Stöd för hemvård och privat vård av barn

Har getts
3.6.2022
Diarienummer
VH/821/00.01.00/2022
Giltighet
3.6.2022 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
VH/1882/00.01.00/2021, 19.4.2021

Denna anvisning behandlar beskattningen av stöd för hemvård och stöd för privat vård av barn samt flexibel och partiell vårdpenning som utbetalas av Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och kommunen. Ytterligare behandlas i anvisningen förälderns eller annan vårdnadshavares betalningsförfarande när hen betalar för barnvård till en skötare som hen anställt eller till en privat tillhandahållare av dagvård.

Punkterna i anvisningen som gäller förskottsinnehållning har preciserats och tillämpliga bestämmelser har lagts till.

På webbplatsen inkomstregistret.fi förklaras om betalarens deklarationsskyldighet.

1 Inledning

I lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) föreskrivs det om ekonomiskt stöd med vilka barnets föräldrar och andra vårdnadshavare får stöd för att ordna vård av barnet samt för att kombinera arbete och familjeliv. De stöd som betalas enligt lagen är stöd för hemvård, stöd för privat vård, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning.

Stödet för hemvård och stödet för privat vård består av vårdpenning och inkomstbundet vårdtillägg. Beloppen för vårdpenningen och vårdtillägget kan höjas genom ett kommuntillägg, om den kommun som svarar för finansieringen av stödet bestämmer så. Vårdpenningen och vårdtillägget betalas av FPA och kommuntillägget av antingen kommunen eller FPA. Stöden utgör skattepliktig inkomst för mottagaren.

Bestämmelser om förskottsuppbörd finns i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) och i förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996, FörskUF), som utfärdats med stöd av lagen. I lagen och förordningen om förskottsuppbörd och därtill i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning ingår bestämmelser om hur förskottsinnehållningen ska verkställas och innehållningens belopp. I 13 § i beslutet föreskrivs om förskottsinnehållning på hemvårdsstöd för barn och på stöd för privat vård av barn. Verkställande av förskottsinnehållning behandlas allmänt i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning

2 Stöd för hemvård

Stöd för hemvård av barn kan betalas till barnets förälder eller annan vårdnadshavare då ett barn som har rätt till småbarnsfostran inte har en av kommunen ordnad plats inom småbarnspedagogiken, utan vårdas hemma av en familjemedlem eller en skötare som står i anställningsförhållande till familjen.

Stödet för hemvård betalas till den förälder eller annan vårdnadshavare som huvudsakligen sköter barnet och stödet utgör dennes skattepliktiga förvärvsinkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning på det utbetalda hemvårdsstödet enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten för lön, dock minst enligt 25 procent, om inte stödmottagaren visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för prestationen i fråga.

Om den som mottar hemvårdsstöd samtidigt har andra inkomster som omfattas av förskottsinnehållning, på vilka det verkställs förskottsinnehållning enligt innehållningsprocenten för lön, ska förskottsinnehållning på hemvårdsstödet verkställas enligt tilläggsskatteprocenten för lön. Om stödmottagaren inte har en tilläggsprocent, är förskottsinnehållningen 40 procent. Om stödmottagaren visar upp ett ändringsskattekort som beräknats för förmånen, verkställs förskottsinnehållningen enligt det.

I praktiken betalas kommuntillägget på förälderns konto av antingen kommunen eller FPA. Om kommunen betalar kommuntillägget, verkställer den förskottsinnehållningen på kommuntillägget enligt tilläggsprocenten för lön. Om stödmottagaren visar upp ett ändringsskattekort som har utfärdats för kommuntillägg, verkställer kommunen förskottsinnehållning enligt det. Om  FPA betalar kommuntillägget, verkställer den förskottsinnehållningen på samma sätt som på det övriga stödet för hemvård som den betalar.

3 Stöd för privat vård

Stöd för privat vård av barn kan betalas till en skötare som föräldern anställt (skötare som står i anställningsförhållande till föräldern) eller en privat tillhandahållare av barndagvård, ett samfund eller sammanslutning (nedan privat serviceproducent). I undantagsfall kan stödet för privat vård tillfälligt betalas till barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare. Detta är fallet till exempel om en familj som har rätt till stöd blir tvungen att ordna vård av barnet med tillfällig hjälp, eftersom den blir utan vårdare på grund av att vårdavtalet hävs, och då inte söker eller omedelbart får en vårdplats som ordnats av kommunen. Beskattningen av stödet för privat vård påverkas av till vem stödet betalas.

Stöd för privat vård som betalas till en skötare som står i anställningsförhållande till barnets förälder eller annan vårdnadshavare, utgör barnskötarens skattepliktiga löneinkomst. FPA verkställer förskottsinnehållningen på stödet för privat vård och kommuntillägget enligt innehållningsprocenten och tilläggsprocenten för lön  Om kommunen betalar kommuntillägg till skötaren, verkställs förskottsinnehållningen på tillägget enligt tilläggsprocenten för lön. Om tilläggsprocent inte finns, är förskottsinnehållningen 40 procent. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för stödet för privat vård betalas dock i allmänhet av barnets förälder.

Om stödet för privat vård betalas till en privat serviceproducent utgör stödet stödtagarens skattepliktiga arbetsersättning. FPA och kommunerna verkställer inte förskottsinnehållning på stödet för privat vård som de betalat till en förskottsuppbördsregistrerad privat serviceproducent. Om den privata serviceproducenten inte är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen på stödet för privat vård som utbetalas. På arbetsersättningar som betalas ut till fysiska personer som inte är införda i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållning enligt skattekortet för arbetsersättning (FörskUF 10 §). Om mottagaren av arbetsersättning inte visar upp ett skattekort för betalaren, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 procent (FörskUF 3 §). På arbetsersättningar som betalas ut till samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar vilka inte är införda i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen enligt 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.).

Om stödet för privat vård undantagsvis betalas till barnets förälder, utgör det skattepliktig förvärvsinkomst för föräldern. FPA verkställer då förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten för lön. Utan skattekort är förskottsinnehållningen 60 procent.

Kommunerna kan betala olika slags stöd som inte grundar sig på lag, exempelvis under namnet servicepeng eller servicesedel, till en barnskötare som står i anställningsförhållande till föräldern eller till en privat serviceproducent. Dessa stöd behandlas i beskattningen på samma sätt som stödet för privat vård. Stöd som betalats till en skötare eller till en privat serviceproducent utgör dennes skattepliktiga inkomst, på vilken kommunen vid behov verkställer förskottsinnehållningen på samma sätt som på kommuntillägget, som betalas vid sidan av stödet för privat vård.

4 Partiell vårdpenning

Partiell vårdpenning betalas till föräldern eller annan vårdnadshavare till ett barn som går i första och andra klass. Villkoren för partiell vårdpenning är att den genomsnittliga veckoarbetstiden på grund av vården av barnet är högst 30 timmar i veckan.

Partiell vårdpenning utgör förälderns skattepliktiga förvärvsinkomst och på den verkställs förskottsinnehållningen enligt den fastställda tilläggsprocenten för lön. Om tilläggsprocent inte finns, är förskottsinnehållningen 40 procent. Om den som får partiell vårdpenning visar upp ett ändringsskattekort som beräknats för ändamålet, verkställs förskottsinnehållningen enligt det. Utan skattekort är förskottsinnehållningen 40 procent.

5 Flexibel vårdpenning

Flexibel vårdpenning betalas till förälder eller annan vårdnadshavare till ett barn som är yngre än 3 år. Villkoren för flexibel vårdpenning är att den genomsnittliga veckoarbetstiden på grund av vården av barnet är högst 30 timmar i veckan eller högst 80 % av arbetstiden vid heltidsarbete. För att få stödet är det tillräckligt att ett villkor uppfylls.

Flexibel vårdpenning utgör förälderns skattepliktiga förvärvsinkomst och förskottsinnehållningen verkställs enligt tilläggsprocenten för lön. Om tilläggsprocent inte finns, är förskottsinnehållningen 40 procent. Om stödtagaren visar upp ett ändringsskattekort som beräknats för flexibel vårdpenning, verkställs förskottsinnehållningen enligt det.

6 Skötare som föräldern anställt

6.1 Allmänt

En förälder eller annan vårdnadshavare som får stöd för hemvård eller stöd för privat vård kan anställa en barnskötare eller betala en privat serviceproducent för vården. Om föräldern anställer en skötare, uppstår det ett anställningsförhållande mellan föräldern och skötaren. Föräldern är då en arbetsgivare som i regel omfattas av samma skyldigheter som andra arbetsgivare.

Om barnskötaren inte står i anställningsförhållande till barnets förälder eller annan vårdnadshavare, utgör den betalda ersättningen för dagvården arbetsersättning. Betalning av arbetsersättning behandlas i denna anvisnings punkt 7.

6.2 Förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift

När barnets vårdare har ingått arbetsavtal med förälder eller annan vårdnadshavare , är föräldern eller annan vårdnadshavare skyldig att verkställa förskottsinnehållning och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på lön som hen betalt till skötaren.

Förskottsinnehållningen verkställs enligt den innehållningsprocent och tilläggsprocent på lön  som antecknats i skötarens skattekort. Utan skattekort ska förskottsinnehållningen verkställas enligt 60 procent. Någon förskottsinnehållning behöver likväl inte verkställas om lönen som betalats ut till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro under kalenderåret.

Om det först efter att anställningsförhållandet börjat blir klart att gränsen om 1 500 euro överskrids, ska verkställande av förskottsinnehållning börja i samband med den löneutbetalning då det blir klart att gränsen om 1 500 euro överskrids. Förskottsinnehållning behöver dock inte verkställas på de löner som utbetalats tidigare under samma år. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska dock betalas även för de löner som betalats tidigare under samma år.

Enligt lag ansvarar arbetsgivaren för verkställandet av förskottsinnehållningen. Om barnets förälder eller annan vårdnadshavare inte verkställt förskottsinnehållningen på lön som överstiger 1 500 euro, kan den förskottsinnehållning som inte verkställts eller betalats påföras dem.

Lönen som betalats till barnskötaren utgör alltid skötarens skattepliktiga inkomst oavsett om det har verkställts förskottsinnehållning på lönen eller inte. Om förskottsinnehållning inte verkställs på lönen, föreligger det en risk att de skatter som under skatteåret betalats i förskott inte motsvarar beloppet på den slutliga skatten för skatteåret och skötaren måste då betala kvarskatt. Det rekommenderas därför att föräldern verkställer förskottsinnehållningen på lönerna även i det fallet att beloppet på lönerna inte överstiger 1 500 euro under kalenderåret. Skötaren kan också själv be föräldern verkställa förskottsinnehållning. I dessa situationer behöver man inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

Om arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) är försäkrad i Finland, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas på lönen. Arbetsgivarens sjukförsäkringspremie bestäms som en procentuell andel av den betalda lönen. Föräldern ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift både för lönen som denne själv betalar till skötaren och för stödet för privat vård som FPA betalar till skötaren och för kommuntillägg som FPA eller kommunen eventuellt betalar. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift behöver likväl inte tas ut om utbetalningen till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro under kalenderåret.

Exempel: En förälder betalar 700 euro i lön till barnskötaren under ett kalenderår och FPA betalar 1 000 euro i stöd för privat vård. Föräldern behöver inte verkställa någon förskottsinnehållning på lönen. Föräldern ska dock betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på 1 700 euro eftersom det sammanlagda beloppet av lönen och stödet för privat vård överstiger gränsen på 1 500 euro.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behöver inte betalas, om arbetstagaren inte före löneutbetalningsmånaden fyllt 16 år eller har fyllt 68 år. Till exempel om arbetstagaren fyller 16 år den 8 juni, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas första gången för den lön som betalas i juli, eller om arbetstagaren har fyllt 68 år den 8 juni, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas sista gången för den lön som betalas i juni.

6.3 Den försäkrades sjukförsäkringspremie

Utöver skatterna betalar barnskötaren även den försäkrades sjukförsäkringspremie för sin lön. Den försäkrades sjukförsäkringspremie består av dagpenningspremien och sjukvårdspremien, vilkas storlek varierar från år till år. Sjukförsäkringens dagpenningspremie betalas från början av den månad som följer på den månad då den försäkrade fyllt 16 år till slutet av den månad då den försäkrade fyllt 68 år.

Den försäkrades sjukförsäkringspremie ingår i förskottsinnehållningsprocenten som antecknats på skötarens skattekort och premien betalas till Skatteförvaltningen inkluderad i förskottsinnehållningen som verkställts på lönen.

6.4 Försäkringar för arbetstagare

Barnets förälder eller annan vårdnadshavare är vanligtvis skyldig att teckna en arbetspensions- och olycksfallsförsäkring för en skötare som står i anställningsförhållande samt betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Föräldern eller annan vårdnadshavare kan därutöver teckna en grupplivförsäkring för skötaren. Skyldigheten att teckna försäkring för den anställda påverkas inte av om det verkställs förskottsinnehållning på lönen som betalas till barnskötaren eller om sjukförsäkringsavgift betalas..

Arbetspensionsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremien består av arbetsgivarens och arbetstagarens andel, som båda fastställs som en procentuell andel av lönen. Arbetstagarens andel räknas ut på grundval av det sammanlagda beloppet av bruttolönen som föräldern eller annan vårdnadshavare har betalat och stödet för privat vård som FPA betalat samt eventuellt kommuntillägg, men föräldern eller annan vårdnadshavare innehåller arbetstagarens hela andel på den nettolön som betalats åt skötaren. Föräldern betalar både arbetstagarens och arbetsgivarens andel av avgifterna till arbetspensionsanstalten och arbetslöshetsfonden. Arbetstagarens andel av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremien ingår inte i förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet. Ytterligare information om försäkringar och belopp av försäkringspremiernas storlek ges av pensionsförsäkringsbolagen, Pensionsskyddscentralen, Sysselsättningsfonden, och olycksfallsförsäkringsbolagen.

6.5 Verifikat till arbetstagaren

Barnets förälder eller annan vårdnadshavare ska ge barnets vårdare ett verifikat för kontroll av de löner och andra prestationer som under kalenderåret har betalats till vårdaren samt av verkställd förskottsinnehållning. Det finns inga formkrav för verifikatet. Men åtminstone följande uppgifter ska framgå:

  • Arbetsgivarens namn, personbeteckning, adress och telefonnummer
  • Arbetstagarens namn, personbeteckning och adress
  • Lönens belopp och beloppet av eventuell förskottsinnehållning
  • Löneutbetalningsperioden och tidpunkten för löneutbetalningen
  • Beloppet av pensionsförsäkringspremier och  arbetslöshetsförsäkringspremier som tagits ut av arbetstagaren
  • Beloppet av dagpenningspremien.

Verifikat ska alltid ges, oavsett om förskottsinnehållning har verkställts på lönen eller inte. Verifikatet ska ges senast den 15 januari året efter löneutbetalningsåret. Då anställningsförhållandet upphör, ska verifikat ges omedelbart på löntagarens begäran.

Över lön som utbetalats kontant ska arbetsgivaren ha ett kvitto som arbetstagaren undertecknat  eller annan verifikation över utbetalningen.

6.6 Anteckningsskyldighet

Föräldern eller annan vårdnadshavare ska föra anteckningar över de löner som betalats ut till en skötare i anställningsförhållande. Av anteckningarna bör framgå det som anges i Skatteförvaltningens beslut om arbetsgivarens och prestationsbetalarens anteckningsskyldighet. Anteckningarna och verifikationerna (räkningar, kvitton och kontoutdrag) ska sparas i 6 år efter löneutbetalningsåret.

På webbplatsen inkomstregistret.fi förklaras om betalarens deklarationsskyldighet.

7 Arbetsersättning som förälder betalar privat dagsvårdsproducent        

Föräldern och barnskötaren kan ingå ett arbetsavtal eller uppdragsavtal om arbetet. Dessa avtalstyper har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen. Det finns skäl att beakta kännetecknen för dem redan när avtalet görs upp och på så sätt säkerställa att avtalets typ, innehåll och den faktiska verksamheten motsvarar parternas avsikt. Vid eventuella tvister avgörs det om en prestation är lön eller arbetsersättning utifrån en helhetsbedömning som görs på basis av kännetecknen för avtalstyperna.

Om barnets förälder eller annan vårdnadshavare har kommit överens om ett uppdrag, utgör den ersättning som betalats för barnvården arbetsersättning. Den som betalar arbetsersättning har inga arbetsgivarskyldigheter. En förälder eller annan vårdnadshavare som betalat arbetsersättning är dock skyldig att verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningen, om den som mottar arbetsersättningen inte är införd i förskottsuppbördsregistret och beloppet av arbetsersättningen som betalats till en och samma mottagare överskrider 1 500 euro under kalenderåret.

Förskottsinnehållning på arbetsersättning som betalas till en fysisk person (såsom rörelseidkare och yrkesutövare) som inte finns med i förskottsuppbördsregistret verkställs enligt förskottsinnehållningsprocenten på skattekort för arbetsersättning. Utan skattekort är förskottsinnehållningen 60 procent. Förskottsinnehållningen på arbetsersättning som betalats till ett företag (exempelvis aktiebolag) som inte finns med i förskottsuppbördsregistret verkställs enligt 13 procent, om företaget inte uppvisar skattekort för prestationen.

Man behöver inte verkställa någon förskottsinnehållning på en arbetsersättning som betalats till en sådan privat serviceproducent (tillexempel privat daghem) som är införd i förskottsuppbördsregistret.

8 Betalning av arbetsgivarprestationer

Förskottsinnehållningar och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift är arbetsgivarprestationer. De är så kallade skatter på eget initiativ. Föräldern betalar in förskottsinnehållningar och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på Skatteförvaltningens konto senast den 12:e dagen i den månad som följer efter löneutbetalningsmånaden. Om den 12:e dagen inte är en bankdag flyttas förfallodagen till följande bankdag.  De uppgifter som behövs för betalningen finns i tjänsten MinSkatt joch där kan man också gå till nätbanken för att betala arbetsgivarprestationer.

9 Återkrav av stödet

Det kan hända att föräldern eller annan vårdnadshavare måste återbetala en del av hemvårdsstödet eller stödet för privat vård till FPA eller kommunen (återkrav av förmån). Återkravsförfarandet beror på om det gäller hemvårdsstöd eller stöd för privat vård.

Beloppet av återkrävt stöd för hemvård dras av från den skattepliktiga inkomsten för den förälder eller annan vårdnadshavare som fått stödet. FPA korrigerar då sin anmälan om förmånen.

Återkrav av stöd för privat vård riktas till barnets förälder eller annan vårdnadshavare. Beloppet av återbetalt stöd för privat vård subtraheras likväl från den persons skattepliktiga inkomst, till vem stödet har betalats. Läs mer om återkrav i Skatteförvaltningens anvisning Återkrav av pensioner och förmåner.

10 Hushållsavdrag

En förälder eller annan vårdnadshavare är inte berättigad till hushållsavdrag för den lön eller arbetsersättning hen betalat för barnvård om hen beviljats hemvårdsstöd eller stöd för privat vård av barn för samma ändamål. Partiell vårdpenning eller flexibel vårdpenning hindrar däremot inte att hushållsavdrag beviljas. Det finns närmare information om detta i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag för sedvanligt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete.

11 Barnskötare från utlandet

Beskattningen av en skötare som kommer från utlandet kan avvika från beskattningen av en skötare som är bosatt i Finland. Det kan finnas skillnader även i fråga om socialskyddet och försäkringarna. I fråga om beskattning av löntagare som kommer från utlandet finns mer information i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet och i artikeln Som au pair från utlandet till Finland.

12 Tjänsten Palkka.fi

Det lättaste sättet att betala och anmäla arbetsgivarprestationerna är via e-tjänsten Palkka.fi. Palkka.fi är ett avgiftsfritt program avsett för hushåll och andra småarbetsgivare. Med hjälp av programmet kan lönebetalaren bl.a. räkna ut lönernas och lönebikostnadernas belopp samt lämna in nödvändiga deklarationer och anmälningar och skriva ut verifikaten till anteckningarna. Närmare uppgifter finns på adressen www.palkka.fi.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä                                          

ledande skattesakkunnig Pirjo Mäkynen