Beskattning av understöd, stipendier, hederspris och andra pris

Ersätter normen
Bidrag, Giltighetstid: Från och med 2012
Heders- eller tävlingspris, giltighetstid: Från och med början av 2012

I denna anvisning behandlas inkomstbeskattningen av olika typer av understöd, stipendier, hederspris och andra pris som tilldelats en fysisk person. I anvisningen behandlas dock inte beskattningen av träningsstipendium, ett stipendium eller ett hederspris som tilldelats en toppidrottare. Beskattningen av dessa har behandlats i Skatteförvaltningens separata anvisning Idrottsmannens arvoden.

1 Allmänt om understödens, stipendiernas och hedersprisens skattepliktighet

1.1 Bestämmelse i inkomstskattelagen som gäller beskattningen av understöd

Inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) 82 § innehåller föreskrifter om beskattningen av understöd. Följande understöd är i enlighet med 1 mom. i bestämmelsen skattefria:

• stipendier och andra understöd som har erhållits för studier eller vetenskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet
• pris som har utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet
• pension som staten före den 1 januari 1984 har beviljat för verksamhet som avses i 2 punkten eller för annan förtjänstfull verksamhet, eller familjepension som hänför sig till sådan pension
• träningsstipendium som med stöd av 9 § i idrottslagen (1054/1998) betalas av statsmedel till en toppidrottare som utsetts av undervisningsministeriet. (30.12.1998/1170).

Enligt 82 § 2 mom. i inkomstskattelagen är dock stipendier, studiebidrag och andra understöd samt pris som erhållits från andra än staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund eller från Nordiska rådet skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem samt av stipendier, andra understöd, studiebidrag och pris som erhållits från offentligrättsliga samfund och Nordiska rådet, efter avdrag av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande, under skatteåret överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium.

Enligt 82 § 4 mom. i inkomstskattelagen betraktas även stipendier och understöd som avses i 1 § i lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare som stipendier enligt 1 mom. (så kallat biblioteksstipendium)

I denna anvisning behandlas beskattningen av de ovan nämnda understöden, stipendierna och hedersprisen bortsett från träningsstipendier, stipendier eller hederspris som tilldelats toppidrottare. De sist nämnda behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Idrottsmannens arvoden.

I slutet av anvisningen behandlas även beskattningen av andra pris än de som avses i ISkL 82 §.

1.2 Understöd och stipendier som tilldelats av ett offentligrättsligt samfund eller Nordiska rådet

Understöd, stipendier och studiestöd som erhållits från bland annat följande offentligrättsliga samfund som avses i 82 §i inkomstskattelagen  är i sin helhet skattefria:

• staten
• länens konstkommissioner
• kommuner
• samkommuner
• den evangelisk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet
• Finlands Bank
• Folkpensionsanstalten
• Centret för konstfrämjande
• statens vetenskapliga delegationer, för vilka används den gemensamma benämningen Finlands Akademi
• arbetsskyddsfonden som verkar under övervakning av social- och hälsovårdsministeriet.

Inte heller stipendier, studiestöd och andra understöd och pris som tilldelats av Nordiska rådet är skattepliktiga.

Enligt universitetslagen (558/2009) är finska universitet och högskolor inte sedan 2010 offentliga samfund. Av universiteten är största delen självständiga offentliga inrättningar och några självständiga privaträttsliga stiftelser. I beskattningen betraktas dessa grupper inte som ett offentligrättsligt samfund.

Till exempel följande utgör inte heller i detta sammanhang offentligrättsliga samfund:

• utländska stater
• utländska offentligrättsliga samfund
• samfund som ägs av staten eller kommunen, till exempel aktiebolag, eftersom de inte är offentligrättsliga rättssubjekt,
• privatekonomiska samfund och stiftelser, registrerade föreningar och politiska partier,
• Finska Kulturfonden.

Understöd, stipendier och studiestöd som tilldelats av ett offentligrättsligt samfund eller Nordiska rådet är således i sin helhet skattefria, om dessa har tilldelats för studier eller vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet. Likaså är ett hederspris som tilldelats av dessa parter för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet skattefritt. Andra prestationer som utbetalats som understöd eller stipendium för något annat ändamål utgör inte skattefri inkomst som avses i 82 § i inkomstskattelagen .

1.3 Understöd och stipendier från en enskild part

Stipendier och understöd som beviljats av enskilda parter är skattefria, om det totala beloppet av dessa efter avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande uppgår till högst det årliga beloppet av det statliga konstnärsstipendiet. Om nettobeloppet av ett understöd eller dylikt under ett skatteår uppgått till mer än det högsta årliga beloppet av ett konstnärsstipendium, utgör den överskridande andelen skattepliktig förvärvsinkomst (ISkL 82 § 2 mom.).

Enskilda beviljare är samtliga andra förutom de offentligrättsliga samfund som avses i 82 § 2 mom. i inkomstskattelagen och Nordiska rådet.

På årsnivå har det skattefria maximibeloppet av understöden uppgått till följande:

1.4 Utredning av understödens och stipendiernas skattepliktighet

Endast understöd eller stipendier som har erhållits för studier, vetenskaplig forskning eller konstutövande kan vara skattefria. Understöd och stipendier som har beviljats för andra ändamål utgör alltid skattepliktig förvärvsinkomst oavsett vem som har tilldelat dessa.

Stipendiernas och understödens skattepliktighet avgörs från fall till fall. Det är viktigt att skilja åt vetenskaps- och konstutövande från arbete som utförs för någon annan. Om det är fråga om ett arbete som utförs för någon annan, utgör understödet lön. Till exempel ett vederlag för ett utfört arbete utgör skattepliktig inkomst, även om ersättningen kallats stipendium (se HFD 29.10.1976 liggare 4136).

En stipendiemottagare ska efter behov visa upp en utredning av stipendiets skattefrihet. Det centrala utredningsmaterialet omfattar ett beslut eller ett meddelande om beviljandet av stipendiet av vilket det framgår vem som har beviljat stipendiet och vilka eventuella villkor som ansluter till beviljandet av stipendiet.

Åtminstone följande omständigheter påverkar stipendiets skattepliktighet:

• vem stipendiemottagaren är
• om stipendiet kan ansökas allmänt
• om det finns ett anställningsförhållande mellan stipendiets mottagare och beviljare
• om stipendiet utgör vederlag för utfört arbete
• om stipendiet beviljats utan ansökan
• vilka utredningar sökanden av stipendiet behövt framlägga
• om det till beviljandet av stipendiet knutits speciella villkor
• om den som beviljat stipendiet är ett allmännyttigt samfund.

Utifrån helhetsprövningen betraktades ett stipendium som skattepliktig förvärvsinkomst i högsta förvaltningsdomstolens avgörande nedan, trots att prestationen hade fåtts för studier, till följd av att mottagarkretsen de facto var begränsad till enbart till medlemmarna i en viss släkt.

HFD: 2013:156 För sina yrkeshögskolestudier hade A av en släktfond fått ett stipendium om 15 000 euro. Fonden hade grundats genom ett testamentsförordnande av B, som avlidit år 1952. Enligt förordnandet skulle fondens nettoavkastning årligen delas ut som stipendier till testatorns syskonbarn och deras inom äktenskapet födda efterkommande eller adoptivbarn och deras inom äktenskapet födda efterkommande som behövde ekonomiskt stöd för sin utbildning. I testamentet föreskrevs att stödet skulle få sökas årligen efter publicering av en annons i minst två dagstidningar. Under åren 2006–2009 hade stödet sökts av 44–60 sökande och under samma år beviljats 44–51 personer. Åren 2008 och 2009 hade stöd beviljats samtliga 44 respektive 51 sökande. Stipendiernas belopp hade år 2007 varit 5 000 euro för gymnasiestudier, 10 000 euro för yrkesstudier och 15 000 euro för högskolestudier. Utöver ovan nämnda stipendium hade A åren 2002–2006 också fått stipendier av fonden bland annat för gymnasiestudier. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att stipendiet inte kunde betraktas som skattefri inkomst för A. Skatteåret 2007. Inkomstskattelagen 29 § 1 mom. och 82 § 1 mom. 1 punkten.

2 Specialfall

2.1 Understöd och stipendier från arbetsgivaren

Ett understöd eller ett stipendium är skattefritt enbart i det fall att det har tilldelats för vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet. Ur betalarens perspektiv ska understödet eller stipendiet dessutom vara en vederlagsfri prestation, dvs. beviljandet får inte leda till ekonomiska eller andra fördelar för betalaren.

Om understödet beviljas av mottagarens arbetsgivare, utgör prestationen i allmänhet ett vederlag för utfört arbete. I detta fall är det fråga om lön, även om den utbetalas som understöd. Om understödet dock har getts för upprätthållande av yrkeskunskap eller kompletterande utbildning som behövs för arbetet, kan understödet jämföras med utbildning som ordnas av arbetsgivaren (HFD 1988-B-587 och HFD 1989-B-521).

Skattepliktigheten av ett vederlag som har utbetalats för ett arbete i form av ett understöd kan inte kringgås så att den prestation som hör till den aktuella personen får cirkulera till exempel genom en läroanstalt varifrån den utbetalas som understöd till en person som studerar vid läroanstalten. Då det i en utbetald prestation de facto är fråga om ett vederlag för utfört arbete, betraktas prestationen även i detta fall som personens förvärvsinkomst.

2.2 Forskning

För forskning kan antingen lön eller understöd utbetalas. Inkomster för följande befattningar utgör skattepliktig lön:

• assistent och forskningsassistent
• docent
• amanuens
• forskningsprofessor
• äldre och yngre forskare
• akademiforskare och akademiprofessor (forskaranställningar som avses i lagen om Finlands Akademi 9 § (922/2009).

En del av de ovan nämnda uppdragsbenämningarna har ersatts med nya benämningar. De vanligaste benämningarna för forskningspersonal vid universitet är följande: doktorand (forskarstuderande), forskarprofessor, forskare, yngre forskare, projektforskare, universitetsforskare och specialforskare.

Samtliga ovan nämnda forskare kan dock för sin forskning även få skattefria understöd. De allmänna förutsättningarna för understöd ska dock uppfyllas för att det ska vara fråga om en skattefri prestation.

2.3 Biblioteksstipendium

Utbetalningen av biblioteksstipendier (biblioteksersättningar) grundar sig på lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare (236/61). Stipendier utbetalas på grund av att av böcker som skrivits eller översatts av författare och översättare tillhandahållas avgiftsfritt i allmänna bibliotek.

Enligt 82 § 4 mom. i inkomstskattelagen  utgör biblioteksstipendierna skattefri inkomst. Det är ett arbetsstipendium som är avsett för att täcka levnadskostnaderna. Av denna orsak får inte kostnader för konstnärlig verksamhet allokeras till detta.

Utlåningsersättningen som grundar sig på antalet böcker som lånas ut utgör i sin tur skattepliktig förvärvsinkomst. Ersättningen kan betalas retroaktivt, och därför kan en inkomstutjämning bli aktuell. Närmare information om inkomstutjämning finns i Skatteförvaltningens anvisning Inkomstutjämning i beskattningen av förvärvsinkomster.

2.4 Visningsstipendier för konstnärer

Till bildkonstnärer kan stipendier utbetalas för att verk som de har framställt och som är i offentlig ägo kan visas offentligt (lagen om vissa stipendier åt bildkonstnärer, 115/1997). Också detta stipendium som utbetalas av statliga medel är skattefritt. Visningsstipendiet är till sin natur ett arbetsstipendium.

2.5 Understöd och stipendier som kommunerna beviljar sina invånare

En kommun kan bevilja sina invånare olika understöd (till exempel studiebidrag, babypenning) som inte betraktas som skattefria socialförmåner enligt bestämmelserna ISkL 92 §. Vid beskattningen behandlas prestationerna enligt sin karaktär.

Om det en prestation som har beviljats av kommunen under benämningen understöd  eller någon annan motsvarande benämning de facto är fråga om en prestation som tilldelats för studier, vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet, kan denna betraktas som ett understöd eller stipendium som avses i ISkL 82 §, även om prestationen inte hade utbetalts just under denna benämning. Om en prestation som har beviljats av kommunen betraktas som ett stipendium, är den inte skattepliktig enbart på basis av att kommunen beviljar den endast för någon av sina invånare. Förutsättningarna för skattefrihet ska dock uppfyllas.

Om en prestation som har utbetalts av kommunen har erhållits enbart på basis av att personen bor i kommunen eller ska bli invånare i kommunen, är det inte fråga om ett skattefritt stipendium. Däremot är stipendier som kommunen beviljat kommunens studerande för studier enligt ISkL 82 § 1 mom. 1 punkten skattefria, även om andra än kommuninvånare inte kan få stipendiet.

3 Kostnader som dras av från understöden

3.1 Allmänt om kostnadsavdrag och -allokering

Vid uträkningen av den skattepliktiga andelen av ett understöd som erhållits av någon annan än ett offentligrättsligt samfund eller Nordiska rådet avdras först de naturliga avdrag som hänför sig till stipendiet, till exempel kostnader för studiematerial, biträdande personal, resor, renskrivning samt andra utgifter som direkt anknyter till forskningsverksamheten.

Om stipendiet eller understödet har beviljats för ett visst arbete, en resa eller forskning allokeras till detta inte några andra utgifter än utgifter som anknyter till detta arbete eller denna forskning. I fråga om konst används för detta stipendium eller understöd allmänt benämningen projektstipendium (kod 01 på årsanmälan).

Den andra typen av stipendium är ett försörjningsstipendium eller ett arbetsstipendium som är avsett för finansiering av levnadskostnaderna. Enligt rättspraxisen får inte kostnader för forskningsarbete dras av från ett arbetsstipendium som har getts för att trygga försörjningen (HFD 2.2.2007, liggare 230, HFD:2010:4), men de kan dras av från personens övriga inkomster.

Utgifter till följd av konstnärligt arbete hänför sig inte ens delvis till det statliga konstnärsstipendiet som beviljats för att trygga och förbättra arbetsförutsättningarna (HFD 1983-B-II-516). Utgifter för konstnärlig verksamhet får således inte hänföras till försörjnings- eller arbetsstipendiet, utan dessa ska dras av från konstnärens övriga inkomster. Om konstnären inte har några andra inkomster, fastställs en förlust för honom.

3.2 Uträkning av understödens skattepliktiga andel

Om understödsmottagaren har fått understöd som beviljats av både ett offentligrättsligt samfund och en enskild, påverkar de totala beloppet av dessa huruvida andelen från den enskilda utgör skattefri eller skattepliktig inkomst. Om det totala beloppet av understöden från offentligrättsliga samfund och enskilda är högre än det årliga beloppet av det statliga konstnärsstipendiet, är den andel av det överskridande beloppet som fåtts av enskilda skattepliktig.

Vid uträkning av det totala beloppet av understödet görs först ett avdrag för beloppet av utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande. Vid uträkningen beaktas således nettobeloppet av understödet.

Om personen för samma forskning har fått understöd från både ett offentligrättsligt samfund och någon annan part, fördelas kostnaderna som forskningen ger upphov till i proportion till understöden. Om understöden hänför sig till olika forskningsprojekt, allokeras kostnaderna separat för vart och ett projekt.

Om något av de tilldelade understöden i exemplet ovan till sin karaktär hade varit ett försörjningsstipendium eller ett arbetsstipendium, skulle inga kostnader överhuvudtaget hänföras till detta understöd. Kostnaderna skulle i detta fall primärt dras av från de övriga understöden enligt hur de allokeras. Om dessa kostnader dock inte hänför sig till forskning eller arbete som genomförs med stöd av andra understöd, dras de avdragbara kostnaderna av från personens övriga förvärvsinkomster som allmänna kostnader för inkomstens förvärvande. De sedvanliga levnadsutgifterna är dock inte avdragbara kostnader.

3.3 Fördelning av understöd och kostnader som en forskargrupp fått mellan gruppmedlemmarna

Från ett understöd som har beviljats en forskargrupp dras först gruppens gemensamma utgifter av. Den andel som därefter återstår delas ut till gruppmedlemmarna som dessutom kan dra av sina egna utgifter i anslutning till forskningen. En utredning av hur understödet fördelas mellan gruppmedlemmarna ska efter behov lämnas. Ett understöd som beviljats en forskargrupp kan betraktas som understöd enbart för de medlemmar som bedriver den egentliga forskningen.

Om den forskargrupp som fått understödet anlitar biträden, utgör deras ersättning lön, även om det understöd som forskargruppen fått används för finansieringen av dessa.

3.4 Skatteår för understödet (periodisering)

Understödet utgör inkomst under det skatteår som det för första gången har stått att lyfta och inte det senare år under vilket det i själva verket lyfts.

Om understödet beviljats så att de kostnader som hänför sig till detta inte kan dras av det år understödet lyfts, torde de utgifter som uppstått under de därpå följande åren beaktas sålunda att kostnadsreserveringar på basis av en utredning dras av från understödet. Ofta står dessa kostnader klara redan i det skede då skatteårets beskattning verkställs följande år.

Den som beviljat ett stipendium eller ett hederspris måste till Skatteförvaltningen ge uppgift om samtliga stipendier, studiebidrag, biblioteksbidrag, uppvisningsstipendier samt pris vars värde för mottagaren uppgår till minst 1 000 euro under ett kalenderår. (SFb 1103/2013, 8 §).

4 Skattepliktigheten av övriga pris

4.1 Hederspris

Principerna för skattepliktigheten av ett hederspris är det samma som i fråga om stipendier. Förutsättningen för att ett hederspris ska vara skattefritt är att det har tilldelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet. Ett hederspris ges i efterhand medan ett stipendium eller bidrag i allmänhet ges i förväg.

Bland annat ett pris för malmprospektering (CSN 243/1976) samt penningpris och prisföremål som hemkommunen beviljat en olympiasegrare kan anses vara hederspris som utdelats som erkänsla för allmännyttig verksamhet.

Finansministeriet kan på ansökan besluta att ett pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet från någon annan part än ett offentligrättsligt samfund eller Nordiska rådet är skattefri inkomst i sin helhet.

4.2 Pension som beviljats som erkänsla för förtjänstfull verksamhet

Skattefri inkomst är pension eller en familjepension som anknyter till denna som staten före 1.1.1984 beviljat för vetenskaplig, konstnärlig, allmännyttig eller annan förtjänstfull verksamhet. Denna pension beviljas på basis av något av följande beslut av statsrådet (SRb):

• SRb om extra konstnärspensioner 24.1.1974/75
• SRb om extra familjepensioner i anslutning till extra konstnärspensioner 28.2.1974/216
• SRb om extra journalistpensioner 6.1.1977/37
• SRb om extra pension 30.12.1959/FinM cirkulär 6600 om extra pension som statsrådet beviljar av synnerliga skäl med stöd av 24 §.

Om en pension som nämnts ovan har beviljats 1.1.1984 eller efter detta datum, utgör den en skattepliktig pensionsinkomst som ska betraktas som förvärvsinkomst.

4.3 Pris i konsttävling

Enligt inkomstskattelagen 83 § är inte pris i sådana nationella eller internationella, i konstnärligt hänseende betydelsefulla tävlingar på konstens område som finansministeriet har bestämt skattepliktig inkomst. Finansministeriet bestämmer årligen på förhand, på framställning av undervisningsministeriet, vilka tävlingar som är sådana att där erhållna pris är skattefria (FMF om skattefrihet för priser vid konsttävlingar).

Pris som erhållits vid andra tävlingar inom konst utgör skattepliktig inkomst för mottagaren.

4.4 Pris i skolelevstävlingar

Enligt 84 § i inkomstskattelagen  är skattepliktig inkomst inte pris i annan form än pengar eller någon därmed jämförbar prestation som en elev i grundskola, gymnasium, kvällsgymnasium, yrkesskola, eller någon annan därmed jämförbar läroinrättning har fått vid en tävling i ett läs- eller övningsämne som har anordnats för eleverna.

De läroinrättningar som avses i lagrummet har utifrån exempelförteckningen avgränsats till läroinrättningar som tillhandahåller studier på lägre stadiet. Enligt 2 §i yrkeshögskolelagen  är yrkeshögskolorna en del av högskolesystemet. Yrkeshögskolorna och universiteten bildar tillsammans högskoleväsendet. Yrkeshögskolor och universitet kan inte betraktas som läroinrättningar som kan jämföras med läroinrättningarna i förteckningen.

Ett pris som ges i en skolelevstävling är dock alltid skattefritt, om det ges direkt i pengar eller som en jämförbar prestation, till exempel ett valbart presentkort eller en andel i en placeringsfond. Trots att de pris som avses i bestämmelsen i allmänhet har ett lågt värde, kan inte priset anses vara skattepliktigt på grund av att värdet av priset i vissa fall även kan vara högre. Till exempel en pris i form av en bil som ställts till en skolelevs förfogande för ett år kan således vara ett skattefritt pris i en skolelevstävling. I denna situation är det en extern part (en bilaffär) som på basis av elevens skolframgångar ställer bilen till förfogande. Eleven får inte priset på basis av arbete, utan en tävlingsprestation.

4.5 Lotteripriser

I 85 § i inkomstskattelagen  föreskrivs om lotterivinsters skattefrihet i vinstmottagarens inkomstbeskattning på följande sätt: Skattepliktig inkomst är inte vinster från lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning. Sådan inkomst är dock vinster som kan anses som skälig ersättning för någon prestation eller som kan betraktas som lön enligt lagen om förskottsuppbörd.

Enligt det ovan nämnda är de inkomster som omfattas av lotteriskattelagens tillämpningsområde befriade från inkomstskatt. På dessa inkomster betalar lotterianordnaren lotteriskatt. Om tillämpningen av lotteriskattelagen har Skatteförvaltningen utfärdat en separat anvisning (Diarienummer: 939/420/2011).

4.6 Övriga pris

Andra pris eller vinster än de som har tagits upp i punkterna 4.1–4.5 utgör skattepliktig inkomst för mottagaren, om de inte omfattas av lotteriskattelagen eller erhållits i ett lotteri som verkställts i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i enlighet med statens lagstiftning.

En prestation som har utbetalts som ett pris eller en vinst utgör således skattepliktig inkomst för mottagaren, om

• priset eller vinsten är ett vederlag för utfört arbete eller någon annan prestation
• priset eller vinsten fås av arbetsgivaren
• vinsten inte grundar sig på slumpen
• det inte är fråga om en så kallad offentlig utlottning
• priset har fåtts i en tävling på basis av en prestation
• vinsten har fåtts i ett lotteri som har verkställts i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Till exempel pris som har fåtts i idrotts-, fråge-och pilkfisketävlingar samt andra tävlingar utgör skattepliktig inkomst för mottagaren, om priset har fåtts på basis av en placering eller en prestation. Mottagaren ska i dessa fall deklarera priset eller vinsten i skattedeklarationen. Tävlingsarrangören ska deklarera de utdelade prisen och vinsterna i en årsanmälan (7801r) med prestationsslag H4. Årsanmälan ska lämnas in endast om prisets eller vinstens värde är minst 100 euro.

En utlandsresa eller en motsvarande penningförmån som av arbetsgivaren utlottats bland personalen utgör arbetstagarens lön. Pris som utdelats i försäljnings- och kundvärvningstävlingar och andra motsvarande tävlingar som ordnats av arbetsgivaren utgör likaså lön.

Ett prisföremål av ringa värde som arbetstagaren fått av arbetsgivaren i samband med en idrottsdag eller en konditionstävling som ordnats för personalen eller i ett lotteri vid ett personalevenemang har dock i beskattningspraxisen betraktats som en skattefri förmån som avses i 69 § 1 mom. 4 punkten i inkomstskattelagen . Denna typ av skattefritt prisföremål kan ha ett värde om högst 100 euro.

4.7 Värdering av tävlingspris i form av varor

Skattepliktiga tävlingspriser som har fåtts i form av varor värderas till sitt gängse värde, dvs. till det pris man skulle få för varan, om den såldes omedelbart. Värderingen görs ur mottagarens perspektiv. Om mottagaren inte har någon användning för det mottagna prisföremålet, och priset inte på ett enkelt sätt kan omsättas i pengar, kan föremålet ges ett skäligare penningvärde enligt en inkommen utredning.

Värderingen av pris från utlandet till gängse värde sker enligt en uppskattning i enlighet med prisnivån i Finland. Om man vid införandet av priset i landet blir tvungen att betala importskatter, ska beloppet av dessa skatter dras av från varans gängse värde, och differensen utgör mottagarens skattepliktiga inkomst.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Jukka Puolakanaho