på samma sätt som medel på vilket annat motsvarande konto som helst. Arvsbeskattningen omfattar också dividender som lösgjorts från aktier som funnits på aktiesparkontot vid dödstidpunkten och övriga inbetalningar som ska fås utifrån de medel som funnits på kontot, men ännu inte gjorts till kontot. Sådana inbetalningar har inte utgjort medel som funnits på aktiesparkontot vid dödstidpunkten. Medlen värderas i arvsbeskattningen enligt gängse värde vid dödstidpunkten.

Exempel 12: En arvlåtare hade deponerat 50 000 euro på ett aktiesparkonto och placerat dem i börsaktier. Gängse värde på aktierna på kontot uppgår till 95 000 euro vid dödstidpunkten. Därtill finns det 5 000 euro i penningmedel på kontot. Arvsskatt påförs utifrån 100 000 euro för arvingarna. Anskaffningsutgiften enligt ISkL 47 § för aktierna på aktiesparkontot uppgår till 95 000 euro. I inkomstbeskattningen bildas inte beskattningsbar inkomst med anledning av aktiesparkontoinnehavarens död.

Makens eller makans död påverkar inte på något sätt värdet på den efterlevande makens aktiesparkonto eller beskattningen av kontot. Exempelvis relationen mellan kapitalet och avkastningen på den efterlevande makens aktiesparkonto bevaras oförändrad. I den kalkylerade avvittringen i arvsbeskattningen som verkställs efter den avlidne beaktas dock den efterlevande makens aktiesparkonto om kontot är en del av den avlidnes och den efterlevande makens äktenskapsrättsliga förmögenhet. Då kan den latenta skatteskulden på avkastningen av den efterlevande makens aktiesparkonto dras av.Förfarandet överensstämmer med skattebemötandet av en sparlivförsäkring för en änka eller änkling enligt Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen.

Då ett aktiesparkonto upphör med anledning av ett dödsfall, ska en utbetalare efter dödsfallet verkställa förskottsinnehållning på dividender som ska betalas utifrån aktier som fanns på aktiesparkontot vid dödstidpunkten. Det kan dock ta en tid för tjänsteleverantören och utbetalarna av dividender att från Befolkningsregistercentralen få information om att en innehavare av ett aktiesparkonto avlidit, då utbetalaren inte förstått att den ska verkställa förskottsinnehållning på de utbetalda dividenderna. Utbetalaren behöver inte i sådana här situationer vidta åtgärder för att korrigera försummelsen av förskottsinnehållningen.

12 Skatteförhöjning på grund av flera aktiesparkonton

En skattskyldig kan ha enbart ett aktiesparkonto, på vilket han eller hon kan deponera högst 50 000 euro. Om en skattskyldig har flera än ett aktiesparkonto, påför Skatteförvaltningen hen skatteförhöjning för aktiesparkonto enligt BFL 32 c § (ISkL 53 b § 6 mom.).

BFL 32 c §:n 1 mom. stipulerar att om en skattskyldig har två eller flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt, påför Skatteförvaltningen den skattskyldige en skatteförhöjning på 10 euro. Skatteförhöjningen påförs för alla de dagar som den skattskyldige har haft flera än ett avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt.

Beloppet på skatteförhöjningen är specifikt för ett avtal om aktiesparkonto, och det påförs utifrån alla avtal om aktiesparkonto som gäller vid samma tidpunkt. Påförandet av skatteförhöjning eller dess belopp påverkas inte av hur mycket pengar den skattskyldige deponerat på de aktiesparkonton som han eller hon öppnat.

Exempel 13: En skattskyldig har under ett år hela tiden haft två öppna aktiesparkonton. I så fall ska en skatteförhöjning på 7 300 euro (= 2 x 10 euro x 365 dagar) påföras för henne.

Skatteförhöjning påförs i beskattningsbeslutet för året i fråga. Skatteförvaltningen får årligen information om de datum då ett konto trätt i kraft och avslutats av tjänsteleverantörerna och dessa uppgifter kan utnyttjas då skatteförhöjning påförs.

Om en skattskyldig säger upp sitt aktiesparkonto och öppnar ett annat aktiesparkonto för att dit direkt överföra medlen på det första aktiesparkontot i sin helhet utan att göra depositioner på detta andra aktiesparkonto innan medlen på det uppsagda aktiesparkontot överförts dit i sin helhet och kontot avslutats, påförs inte skatteförhöjning för hen, trots att hen på grund av överföringen tillfälligt har två aktiesparkonton. Överföring av ett aktiesparkonto har redogjorts närmare i 8 kap..

Skatteförhöjning påförs inte heller för en skattskyldig med anledning av flera aktiesparkonton, då han eller hon själv har ett aktiesparkonto och en person som han eller hon ärver också haft ett aktiesparkonto. I en sådan situation har den skattskyldige inte samtidigt två aktiesparkonton, eftersom arvlåtarens aktiesparkonto upphör vid dennes dödstidpunkt.

Det är möjligt att påföra skatteförhöjning även för begränsat skattskyldiga. Skatteförhöjningen påförs med ett beskattningsbeslut varför beskattningen av en begränsat skattskyldig för att påföra skatteförhöjning ska verkställas enligt BFL även om hen inte för övrigt beskattas enligt BFL.

Skatteförhöjning påförs eftersom personen har flera aktiesparkonton. Ett utländskt aktiesparkonto inom EU-/EES-området jämställs med ett finländskt aktiesparkonto om kontovillkoren motsvarar villkoren på ett finländskt konto. Om kontovillkoren för ett utländskt konto inte motsvarar ett finländskt aktiesparkonto beaktas den inte som ett aktiesparkonto när skatteförhöjning påförs.

På förfaranden, beslut och ändringssökande som gäller skatteförförhöjning tillämpas bestämmelserna om skatteförhöjning i BFL. På uppbörd, indrivning och återbetalning av skatteförhöjning tillämpas vad som i lagen om skatteuppbörd föreskrivs om skatteförhöjning enligt BFL. (BFL 32 c § 2 mom.)

13 Internationella situationer

13.1 Ett aktiesparkonto utomlands för en person med hemvist i Finland

Bestämmelserna om aktiesparkonton i den finländska skattelagstiftningen tillämpas uttryckligen enbart på aktiesparkonton enligt lagen om aktiesparkonton. Om en i Finland allmänt skattskyldig person i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har ett placeringskonto enligt lagstiftningen i staten i fråga, tillämpas skattebestämmelserna om aktiesparkonton i beskattningen av inkomst som fåtts via det utländska kontot enbart om kontot till väsentliga delar kan jämställas med ett finländskt aktiesparkonto.

En förutsättning för att ett utländskt placeringskonto ska kunna jämställas med ett aktiesparkonto är bland annat att de placeringsobjekt som hör till tillämpningsområdet för kontot överensstämmer med ett aktiesparkonto, och att avkastning som fåtts från kontot beskattas i staten i fråga enligt principer som motsvarar principerna för avkastning som fåtts från ett aktiesparkonto. En ytterligare förutsättning för jämställande är att maximibeloppet på de medel som kan deponeras på kontot överensstämmer med maximibeloppet på de medel som kan deponeras på ett aktiesparkonto. Därtill förutsätts det till exempel att dividender som fåtts utifrån aktier på kontot räknas som en del av avkastningen på kontot och beskattas först i samband med uttag av medel. Placeringskonton i andra än EU- eller EES-stater jämställs inte med ett aktiesparkonto enligt regeringens proposition RP 275/2018.

Om ett utländskt placeringskonto inte kan jämställas med ett aktiesparkonto eller om kontot finns i en annan än en EU- eller EES-stat, beskattas dividender och räntor som betalats till kontot och vinster som fåtts vid överlåtelse av värdepapper på kontot redan då inkomsterna realiserats på det utländska placeringskontot.

På motsvarande sätt tas det ut källskatt normalt på dividender som betalats till ett konto enligt lagstiftningen i en annan EU- eller EES-stat vilket tillhör en begränsat skattskyldig person i Finland. Ifall ett konto enligt lagstiftningen i en annan EU- eller EES-stat, om ovan beskrivna förutsättningar är uppfyllda, kan jämställas med ett aktiesparkonto, innehålls inte källskatt på dividender som betalats till ett sådant konto.

13.2 Flytt av en innehavare av ett aktiesparkonto från Finland till utlandet

Om en innehavare av ett aktiesparkonto flyttar utomlands, orsakar detta inte direkta skattepåföljder vad gäller aktiesparkontot. På aktier som fåtts vid byte av aktier på ett aktiesparkonto tillämpas inte bestämmelsen om flyttning från landet enligt ISkL 45 § 5 mom. och NärSkL 52 f § 3 och 4 mom. (s.k. exit-tax). Detta innebär att överlåtelsevinst som inte beskattats utifrån ett aktiebyte inte ses som inkomst för den person som fått aktier vid aktiebytet, trots att personen flyttar till ett område utanför EES-området innan fem år gått från utgången av det år under vilket aktiebytet ägt rum.

13.3 Ett aktiesparkonto i Finland för en person med hemvist utomlands

13.3.1 Begränsat skattskyldig

Avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto enligt lagen om aktiesparkonton är inkomst som fåtts från Finland (ISkL 10 § 14 punkten). Avkastningen kan följaktligen beskattas i Finland som inkomst för en begränsat skattskyldig person, om skatteavtalet inte hindrar att avkastningen beskattas.

Den källskatt som återbärs från källstaten betraktas även hos begränsat skattskyldiga som avkastning som tagits ut från aktiesparkontot. Beloppet på den återburna källskatten utgör avkastning som den skattskyldige tagit ut från aktiesparkontot under det skatteår då återbäringen betalats. Den begränsat skattskyldiga är skyldig att lämna uppgifterna om den återburna källskatten med en skattedeklaration.

Avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto är så kallad annan inkomst då ett skatteavtal tillämpas i Finland, vars beskattningsrätt enligt skatteavtalet i allmänhet innehas enbart av den skattskyldiges hemviststat. Vissa skatteavtal som Finland ingått ger dock också källstaten rätt att beskatta inkomsten. Bestämmelserna i ett enskilt skatteavtal kan granskas från skatteavtalstabellen.

Avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto är inkomst som omfattas av förskottsinnehållning, då sådan är källskattepliktig inkomst utifrån 3 § 1 mom. i källskattelagen, om den fås av en begränsat skattskyldig. Källskatt tas ut på avkastning enligt 30 % i enlighet med 7 § 4 punkten i källskattelagen, om skatteavtalet inte hindrar debitering av källskatt. Ett avdrag enligt 6 § 1 mom. i källskattelagen är inte tillämpligt på avkastning på ett aktiesparkonto.

De utgifter och räntor på skulder för att förvärva inkomst vilka hänför sig till avkastning på ett aktiesparkonto för en begränsat skattskyldig är inte avdragsgilla. Utgifter och räntor som hänför sig till källskattepliktig avkastning på ett aktiesparkonto kan inte heller dras av från andra inkomster för en begränsat skattskyldig, vilka beskattas i Finland enligt ordningen i BFL.

Förlust som uppkommit med anledning av avslutande av ett aktiesparkonto kan inte dras av från källskattepliktiga inkomster för en begränsat skattskyldig. Om en begränsat skattskyldig har kapitalinkomst som är beskattningsbar med stöd av BFL och som fåtts från Finland, är det möjligt att dra av förlust på ett aktiesparkonto från sådan inkomst med stöd av ISkL 53 b § 3 mom.

Förlust som uppkommit med anledning av avslutande av ett aktiesparkonto kan dock inte dras av från kapitalinkomster och inte beaktas då förlust inom kapitalinkomstslaget fastställs, om innehavaren av aktiesparkontot bor i en sådan stat, med vilken Finland ingått ett skatteavtal som hindrar Finland från att beskatta avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto.

Dividender som fåtts utifrån aktier på ett aktiesparkonto beskattas inte som dividender enligt ISkL 33 a § 4 mom., utan som avkastning på aktiesparkontot. Därför betalas inte källskatt i Finland på dividender som betalats till kontot (källskattelagen 3 §).

Också dividender som betalats till ett finländskt aktiesparkonto från utlandet utgör avkastning på ett aktiesparkonto, vilken inte beskattas som dividender i Finland, utan som avkastning på ett aktiesparkonto. Om källskatt tagits ut på en dividend av en begränsat skattskyldig utomlands, kan enbart nettodividenden tas upp som medel på aktiesparkontot. Om en begränsat skattskyldig senare får tillbaka källskatt som tagits ut utomlands, anses beloppet på den källskatt som returnerats till honom eller henne vara avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto på det sätt som redogjorts i 5 kap.

13.3.2 Allmänt skattskyldig

En person som med stöd av ISkL är allmänt skattskyldig i Finland kan enligt skatteavtalet ha sin hemvist i ett annat land. I så fall kan skatteavtalet hindra Finland från att beskatta avkastning som tagits ut från aktiesparkontot. Avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto är då ett skatteavtal tillämpas i Finland så kallad annan inkomst, vars beskattningsrätt enligt skatteavtalen i allmänhet innehas enbart av den skattskyldiges hemviststat.  Vissa skatteavtal som Finland ingått ger dock också källstaten rätt att beskatta inkomsten. Bestämmelserna i ett enskilt skatteavtal kan granskas från skatteavtalstabellen.

Förlust som uppkommit med anledning av att ett aktiesparkonto avslutats kan med stöd av 53 b § 3 mom. i ISkL dras av från kapitalinkomsterna för en allmänt skattskyldig person. I den utsträckning som förlust inte dragits av från de skattepliktiga kapitalinkomsterna under skatteåret, beaktas den då förlusten enligt kapitalinkomstslag enligt ISkL 60 § fastställs. Förlust på ett aktiesparkonto beaktas inte när underskott inom kapitalinkomstslaget fastställs och underskottsgottgörelse beviljas inte heller.

Förlust som uppkommit med anledning av avslutande av ett aktiesparkonto kan dock inte dras av från kapitalinkomster och inte beaktas då förlust inom kapitalinkomstslaget fastställs, om innehavaren av aktiesparkontot bor i en sådan stat, med vilken Finland ingått ett skatteavtal som hindrar Finland från att beskatta avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto. I så fall är inte heller räntor på skulder för att förvärva inkomst vilka hänför sig till penningmedel som placerats på ett aktiesparkonto avdragbara i Finland. I Skatteförvaltningens anvisning Avdragbarheten av utgifter och förluster som hänförs till kapitalinkomster som befriats från skatt i internationella situationer behandlas avdragbarheten för utgifter och förluster i situationer där ett skatteavtal förhindrar att inkomsten beskattas i Finland.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Petri Manninen