Bidrag

Giltighet
Fr.o.m. 2012−19.10.2014

I denna anvisning avses med ordet bidrag också sådana stipendier och hederspris som uppfyller de villkor som ställs för bidrag.

Följande bidrag är inte skattepliktiga:

  • stipendier eller andra understöd som har fåtts för studier, vetenskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet
  • som har utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet
  • pension som staten före år 1984 har beviljat för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet eller för annan motsvarande verksamhet, eller familjepension som hänför sig till sådan pension (ISkL 82.1 §)
  • träningsstipendium som med stöd av 21 § i idrottslagen (984/79) betalas med statsmedel till en toppidrottare som utsetts av undervisnings- och kulturministeriet (ISkL 352/95, Se också Idrottsmannens arvoden).

Skattefritt bidrag som offentligt samfund beviljat för studier, veteskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet

Följande stipendier som offentligrättsliga samfund beviljat är helt skattefria

  • stipendier eller bidrag för studier eller för vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet från staten, kommunen eller något annat offentligrättsligt samfund eller Nordiska rådet
  • erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet.

Vilka är offentliga samfund?

Offentligrättsliga samfund är bl.a.

  • staten
  • länens konstkommissioner
  • kommuner
  • samkommuner
  • den evangelisk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet
  • Finlands Bank
  • Folkpensionsanstalten
  • centraldelegationen för konst
  • statens vetenskapliga delegationer, för vilka används den gemensamma benämningen Finlands Akademi
  • arbetsskyddsfonden som verkar under övervakning av social- och hälsovårdsministeriet.

Statens universitet och högskolor

Enligt den nya universitetslagen (558/2009) är finska universitet och högskolor inte sedan 2010 offentliga samfund. Av universiteten är 14 självständiga offentliga inrättningar och 2 självständiga privaträttsliga stiftelser.  I beskattningen betraktas dessa grupper inte som offentliga samfund.

Här avsedda offentliga samfund är inte t.ex.

  • utländska stater
  • utländska offentligrättsliga samfund
  • samfund som ägs av staten eller kommunen, t.ex. aktiebolag (eftersom de inte är offentligrättsliga rättssubjekt)
  • privatekonomiska samfund och stiftelser, registrerade föreningar och politiska partier
  • Finska Kulturfonden

Bidrag som enskild beviljat kan vara delvis skattepliktigt

Stipendier, studiebidrag, bidrag och hederspris som beviljats av enskild är helt skattefria om det sammanlagda beloppet av dem (efter avdrag av utgifterna) är högst lika stort som det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium. Om det årliga beloppet av bidrag mm. överstiger beloppet av det statliga konstnärsstipendiet är den överstigande delen skattepliktig inkomst.

Till enskilda beviljare räknas alla förutom offentliga samfund och Nordiska rådet. (ISkL 82.2 §).

Skattefria beloppen av årliga bidrag:

år 2009 18 400,65 e
år 2010 18 788,30 e
år 2011 19 029,51 e
år 2012 19 444,88 e
år 2013 19 728,90 e

Bidrag som arbetsgivaren beviljat kan i verkligheten vara lön

Bidrag är skattefria när de fås för studier eller vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet.  Även ur betalarens synvinkel ska det vara fråga om en betalning utan vederlag. Att bevilja ett bidrag får inte ge betalaren någon ekonomisk eller annan nytta.

Om bidraget beviljas av mottagarens arbetsgivare, är betalningen i allmänhet en ersättning för gjort arbete.  Av denna orsak är bidraget lön även om det till namnet varit fråga om ett bidrag. Om bidraget getts för att upprätthålla den arbetsskicklighet som arbetet kräver eller för att komplettera utbildning, kan det jämställas med utbildning som anordnats av arbetsgivaren (HFD 1988 B 587 på finska, www.finlex.fi).

Skatteplikten för bidrag utreds från fall till fall

Andra understöd och stipendier än de som fåtts för andra ändamål än för studier, vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet är skattepliktiga. Ersättningen för utförande av ett visst arbete är skattepliktig även om det till namnet varit fråga om stipendium (t.ex. HFD 1976/4136 på finska, www.finlex.fi).

Den skattskyldige skall vid behov ge en utredning över bidragets skattefrihet.  Centralt utredningsmaterial är ett beslut eller tillkännagivande ur vilket eventuella villkor för beviljandet av bidraget framgår.

Skatteplikten för stipendier och bidrag avgörs från fall till fall.  Det är viktigt att åtskilja utövandet av konst och vetenskap från arbete som utförts för annans räkning, eftersom betalningen då utgör lön.

När bidragets skatteplikt avgörs är det viktigt att t.ex. fästa uppmärksamhet vid

  • vem bidragets mottagare är
  • om bidraget kan ansökas allmänt
  • om det finns ett arbetsförhållande mellan bidragets mottagare och beviljare
  • om bidraget utgör vederlag för utfört arbete
  • om bidraget beviljats utan ansökan
  • hurudana utredningar bidragsansökaren behövt framlägga
  • om det till beviljandet av bidraget knutits speciella villkor
  • om den som beviljat bidraget är ett allmännyttigt samfund.

Stipendier som kommunerna beviljar sina invånare

En kommun kan bevilja sina invånare olika slags understöd (t.ex. studiebidrag, babybidrag), som inte kan betraktas som skattefria med stöd av bestämmelserna i 92 § i ISkL. Prestationerna behandlas i beskattningen enligt sin karaktär oberoende av, under vilken benämning de har betalts. Även om prestationen inte hade betalts som stipendium, bidrag eller hederspris kan det vara fråga om sådan. Då tillämpas bestämmelserna i 82 § i ISkL.

Av kommunen beviljad prestation som betraktas som stipendium ska inte betraktas som skattepliktig endast med den grund att kommunen beviljar den endast till sina invånare.  Förutsättningarna för skattefriheten ska ändå uppfyllas. En prestation som har fåtts endast med den grund att man bor i kommunen eller blir dess invånare är inte ett skattefritt stipendium. Däremot till exempel stipendier som kommunerna beviljat studeranden för studierna är skattefria med stöd av 82.1 § 1 punkten i ISkL, även om någon annan än kommunens invånare inte kan få stipendiet.

För forskningsarbete kan man få både lön och stipendier

Inkomster för följande befattningar utgör skattepliktiga inkomster:

  • assistent och forskningsassistent
  • docent
  • amanuens
  • forskningsprofessor
  • yngre och äldre forskare
  • akademiforskare och akademiprofessorer (forskartjänster som avses i 9 § i lagen om Finlands Akademi (922/2009))

Alla ovan nämnda forskare kan likväl få skattefria stipendier och understöd för sitt forskningsarbete.

Hur definieras konstnär

En konstnär får från sina inkomster dra av de kostnader som har förorsakats av arbetet.  Kostnader som förorsakats av hobbyverksamhet som inte avkastat inkomst är däremot inte avdragbara i beskattningen.

HFD har i sitt utslag 2009:106 tagit ställning till vem som är en konstnär.  Utslaget gällde en person som hade konstnärlig grundutbildning och medlemskap i flera organisationer som var avsedda för yrkeskonstnärer. Han hade bedrivit konstnärlig verksamhet under flera års tid och även deltagit i internationell utställningsverksamhet.  Personen fick arbetspension. HFD ansåg, att olönsamheten av skatteårets verksamhet inte utgjorde hinder för att verksamheten skulle kunna betraktas såsom sådan konstnärlig verksamhet som avses i 31.1 § 4 punkten i ISkL. Konstnären fick dra av utgifterna för konstnärlig verksamhet såsom naturliga avdrag.

KHO 2009:106 (www.hfd.fi)

Avdrag från skattepliktiga bidrag

Vid uträkningen av den skattepliktiga andelen av ett stipendium som erhållits av någon annan än ett offentligrättsligt samfund avdras först de naturliga avdrag som hänför sig till stipendiet, såsom kostnader för t.ex. studiematerial, biträdande personal, resor, renskrivning samt andra utgifter som direkt ansluter sig till forskningsverksamheten.

Om stipendiet eller bidraget har beviljats för visst arbete eller forskning hänförs inte till detta andra utgifter än de utgifter som hänför sig till detta arbete eller denna forskning.  På konstens sida talas då om ett projektstipendium (kod 01 på årsanmälan).

En annan typ av stipendium är ett underhållsstipendium eller ett arbetsstipendium, som är avsett för att täcka levnadskostnader (kod 02 på årsanmälan). Enligt rättspraxis kunde kostnader för forskningsarbetet inte dras av från arbetsstipendiet som hade beviljats för uppehälle (HFD 2007/230), (HFD 2010:4).

Utgifter för konstnärligt arbete hänför sig inte till någon del till sådant statens konstnärsstipendium som beviljats för att trygga och förbättra arbetsförutsättningarna (HFD 1983/3028). Utgifter av konstnärlig verksamhet får inte hänföras till ett underhålls- eller arbetsstipendium, utan de dras av från konstnärens övriga inkomster.  Om andra inkomster inte finns, fastställer man förlust för konstnären.  Om däremot statens konstnärsstipendium beviljats för ett visst arbete (projektstipendium), hänförs kostnaderna för detta arbete i första hand till detta stipendium.

KHO 2007/230 på finska (www.finlex.fi), KHO 2010:4 (www.hfd.fi)

Hur räknas bidragets skattepliktiga del?

Om en person har fått bidrag både från offentligrättsligt samfund och från privata inverkar det sammanlagda beloppet av bidragen på om den del som fåtts av privata är skattefri eller skattepliktig. Om det sammanlagda beloppet av bidrag från offentligrättsliga samfund och enskilda är större än statens årliga konstnärsstipendium, är den överstigande delen från enskilda skattepliktig.

När man beräknar det sammanlagda beloppet av bidrag,  dras från bidragen först av kostnaderna, dvs. att bidragets nettobelopp beaktas. Om en person har fått bidrag för samma forskning såväl av ett offentligrättsligt samfund som av ett annat än offentligrättsligt samfund, fördelas de kostnader forskningen gett upphov till i förhållande till bidragen.  Om bidragen däremot hänför sig till skilda forskningar, skall kostnaderna hänföras till de skilda forskningarna var för sig.

Ett exempel på hur bidragets skattepliktiga del uträknas:

1. Bidrag som beviljats av statens vetenskapliga delegation 11 445 e
2. Andra än av offentligrättsliga samfund beviljade bidrag 16 800 e

→ bidrag sammanlagt 28 245 e
Kostnader sammanlagt 8 255 e

Fördelning av kostnaderna:

1. statliga bidraget: (11 445 e / 28 245 e) x 8 255 e = kustannukset 3 344,95 e
2. övriga bidrag: (16 800 e / 28 245 e) x 8 255 e = kustannukset 4 910,05 e

Nettobeloppen av bidrag:

1. Det statliga bidragets nettobelopp: 11 445 - 3 344,95 = 8 100,05 e
2. Nettobeloppet av bidrag som beviljats av annat än offentligrättsligt samfund:16 800 - 4 910,05 = 11 889,95 e

Bidrag som beviljats av ett offentligrättsligt samfund är i sin helhet skattefritt.  Av de bidrag som beviljats av andra samfund än offentligrättsliga, återstår för beskattning 545,12 euro, dvs. det belopp med vilket bidragens nettobelopp totalt (19 990 euro) överstiger statens konstnärsstipendium 19 444,88 euro per år (2012).

Hur fördelas ett stipendium och kostnaderna mellan medlemmarna i en forskningsgrupp?

Från det stipendium som beviljats en forskningsgrupp avdras först gruppens kostnader och därefter fördelas den kvarstående delen mellan medlemmarna i gruppen, som i sin tur envar kan avdra sina egna utgifter.  För att avgöra hur stipendiet fördelats mellan gruppmedlemmarna begärs vid behov utredning.  Om forskningsgruppen som fått stipendiet anställer assistenter, är ersättningen som dessa får lön, även om ersättningarna skulle finansieras med stipendiet som forskningsgruppen fått.

För vilket skatteår är bidraget inkomst?

Bidraget är inkomst för det skatteår som det för första gången har stått att lyfta och inte det senare år under vilket det i själva verket lyfts.

Om bidraget beviljats så att de kostnader som hänför sig till detta inte kan dras av det år bidraget lyfts, torde de utgifter som uppstått under de därpåföljande åren beaktas sålunda att kostnadsreserveringar på basis av en utredning dras av från bidraget.

Den som beviljat ett bidrag eller ett hederspris måste till skattemyndigheterna ge uppgift om samtliga stipendier, studiebidrag, biblioteksbidrag, uppvisningsstipendier samt pris vilka är minst 1 000 euro (7 § i Skatteförvaltningens beslut 21/99).

Biblioteksbidrag är skattefri inkomst

Utbetalningen av biblioteksbidrag (biblioteksersättning) baserar sig på lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare (236/61).  Understödet betalas på grund av att de böcker dessa upphovsmän skrivit och översatt finns att tillgå avgiftsfritt vid de allmänna biblioteken.

Biblioteksbidraget är skattefri inkomst (82.4 § i ISkL). Det är ett arbetsstipendium som är avsett för betalning av konstnärens levnadskostnader.  Utgifter av konstnärlig verksamhet får således inte hänföras till det.

Låneersättning som grundar sig på antalet utlåningar utgör däremot skattepliktig förvärvsinkomst. Ersättningen kan betalas retroaktivt varför inkomstutjämning eventuellt kan tillämpas.

Uppvisningsstipendium till bildkonstnärer är skattefritt

Till bildkonstnärer kan betalas stipendium för att verk som de har framställt och som är i offentlig ägo kan visas offentligt (lagen om vissa stipendier åt bildkonstnärer, 115/1997 www.finlex.fi). Också detta stipendium som utdelas av statens medel är fri från skatt.  Uppvisningsstipendiet är ett arbetsstipendium.