Stöd för hemvård och privat vård av barn

Har getts
19.12.2018
Diarienummer
VH/3039/00.01.00/2018
Giltighet
1.1.2019 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
A147/200/2017

Denna anvisning behandlar beskattningen av stöd för hemvård och stöd för privat vård av barn samt flexibel och partiell vårdpenning som utbetalas av Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och kommunen. Anvisningen behandlar ytterligare förälderns eller annan vårdnadshavares betalningsförfarande när hen betalar för barnavården till en skötare som hen anställt eller till privat tillhandahållare av dagvård.

Anvisningen har uppdaterats på basis av ändringen av skattekorten och ibruktagandet av inkomstregistret 2019. Punkterna som anknyter till prestationsutbetalarens anmälningsskyldighet har tagits bort. Om anmälningsförfarandet för prestationsbetalare berättas det på webbplatsen inkomstregistret.fi. För anmälan av löner och arbetsersättningar som betalats 2018 samt för 2018 och 2019 betalda förmånsinkomster tillämpas den tidigare anvisningen.

1 Inledning

I lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn föreskrivs det om de ekonomiska stöd med vilka barnets föräldrar och andra vårdnadshavare får stöd för ordnande av vården av barnet samt för att kombinera arbete och familjeliv. De stöd som betalas enligt lagen är stöd för hemvård, stöd för privat vård, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning.

Stödet för hemvård och stödet för privat vård består av vårdpenning och inkomstbundet vårdtillägg. Beloppen för vårdpenningen och vårdtillägget kan höjas genom ett kommuntillägg, om den kommun som svarar för finansieringen av stödet bestämmer så. Vårdpenningen och vårdtillägget betalas av FPA och kommuntillägget av antingen kommunen eller FPA. Stöden utgör skattepliktig inkomst för mottagaren.

2 Stöd för hemvård

Stöd för hemvård av barn kan betalas till barnets förälder eller annan vårdnadshavare när barnet inte är i kommunal dagvård utan sköts hemma av en familjemedlem eller en skötare som står i anställningsförhållande till familjen.

Stödet för hemvård betalas till den förälder eller vårdnadshavare som huvudsakligen sköter barnet och stödet utgör hans eller hennes skattepliktiga förvärvsinkomst. FPA verkställer förskottsinnehållningen på stödet för hemvård den betalar enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten för lön, likväl enligt minst 25 procent om inte stödmottagaren uppvisar ett ändringsskattekort som utfärdats för prestationen i fråga

Om mottagaren av stöd för hemvård på samma gång får annan inkomst som omfattas av förskottsinnehållning, på vilken det verkställs förskottsinnehållning enligt innehållningsprocenten för lön, verkställs förskottsinnehållning på stödet för hemvård enligt tilläggsskatteprocenten för lön. Om stödmottagaren inte har en tilläggsprocent, är förskottsinnehållningen 40 procent. Förskottsinnehållningen kan även verkställas enligt ett ändringsskattekort som skattebyrån gett för förmånen.

I praktiken betalas kommuntillägget på förälderns konto av antingen kommunen eller FPA. Om det är kommunen som betalar kommuntillägget, verkställer den förskottsinnehållningen på kommuntillägget enligt tilläggsprocenten för lön. Om det är FPA som betalar kommuntillägget, verkställer den förskottsinnehållningen på samma sätt som på det övriga stödet för hemvård som den betalar.

3 Stöd för privat vård

Stöd för privat vård av barn kan betalas till en skötare som föräldern anställt (en skötare som står i anställningsförhållande till föräldern) eller privat tillhandahållare av dagvård. I undantagsfall kan stödet för privat vård tillfälligt betalas till barnets föräldrar. Detta är fallet till exempel om en familj som har rätt till stöd blir tvungen att ordna vård av barnet med tillfällig hjälp, eftersom den blir utan vårdare på grund av att vårdavtalet hävs, och då inte söker eller omedelbart får en vårdplats som ordnats av kommunen. Beskattningen av stödet för privat vård påverkas av till vem stödet betalas.

Om stödet för privat vård betalas till en skötare som står i anställningsförhållande till föräldern, utgör stödet skötarens skattepliktiga löneinkomst. FPA verkställer förskottsinnehållningen på stödet för privat vård och kommuntillägget enligt innehållningsprocenten för lön. Om kommunen betalar kommuntillägg till skötaren, verkställs förskottsinnehållningen på tillägget enligt tilläggsprocenten för lön. Om det inte finns en tilläggsprocent, är förskottsinnehållningen 40 procent. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för stödet för privat vård betalas dock i allmänhet av föräldern (se punkt 6.2).

Om stödet för privat vård betalas till den privata tillhandahållaren av dagvård, utgör stödet stödtagarens skattepliktiga arbetsersättning. FPA och kommunerna verkställer inte någon förskottsinnehållning på stödet för privat vård som de betalat till en förskottsuppbördsregistrerad privat tillhandahållare av dagvård. Om den privata tillhandahållaren av dagvård inte är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen på stödet för privat vård som betalas till tillhandahållaren.

Om stödet för privat vård undantagsvis betalas till föräldern, utgör det skattepliktig förvärvsinkomst för föräldern. FPA verkställer då förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten för lön. Utan skattekort är förskottsinnehållningen 60 procent.

Kommunerna kan till en skötare som står i anställningsförhållande till föräldern eller till en privat tillhandahållare av dagvård betala olika slags stöd som inte grundar sig på lag, t.ex. med benämningen servicepeng eller servicesedel. Dessa stöd behandlas i beskattningen på samma sätt som stödet för privat vård. Ett stöd som betalats till en skötare eller till en privat tillhandahållare av dagvård utgör dennes skattepliktiga inkomst, på vilken kommunen vid behov verkställer förskottsinnehållningen på samma sätt som på kommuntillägget, som betalas vid sidan av stödet för privat vård.

4 Partiell vårdpenning

Partiell vårdpenning betalas till föräldern till ett barn som går i första och andra klass. Villkoren för partiell vårdpenning är att den genomsnittliga veckoarbetstiden på grund av vården av barnet är högst 30 timmar i veckan.

Partiell vårdpenning utgör förälderns skattepliktiga förvärvsinkomst och på den verkställs förskottsinnehållningen antingen enligt tilläggsprocenten för lön eller enligt innehållningsprocenten på ett ändringsskattekort som skattebyrån gett för förmånen. Utan skattekort är förskottsinnehållningen 40 procent.

5 Flexibel vårdpenning

Flexibel vårdpenning betalas till föräldern till ett barn som är yngre än 3 år. Villkoren för flexibel vårdpenning är att den genomsnittliga veckoarbetstiden på grund av vården av barnet är högst 30 timmar i veckan eller högst 80 % av arbetstiden vid heltidsarbete. För att få stödet är det tillräckligt om det ena villkoret uppfylls.

Flexibel vårdpenning utgör förälderns skattepliktiga förvärvsinkomst och på den verkställs förskottsinnehållningen antingen enligt tilläggsprocenten för lön eller enligt innehållningsprocenten på ett ändringsskattekort som skattebyrån gett för förmånen. Utan skattekort är förskottsinnehållningen 40 procent.

6 Skötare som föräldern anställt

6.1 Allmänt

En förälder som får stöd för hemvård eller stöd för privat vård kan anställa en skötare eller betala en privat tillhandahållare av dagvård. Om föräldern anställer en skötare, uppstår det ett anställningsförhållande mellan föräldern och skötaren. Föräldern är då en arbetsgivare och han eller hon omfattas i regel av samma skyldigheter som andra arbetsgivare.

Om skötaren inte står i anställningsförhållande till barnets förälder, utgör den ersättning som betalas för dagvården arbetsersättning. Betalning av arbetsersättning behandlas i anvisningens punkt 7.

6.2 Förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift

Om skötaren står i anställningsförhållande till föräldern, är denne skyldig att verkställa förskottsinnehållningen och betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på lönen till skötaren. Förskottsinnehållningen verkställs enligt innehållningsprocenten på skötarens skattekort. Utan skattekort ska förskottsinnehållningen verkställas enligt 60 procent.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift fastställs som procentandel av de utbetalda lönerna. Föräldern ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift både för lönen som han eller hon själv betalar till skötaren och för stödet för privat vård som FPA betalar till skötaren och för kommuntillägg som FPA eller kommunen eventuellt betalar.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behöver inte betalas, om arbetstagaren inte före löneutbetalningsmånaden fyllt 16 år eller har fyllt 68 år. Till exempel om arbetstagaren fyller 16 år den 8 juni, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas första gången för den lön som betalas i juli, eller om arbetstagaren har fyllt 68 år den 8 juni, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas sista gången för den lön som betalas i juni.

Någon förskottsinnehållning behöver likväl inte verkställas om lönen som betalats ut till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro under kalenderåret. Någon arbetsgivares sjukförsäkringsavgift behöver inte betalas om den av föräldern betalda lönen och det av FPA betalda stödet för privat vård inte sammanlagt överstiger 1 500 euro under kalenderåret.

Exempel: År 2018 betalar föräldern 700 euro i lön till skötaren och FPA 1 000 euro i stöd för privat vård. Föräldern behöver inte verkställa någon förskottsinnehållning på lönen. Föräldern ska dock betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för 1 700 euro eftersom det sammanlagda beloppet av lönen och stödet för privat vård, dvs. 1 700 euro, överstiger gränsen om 1 500 euro.

Om det efter det att anställningsförhållandet börjat blir klart att gränsen om 1 500 euro överskrids, ska man börja verkställa förskottsinnehållning i samband med den löneutbetalning då det blir klart att gränsen om 1 500 euro överskrids. Man behöver dock inte verkställa någon förskottsinnehållning på de löner som man betalat tidigare under samma år. Man ska dock betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift även för de löner som betalats tidigare under samma år.

Enligt lag ansvarar arbetsgivaren för verkställandet av förskottsinnehållningen. Om föräldern inte verkställt förskottsinnehållningen på en lön som överstiger 1 500 euro, kan den förskottsinnehållning som föräldern inte verkställt eller betalat debiteras hos föräldern.

Lönen som betalats till skötaren utgör alltid skötarens skattepliktiga inkomst oavsett om det har verkställts förskottsinnehållning på lönen eller inte. Om man inte verkställer någon förskottsinnehållning på lönen, föreligger det en risk att de skatter som under skatteåret betalats i förskott inte motsvarar beloppet på den slutliga skatten under skatteåret och skötaren måste då betala kvarskatt. Det rekommenderas därför att föräldern verkställer förskottsinnehållningen på lönerna även i det fallet att beloppet på lönerna inte överstiger 1 500 euro under kalenderåret. Även skötaren själv kan be föräldern verkställa förskottsinnehållningen. I dessa situationer behöver man inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

6.3 Den försäkrades sjukförsäkringspremie

Utöver skatterna betalar skötaren även den försäkrades sjukförsäkringspremie för sin lön. Den försäkrades sjukförsäkringspremie består av dagpenningspremien och sjukvårdspremien, vilkas storlek varierar från år till år. Sjukförsäkringens dagpenningspremie betalas från början av den månad som följer på den månad då den försäkrade fyllt 16 år till slutet av den månad då den försäkrade fyllt 68 år.

Den försäkrades sjukförsäkringspremie ingår i förskottsinnehållningsprocenten som antecknats på skötarens skattekort och premien betalas till Skatteförvaltningen inkluderad i den verkställda förskottsinnehållningen. Den premie som ingår i förskottsinnehållningsprocenten beaktas i den slutliga beskattningen av skötarens skatteår.

6.4 Försäkringar av arbetstagare

Föräldern är vanligtvis skyldig att teckna arbetspensions- och olycksfallsförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring åt en skötare som står i anställningsförhållande till honom eller henne. Föräldern kan därutöver teckna grupplivförsäkring åt skötaren. Skyldigheten att teckna försäkring åt den anställde påverkas inte av om det verkställs någon förskottsinnehållning eller betalas några sjukförsäkringsavgifter på lönen som betalas till skötaren.

Arbetspensionsförsäkringsavgiften består av både arbetsgivarens och arbetstagarens andel, som båda två fastställs som procentandel av lönerna. Arbetstagarens andel räknas ut på grundval av det sammanlagda beloppet av bruttolönen som föräldern har betalat och stödet för privat vård som FPA betalat men föräldern innehåller arbetstagarens hela andel på lönen som han eller hon betalar till skötaren. Föräldern betalar arbetstagarens andel till arbetspensionsförsäkringsbolaget samtidigt som arbetsgivarens andel.

Ytterligare information om försäkringar och belopp av försäkringspremier ges av pensionsförsäkringsbolag, Pensionsskyddscentralen och olycksfallsförsäkringsbolag.

6.5 Löneverifikat till arbetstagaren

När lönen utbetalas ska föräldern ge skötaren en lönespecifikation där grunden för lönen och lönens storlek framgår. För lön som betalas ut kontant ska arbetsgivaren ha ett av arbetstagaren undertecknat kvitto eller någon annan utredning som verifierar betalningen. Verifikatet kan formuleras fritt, men åtminstone följande uppgifter ska framgå av det:

  • Arbetsgivarens namn, personbeteckning, adress och telefonnummer
  • Arbetstagarens namn, personbeteckning och adress
  • Lönen och beloppet av eventuella förskottsinnehållningar
  • Löneutbetalningsperiod och tidpunkten för löneutbetalningen
  • Beloppen av arbetstagarens pensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetstagaren debiterats
  • Beloppet av dagpenningspremien.

Verifikationen ska ges alltid, oavsett om någon förskottsinnehållning har verkställts på lönen eller inte. Verifikationen över de löner som betalats ut under kalenderåret och den förskottsinnehållning som verkställts och det sammanlagda beloppet på övriga avdrag ska ges senast den 15 januari det år som följer efter löneutbetalningsåret. Då anställningsförhållandet slutar, ska verifikationen på löntagarens yrkande ges omedelbart.

6.6 Anteckningsskyldighet

Föräldern ska föra anteckningar om de löner som han eller hon betalat till en skötare som står i anställningsförhållande till honom eller henne. Av anteckningarna ska framgå skötarens namn, personbeteckning, löneutbetalningsdagen, beloppet på den utbetalda penninglönen och naturaförmånens penningvärde, de utbetalda kostnadsersättningarna och den period för vilken lönen har utbetalats. Anteckningarna och verifikationerna (räkningarna, kvittona och kontoutdragen) ska sparas i 6 år efter löneutbetalningsåret.

7 Arbetsersättning till privat tillhandahållare av dagvård

Om skötaren inte står i anställningsförhållande till föräldern, utgör den ersättning som betalats för dagvården arbetsersättning. Den som betalar arbetsersättning saknar arbetsgivarens skyldigheter. En förälder som betalat arbetsersättning är dock skyldig att verkställa förskottsinnehållningen på arbetsersättningen om den som mottar arbetsersättningen inte är införd i förskottsuppbördsregistret och om beloppet av arbetsersättningen som betalats till en och samma mottagare överskrider 1 500 euro under kalenderåret.

Förskottsinnehållningen på en arbetsersättning som betalats till en fysisk person (t.ex. rörelseidkare och yrkesutövare) som inte finns med i förskottsuppbördsregistret verkställs enligt förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet. Utan skattekort är förskottsinnehållningen 60 procent. Förskottsinnehållningen på en arbetsersättning som betalats till ett företag (t.ex. aktiebolag) som inte finns med i förskottsuppbördsregistret verkställs enligt 13 procent, om företaget inte uppvisar skattekort för prestationen.

Föräldern och skötaren kan ingå ett arbetsavtal eller uppdragsavtal om arbetet. Dessa avtalstyper har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen. Det finns skäl att beakta kännetecknen för dem redan när avtalet ingås och följaktligen säkerställa att avtalets typ, innehåll och den faktiska verksamheten motsvarar parternas avsikt. Vid eventuella tvister avgörs det om en prestation är lön eller arbetsersättning utifrån en helhetsbedömning enligt kännetecknen för avtalstyperna.

Man behöver inte verkställa någon förskottsinnehållning på en arbetsersättning som betalats till en sådan privat tillhandahållare av dagvård (t.ex. privat daghem) som finns med i förskottsuppbördsregistret.

8 Betalning och skattedeklaration av arbetsgivarprestationer

Förskottsinnehållningar och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift är arbetsgivarprestationer. De är så kallade skatter på eget initiativ. En förälder betalar in förskottsinnehållningar och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på Skatteförvaltningens konto senast den 12:e i den månad som följer efter löneutbetalningsmånaden. Om den 12:e dagen inte är en bankdag flyttas förfallodagen till följande bankdag. De uppgifter som behövs för betalningen finns i tjänsten MinSkatt och där kan man också gå till nätbanken för att betala arbetsgivarprestationer.

9 Återkrav och korrigering av anmälan

Det kan hända att föräldern måste återbetala en del av stödet för hemvård eller av stödet för privat vård till FPA eller kommunen (återkrav av förmån). På återkravsförfarandet inverkar det, om föremålet för återkravet är stöd för hemvård eller stöd för privat vård.

Beloppet av återkrävt stöd för hemvård avdras från förälderns skattepliktiga inkomst. FPA korrigerar då sin anmälan om förmånen.

Återkrav av stöd för privat vård riktas till barnets förälder. Beloppet av återbetalt stöd för privat vård subtraheras likväl från den persons skattepliktiga inkomst, till vem stödet har betalats. FPA korrigerar då inte sina anmälningar om förmånen, av vilken anledning det ankommer på den förälder som återbetalt stödet att informera Skatteförvaltningen om återkravet.

Läs mer om återkrav i Skatteförvaltningens anvisning Återkrav av förmånsinkomster och pensioner.

10 Hushållsavdrag

En förälder är inte berättigad till hushållsavdrag för den lön eller arbetsersättning han eller hon betalat för barnavården om han eller hon för barnavården fått stöd för hemvård eller stöd för privat vård. Partiell vårdpenning eller flexibel vårdpenning hindrar däremot inte beviljandet av hushållsavdrag. Det finns närmare information om detta i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag.

11 Barnskötare från utlandet

Beskattningen av en skötare som kommer från utlandet kan avvika från beskattningen av en skötare som är bosatt i Finland. Det kan finnas skillnader även i fråga om socialskyddet och försäkringarna. Gällande beskattning av löntagare som kommer från utlandet finns mer information i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet och i artikeln Som au pair från utlandet till Finland.

12 Tjänsten Palkka.fi

Det lättaste sättet att betala och deklarera arbetsgivarprestationerna är via e-tjänsten Palkka.fi. Palkka.fi är ett avgiftsfritt program avsett för hushåll och andra mindre arbetsgivare. Med hjälp av programmet kan lönebetalaren bl.a. beräkna den anställdes lön och lönebikostnader samt inlämna de nödvändiga deklarationerna och anmälningarna samt skriva ut verifikationerna för anteckningarna. Med hjälp av Palkka.fi kan man även betala arbetsersättningen. Närmare uppgifter finns på adressen www.palkka.fi.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Pirjo Mäkynen