Registrering av utlänningar som momsskyldiga i Finland

Har getts
3.5.2011
Giltighet
10.11.2014 asti

1 Allmänt

I denna anvisning redogörs för de situationer då en utländsk näringsidkare som bedriver verksamhet också i Finland ska registrera sig här som momsskyldig och vilka handlingar då ska företes.

På rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland ska betalas moms även om säljaren är en utländsk näringsidkare.

Om en utländsk näringsidkare inte har fast driftställe i Finland, är det ofta köparen som betalar momsen på de varor och tjänster som han på säljarens vägnar sålt i Finland (omvänd skattskyldighet).

Om en utländsk näringsidkare har fast driftställe i Finland, är han momsskyldig för sin försäljning här. Han införs i registret över momsskattskyldiga på samma sätt som finska näringsidkare och samma rättigheter, skyldigheter och bestämmelser gäller näringsidkaren som momsskyldiga i allmänhet. En utländsk säljare är momsskyldig också om han ansökt om momsskyldighet i Finland eller om det är fråga om de i mervärdesskattelagen avsedda situationerna då säljaren alltid är momsskyldig i Finland (se punkt 5 och punkt 6).

Om en utländsk näringsidkare gör gemenskapsinterna förvärv eller är skattskyldig i egenskap av köpare av byggtjänster (se punkt 6), är han deklarationsskyldig i Finland. Om näringsidkaren idkar försäljning som omfattas av den så kallade nollskattesatsen, såsom gemenskapsintern försäljning, måste näringsidkaren momsregistrera sig här för att få återbäring på den moms som ingått i de förvärv som gjorts här. (Om begreppen ’gemenskapsintern försäljning’ och ’gemenskapsinternt förvärv’, se närmare sidan Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln).

Patent- och registerstyrelsen och Skatteförvaltningen har ett gemensamt Företags- och organisationsdatasystem (FODS). Till systemet lämnas uppgifterna med en enda anmälan, antingen med etableringsanmälan (Y1–Y3) eller med ändrings- och nedläggningsanmälan (Y4–Y6) till båda myndigheterna eller endast till endera myndigheten. Blanketterna finns på webbplatsen www.ytj.fi.

En utländsk näringsidkare får ett FO-nummer (företags- och organisationsnummer) när myndigheten registrerar etableringsanmälan i företags- och organisationsdatasystemet. FO-numret specificerar näringsidkarna, men det utvisar inte i sig själv huruvida näringsidkaren t.ex. är registrerad som momsskyldig.

När en utländsk näringsidkare har registrerats som momsskyldig, skickar Skatteförvaltningen näringsidkaren meddelandet om registreringen samt anvisningar för deklaration och betalning. Ytterligare information och deklaration och betalning finns också på Skatteförvaltningens webbplats www.skatt.fi/skattekontoinfo.

Om en momsskyldig utländsk näringsidkare idkar EU-handel, där det behövs momsnummer, skapar näringsidkare själv detta nummer från sitt FO-nummer. Momsnumret består av landskoden FI och nummerserien som är FO-numret utan bindestreck mellan de två sista siffrorna. Om FO-numret är t.ex. 1234567-8, är momsnumret FI12345678.

2 Utländsk näringsidkare

Med utländsk näringsidkare avses i momsbeskattningen en näringsidkare som har sin hemort utomlands.

Ett samfund har sin hemort i den stat där samfundets hemort finns enligt bolagsordningen eller stadgarna eller där verksamheten huvudsakligen bedrivs eller där ledningen sitter. En fysisk person har sin hemort utomlands om han bor utanför Finland och inte vistas här fortgående. I allmänhet betraktas en vistelse som fortgående om den varar minst sex månader.

3 Skatteförvaltningens verksamhetsställe som svarar för registrering och övervakning

Momsregistrering och momsövervakning av utländska samfund sköts på Nylands företagsskattebyrå och bolag och privata näringsidkare på Huvudstadsregionens skattebyrå.

Adresser:

Nylands företagsskattebyrå
Aspnäsgatan 4 D, Helsingfors
PB 30
00052 SKATT

Huvudstadsregionens skattebyrå
Råtorpsvägen 8 A
PB 400
00052 SKATT

Skatteinfo finns på Skatteförvaltningens webbplats skatt.fi. Skatteförvaltningens riksomfattande servicenummer i frågor om mervärdesbeskattningen är 029 497 015 (lna/mta). Från utlandet + 358 29 497 015.

4 Utländska näringsidkare med fast driftställe i Finland

4.1 Fast driftställe

I mervärdesskattelagen avses med fast driftställe ett sådant stadigvarande affärsställe från vilket företagets rörelse helt eller delvis bedrivs.

Med affärsställe avses t.ex. en inrättning, en lokal eller anordningar som används i företagets verksamhet.
Det kan vara fråga om ett affärsställe också om företaget enbart förfogar över en viss plats på stadigvarande basis. Ett affärsställe kan även vara beläget i ett annat företags affärslokal.

Affärsstället ska vara stadigvarande, dvs. geografiskt beläget på en bestämd plats. Den inrättning, anordning eller dylikt som utgör affärsstället behöver likväl inte ha fast fäste i marken. Ett företag anses ha ett fast driftställe t.ex. om det säljer transporttjänster i Finland och följer bestämda tidtabeller och rutter.

Företaget måste bedriva sin rörelse helt eller delvis från detta stadigvarande affärsställe för att det ska utgöra ett fast driftställe. I praktiken innebär detta att företaget ska ha anställda eller andra medarbetare som underställda företagets bestämmanderätt sköter verksamheten på det stadigvarande affärsstället i den stat där det fasta driftstället finns. Det är fråga om ett fast driftställe även om verksamheten i hög grad är automatiserad men det ändå finns personal i samma stat som sköter underhållet, övervakningen o.d. av anläggningarna.

Verksamheten behöver inte bedrivas oavbrutet, men måste nog vara regelbunden för att det ska vara fråga om ett stadigvarande affärsställe.

Att en fastighet eller lösöre hyrs ut eller nyttjanderätten till immateriella rättigheter överlåts betyder inte i sig att det uppstår ett fast driftställe.

Ett entreprenadobjekt eller flera entreprenadobjekt i följd inom bygg- eller installationsbranschen betraktas som ett fast driftställe om arbetet pågår längre än nio månader. Det fasta driftstället anses ha bildats genast då verksamheten inleds och inte först då nio månaders tidsfris överskrids.

Om de ovan uppräknade förutsättningarna uppfylls, är fasta driftställen i momsbeskattningen enligt ovan beskrivna kriterier till exempel

  • platser där en rörelses ledning har sitt säte, filialer, kontor, industrianläggningar, verkstäder, butiker och köp- eller säljställen;
  • gruvor, stenbrott, torvtäkter och andra sådana platser där naturtillgångar tillvaratas;
  • lager.

Huvudregeln är att överföring av varor till en utländsk näringsidkares lager i Finland (konsignationslager) medför skyldighet för den utländska näringsidkaren att registrera sig antingen som deklarationsskyldig eller som momsskyldig i Finland. Så kallad call off-lager utgör inte fast driftställe i Finland. Med ett call off-lager avses ett lager i köparens lokal varifrån varor levereras endast till denna enda köpare. Överföring av varor till ett sådant lager medför inte skyldighet för den utländska näringsidkaren att registrera sig i Finland.

Vid inkomstbeskattningen däremot, om man enbart har ett lager, anses det i allmänhet inte utgöra något fast driftställe. Frågan om det föreligger ett fast driftställe vid inkomstbeskattningen avgörs för sig enligt skatteavtal och inkomstskattelagen.

Existensen av ett fast driftställe i Finland behöver i sig inte medföra momsskyldighet för den utländska näringsidkaren, utan ett ytterligare villkor för att näringsidkaren ska bli momsskyldig är att näringsidkaren bedriver momspliktig verksamhet från detta fasta driftställe i Finland. På motsvarande sätt medför registreringen som momsskyldig inte automatiskt att den utländska näringsidkaren också har ett fast driftställe i inkomstbeskattningen.

Ett sådant verksamhetsställe som den utländska näringsidkaren har i Finland som inte deltar i försäljningen av varor och tjänster betraktas inte som fast driftställe. Ett driftställe som till handelsregistret registrerat sig som filial och genomför affärstransaktioner betraktas som fast driftställe.

4.2 Handlingar som lämnas in till myndigheterna

En utländsk näringsidkare med fast driftställe i Finland är skyldig att anmäla sig som momsskyldig för sin rörelsemässiga försäljning av varor och tjänster i Finland. Den som anmäler sig som moms-skyldig ska lämna in följande handlingar till Skatteförvaltningen:

  1. Etableringsanmälan och eventuell fullmakt, om sådan behövs för underskrift samt blankett eller 6206a.  Etableringsanmälningar (Y-blanketter) finns att få på Skatteförvaltningens kontor, Patent- och registerstyrelsen, NMT-centraler, magistrater och på webbplatsen www.ytj.fi.
  2. Utländskt utdrag som motsvarar det finländska handelsregisterutdraget och översättning till finska eller svenska. Av utdraget ska framgå företagets namn, hemort, bransch, räkenskapsperiod och vem som har firmateckningsrätt i företaget.
  3. Bolagsordning, bolagsavtal eller andra motsvarande stadgar i original eller en bestyrkt kopia och översättning till finska eller svenska. Om man lämnat in ett utländskt utdrag som motsvarar det finländska handelsregisterutdraget enligt punkt 2, behöver de här handlingarna inte lämnas in.

Handlingarna kan skickas till adressen:

PRS – Skatteförvaltningen
Företagsdatasystemet
PB 2000
00231 Helsingfors

Handlingarna kan alternativt lämnas in till Skatteförvaltningens kontor, Patent- och registerstyrelsen, NMT-centralen eller magistraten

4.3 Filial

Med en utländsk näringsidkares filial avses en sådan del av ett utländskt samfund eller stiftelse som fortlöpande idkar rörelse eller utövar yrke från ett fast driftställe i Finland i det utländska samfundets eller stiftelsens namn och för dess räkning.

Innan verksamheten inleds, ska man göra en anmälan om den utländska näringsidkarens filial på etableringsanmälan (Y1) och på handelsregistrets bilageblankett (3). Blanketterna och tilläggsinformation finns på webbplatsen www.ytj.fi och tilläggsuppgifter om filialer på webbadressen www.prh.fi.  Om samfundet eller stiftelsen som grundar en filial är från en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, krävs för grundandet av filialen dock också arbets- och näringsministeriets tillstånd. Den utländska näringsidkaren ska bifoga tillståndet till etableringsanmälan som bestyrkt kopia. Till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet hör EU-medlemsstaterna samt Norge, Island och Liechtenstein.

Till etableringsanmälan ska fogas:

  1. En redogörelse för grundandet av en filial (t.ex. styrelseprotokoll);
  2. En redogörelse för tillsättandet av den företrädare som avses i 6 § 3 mom. i lagen angående rättighet att idka näring (t.ex. styrelseprotokoll);
  3. En redogörelse för de personer som i egenskap av i lag föreskrivet bolagsorgan eller i egenskap av ledamöter i ett sådant organ är behöriga att företräda näringsidkaren samt om beviljad firmateckningsrätt och hur firman ska tecknas;
  4. Ett utdrag ur det register i vilket den utländska näringsidkaren har införts i sitt hemland eller någon annan utredning av näringsidkarens faktiska existens;
  5. En finsk- eller svenskspråkig kopia eller en laggill översättning av näringsidkarens stiftelseurkund, bolagsordningen, stadgar eller andra motsvarande handlingar.
  6. Om den organisation eller stiftelse som grundar en filial är från en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, behövs en redogörelse för att denna har fått tillstånd av arbets- och näringsministeriet att grunda filialen.
  7. Om en person som anmäls för anteckning i registret och som inte nämnts i registerutdraget som gäller det utländska samfundet eller den utländska stiftelsen inte har en finsk personbeteckning, krävs som bilaga till anmälan en redogörelse för att personen existerar. Redogörelsen kan t.ex. bestå av en bestyrkt kopia av passet.

Redogörelsen för grundande av filial, val av företrädare och beviljande av filialens firmateckningsrätt utgörs ofta av en kopia av protokollet av det utländska bolagets styrelsemöte. Lagstiftningen i bolagets hemland avgör vem i företaget som får fatta beslut om dessa ärenden. Det bolagsorgan som med stöd av lag företräder bolaget framgår för sin del ofta av det handelsregisterutdrag som utfärdats av myndigheten i bolagets hemland.

Om en handling på ett främmande språk fogas till anmälan, ska dessutom en översättning till finska eller svenska av handlingen bifogas.

Om en utländsk näringsidkare inleder momspliktig verksamhet i en filial som redan tidigare införts i handelsregistret, ska man lämna in en ändringsanmälan till Skatteförvaltningen med blanketten för ändrings- och nedläggningsanmälan (Y4–Y6).

Skatteförvaltningen fattar besluten om mervärdesbeskattningen och inkomstbeskattningen. Patent- och registerstyrelsen för sin del behandlar ärenden i anslutning till grundandet och registreringen av filialer. Servicenumret till Patent- och registerstyrelsens handelsregister är (09) 693 9500. Från utlandet +358 9 693 9500.

Information om handelsregistrets registreringsavgift finns på webbplatsen www.prh.fi.

Handlingarna kan skickas till adressen:

PRS – Skatteförvaltningen
Företagsdatasystemet
PB 2000
00231 Helsingfors

Handlingarna kan alternativt lämnas in på Skatteförvaltningens kontor, Patent- och registerstyrelsen, NMT-centralen eller magistraten.

5 Utländska näringsidkare utan fast driftställe i Fnland

5.1 Att anmäla och ansöka sig som momsskyldig

På rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland ska mervärdesskatt betalas även om verksamheten bedrivs av en utlänning och verksamheten inte bedrivs från ett fast driftställe här. Den undre gränsen för momsskyldighet (8 500 euro) tillämpas inte på en utländsk näringsidkare som saknar fast driftställe i Finland.

Enligt huvudregeln är det köparen (omvänd skattskyldighet) som är skyldig att betala moms på varor och tjänster som den utländska näringsidkaren säljer i Finland om näringsidkaren inte har något fast driftställe här och inte heller har ansökt om momsskyldighet här. Moms behöver dock inte betalas om köparen är staten.

I följande situationer tillämpas den omvända skattskyldigheten inte utan säljaren är alltid skyldig att anmäla sig som momsskyldig i Finland:

  1. Köparen är en utlänning som inte här har något fast driftställe och inte har införts i registret över mervärdesskattskyldiga. Undantag i samband med omvänd skattskyldighet som avser byggtjänster.
  2. Köparen är en privatperson. (I fråga om köp av nya transportmedel från en annan EU-medlemsstat ska likväl även privatpersoner betala moms.)
  3. Det är fråga om distansförsäljning från en annan medlemsstat i EU till privatpersoner eller därmed jämställda köpare i Finland (se sidan Mervärdesskattebestämmelser om distansförsäljning i Finland).
  4. Det är fråga om persontransporttjänster.
  5. Det är frågan om följande tjänster; till näringsidkaren ges tillträde till undervisning, vetenskap, kultur-, underhållnings- och idrottsevenemang, mässor, utställningar och liknande arrangemang samt för tjänster i omedelbar anknytning till tillträdet, om evenemang äger rum i Finland. Till konsumenter överlåtna tjänster som gäller undervisning, vetenskapliga tjänster, kultur-, underhållnings- och idrottsevenemang, mässor, utställningar och andra liknande tjänster samt deras organisering, om verksamheten äger rum i Finland.

Enligt mervärdesskattelagen kan en utlänning på ansökan bli momsskyldig för sin försäljning i Finland, förutsatt att de villkor som avses i lagen uppfylls. En utländsk näringsidkare kan ansöka om momsskyldighet om det är köparen som annars skulle vara momsskyldig för de varor som utlänningen säljer i Finland (omvänd skattskyldighet).

Om en utländsk näringsidkare inte har hemort eller fast driftställe i ett EU-land är förutsättningen för att ansökan ska kunna bifallas att utlänningen har ett av antingen Nylands företagsskattebyrå eller Huvudstadsregionens skattebyrå godkänt ombud med hemort i Finland för att fullgöra de skyldigheter mot myndigheterna som momsskyldigheten medför. Skatteförvaltningen kan också kräva säkerhet för att moms betalas. Säkerheten utgörs i regel av en bankgaranti.

Skatteförvaltningen inför den sökande i registret tidigast från den dag då ansökan anlänt till Skatteförvaltningen. Från och med registreringsdagen gäller samma skyldigheter och rättigheter för sökanden som för andra momsskyldiga. Den som ansökt om momsskyldighet kan även avsluta sin momsskyldighet genom att lämna in en ändrings- eller nedläggningsanmälan (Y4–Y6). Skatteförvaltningen avregistrerar den sökande från momsregistret tidigast från den dag då anmälan anlänt till Skatteförvaltningen.

Anmälan anses ha anlänt till Skatteförvaltningen den dag den stämplats eller registrerats som inkommen till Skatteförvaltningens kontor, Patent- och registerstyrelsen, NMT-centralen eller magistraten eller företagsdatasystemets postbox.

5.2 Handlingar som lämnas in till Skatteförvaltningen

Den som anmäler sig som momsskyldig och den som ansöker om att bli momsskyldig ska inlämna följande handlingar till Skatteförvaltningen:

  1. Etableringsanmälan och eventuell fullmakt att underteckna den samt blankett eller 6206a. Etableringsanmälningar (Y-blanketter) finns att få på Skatteförvaltningens kontor, Patent- och registerstyrelsen, NMT-centralerna, magistraterna och på webbadressen www.ytj.fi.
  2. Utländskt utdrag som motsvarar det finländska handelsregisterutdraget med översättning till finska eller svenska. Av utdraget ska framgå företagets namn, hemort, bransch, räkenskapsperiod och vem som har firmateckningsrätt i företaget.
  3. Bolagsordning, bolagsavtal eller andra motsvarande stadgar i original eller en bestyrkt kopia och översättning till finska eller svenska. Om man har lämnat in ett utländskt utdrag som motsvarar vårt handelsregisterutdrag enligt punkt 2, behöver de här handlingarna inte lämnas in.

Om den som ansöker om att bli momsskyldig inte har hemort eller fast driftställe i ett EU-land, ska sökanden därutöver till Skatteförvaltningen inlämna handlingarna som räknas upp under punkt 5.3.

Handlingarna kan skickas till adressen:

PRS – Skatteförvaltningen
Företagsdatasystemet
PB 2000
00231 Helsingfors

Handlingarna kan alternativt lämnas in på Skatteförvaltningens kontor, Patent- och registerstyrelsen, NMT-centralerna eller magistraterna.

5.3 Ombud

Om en utländsk näringsidkare inte har sin hemort eller ett fast driftställe i ett EU-land, förutsätter ansökan om att bli momsskyldig utnämnandet av ett ombud. Ombudet ska ha sin hemort i Finland. Ombudet ska dessutom vara godkänt av Skatteförvaltningen. För att bli godkänd ska ombudet ha tillräckligt med kunnande och sakkunskap för uppgiften. Ett ombud måste i regel vara infört i handelsregistret. Privatpersoner godkänns som ombud endast i undantagsfall.

Den som ansöker om att bli momsskyldig ska för utnämnandet av ombud till Skatteförvaltningen inlämna utöver de under punkt 5.2. uppräknade handlingarna även följande handlingar:

  1. Det finska ombudets förbindelse e.d. att verka som ombud enligt mervärdesskattelagen, om etableringsanmälan är undertecknad av den utländska näringsidkaren.
  2. I regelrätt ordning av den utländska organisation utfärdad uttrycklig fullmakt för ombudet att verka som ombud enligt mervärdesskattelagen och i denna egenskap bl.a. underteckna momsdeklarationer som lagen förutsätter samt översättning av fullmakten till finska eller svenska.
  3. Ombudets namn, FO-nummer samt kontaktuppgifter. Utredning av förmågan att sköta uppgifterna som ombud enligt mervärdesskattelagen, om ombudet i sin egen verksamhet verkar inom en annan än bokföringsbranschen.

Ombudet svarar för att de administrativa skyldigheter en utländsk momsskyldig som på ansökan blivit momsskyldig har mot de finska myndigheterna fullgörs. En förutsättning för att bli godkänd som ombud är vanligen att ombudet själv kommer att sköta den momsskyldiges bokföringsuppgifter e.d. uppgifter. Ombudet ska föra sådan bok över den momsskyldiges affärsverksamhet att alla omständigheter med betydelse för fastställandet av skatten på ett tillförlitligt sätt framgår av den.

Bokföringsmaterialet ska bevaras i Finland under en tid som reglerats i bokföringslagen.

Ombudet måste på uppmaning av Skatteförvaltningen visa upp huvudmannens bokföringsmaterial för granskning. Ombudet svarar inte för betalningen av skatt som har påförts den utländska näringsidkaren.

Ombudet kan bytas genom att man skickar en förhandsanmälan till Skatteförvaltningen och lämnar in de handlingar som nämns ovan om det nya ombudet. Också det nya ombudet ska vara godkänt av Skatteförvaltningen. Om näringsidkaren eller ombudet själv har meddelat den behöriga skattebyrå att han eller hon slutar som ombud men näringsidkaren trots uppmaning inte utsett ett nytt ombud som Skatteförvaltningen godkänner, anser Skatteförvaltningen näringsidkarens momsskyldighet vara avslutad.

5.4 Utländsk näringsidkare som i Finland bedriver verksamhet som omfattas av nollskattesatsen

Med verksamhet som omfattas av nollskattesatsen avses sådan momsfri försäljning av varor och tjänster där momsen som ingår i de anskaffningar som hänför sig till denna försäljning är avdragbar. De viktigaste fallen där det är fråga om försäljning som omfattas av nollskattesatsen är gemenskapsintern försäljning (se punkterna 5.5 och 5.5.2.) och exportförsäljning. Övriga fall som omfattas av nollskattesatsen är:

  • försäljning av tidningar och tidskrifter genom prenumeration för minst en månad (MomsL 55 §)
  • försäljning av upplaga av ett medlemsblad till ett allmännyttigt samfund (MomsL 56 §)
  • försäljning, uthyrning, befraktning av momsfria fartyg samt arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg (MomsL 58 §)
  • försäljning av guld till centralbanken (MomsL 59 § 4 punkten)
  • varu- och tjänsteförsäljningar som hör till den internationella handeln (MomsL 70–72)

Om en utländsk näringsidkare vill få tillbaka den moms som ingår i anskaffningarna som hänför sig till sådan försäljning i Finland som omfattas av nollskattesatsen, måste näringsidkaren registrera sig som momsskyldig i Finland. Näringsidkaren har inte rätt att få tillbaka momsen enligt systemet med återbäring till utländsk näringsidkare. I sådana fall registreras den utländska näringsidkaren som momsskyldig på anmälan, varför något ombud inte behövs.

5.5 Deklarationsskyldighet

Utländska näringsidkare som har gemenskapsinterna försäljningar eller förvärv i Finland eller är skattskyldig i Finland i egenskap av köpare av byggtjänster och inte har ansökt om momsskyldighet (se punkt 6), är deklarationsskyldiga i Finland. De ska anmäla sig till registret över momsskattskyldiga som deklarationsskyldiga.

Eftersom deklarationsskyldiga och övriga momsskyldiga behandlas på olika sätt i vissa hänseenden, är det viktigt att på etablerings- eller ändringsanmälan utreda om man önskar bli momsskyldig eller endast deklarationsskyldig för gemenskapsinterna försäljningar/- förvärv eller som köpare av byggtjänster. Man anmäler sig som deklarationsskyldig genom att i etableringsanmälan kryssa för alternativet ”endast deklarationsskyldig” vid punkt ’Utländsk näringsidkare anmäler sig som momsskyldig ” .

Deklarationsskyldiga näringsidkare måste i Finland fullgöra sin deklarationsskyldighet, dvs. lämna in periodskatte- och/eller sammandragsdeklarationer, men i övrigt behandlas de som ickemomsskyldiga utlänningar. De gemenskapsinterna förvärven och försäljningarna samt avdragandet av skattefria och skatten på inköp av byggtjänster kan dras av endast om deklarationsskyldigheten har uppfyllts.

5.5.1 Gemenskapsinterna förvärv

När en utländsk näringsidkare har sådana gemenskapsinterna förvärv i Finland som ansluter sig till inköp eller överföring av varor, ska han registrera sig som deklarationsskyldig i Finland. På en sådan näringsidkares försäljningar i Finland som gör gemenskapsinterna förvärv i Finland kan man dock tillämpa den omvända skattskyldigheten. Så här kan man handla t.ex. då varan säljs i Finland vidare till ett finskt momsskyldigt företag. Den som gör gemenskapsinterna förvärv och är deklarationsskyldig har rätt att enligt systemet med återbäring till utländsk näringsidkare få tillbaka den moms som ingått i de förvärv som skett i Finland. Momsen återbetalas i form av återbäring till utländska näringsidkare (se anvisningar Återbäring av mervärdesskatt till näringsidkare som är etablerade utanför EU och Återbäring av moms fr.o.m. 1.1.2010 till en näringsidkare som är etablerad i ett annat EU-land).

Om en näringsidkare som gör gemenskapsinterna förvärv i Finland har sådana försäljningar i Finland på vilka omvänd skattskyldighet kan komma i fråga, har näringsidkaren möjlighet att ansöka om att bli momsskyldig i Finland (se punkt 5.1 Att anmäla och ansöka sig som momsskyldig).

I vissa situationer kommer omvänd skattskyldighet inte i fråga (se punkt 5.1. tredje stycket). Den utländska näringsidkaren ska då registrera sig som momsskyldig i Finland.

5.5.2 Gemenskapsinterna försäljningar

Gemenskapsinter försäljning omfattas av nollskattesatsen. Om en utländsk näringsidkare bedriver gemenskapsintern försäljning i Finland, blir näringsidkaren alltid deklarationsskyldig i Finland.

Näringsidkaren är dock inte deklarationsskyldig för annan försäljning som omfattas av nollskattesatsen än för den gemenskapsinterna försäljningen.

Om den utländska näringsidkaren vill ha tillbaka den moms som ingår i de avdragsgilla anskaffningarna som hänför sig till den gemenskapsinterna försäljningen i Finland, måste näringsidkaren registrera sig som momsskyldig i Finland. Näringsidkaren har inte rätt att få tillbaka momsen enligt systemet med återbäring till utländsk näringsidkare. I sådana fall registreras den utländska näringsidkaren som momsskyldig på anmälan, varför något ombud inte behövs.

5.5.3 Handlingar som lämnas in till Skatteförvaltningen

Innan verksamheten inleds ska deklarationsskyldiga lämna in följande handlingar till Skatteförvaltningen:

  1. Etableringsanmälan och eventuell fullmakt att underteckna den samt blankett 6204a eller 6206a. Etableringsanmälningar (Y-blanketter) finns att få på Skatteförvaltningens kontor, Patent- och registerstyrelsen, NMT-centralerna, magistraterna och på webbadressen www.ytj.fi. Etableringsanmälan har en särskild punkt som ska fyllas i av den som är deklarationsskyldig för gemenskapsinterna försäljningar/förvärv.
  2. Utländskt utdrag som motsvarar det finländska handelsregisterutdraget med översättning till finska eller svenska. Av utdraget ska framgå företagets namn, hemort, bransch, räkenskapsperiod och vem som har firmateckningsrätt i företaget.

Handlingarna kan skickas till adressen:

PRS – Skatteförvaltningen
Företagsdatasystemet
PB 2000
00231 Helsingfors

Handlingarna kan alternativt lämnas in på Skatteförvaltningens kontor, Patent- och registerstyrelsen, NMT-centralerna eller magistraterna.

5.6 Distansförsäljning

En näringsidkare som bedriver distansförsäljning till Finland ska skicka handlingarna som räknas upp under punkt 5.2. till Skatteförvaltningen om distansförsäljningen till Finland överstiger 35 000 euro om kalenderåret. Om distansförsäljningen till Finland såväl under kalenderåret som under det föregående året är högst 35 000 euro och näringsidkaren väljer att bli beskattad i Finland för sin distansförsäljning, ska han utöver de ovanstående handlingarna lämna in en kopia av ansökningen eller ett beslut av myndigheten i det land där transporten inleds om att beskattningen i stället för i detta land ska verkställas i Finland (se anvisning Mervärdesskattebestämmelser om distansförsäljning i Finland).

6 Utländsk näringsidkare som säljare eller köpare av byggtjänster (fån och med 1.4.2010)

6.1. Allmänt

På vissa byggtjänster samt på därtill ansluten uthyrning av arbetskraft tillämpas omvänd skattskyldighet från och med 1.4.2011.

Omvänd skattskyldighet inom byggbranschen ska tillämpas alltid då de båda följande förutsättningarna uppfylls:

  1. Tjänsten utgör byggtjänst eller uthyrning av arbetskraft för byggtjänster. Byggtjänster är byggnads- och reparationsarbeten på fastigheter samt överlåtelse av varor som installeras i samband med arbetet.
  2. Köparen är en näringsidkare som i samband med sin verksamhet på annat sätt än tillfälligt säljer byggtjänster eller hyr ut arbetskraft för byggtjänster. Bestämmelserna tillämpas också då köparen är en näringsidkare som på mark som han eller hon besitter bygger eller låter bygga en byggnad eller en bestående konstruktion för försäljning eller då köparen är en näringsidkare som överlåter en fastighet innan den efter byggtjänstens utförande har tagits i bruk. Köparen kan också vara en så kallad mellanman, dvs. en näringsidkare som vidareförsäljer tjänsten i fråga till en ovan beskriven näringsidkare.
    Då verksamhetens tillfällighet värderas, tar man köparens hela verksamhet i beaktande och inte endast verksamheten i Finland.

Omvänd skattskyldighet tillämpas då skattskyldighet har uppkommit 1.4.2011 eller senare. Omvänd skattskyldighet tillämpas inte på sådana icke slutförda tjänster, vilkas utförande har inletts före 1.4.2011. Bestämmelsen tillämpas separat för varje underentreprenör. Ytterligare uppgifter om omvänd skattskyldighet inom byggbranschen finns på sidan Omvänd mervärdesskattskyldighet inom byggbranschen från och med 1.4.2011.

6.2 Utländsk näringsidkare med fast driftställe

Om en utländsk näringsidkare har fast driftställe i Finland, är han skattskyldig för försäljningar i Finland. Utlänningen införs i registret över momsskyldiga på samma sätt som finska näringsidkare och för honom gäller samma rättigheter och skyldigheter som för skattskyldiga i allmänhet.

En utländsk näringsidkare ska på sin försäljning av byggtjänster tillämpa omvänd skattskyldighet då de ovan nämnda förutsättningarna uppfylls.

6.3 Utländsk näringsidkare som inte har fast driftställe i Finland

6.3.1 Utländsk näringsidkare som försäljare

Då en utländsk näringsidkare säljer vissa byggtjänster i Finland till en finsk näringsidkare, tillämpar man omvänd skattskyldighet på försäljningen i enlighet med 9 § 1 mom. i MomsL och den finska köparen är skattskyldig oberoende av, om köparen säljer byggtjänster på annat sätt än tillfälligt.

Med en finsk näringsidkare kan likställas en utländsk näringsidkare, som har fast driftställe i Finland eller som har registrerats som momsskyldig i Finland.

Omvänd skattskyldighet tillämpas enligt huvudregeln inte, om köparen är en utlänning som inte har fast driftställe här och som inte har registrerats i registret över momsskyldiga såsom anmälare eller sökande. Säljaren är då skyldig att anmäla sig som momsskyldig i Finland. Ett undantag är i fråga om försäljning av vissa byggtjänster mellan två utländska näringsidkare. Köparen är då alltid skattskyldig, om köparen är en sådan näringsidkare, som i sin verksamhet säljer byggtjänster på annat sätt än tillfälligt. Med andra ord köparen ska registrera sig som deklarationsskyldig i Finland.

Skatter som ingår i anskaffningar i Finland kan den utländska köparen få tillbaka såsom så kallad utlänningsåterbäring, om förutsättningar för återbäringen i övrigt föreligger.

Om köparen inte uppfyller dessa förutsättningar, är säljaren skattskyldig och måste låta registrera sig som momsskyldig i Finland. Se också punkt 5.1.

6.3.2 Utländsk näringsidkare som köpare

Om en finsk eller en utländsk näringsidkare säljer en viss byggtjänst till en utländsk näringsidkare som i sin verksamhet på annat sätt än tillfälligt säljer byggtjänster, tillämpas omvänd skattskyldighet på försäljningen. En sådan utländsk näringsidkare, som inte har fast driftställe i Finland och som inte här ansökt om skattskyldighet, ska låta registrera sig som deklarationsskyldig.

Deklareringen gäller endast de punkter i periodskattedeklarationen som avser byggtjänster. Bland avdrag anmäls endast momsen på anskaffningar för byggtjänster. Skatter som ingår i andra anskaffningar i Finland kan den utländska köparen få tillbaka såsom så kallad utlänningsåterbäring, om förutsättningar för återbäringen i övrigt föreligger.

6.3.3 Utlänning som ansöker om momsskyldighet i Finland

En utländsk näringsidkare som inte har fast driftställe i Finland, kan ansöka om skattskyldighet, om han eller hon bedriver här försäljning av varor eller tjänster. Också en sådan utländsk näringsidkare, som bedriver i Finland endast försäljning av byggtjänster, kan efter eget önskemål ansöka om momsskyldighet. På en sådan utlännings försäljningar tillämpas omvänd skattskyldighet med stöd av Moms 8 c § om köparen är en sådan näringsidkare, som säljer byggtjänster på annat sätt än tillfälligt.

En utländsk näringsidkare som ha ansökt om momsskyldighet anmäler i periodskattedeklarationen för Skatteförvaltningen skatterna som ska betalas för alla försäljningar eller dras av från alla inköp i Finland. En sådan skattskyldig har inte rätt till den så kallade utlänningsåterbäringen.

(Tidigare Skatteförvaltningens publikation 185r)