Den åländska skattegränsen i mervärdesbeskattningen

Har getts
4.2.2021
Diarienummer
VH/269/00.01.00/2020
Giltighet
4.2.2021 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 moment i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
A214/200/2017, 24.11.2017

Anvisningen ersätter den tidigare anvisningen ”Den åländska skattegränsen i mervärdesbeskattningen” (24.11.2017, Dnr A214/200/2017).

I anvisningen har följande tillägg gjorts:

  • avsnitt 2.2 Försäljning av varor i Fastlandsfinland
  • avsnitt 2.5 Exempel på importförsäljning

Justeringar har gjorts i anvisningen i avsnitten 2.3 Gemenskapsintern handel och användning av momsnumret, 2.4 Export av varor, 2.6 Import av varor och 5 Avdragsrätt.

I avsnitt 2.6.4 Deklaration av skatt på import har en ändring gjorts gällande tidpunkten för anmälning av skatt på import i fråga om import mellan Åland och Fastlandsfinland.

I anvisningen har även tekniska ändringar gjorts.

Skattebefrielsen för import av ringa värde slopas 1.7.2021, varför anvisningen kommer att uppdateras senare till denna del. Som import av ringa värde avses försändelser som innehåller varor till ett värde på högst 22 euro.

1 Inledning

Landskapet Åland (nedan Åland) hör inte till Europeiska unionens (EU) mervärdesskatte- eller punktskatteområde. Åland hör dock till EU:s tullunion och tullområde. Enligt artiklarna 5 och 6 i rådets direktiv 2006/112/EG (mervärdesskattedirektivet) är Åland i mervärdesbeskattningen ett tredje territorium (dvs. motsvarar ett land utanför EU) i förhållande till övriga Finland och andra EU-länder.

Som en följd av denna särställning finns det en mervärdesskattegräns mellan Åland och EU:s mervärdesskatteområde. Med EU:s mervärdesskatteområde avses EU-länderna inklusive övriga Finland. Skattegränsen innebär att mervärdesskattelagens bestämmelser om export och import gällande handel med tredjeländer tillämpas på handel och överföring av varor mellan Åland och EU:s mervärdesskatteområde.

Ålands särställning påverkar inte statens beskattningsrätt. Med Finland avses enligt mervärdesskattelagen (1501/1993) (MomsL) Finlands mervärdesskatteområde enligt EU-lagstiftningen samt landskapet Åland. Mervärdesskattelagen tillämpas med andra ord också på Åland Försäljning av varor och tjänster inom Åland är mervärdesskattepliktig enligt samma förutsättningar som i övriga Finland och näringsidkare registreras i samma register över mervärdesskattskyldiga både för verksamhet som idkas på Åland och i övriga Finland.

Om de undantag till mervärdesskattelagen som gäller Åland föreskrivs i en särskild lag:  lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996) (nedan speciallagen). I denna anvisning behandlas huvudsakligen de undantag till mervärdesskattelagen som föreskrivs i speciallagen.

2 Varuhandel

I detta avsnitt behandlas momsbeskattning av kommersiell försäljning av varor och import i anslutning till Åland.

2.1 Försäljning av varor på Åland

Försäljning av varor inom Åland är momspliktig enligt mervärdesskattelagens allmänna bestämmelser. Försäljning av varor är skattepliktig, om försäljningen inte undantagits skatt utifrån en specialbestämmelse. Försäljning av varor är skattepliktig till exempel då:

  • en näringsidkare säljer en vara som finns på Åland på så sätt att varan överlåts till en köpare på Åland
  • en näringsidkare importerar en vara till Åland i sitt eget namn, och säljer därefter varan på så sätt att den överlåts till en köpare på Åland
  • en näringsidkare säljer en vara som finns på Åland till någon annan än en näringsidkare (till exempel en privatperson), som själv transporterar varan ut ur Åland. Skattefri försäljning till resenärer behandlas i avsnitt 3 i denna anvisning.

2.2 Försäljning av varor i Fastlandsfinland

En näringsidkare som är etablerad på Åland kan också bedriva affärsverksamhet i Fastlandsfinland till exempel på så sätt, att

  • en näringsidkare som är etablerad på Åland säljer en vara som finns i Fastlandsfinland på så sätt att den överlåts till en köpare i Fastlandsfinland
  • en näringsidkare som är etablerad på Åland importerar en vara från Åland eller från en stat utanför gemenskapen till Fastlandsfinland i sitt eget namn och säljer därefter varan på så sätt att den överlåts till en köpare i Fastlandsfinland.

Exempel 1:

Det momspliktiga företaget A, som är etablerat på Åland, säljer en vara till konsument/företag B, som är etablerat i Fastlandsfinland.

Varan har sålts i Fastlandsfinland också då varan finns på Åland då transporten börjar, om säljaren importerar den till Fastlandsfinland för försäljning. Företag A lämnar in en importdeklaration för egen räkning, det vill säga fungerar såväl som exportör som importör. I detta fall har företag A importerat varan till Fastlandsfinland för försäljning (Förfarandet kan inte tillämpas, om ett annat företag än företag A importerar varan till Fastlandsfinland). Efter importen säljer A varan med skatt till B. Företag A anmäler exporten, importen och försäljningen till B med en momsdeklaration.

Bestämmelserna i mervärdesskattelagen är tillämpliga på försäljningen av varan i Fastlandsfinland. Försäljning av varor är skattepliktig, om försäljningen inte undantagits moms utifrån en specialbestämmelse.

2.3 Gemenskapsintern handel och användning av momsnumret

Eftersom Åland inte hör till EU:s mervärdesskatteområde, kan i regel inte bestämmelserna om gemenskapsintern handel tillämpas då en vara säljs från Åland till ett annat EU-land eller då en vara köps från ett annat EU-land till Åland. En näringsidkare som är etablerad på Åland får inte använda ett momsnummer som börjar med FI då en vara säljs från Åland till en näringsidkare som är etablerad i ett annat EU-land. En näringsidkare som är etablerad på Åland får inte heller använda momsnumret då näringsidkaren köper en vara till Åland från en säljare som är etablerad i ett annat EU-land.

Försäljning av en vara från Åland till ett annat EU-land eller köp av en vara från ett annat EU-land till Åland deklareras i regel inte heller med sammandragsdeklarationen för moms eller i momsdeklarationen under punkterna ”Varuförsäljningar till andra EU-länder” eller ”Varuinköp från andra EU-länder”.  I de ovan nämnda situationerna tillämpas bestämmelserna om export och import av varor i mervärdesskattelagen. Export och import av varor behandlas i avsnitt 2.4 i denna anvisning.

En näringsidkare som är etablerad på Åland kan dock bedriva gemenskapsintern försäljning och göra gemenskapsinterna förvärv i Fastlandsfinland då den transport som anknyter till den gemenskapsinterna försäljningen eller det gemenskapsinterna förvärvet börjar eller slutar i Fastlandsfinland. I detta fall behöver näringsidkaren inte nödvändigtvis ett lager för att idka gemenskapsintern handel i Fastlandsfinland. Exemplen 3–5 redogör för när en näringsidkare som är etablerad på Åland undantagsvis kan tillämpa bestämmelserna om gemenskapsintern handel.

Exempel 2:

Ett momsskyldigt företag som är etablerat på Åland köper en vara av ett momsskyldigt företag som är etablerat i Danmark. Varutransporten som anknyter till försäljningen börjar i Danmark och slutar på Åland. Eftersom varan levereras från Danmark till Åland, tillämpas mervärdesskattelagens bestämmelser om import av varor i denna situation. 

Exempel 3:

Ett momsskyldigt företag som är etablerat på Åland säljer en vara till ett momsskyldigt företag som är etablerat i Tyskland. Varan levereras från Åland via Hangö till Tyskland, på så sätt att den varutransport som anknyter till försäljningen börjar på Åland. Enligt fakturan och transportvillkoren utgörs destinationen för varan av Rostock i Tyskland. På försäljningen tillämpas mervärdesskattelagens bestämmelser om export av varor.

Exempel 4:

Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, säljer en vara till det momsskyldiga företaget B till Sverige. Den varutransport som anknyter till försäljningen av varan börjar i Fastlandsfinland och slutar i Sverige. För företag A är det fråga om en gemenskapsintern försäljning, som i Finland är skattefri, om de övriga förutsättningarna för skattefri gemenskapsintern försäljning är uppfyllda. Företag A deklarerar försäljningen i momsdeklarationen under punkten ”Varuförsäljningar till andra EU-länder” och lämnar dessutom in en sammandragsdeklaration för moms över den gemenskapsinterna försäljningen.

Exempel 5:

Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, köper en vara från det momsskyldiga företaget B från Sverige. Den varutransport som anknyter till försäljningen börjar i Sverige och slutar i Fastlandsfinland. Köparen, företaget A, uppger sitt momsnummer som börjar med FI till försäljaren. För företag A är det fråga om ett gemenskapsinternt förvärv och företag A deklarerar därför det gemenskapsinterna förvärvet i momsdeklarationen.

En näringsidkare som är etablerad på Åland kan vara part i trepartshandel i en situation där varutransporten från Fastlandsfinland till en annan medlemsstat och från en annan medlemsstat till Fastlandsfinland börjar i Fastlandsfinland eller slutar i Fastlandsfinland. En näringsidkare som är etablerad på Åland kan också vara en part i trepartshandel i en situation där näringsidkaren är den första köparen i trepartshandeln och varan flyttas från den första säljaren till den andra köparen, utan att varan går via Åland.

I Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln behandlas gemenskapsintern försäljning och trepartshandel mer ingående.

Tullen bedömer om transiteringsförfarandet ska tillämpas på varuförsäljningen då varutransporten börjar på Åland. Om transiteringsförfarandet ska tillämpas på en sådan varuförsäljning där en åländsk näringsidkare säljer en vara till ett annat EU-land än Finland och varan transporteras via Fastlandsfinland, kan säljaren inte tillämpa bestämmelserna om gemenskapsintern försäljning på försäljningen. Om tillämpning av transiteringsförfarandet inte krävs, kan den åländska näringsidkaren överföra varan till Fastlandsfinland, varefter näringsidkaren kan sälja varan som gemenskapsintern försäljning från Finland till en köpare i ett annat EU-land.

När en momsskyldig åländsk näringsidkare som är etablerad på Åland köper en vara till Åland och försäljaren har lagt varan i export- eller transiteringsförfarande, kan köparen inte tillämpa bestämmelserna om gemenskapsintern handel på köpet.

Information om transiteringsförfarandet finns på Tullens webbplats under rubriken transitering och unionens särskilda skatteområden.

Exempel 6:

Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, säljer en vara till det momsskyldiga företaget B i Estland, på så sätt att varan transporteras från Åland via Fastlandsfinland till Estland. På förfarandet tillämpas transiteringsförfarandet. A ska behandla försäljningen som skattefri export och meddela försäljningen i momsdeklarationspunkten ”omsättning enligt 0-skattesats”. Till sin bokföring bifogar företag A till exempel en faktura eller en transporthandling som bevis på den skattefria exportförsäljningen.

I ovan nämnda situation kan företag A alternativt sälja varan som en gemenskapsintern försäljning till Estland, förutsatt att företag A först själv importerar varan till Fastlandsfinland, varifrån transporten som anknyter till den gemenskapsinterna försäljningen börjar. Eftersom överföringen av varan mellan Åland och Fastlandsfinland slutar i Fastlandsfinland, krävs inte transiteringsförfarande. (Förfarandet kan inte tillämpas, om ett annat än företag A importerar varan till Fastlandsfinland). Företag A deklarerar exporten, importen och den gemenskapsinterna försäljningen på momsdeklarationen. Företag A deklarerar också den gemenskapsinterna försäljningen på sammandragsdeklarationen för moms. Att varan levereras till ett lager i Fastlandsfinland är inte en förutsättning för att tillämpa förfarandet.

2.4 Export av varor

Skattegränsen mellan Åland och övriga Finland innebär att mervärdesskattelagens bestämmelser om export och import tillämpas på försäljning och överföring av varor mellan Åland och övriga Finland.  Transport av en vara över skattegränsen behandlas vid varans avgångsplats som export och vid destinationen som import. Exportförsäljning är undantagen skatt, eftersom skatt betalas i samband med import vid varutransportens destination. Tullen ger noggrannare anvisningar om de tullförfaranden som tillämpas vid export av varor.

Då de lagstadgade förutsättningarna för exportförsäljning är uppfyllda, ska försäljningen behandlas som skattefri exportförsäljning. Försäljning av en vara är skattefri export, då:

  • säljaren eller någon annan för säljarens räkning transporterar varan från övriga Finland till Åland eller från Åland till övriga Finland
  • ett självständigt transportföretag på uppdrag av köparen transporterar varan direkt från övriga Finland till Åland eller från Åland till övriga Finland
  • en näringsidkare som köpare hämtar varan för att direkt föra den från övriga Finland till Åland eller från Åland till övriga Finland utan att använda den innan transporten börjar
  • varan transporteras på uppdrag och debitering av köparen till en näringsidkare för en arbetsprestation för att sedan vidarelevereras från övriga Finland till Åland eller från Åland till övriga Finland.

Säljaren ska ge köparen en faktura över skattefri exportförsäljning, om köparen är en näringsidkare eller en juridisk person som inte är en näringsidkare. Om köparen har fått en faktura som felaktigt innehåller moms i en situation där förutsättningarna för skattefri exportförsäljning är uppfyllda, ska köparen begära en ny faktura av säljaren. Köparen har inte rätt till avdrag utifrån en faktura som uppgjorts på felaktigt sätt.

Det måste framgå av säljarens bokföring att förutsättningarna för skattefri export är uppfyllda. I handel över den åländska skattegränsen kan detta visas med en handelsfaktura eller ett transportdokument (till exempel en fraktsedel). Om varans importör inte är införd i registret över mervärdesskattskyldiga, kan också ett beskattningsbeslut som bestyrkts av Tullen användas som bevis. I oklara situationer kan köparen i efterskott till säljaren överlämna bevis på att förutsättningarna för skattefri exportförsäljning är uppfyllda, varefter säljaren kan rätta försäljningen så att den blir momsfri.

Skatt betalas inte heller på försäljning av transporttjänster och med transporten direkt förknippade lastning- och lossningstjänster samt andra sådana tjänster i samband med en vara som ska transporteras från övriga Finland till Åland eller från Åland till övriga Finland.

På försäljning av varor från Åland till andra EU-medlemsländer och tredjeländer tillämpas de allmänna bestämmelserna om export i mervärdesskattelagen. Mer information om export finns i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesbeskattningen i exporthandeln.

2.5 Exempel på exportförsäljning

Situation 1: Säljaren eller någon annan för hans räkning transporterar en vara från Fastlandsfinland till Åland eller från Åland till Fastlandsfinland.

  • Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, säljer en vara till företag B som är etablerat i Fastlandsfinland på så sätt att varan levereras från Åland till Åbo i Fastlandsfinland. Företag B fungerar som importör. Företag A behandlar försäljningen som skattefri exportförsäljning, moms 0 %, och deklarerar försäljningen på momsdeklarationen under punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats”. Till sin bokföring bifogar företag A till exempel en faktura eller en transporthandling som bevis på den skattefria exportförsäljningen.
  • Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat i Fastlandsfinland, säljer en vara till Mariehamn till det momsskyldiga företaget B, som är etablerat på Åland. I anknytning till försäljningen transporterar transportföretag X varan från Fastlandsfinland till Åland på uppdrag av företag A. Företag B fungerar som importör. Företag A, som är etablerat i Fastlandsfinland, behandlar försäljningen som en skattefri exportförsäljning och deklarerar försäljningen på momsdeklarationen under punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats”. Till sin bokföring bifogar företag A till exempel en faktura eller en transporthandling som bevis på den skattefria exportförsäljningen.
  • Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, säljer en vara till en konsument B, som är etablerad i Fastlandsfinland, på så sätt att varan levereras från Åland till Fastlandsfinland. Konsument B fungerar som importör. Företag A behandlar försäljningen som en skattefri exportförsäljning och deklarerar försäljningen under punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats” på momsdeklarationen. Till sin bokföring bifogar företag A till exempel en faktura eller en transporthandling som bevis på den skattefria exportförsäljningen.
  • Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, överför egna tillgångar till Fastlandsfinland. Företag A fungerar både som exportör och importör. Företag A deklarerar överföringen under punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats” på momsdeklarationen. Företag A deklarerar också importen till Fastlandsfinland på momsdeklarationen.

Situation 2: Ett självständigt transportföretag transporterar en vara på uppdrag av köparen direkt från Fastlandsfinland till Åland eller från Åland till Fastlandsfinland.

  • Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, har beställt en vara från det momsskyldiga företaget B, som är etablerat i Fastlandsfinland. På uppdrag av köparen av varan, dvs. företag A, hämtar ett transportföretag varan från Fastlandsfinland och levererar den till köparen på Åland. Företag A fungerar som importör. Företag B, som är etablerat i Fastlandsfinland, behandlar försäljningen som skattefri exportförsäljning och deklarerar försäljningen under punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats” på momsdeklarationen. Till sin bokföring bifogar företaget B till exempel en faktura eller en transporthandling som bevis på den skattefria exportförsäljningen.

Situation 3: En näringsidkare som handlar i egenskap av köpare avhämtar en vara för att direkt föra den från Fastlandsfinland till Åland eller från Åland till Fastlandsfinland, utan att använda den innan transporten påbörjas.

  • Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, köper en vara från det momsskyldiga företaget B, som är etablerat i Fastlandsfinland. Företag A hämtar varan själv med paketbil och för den direkt till Åland utan att använda varan i Fastlandsfinland. Företag A fungerar även som importör. Eftersom förutsättningarna för skattefri export är uppfyllda, behandlar företag B försäljningen som skattefri exportförsäljning och deklarerar den på momsdeklarationen under punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats”. Som bevis på den skattefria exportförsäljningen bifogar företag B till sin bokföring exempelvis en faktura eller något annat bevis som köparen gett säljaren över uppfyllandet av förutsättningarna för momsfri exportförsäljning.

Situation 4: En vara transporteras i anknytning till försäljning från Åland till ett annat medlemsland i gemenskapen eller från ett annat medlemsland i gemenskapen till Åland.

  • Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, säljer en vara till det momsskyldiga företaget B, som är etablerat i Sverige, på så sätt att varan transporteras i anknytning till försäljningen från Åland till Sverige. Köparen fungerar som importör. Företag A behandlar försäljningen som en skattefri exportförsäljning och deklarerar försäljningen under punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats” på momsdeklarationen. Företag A kan intyga att försäljningen är momsfri med hjälp av ett elektroniskt utförselbekräftat överlåtelsebeslut som fåtts ur Tullens informationssystem, vilket företaget bifogar som bevis till sin bokföring (Se anvisningen ”Mervärdesbeskattningen i exporthandeln”).
  • Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, säljer en vara till en konsument som är etablerad i Danmark, på så sätt att varan levereras från Åland till Danmark. Köparen fungerar som importör. Företag A, som är etablerat på Åland, behandlar försäljningen som skattefri exportförsäljning och deklarerar försäljningen under punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats” på momsdeklarationen. Företaget A kan bevisa att försäljningen är skattefri med hjälp av ett elektroniskt utförselbekräftat överlåtelsebeslut som fåtts ur Tullens informationssystem och som företaget bifogar som bevis till sin bokföring (Se anvisningen ”Mervärdesbeskattningen i exporthandeln”).

Situation 5: Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat på Åland, säljer en vara till det momsskyldiga företaget B, som är etablerat i Fastlandsfinland och som säljer varan till konsument C i Fastlandsfinland. Företag A levererar varan till företag B i Fastlandsfinland.

  • En vara har sålts i Fastlandsfinland också då varan finns på Åland när transporten inleds, om säljaren för in den till Fastlandsfinland för försäljning. Företag A lämnar in en importdeklaration för egen räkning, det vill säga fungerar både som exportör och importör. I detta fall har företag A importerat varan till Fastlandsfinland för försäljning (Förfarandet kan inte tillämpas, om ett annat än företag A importerar varan till Fastlandsfinland). Efter importen säljer A varan med skatt till B och B säljer varan med skatt till C. Företag A deklarerar exporten, importen och försäljningen till B på momsdeklarationen.

Om företag A fungerar som exportör och företag B lämnar in en importdeklaration för egen räkning, d.v.s. fungerar som importör av varan, säljer företag A varan som skattefri exportförsäljning till B. Efter importen till Fastlandsfinland säljer B varan med skatt till konsument C på fastlandet. Företag A deklarerar då enbart exportförsäljningen på momsdeklarationen.

Situation 6: Det momsskyldiga företaget A, som är etablerat i Fastlandsfinland, säljer en vara till företag B, som är etablerat på Åland, som säljer varan till konsument C. Företag A levererar varan direkt till konsument C på Åland.

  • En vara har likaså sålts på Åland, om den finns i Fastlandsfinland när transporten inleds, om säljaren för in den till Åland för försäljning. Företag A lämnar in en importdeklaration för egen räkning, det vill säga fungerar både som exportör och som importör. I detta fall har företag A importerat varan till Åland för försäljning, varpå företag A efter importen säljer varan med skatt till företag B, som säljer varan med skatt till C. Överlåtelsen av varan mellan A och B har skett på Åland. Företag A deklarerar exporten, importen och försäljningen till B på momsdeklarationen. 

Om företag A fungerar som exportör och företag B lämnar in en importdeklaration för egen räkning, d.v.s. fungerar som importör, så utgör företag A:s försäljning till B skattefri exportförsäljning och B:s försäljning till C efter importen skattepliktig försäljning. Företag A deklarerar exporten på momsdeklarationen. 

2.6 Import av varor

Mervärdesskatt betalas på import av varor då en vara förs in till Åland från ett område utanför Åland och då en vara förs in i övriga Finland från Åland. Bestämmelserna om import tillämpas också i situationer där ett företag överför egna tillgångar från övriga Finland till Åland eller från Åland till övriga Finland, till exempel för uthyrning eller senare försäljning.

Moms ska betalas på import av en vara då Tullen på basis av en tulldeklaration som den mottagit överlåter varan till fri omsättning. Tullen ger noggrannare anvisningar om de tullförfaranden som tillämpas vid import.

Skattskyldig för import av varor är enligt 5 artikelns 15 punkt i tullkodexen deklaranten, alltså den person som inger en tulldeklaration i eget namn eller i vars namn tulldeklarationen inges. Om deklaranten är ett indirekt ombud är deklarantens huvudman dock skattskyldig. Ombudskapet kan vara direkt, varvid ombudet agerar i en annan persons namn och för dennes räkning, eller indirekt, varvid ombudet agerar i eget namn men för en annan persons räkning.

Med avvikelse från huvudregeln är ett indirekt ombud som fungerar som deklarant skattskyldigt för import av varor från Åland till övriga Finland och från övriga Finland till Åland, då huvudmannen är en fysisk person till vars eventuella affärsverksamhet införseln inte har anknytning eller en juridisk person som inte är införd i registret över mervärdesskattskyldiga.

Dessa importer deklareras dock inte på den momsdeklaration som ges till Skatteförvaltningen, eftersom Tullen uppbär moms på dem. Deklarationer som gäller dessa importer ska lämnas in till Tullen. Indirekta ombud är i allmänhet till exempel näthandelsföretag och andra säljföretag som verkar som ombud för privatpersoner.

Vid varutrafik mellan Åland och övriga Finland ska tulldeklarationer lämnas in elektroniskt, då Tullen gradvis tar i bruk det nya elektroniska deklarationssystemet, med vilket det är möjligt att lämna de tulldeklarationer som avses i bilagorna till unionens tullkodex. Tullen ger noggrannare anvisningar om hur man deklarerar på tulldeklarationen.

Moms på import har från och med 1.1.2018 deklarerats på eget initiativ till Skatteförvaltningen på den allmänna momsdeklarationen. Detta gäller för de näringsidkare som är skattskyldiga för import och som är införda i registret över mervärdesskattskyldiga i Finland. Importbeskattning där Skatteförvaltningen är den behöriga myndigheten behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesskatteförfarandet vid import fr.o.m. 1.1.2018.

I följande fall ansvarar Tullen för mervärdesbeskattningen av import i stället för Skatteförvaltningen:

  • då den som är skattskyldig för importen inte är införd i registret över mervärdesskattskyldiga då skattebetalningsskyldigheten uppkommer
  • då den skattskyldige är en fysisk person som är införd i registret över mervärdesskattskyldiga, men importen anknyter inte till den skattskyldiges affärsverksamhet (d.v.s. vid en enskild näringsidkares import för privata ändamål)
  • då importen strider mot tullbestämmelserna.

Information om tullformaliteterna vid den åländska skattegränsen och deklarationsförfarandet vid import som hör till Tullens behörighet finns i avsnittet Ålands särställning på Tullens webbplats.

2.6.1 Skattegrunden vid import

Skattegrunden vid import av varor utgörs i allmänhet av det i 88 § 1 momentet i MomsL avsedda tullvärdet enligt EU:s tullagstiftning, med tillägg av de poster som avses i 91 §, 93 § och 93 a § i MomsL. Dessa poster är till exempel transport-, lastnings-, lossnings- och försäkringskostnader samt andra sådana kostnader i samband med importen av en vara, fram till den första destinationsort i Finland som finns angiven i transportavtalet samt skatter, tullar, importavgifter och övriga avgifter som i samband med förtullningen ska uppbäras till staten eller EU med anledning av importen av varan, med undantag för moms.  Skattegrunden vid import behandlas också i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesskatteförfarandet vid import fr.o.m. 1.1.2018.

Tullen fastställer inte tullvärdet vid sådan import som omfattas av Skatteförvaltningens behörighet, där en vara importeras från Åland till övriga Finland eller från övriga Finland till Åland. Den skattskyldige måste i dessa fall själv fastställa tullvärdet.

Tullvärdet grundar sig i första hand på transaktionsvärdet, d.v.s. det pris som de facto betalats eller ska betalas för varan när den sålts för export till EU:s tullområde. Fastställande av tullvärdet behandlas i bilaga 2. Om en vara överförs utan att överföringen har anknytning till en försäljning, fastställs tullvärdet med de sekundära metoderna som beskrivs i bilaga 2.

2.6.2 Skattegrunden för en vara som har behandlats

Skatt betalas också för import av en vara som importeras till Åland efter att den har reparerats, tillverkats eller annars behandlats utanför Åland, samt för en vara av samma slag som importeras i stället för den som sänts för att repareras. Skattegrunden utgörs då av beloppet på reparationskostnader, behandlingskostnader eller motsvarande kostnader. Till skattegrunden räknas också fraktkostnaderna, värdet på delarna i varan som fogats utanför Åland samt de poster som avses i 91 §, 93 § och 93 a § i MomsL.

Skattegrunden för en vara av samma slag som importeras i stället för en vara som sänts för att repareras bestäms på samma sätt, också då den defekta varan har förts till ett område utanför Åland och förstörts under myndighetstillsyn eller överlåtits till staten utan att staten har åsamkats kostnader.

Skattegrunden räknas på samma sätt också då en vara importeras till övriga Finland efter att varan har behandlats på Åland.

Skattegrunden bestäms enligt den allmänna regeln som beskrivs i avsnitt 2.6.1 i följande fall:

  • varan har först sålts från Åland till övriga Finland eller utomlands, eller från övriga Finland till Åland, som skattefri exportförsäljning (se avsnitt 2.4)
  • varan har varit i Finland i avdragsgillt bruk och varan har sålts i övriga Finland eller utomlands innan den importeras tillbaka till Åland, eller på Åland innan den importeras tillbaka till övriga Finland.

2.6.3 Det skattebelopp som ska betalas på import

Import av en vara är skattepliktig, om den inte enligt 72 h § eller 94 §–96 § i MomsL separat undantagits skatt.  På import betalas skatt enligt varans art: skattesatsen är antingen den allmänna skattesatsen på 24 procent eller den nedsatta skattesatsen på 14 eller 10 procent. Skatten räknas utifrån skattegrunden.

På import av sådana samlarföremål och antikviteter som avses i 79 d § och 79 e § i MomsL tillämpas skattesatsen på 10 procent enligt speciallagens 18 b §, då varan importeras till Åland från övriga Finland eller ett annat EU-land, eller från Åland till övriga Finland. Dessa varor behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Marginalbeskattningsförfarande för begagnade varor samt konstverk, samlarföremål och antikviteter.

Vid import som hör till Tullens behörighet är det minsta skattebelopp som uppbärs 5 euro.  Vid import som hör till Skatteförvaltningens behörighet finns inget minsta skattebelopp som uppbärs. Importen måste därför deklareras och skatt på den betalas åt Skatteförvaltningen även då skattens belopp är under 5 euro.

Skatt betalas dock inte för import av sådana varor vars totala värde är högst 22 euro. Detta gäller inte för import av tobaksprodukter, alkohol, alkoholdrycker och parfymer. För dessa betalas skatt, även om deras totala värde är högst 22 euro.

2.6.4 Deklaration av skatt på import

Skatt på import deklareras i regel till Skatteförvaltningen på momsdeklarationen för den skatteperiod under vilken Tullen har gett förtullningsbeslutet.

Ett undantag från detta utgör importerna mellan Åland och Fastlandsfinland. I dessa fall deklareras skatt på import för den skatteperiod under vilken skyldigheten att betala skatt har uppkommit (25 a § i speciallagen). Skyldigheten att betala skatt på import uppkommer då tulldeklarationen godkänns. Vid import mellan Åland och Fastlandsfinland anses en tulldeklaration ha godkänts på den dag då varan anlänt. Moms på import deklareras därmed för den skatteperiod under vilken varan anlänt.

2.6.5 Skattefria återinförda varor

Icke-unionsvaror som ursprungligen har exporterats som unionsvaror från EU:s tullområde kan återinföras till EU:s tullområde som så kallade återinförda varor inom tre år efter att de har exporterats. Import av sådana varor, som är tullfria enligt artiklarna 203–207 i tullkodexen, är skattefri då varorna importeras till Åland från övriga Finland eller från ett annat EU-land. Import av återinförda varor från områden utanför EU till Åland eller från Åland till övriga Finland är också skattefri.

Varuimport till Åland är dock skattepliktig i följande fall:

  • den vara som importeras har först sålts som skattefri exportförsäljning (se avsnitt 2.4) till övriga Finland eller till utlandet
  • varan har varit i avdragsgillt bruk i Finland och varan säljs i övriga Finland eller utomlands före den importeras tillbaka till Åland.

2.7 Importlättnad för begagnade varor

När en vara importeras från övriga Finland eller ett annat EU-land till Åland, eller från Åland till övriga Finland, har importören under vissa förutsättningar rätt till lättnad av den skatt som ska betalas på importen (18 a § i speciallagen).  Lättnaden baserar sig på den dolda skatt som ingår i varans anskaffningspris. Med importlättnaden förhindras dubbelbeskattning av begagnade varor. Importlättnaden tillämpas på import av varor av såväl näringsidkare som av andra än näringsidkare (till exempel privatpersoner).

Med dold skatt som ingår i varans anskaffningspris avses mervärdes- eller omsättningsskatt:

  1. som betalats i anslutning till ett skattepliktigt förvärv av varan i Finland eller något annat EU-land,
  2. som inte har kunnat dras av eller för vilken det inte har kunnat erhållas återbäring, och
  3. som fortfarande ingår i varans värde vid tidpunkten för importen.

I praktiken förutsätter importlättnad att säljaren av varan är en privatperson eller en juridisk person, som inte är införd i registret över mervärdesskattskyldiga, eller att en skattskyldig säljare inte har haft rätt att dra av den moms som ingått i varans anskaffningspris.

Enligt huvudregeln räknas den dolda skatten på basis av importörens anskaffningspris. Om säljaren är en sådan skattskyldig återförsäljare som avses i 79 a § i MomsL (d.v.s. en skattskyldig som i form av affärsverksamhet köper eller importerar begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter för återförsäljning) och försäljningen har varit skattefri exportförsäljning, räknas dock den dolda skatten på basis av säljarens anskaffningspris.

Importlättnad kan också fås när en begagnad vara importeras till Åland eller övriga Finland från ett område, på vilket det enligt EU:s tull- och skattelagstiftning tillämpas motsvarande principer som i fråga om Åland.

Importlättnad kan inte fås:

  1. om det förvärv som medfört att varan innehåller dold skatt beror på en försäljning som kunde ha befriats från skatt med stöd av mervärdesskattelagens bestämmelser om export, eller motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land
  2. för skatt på import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 79 c–79 e § i MomsL.

Importlättnaden för begagnade varor behandlas också i Tullens anvisning Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen.

2.7.1 Utredning över den dolda skattens belopp

En förutsättning för importlättnad är att importören i sin bokföring har en utredning över den dolda skattens belopp. Det ursprungliga inköpskvittot kan användas som utredning.

Om varans värde har sjunkit med tiden, kan importören använda sitt eget inköpskvitto som utredning i stället för det ursprungliga inköpskvittot. Då ska den dolda skattens skattesats dock visas separat. Om den försäljning som orsakat den dolda skatten ägt rum i Finland, kan importören utreda skattesatsen genom att visa tidpunkten för denna försäljning. En importör av begagnade fordon kan t.ex. använda den information som tillhandahålls av registermyndigheterna för att visa den dolda skattens belopp. Om den försäljning som orsakat den dolda skatten har ägt rum i ett annat EU-land än Finland, måste importören visa vilken skattesats som har tillämpats på försäljningen i detta EU-land.

Säljarens ställning måste också framgå av utredningen, d.v.s. följande uppgifter:

  1. om säljaren är införd i registret över mervärdesskattskyldiga
  2. om säljaren är en sådan skattskyldig återförsäljare som avses i 79 a § i MomsL.

Detta är nödvändigt för att fastställa om den vara som förvärvats av en skattepliktig säljare innehåller dold skatt, och om den dolda skatten ska räknas på basis av importörens eller säljarens anskaffningspris. Om säljaren är införd i registret över mervärdesskattskyldiga, ska det framgå av utredningen att den dolda skatt som ingår i varans pris inte har kunnat dras av eller inte har berättigat till återbäring.

2.7.2 Beräkning av importlättnad

Importlättnaden påverkar skatten på import på så sätt att den dolda skatten som ingår i anskaffningspriset inte räknas med i skattegrunden för importskatt. Därtill dras den dolda skatten av från skatten på import.

Om varans värde har sjunkit mellan tidpunkten för det skattepliktiga förvärvet som gett upphov till den dolda skatten och tidpunkten för importen, räknas den dolda skatten som ingår i varans anskaffningspris på så sätt att den skatt som har betalats i anslutning till det skattepliktiga förvärvet minskas med en proportionell andel som motsvarar värdeminskningen. Om varans värde har hållits på samma nivå eller stigit under tiden mellan anskaffningen och importen, ses det belopp som har betalats i skatt i samband med det skattepliktiga förvärvet som den dolda skatten som ingår i varans anskaffningspris.

Formel för beräkning av skatt på import, då skatten är föremål för importlättnad:

((V1 − V3) × V2) − V3

V1 är skattegrunden för importskatten i euro, innan den dolda skatten avdragits. I allmänhet utgör V1 importörens anskaffningspris (se avsnitt 2.6.2 i anvisningen).  V2 är den skattesats som ska tillämpas på varans import i decimaltal (0,24, 0,14 eller 0,1). V3 är den dolda skatten i euro.

Exempel 7:

A har köpt en begagnad vara från Åland till övriga Finland. A får importlättnad på varans importskatt. Varans anskaffningspris är 5 000 euro. Priset innehåller dold skatt på 24 procent, vilken uppgår till 967,74 euro. På importen av varan tillämpas den allmänna skattesatsen på 24 procent. Ingen skatt betalas på varuimporten efter att importlättnaden har beaktats (((5 000 e − 967,74 e) × 0,24) − 967,74 e = 0 e).

Om varans värde har sjunkit mellan tidpunkten för det förvärv som orsakade den dolda skatten och tidpunkten för importen, räknas den dolda skatten (V3) på följande sätt: skatt som ingick i det ursprungliga förvärvet × (V1 / det ursprungliga anskaffningspriset inklusive skatt)

Exempel 8:

A har köpt en vara för representationsändamål och har därför inte haft rätt att dra av den skatt som ingått i anskaffningspriset. Varans ursprungliga anskaffningspris är 12 400 euro. Priset innehåller dold skatt på 24 procent, som uppgår till 2 400 euro. A säljer senare varan som begagnad för 5 000 euro från övriga Finland till B till Åland. B får importlättnad på skatten på import. När lättnaden räknas är den dolda skatten 967,74 euro (2 400 e × (5 000 e /12 400 e) = 967,74 e).

Om varans importör endast känner till skattesatsen för den skatt som ingick i det ursprungliga anskaffningspriset, kan den dolda skatten (V3) räknas på följande sätt: importörens anskaffningspris × (skattesatsen på den skatt som ingick i det ursprungliga anskaffningspriset som ett heltal / (skattesatsen på den skatt som ingick i det ursprungliga anskaffningspriset som ett heltal + 100)).

Exempel 9:

A har köpt en vara för representationsändamål och har därför inte haft rätt att dra av den skatt som ingått i anskaffningspriset. A säljer senare varan som begagnad för 5 000 euro från övriga Finland till B till Åland. B känner inte till varans ursprungliga anskaffningspris, men kan visa att när det ursprungliga förvärvet gjordes, tillämpades skattesatsen på 24 procent på försäljningen. När B räknar importlättnaden, är den dolda skatten 967,74 euro (5 000 e × (24/124) = 967,74 e).

Om varans värde har hållits på samma nivå eller stigit mellan tidpunkten för det förvärv som orsakade den dolda skatten och tidpunkten för importen, är den dolda skatten (V3) den skatt som ingick i det ursprungliga anskaffningspriset.

Den dolda skatten räknas undantagsvis på basis av säljarens anskaffningspris, om en sådan skatteskyldig återförsäljare som avses i 79 a § i MomsL har sålt den begagnade varna som skattefri exportförsäljning.

Exempel 10:

A har köpt en begagnad vara från Åland till övriga Finland för 7 000 euro av B, som är en sådan skattskyldig återförsäljare som avses i 79 a § i MomsL. B har sålt varan som skattefri exportförsäljning. Säljare B hade själv köpt varan av en privatperson för 5 000 euro. När A räknar den dolda skatten för importlättnaden, är anskaffningspriset 5 000 euro i stället för 7 000 euro. A betalar efter importlättnaden 480 euro i skatt på import ((7 000 e − (5 000 e * (24/124)) × 0,24) − (5 000 e × (24/124)) = 480 e).

Om importören har rätt till importlättnad, återstår i praktiken skatt att betala enbart i följande fall:

  1. Varans värde har stigit mellan tidpunkten för det skattepliktiga förvärv som gett upphov till den dolda skatten och tidpunkten för varans import.
  2. Den köpta varans ursprungliga anskaffningspris har innehållit skatt enligt en lägre skattesats än vad som tillämpas på varans import i Finland.
  3. Säljaren är en sådan skattskyldig återförsäljare som avses i 79 a § i MomsL.

Skatt återbärs inte om skatten på import efter lättnaden är negativ.  Den får alltså inte deklareras på momsdeklarationen.

2.7.3 Skattegrunden för eget bruk av en vara som beviljats importlättnad

Med eget bruk av en vara avses i 21 § i MomsL att en näringsidkare gör något av följande:

  • tar en vara för privat konsumtion,
  • överlåter en vara utan vederlag,
  • överför eller på något annat sätt tar en vara i annan användning än sådan som enligt 10 kap. i mervärdesskattelagen berättigar till avdrag.

Det är fråga om eget bruk av en vara endast om avdrag har kunnat göras för varan eller om varan har tillverkats i samband med den skattskyldiges affärsverksamhet.

Om en vara som själv importerats tas i eget bruk och importlättnaden har beaktats i skatten på import, är skattegrunden vid tagande i eget bruk den del av skattegrunden för en vara som den skattskyldige själv importerat eller ett sannolikt lägre överlåtelsepris, som motsvarar värdet av den del av skattegrunden vid import, som minskad med skattelättnaden bildar grund för den skatt som ska betalas för importen (17 a § i speciallagen).  Detta tillämpas endast om det efter importlättnaden återstår skatt att betala.

Skatt på eget bruk betalas med andra ord högst upp till det belopp som importskatt återstått att betala efter importlättnaden och endast om denna skatt har kunnat dras av.

Formel för att räkna ut skattegrunden på eget bruk, då varan har importerats själv och importören har haft rätt till importlättnad:

V1 × ((V2 / V3) / V4)

V1 är skattegrunden för en vara som den skattskyldige själv importerat eller ett sannolikt lägre överlåtelsepris i euro enligt 74 § 2 punkten i MomsL. V2 är den skatt som betalats på importen efter importlättnaden i euro. V3 är den skattesats som har tillämpas på varans import i decimaltal (till exempel 0,24, 0,14 eller 0,1). V4 är skattegrunden för import i euro, innan den dolda skatten avdragits från denna.

Exempel 11:

A köpte en vara i övriga Finland för 12 400 euro. Inköpspriset innehöll 2 400 euro dold skatt (12 400 e × (24 / 124)). A överförde senare varan från övriga Finland till Åland. Varans värde hade vid importtillfället stigit och skattegrunden för importen var 15 000 euro. Efter importlättnaden betalade A 624 euro i skatt på import (((15 000 e − 2 400 e) × 0,24) − 2 400 e).  A importerade varan till ett ändamål som berättigade till avdrag. Efter importen tar A varan i eget bruk. Varans värde har inte ändrats sedan importen och är fortfarande 15 000 euro. Skattegrunden för eget bruk är 2600 euro (15 000 e × ((624 e / 0,24) / 15 000 e)) och skatten på import är 624 euro (2 600 e × 0,24).

2.8 Försäljning av begagnade varor, konstverk, samlingsföremål och antikviteter

Marginalbeskattningsförfarandet enligt 79 a § i MomsL kan enligt vissa förutsättningar tillämpas på försäljning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter. Mer information om de allmänna förutsättningarna för tillämpningen av marginalbeskattningsförfarandet finns i Skatteförvaltningens anvisning Marginalbeskattningsförfarande för begagnade varor samt konstverk, samlarföremål och antikviteter.

Marginalbeskattningsförfarandet kan tillämpas inom Åland, d.v.s. då en skattskyldig återförsäljare säljer varor som förvärvats på Åland vidare inom Ålands område.

Försäljning av varor över Ålands skattegräns är i princip skattefri exportförsäljning (se avsnitt 2.4). Marginalbeskattningsförfarandet kan då inte tillämpas på försäljningen.  Om en skattskyldig återförsäljare räknar vinstmarginalen för skatteperioden (det så kallade förenklade förfarandet i 79 k § i MomsL) och säljer varan som skattefri exportförsäljning, måste marginalbeskattningsförfarandet för varans del upphävas genom att lägga till varans anskaffningspris i skatteperiodens vinstmarginal.

Marginalbeskattningsförfarandet kan ändå tillämpas, när en skattskyldig återförsäljare säljer sådana konstverk, samlingsföremål och antikviteter som avses i 79 c–e § i MomsL, vilka den skattskyldige återförsäljaren själv har importerat. Marginalbeskattningsförfarandet kan däremot i allmänhet inte tillämpas på försäljning av sådana begagnade varor, som en skattskyldig återförsäljare har importerat från Åland till övriga Finland, från övriga Finland till Åland eller från andra stater till Åland.

Undantag utgörs av följande situationer, där marginalbeskattningsförfarandet kan tillämpas på importerade begagnade varor:

  • De begagnade varorna har köpts i Åland, och den skattskyldige återförsäljaren har importerat varorna till övriga Finland på så sätt att den importlättnad som avses i avsnitt 2.7 har beaktats i skatten på import.
  • De begagnade varorna har köpts i övriga Finland eller ett annat EU-land, och den skattskyldige återförsäljaren har importerat varorna till Åland på så sätt att importlättnaden har beaktats i skatten på import.

Marginalbeskattningsförfarandet kan i de ovan nämnda situationerna också tillämpas på varor som den skattskyldige återförsäljaren har köpt i Finland av en annan skattskyldig återförsäljare, eller i ett annat EU-land av en motsvarande näringsidkare, även om denna andra skattskyldiga återförsäljare inte har tillämpat det marginalbeskattningsförfarande som avses i 79 a § i MomsL eller ett motsvarande förfarande i ett annat EU-land på försäljningen av varan.

När en skattskyldig återförsäljare importerar en begagnad vara och har rätt till importlättnad på importskatten, räknas också den skatt som betalats på importen av varan med i varans anskaffningspris i beräkningen av vinstmarginalen i det förenklade förfarandet. Om den skattskyldige återförsäljaren tillämpar det förenklade förfarandet och inte har rätt till importlättnad, ska den importerade varans hela inköpspris läggas till i skatteperiodens vinstmarginal.

Marginalbeskattningsförfarandet kan enligt principerna i detta avsnitt också tillämpas på varor som importerats till Åland eller övriga Finland från ett område, på vilket det enligt EU:s tull- och skattelagstiftning tillämpas motsvarande principer som i fråga om Åland.

Exempel 12:

En skattskyldig återförsäljare köper en begagnad vara av en privatperson på Åland eller i övriga Finland och för varan över den åländska skattegränsen (från Åland till övriga Finland eller vice versa). Återförsäljaren betalar skatt på importen och beaktar importlättnaden i denna. Återförsäljaren har dock inte rätt att dra av den skatt som ska betalas på importen, om denne tillämpar marginalbeskattningsförfarandet på försäljningen varan. Om återförsäljaren tillämpar det förenklade förfarandet läggs skatten på import till skatteperiodens inköp när vinstmarginalen uträknas.

Exempel 13:

En skattskyldig återförsäljare säljer en begagnad vara och använder marginalbeskattningsförfarandet. Återförsäljaren för först varan över den åländska skattegränsen och betalar i sitt eget namn skatt på import, i vilken importlättnaden beaktas. Återförsäljaren har dock inte rätt att dra av den skatt som ska betalas på importen. Om återförsäljaren tillämpar det förenklade förfarandet i beräkningen av vinstmarginalen, läggs den skatt som ska betalas på importen med i skatteperiodens inköp.

Exempel 14:

En skattskyldig återförsäljare säljer en begagnad vara och skickar den till köparen över den åländska skattegränsen. Det är fråga om skattefri exportförsäljning. Om återförsäljaren tillämpar det förenklade förfarandet i beräkningen av vinstmarginalen och har avdragit varans anskaffningspris i beräkningen av denna, ska återförsäljaren upphäva marginalbeskattningsförfarandet för varans del.

2.9 Skattefriheter i anknytning till tillfällig lagring och upplagringsförfaranden

Undantag som gäller tillfällig lagring och upplagringsförfaranden behandlas i 72 h–72 n § i MomsL. Dessa undantag tillämpas både på Åland och i övriga Finland.

Skatteupplagringsförfarandet kan också tillämpas på varor som säljs skattefritt på flygplatser i så kallade butiker för skattefria varor, till sådana resenärer som reser på flyg mellan Åland och övriga Finland eller Åland och ett annat EU-land (se avsnitt 3.3 i denna anvisning) Därtill kan det tillämpas på varor som används för försäljning till resenärer från Åland till övriga Finland eller från övriga Finland till Åland, på ett fartyg i yrkesmässig internationell trafik eller på ett luftfartyg i yrkesmässig trafik (se avsnitt 3.4).

Skatt betalas inte på överföring av en vara, om varan överförs till ett område utanför EU från ett sådant förfarande eller tillfälligt lager som avses i 72 h § i MomsL. På grund av skattegränsen mellan Åland och övriga Finland, är också motsvarande varuöverföringar från Åland till övriga Finland eller vice versa skattefria. Också överföring av varor från Åland till andra stater är skattefri.

Mer information om skatteupplag finns i Skatteförvaltningens anvisning Skatteupplag i mervärdesbeskattningen.

2.10 Tidningar som transporteras från Åland till övriga Finland

I avsnitt 2.4 behandlas undantag som gäller exportförsäljning, då en vara transporteras till köparen (70 § 1 moment 1 och 2 punkt i MomsL). Dessa undantag tillämpas inte då en tidning eller tidskrift som utkommer en gång i veckan eller mer sällan med ett värde på högst 22 euro transporteras från Åland till en köpare i övriga Finland. Sådana försäljningar är skattepliktiga inhemska försäljningar. Detta gäller för såväl tidningar som tidskrifter vilka prenumereras och köps som lösnummer.

Skatt på import ska betalas, om värdet på en tidning eller tidskrift som utkommer en gång i veckan eller mer sällan överstiger 22 euro. När skatt betalas på import, är tidningsförsäljningen skattefri exportförsäljning.

Mer information om mervärdesbeskattningen av tidningar och tidskrifter finns i Skatteförvaltningens anvisning Om mervärdesbeskattning av böcker och tidningar.

2.11 Monteringsleveranser över skattegränsen

En vara kan säljas över skattegränsen på så sätt att säljaren ansvarar för monteringen eller hopsättningen vid destinationen. Överföring eller försäljning av en vara som ska monteras över skattegränsen mellan Åland och övriga Finland beskattas alltid som import (se avsnitt 2.6). 

Monterings- och hopsättningskostnader som uppkommer efter att varan har importerats till EU:s tullområde räknas inte in i skattegrunden för import. De beskattas således inte i samband med importen av varan. Det är inte av betydelse om debiteringen av monteringsarbetet och varan sker med samma räkning eller med separata räkningar. Vid monteringsleveranser där försäljningen sker över Ålands skattegräns utgör monteringen skattepliktig försäljning av en tjänst.

Exempel 15:

En skattskyldig säljare säljer en monteringsleverans till en köpare på Åland. Säljaren skickar varan från övriga Finland till köparen på Åland. Försäljningen av varan är skattefri exportförsäljning och köparen importerar varan i eget namn. Säljaren säljer monteringen av varan separat med skatt. Köparen kan dra av skatten på import för den själv importerade varan och den skatt som ingår i monteringskostnaderna, om den monterade varan används av köparen i sådan affärsverksamhet som berättigar till avdrag.

Exempel 16:

En skattskyldig säljare säljer en monteringsleverans till en köpare på Åland. Säljaren för varan över skattegränsen från övriga Finland till Åland och deklarerar importen av varan på en momsdeklaration. Efter importen säljer säljaren både varan och monteringen med skatt. Köparen kan dra av den skatt som ingår i monteringsleveransen, om den monterade varan används av köparen i sådan affärsverksamhet som berättigar till avdrag. Säljaren av varan kan dra av skatten på import på varan som denna själv importerat, eftersom varan säljs med skatt.

3 Skattefri försäljning till resenärer

I detta avsnitt behandlas situationer i anknytning till Åland, där försäljning till resenärer kan vara undantagen skatt.

3.1 Försäljning till resenärer vars hemort är Åland, övriga Finland, Norge, Sverige eller Danmark

I detta avsnitt behandlas försäljningar, där en vara eller varugrupp säljs:

  • på Åland till en resenär, vars hemort eller vanliga vistelseort utgörs av övriga Finland, Sverige, Danmark eller Norge
  • i övriga Finland till en resenär, vars hemort eller vanliga vistelseort är Åland.

En sådan försäljning är skattefri, då följande förutsättningar uppfylls:

  1. Varans eller varugruppens försäljningspris exklusive skatt är minst 170 euro.
  2. Resenären för varan ut som bagage i omedelbar anslutning till försäljningen till det land där resenären har sin hemort eller vanliga vistelseort (eller till Åland, om resenärens hemort eller vanliga vistelseort är Åland).
  3. Resenären betalar moms i samband med importen av varan, eller så är importen skattefri.

Försäljningen är dock skattepliktig fram till dess att resenären visar upp en utredning (ett beskattningsbeslut utfärdat av en skattemyndighet) till säljaren över att skatten har betalats i ovan nämnda hemort eller vanliga vistelseort, eller visar upp ett intyg över att importen är skattefri, vilket utfärdats av en skattemyndighet. Först efter det kan säljaren bokföra försäljningen som skattefri försäljning och återbära skatten.

Säljaren ska försäkra sig om resenärens hemort eller vanliga vistelseort från resenärens pass eller ett separat uppehållstillstånd eller andra handlingar, som tillförlitligt klarlägger hemorten eller den vanliga vistelseorten, om den är en annan än hemorten. Mer information om fastställande av köparens hemort finns i avsnitt 2 i Skatteförvaltningens anvisning Momsfri försäljning till resande – anvisning för säljaren.

Om säljaren är en registrerad skattegränskund hos Tullen, kan säljaren i stället för att använda ovan redogjorda förfarande agera som indirekt ombud för en privatperson och på köparens vägnar betala skatten på import till Tullen. Säljaren kan inte dra av denna skatt. Säljaren ska foga ett beskattningsbeslut som styrkts av Tullen till sin bokföring.

3.2 Försäljning på Åland till resenärer vars hemort är annanstans än Finland, Sverige, Danmark eller Norge

Försäljning av varor som medförs som personligt bagage på Åland till en resenär, vars hemort eller vanliga vistelseort finns annanstans än i Finland, Sverige, Danmark eller Norge, är skattefri. Förutsättningen är att resenären för varan oanvänd från Åland inom tre månader efter försäljningsmånaden, och att det vederlag som tagits ut för varan är minst 40 euro.

Säljaren ska ge ett försäljningsverifikat till resenären. Verifikatet ska innehålla de uppgifter som uppräknas i avsnitt 5 i Skatteförvaltningens anvisning Momsfri försäljning till resande – anvisning för säljaren.

När resenären lämnar Åland, ska resenären ge försäljningsverifikatet till utfartstullkontoret, eller en näringsidkare som beviljats verksamhetstillstånd enligt lagen om skyldigheterna för dem som bedriver kontant återbetalning av mervärdesskatten på försäljning till resande (250/2015), för att styrkas. Försäljningen är skattepliktig fram till dess att säljaren får ett verifikat, som styrkts av Tullen eller en kontantåterbetalningsaffär. Först efter det kan säljaren bokföra försäljningen som skattefri.

Säljaren eller kontantåterbetalningsaffären återbär på basis av det styrkta verifikatet mervärdesskatten till resenären. Säljaren eller kontantåterbetalningsaffären kan först dra av sitt eget arvode från återbäringen.

Mer information om de allmänna förutsättningarna för skattefri försäljning finns i Skatteförvaltningens anvisningar Momsfri försäljning till resande – anvisning för säljaren och Momsfri försäljning till resande som besöker Finland.

3.3 Försäljning på flygplatser

Varor säljs på flygplatser till resenärer i avgångshallen för utrikestrafik från så kallade butiker för skattefria varor. Butiker för skattefria varor är tullager som avses i artikel 240 i tullkodexen eller skatteupplag som avses i 72 j § i mervärdesskattelagen. De varor som säljs omfattas följaktligen av de upplagringsförfaranden som avses i ovan nämnda bestämmelser.

Varor som en resenär medför som personligt bagage kan säljas skattefritt från dessa butiker. Försäljning från dessa butiker till resenärer, som reser från Åland till övriga Finland eller från övriga Finland till Åland, är skattefri då följande varor säljs till resenären.

  1. alkoholdrycker som anges i bilaga 1 i högst de mängder som anges där, förutom högst två liter sådan öl som avses i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994) per resande
  2. tobaksprodukter
    • tobaksprodukter som anges i bilaga 1 i högst de mängder som anges där
    • andra tobaksprodukter
  3. kaffe, te, kosmetika, choklad och andra konfektyrer
  4. varor som är avsedda att konsumeras ombord på flygplanet.

Om resenärens hemort eller vanliga vistelseort är Norge, kan enbart alkoholdrycker, tobaksprodukter, choklad och andra sötsaker, parfymer, kosmetiska preparat och toalettartiklar säljas skattefritt till personen från en butik på en flygplats. Detta gäller för butiker för skattefria varor både på Åland och i övriga Finland.

En resebiljett, ett kontrollkort över utrikesflyg eller en motsvarande handling som köparen visar upp ses som en utredning över att köparen för ut varorna ur Åland. Säljaren ska göra upp ett verifikat över försäljningen med följande uppgifter:

  • köparens namn, passnummer och hemvist samt vanliga vistelseort, om den är en annan än hemvistet
  • flygnummer
  • säljarens namn och FO-nummer
  • varornas antal och slag
  • datum för leverans av varorna, om det inte är samma som verifikatets datum,
  • det pris som betalats för varorna.

Skatteupplag på flygplatser och de allmänna förutsättningarna för skattefrihet behandlas mer ingående i avsnitt 4 i Skatteförvaltningens anvisning Skatteupplag i mervärdesbeskattningen.

3.4 Försäljning ombord på fartyg och flygplan

Försäljning av varor och tjänster ombord på fartyg som trafikerar enbart mellan Åland och övriga Finland är momspliktig.

Om ett fartyg eller flygplan trafikerar mellan Finland och en annan stat och gör uppehåll på Åland, kan en vara eller tjänst under vissa förutsättningar säljas skattefritt till en passagerare som reser från Åland till övriga Finland eller från övriga Finland till Åland. Det samma gäller också för flygplan som trafikerar enbart mellan Åland och övriga Finland.

Försäljning till en passagerare är skattefri, om passageraren har en resebiljett eller ett annat motsvarande dokument för transporten, och det handlar om försäljning av:

  1. alkoholdrycker som anges i bilaga 1 i högst de mängder som anges där, förutom högst två liter sådan öl som avses i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994) per resande
  2. tobaksprodukter
    • tobaksprodukter som anges i bilaga 1 i högst de mängder som anges där
    • andra tobaksprodukter
  3. kaffe, te, kosmetika, choklad och andra konfektyrer
  4. varor och tjänster som är avsedda att konsumeras ombord på fartyget eller flygplanet.

Också försäljning av andra produkter än de som räknas upp ovan är skattefri på ett sådant fartyg, som trafikerar mellan Finland och en annan stat, och gör uppehåll på Åland.

4 Tjänstehandel

På försäljning av tjänster mellan Åland och övriga Finland och mellan Åland och andra stater tillämpas de allmänna bestämmelserna om försäljningsland för tjänster.

Försäljningen av en tjänst beskattas i Finland, då den enligt mervärdesskattelagens bestämmelser om försäljningsland (64–69 l § i MomsL) är såld på Åland eller i övriga Finland. Det finns ett undantag till bestämmelserna om försäljningsland för immateriella tjänster som gäller Åland (se avsnitt 4.8 nedan).

Mer information om momsbeskattning av tjänster finns i Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel.

4.1 Köparens omvända skattskyldighet

När en näringsidkare som är etablerad på Åland av en säljare som är etablerad utanför Finland köper en tjänst som enligt bestämmelserna om försäljningsland är såld i Finland, deklarerar och betalar köparen skatten i Finland i stället för säljaren utifrån den omvända skattskyldigheten (9 § i MomsL). Den omvända skattskyldigheten tillämpas inte, om säljaren har ett fast driftställe i Finland som deltar i försäljningen eller om säljaren har ansökt om att bli skattskyldig i Finland. Då tar säljaren ut ett försäljningspris som innehåller finländsk skatt av köparen.

I följande fall är säljaren alltid skattskyldig för försäljning av en tjänst på Åland:

  1. en utländsk näringsidkare som inte har ett fast driftställe i Finland och som inte är införd i registret över momsskyldiga
  2. köparen är en privatperson
  3. det är fråga om persontransporttjänster eller sådana tjänster som avses i 69 d § i MomsL (bl.a. tillträde till vissa evenemang och tjänster i omedelbar anknytning till dem).

I dessa fall måste en utländsk näringsidkare registrera sig som mervärdesskattskyldig i Finland.

4.2 Försäljning av tjänster enligt de allmänna bestämmelserna

Enligt den allmänna bestämmelsen om försäljning till näringsidkare (65 § i MomsL) är en tjänst såld i Finland om tjänsten överlåts till köparens fasta driftställe i Finland. Om tjänsten inte överlåts till ett fast driftställe, är den såld i Finland om köparen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i Finland. Med Finland avses både Åland och övriga Finland.

Säljaren av en tjänst deklarerar och betalar skatt på försäljning, då en tjänst enligt den allmänna bestämmelsen i 65 § i MomsL är såld i Finland. Då en utländsk näringsidkare säljer en tjänst till en näringsidkare som är etablerad i Finland, är det vanligtvis köparen som deklarerar och betalar skatten i Finland utifrån den omvända skattskyldigheten (se avsnitt 4.1).

Enligt den allmänna bestämmelsen om försäljning till andra än näringsidkare (till exempel privatpersoner) (66 § i MomsL) är en tjänst såld i Finland om den överlåts från säljarens fasta driftställe här. Om tjänsten inte överlåts från ett fast driftställe är den såld i Finland, om säljaren har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i Finland.

Säljaren av en tjänst deklarerar och betalar skatt på försäljning då en tjänst enligt den allmänna bestämmelsen i 66 § i MomsL är såld i Finland. Försäljningen är skattepliktig, oberoende av om köparen är etablerad på Åland, i övriga Finland, ett annat EU-land eller utanför EU.

4.3 Användning av momsnumret i tjänstehandel

På grund av Ålands särställning får en näringsidkare som är etablerad på Åland inte använda det momsnummer som börjar med FI när denne säljer en tjänst till en näringsidkare som är etablerad i ett annat EU-land. En näringsidkare som är etablerad på Åland får inte heller använda momsnumret då denne köper en tjänst av en säljare, som är etablerad i ett annat EU-land.

En näringsidkare som är etablerad på Åland deklarerar inte dessa försäljningar och inköp i momsdeklarationens punkter ”Försäljning av tjänster till andra EU-länder” och ”Inköp av tjänster från andra EU-länder”.  Försäljningar och inköp deklareras på momsdeklarationen på samma sätt som vid handel mellan länder utanför EU och Finland.

En köpare kan använda momsnumret när denne förvärvar en tjänst från en säljare, som är etablerad i ett annat EU-land, om köparen även är etablerad i övriga Finland och en tjänst enligt den allmänna bestämmelsen i 65 § i MomsL överlåts till ett fast driftställe som finns i övriga Finland. Inköpet deklareras då under punkten ”Inköp av tjänster från andra EU-länder” på momsdeklarationen.

Eftersom Åland inte hör till EU:s mervärdesskatteområde, deklareras försäljning av en tjänst från Åland till en näringsidkare som är etablerad i ett annat EU-land inte med sammandragsdeklarationen för mervärdesskatt. Undantagen utgörs av försäljningar där säljaren även är etablerad i övriga Finland, och tjänsten överlåts från ett fast driftställe i övriga Finland. Dessa försäljningar deklareras i allmänhet med sammandragsdeklarationen och under punkten ”Försäljning av tjänster till andra EU-länder” på momsdeklarationen.

4.4 Persontransporttjänster

En persontransporttjänst är såld i Finland, om den utförs i Finland. På försäljning av en persontransporttjänst som utförs inom Åland eller övriga Finland, eller mellan Åland och övriga Finland, tillämpas den nedsatta skattesatsen på tio procent.

Skatt betalas dock inte om persontransporten sker direkt till utlandet antingen från Åland eller på så sätt, att transporten avgår från övriga Finland, men går via Åland. Skattefriheten gäller även för en motsatt situation, d.v.s. en persontransport som anländer direkt från ett annat EU-land eller från områden utanför EU till Åland, eller via Åland till övriga Finland. Sådana persontransporter är skattefria i den utsträckning som de äger rum i Finland.

Rederibolag transporterar passagerare mellan Åland och övriga Finland. Om en passagerare för med sig en personbil eller ett annat fordon på fartyget, debiteras en separat ersättning för dess transport. Den nedsatta skattesatsen på tio procent för persontransporttjänster tillämpas också på försäljning av fordonstransport, som sker i samband med persontransport. Detta baserar sig på den så kallade huvudsaklighetsprincipen. Om en fordonstransport mellan Åland och övriga Finland inte sammanhänger med en persontransport, är försäljningen av fordonstransporten skattefri varutransport (se avsnitt 4.5).

4.5 Varutransporter och till dem anknutna tjänster

Försäljning av transporttjänster och med transporten direkt förknippade lastning- och lossningstjänster samt andra sådana tjänster i samband med en vara som ska transporteras utanför EU är skattefri (71 § 1 punkten i MomsL). Andra motsvarande tjänster är till exempel kortvarig tillfällig lagring av en vara av transporttekniska skäl och lastning och lossning i samband med denna tillfälliga lagring. Ovannämnda tjänster är skattefria även i samband med en vara som omfattas av förfarandet för extern transitering, eller en vara som ska importeras och omfattas av förfarandet för intern transitering. Skattefriheten tillämpas också då varan transporteras mellan Åland och övriga Finland och mellan Åland och en annan stat än Finland.

Skattefritt är även försäljning av transport-, lastnings- och lossningstjänster samt andra sådana tjänster i samband med import av varor, om tjänstens värde enligt 91 § i MomsL ska inkluderas i skattegrunden för en importerad vara (71 § 2 punkten i MomsL) (se avsnitt 2.6.1).

4.6 Arbetsprestationer som hänför sig till en vara

Försäljning av en arbetsprestation som hänför sig till en vara är skattefri, om varan omedelbart förs till ett område utanför EU utan att varan används i Finland. Varan kan föras ut av säljaren, en utländsk näringsidkare, som är köpare och inte är skattskyldig i Finland, eller någon annan på uppdrag av dem. Skattefriheten tillämpas endast då tjänstens försäljningsland är Finland.

Denna skattefrihet gäller också för handel mellan Åland och övriga Finland och mellan Åland och andra stater. När en vara efter en arbetsprestation förs från Åland till övriga Finland eller vice versa, kan även en köpare som är skattskyldig i Finland föra varan över den åländska skattegränsen.

4.7 Resebyråtjänster

Försäljning av en resebyråtjänst (80 § i MomsL) är skattefri i den utsträckning som en researrangör i eget namn säljer varor och tjänster som andra näringsidkare utanför EU överlåter för att direkt utnyttjas av en resenär. Detta undantag tillämpas inte på varor och tjänster som överlåts för att direkt utnyttjas av en resenär på Åland.

På resebyråtjänster som sålts på Åland tillämpas samma bestämmelser som på resebyråtjänster som sålts i övriga Finland. Försäljning av resebyråtjänster behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattning inom turismbranschen.  Åland behandlas i avsnitt 4.5 i anvisningen.

4.8 Immateriella tjänster

Immateriella tjänster (69 h § 2 momentet i MomsL) utgörs av:

  • överlåtelse av upphovsrätt, patent, licens, varumärke och andra sådana rättigheter
  • reklam- och annonstjänster
  • konsult-, produktutvecklings-, planerings-, bokförings-, revisions-, skriv-, rit- och översättningstjänster, juridiska tjänster och andra sådana tjänster
  • automatisk databehandling och planering av dataprogram och datasystem och programmering
  • överlåtelse av data
  • finansierings- och försäkringstransaktioner, med undantag för uthyrning av bankfack
  • uthyrning av arbetskraft
  • uthyrning av lös egendom, med undantag för transportmedel
  • skyldighet att helt eller delvis avhålla sig från utnyttjande av upphovsrätt, patent, licens, varumärke och andra sådana rättigheter eller från idkande av en viss affärsverksamhet
  • tillhandahållande av tillträde till sådana naturgasnät som finns inom unionens territorium eller till nät som är anslutna till sådana naturgasnät, till elnät eller till nät för värme och kyla, överföring och distribution av el, gas, värme och kyla genom sådana nät samt andra tjänster som direkt hänför sig till dessa funktioner.

Försäljning av en immateriell tjänst beskattas i Finland i följande fall:

  • köparen är en näringsidkare som är etablerad på Åland eller i övriga Finland (se tjänster enligt den allmänna bestämmelsen i 65 § i MomsL i avsnitt 4.2)
  • säljaren är etablerad på Åland eller i övriga Finland, köparen är någon annan än en näringsidkare (till exempel en privatperson) och köparen är etablerad på Åland, i övriga Finland eller ett annat EU-land (se tjänster enligt den allmänna bestämmelsen i 66 § i MomsL i avsnitt 4.2)
  • säljaren är etablerad i ett annat EU-land, köparen är någon annan än en näringsidkare och köparen är etablerad på Åland, eller är bosatt eller stadigvarande vistas på Åland. I ett sådant fall, måste säljaren i allmänhet registrera sig som momsskyldig i Finland för att betala skatt till Finland.

Försäljning av en immateriell tjänst beskattas inte i Finland i följande fall:

  • säljaren är etablerad på Åland och köparen är en näringsidkare som inte är etablerad i Finland
  • säljaren är etablerad på Åland, köparen är någon annan än en näringsidkare och köparen är etablerad utanför EU
  • säljaren är etablerad utanför EU, köparen är någon annan än en näringsidkare och köparen är etablerad på Åland, eller är bosatt eller stadigvarande vistas på Åland.

4.9 Radio- och televisionssändningar, elektroniska tjänster och teletjänster

Försäljning av teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster beskattas i det land där köparen är etablerad. Det har ingen betydelse om köparen är en konsument eller en näringsidkare. Om köparen är en konsument, ansvarar säljaren för betalning av mervärdesskatt Vid internationell handel mellan näringsidkare ansvarar köparen oftast för betalningen av moms med stöd av den omvända skattskyldigheten.

En näringsidkare som säljer en teletjänst, sändningstjänst eller elektronisk tjänst till en konsument som är etablerad på Åland betalar finländsk moms på försäljningen. Detta förutsätter att säljaren registrerar sig som mervärdesskattskyldig i Finland. Om säljaren är registrerad som användare av den särskilda ordningen för mervärdesskatt någon annanstans än i Finland, kan säljaren alternativt tillämpa förfarandet för deklaration av försäljning på Åland, där försäljningarna på Åland deklareras i MinSkatt.

En näringsidkare som är etablerad på Åland kan välja att använda den särskilda ordningen vid försäljning av teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster till konsumenter inom EU:s mervärdesskatteområde. Detaljerad information om den särskilda ordningen finns i Skatteförvaltningens anvisning Den särskilda ordningen för mervärdesskatt.

4.10 Förmedlingstjänster

Försäljning av en förmedlingstjänst är skattepliktig, om den inte undantagits skatt utifrån en separat föreskrift. Skattefria förmedlingstjänster uppräknas i avsnitt 7.10 i Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel.

I anknytning till Åland är förmedling av varor och tjänster därtill skattefri när det gäller:

  • skattefri exportförsäljning (se avsnitt 2.4 i denna anvisning)
  • skattefri försäljning till resenärer (se avsnitten 3.1 och 3.2)
  • skattefri försäljning på flygplatser (se avsnitt 3.3)
  • skattefri försäljning till resenärer ombord på fartyg och flygplan (se avsnitt 3.4)
  • skattefri försäljning av en arbetsprestation som hänför sig till en vara (se avsnitt 4.6).

5 Avdragsrätt

Skattegränsen påverkar i princip inte den skattskyldiges rätt att dra av mervärdesskatt. En näringsidkare som är etablerad på Åland kan enligt de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen dra av den finländska moms som ingår i priset på en vara eller tjänst som näringsidkaren köpt i Finland, om de skaffats för näringsidkarens egen mervärdesskattepliktiga affärsverksamhet som berättigar till avdrag. Detta gäller också varor och tjänster som en näringsidkare som är etablerad i övriga Finland har köpt på Åland.

Exempelvis i en situation där en åländsk näringsidkare förutom på Åland bedriver affärsverksamhet också i Fastlandsfinland och varor som köpts i Fastlandsfinland används i den affärsverksamhet som bedrivs på fastlandet, är den moms som ingår i anskaffningarna avdragbar, om varorna kommer till sådan användning som berättigar till avdrag. Detta gäller även varor som en näringsidkare som är etablerad i övriga Finland köpt på Åland och som används i affärsverksamhet som bedrivs på Åland.

En näringsidkare som är etablerad på Åland kan enligt de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen dra av den finländska moms som ingår i anskaffningar som gjorts i Fastlandsfinland, om anskaffningarna gjorts i anknytning till en arbetsresa, såsom ett kund- eller affärsmöte, eller deltagande i en mässa. Detta gäller också för en näringsidkare som är etablerad i Fastlandsfinland och som på motsvarande sätt gör en arbetsresa till Åland. En åländsk näringsidkare eller en näringsidkare som är etablerad i Fastlandsfinland har i detta fall rätt att dra av den moms som ingår i bland annat följande anskaffningar: hotellinkvartering, resor, anskaffningar som hänför sig till konferenser samt utställningar och mässor, kontorstillbehör. En förutsättning för avdragsrätten är dock att de ovan nämnda varorna och tjänsterna skaffats för näringsidkarens egen momspliktiga affärsverksamhet som berättigar till avdrag.

Skattegränsen påverkar dock rätten att dra av moms i en situation där villkoren för exportförsäljning är uppfyllda och säljaren ska behandla försäljningen som skattefri exportförsäljning. Om köparen i en sådan situation har fått en faktura som felaktigt innehåller moms, är den moms som felaktigt inkluderats i fakturan inte avdragbar för köparen. Köparen ska då begära att säljaren rättar fakturan så att den inte innehåller moms.

En näringsidkare som är etablerad på Åland kan inte använda MinSkatt för att ansöka om återbäring av moms, som ingår i priset av varor och tjänster som köpts i andra EU-länder. Återbäring måste ansökas direkt från det EU-land vars moms ingår i priset. Skattemyndigheten i återbäringslandet ger närmare anvisningar om hur återbäringsansökan görs.

5.1 Avdrag av skatt på import

En importör som är införd i registret över mervärdesskattskyldiga får dra av den skatt som betalats på import på samma sätt som moms som ingått i andra anskaffningar.  Avdrag får göras i den utsträckning som varorna har anskaffats för ett bruk som berättigar till avdrag eller återbäring. Avdrag av skatt som betalats på import deklareras på momsdeklarationen för den skatteperiod under vilken förtullningsbeslutet har getts.

Avdrag på skatt för import mellan Åland och Fastlandsfinland deklareras på momsdeklarationen för den skatteperiod under vilken skyldigheten att betala skatt på import har uppkommit (25 a § i speciallagen). Skyldigheten att betala skatt på import uppkommer då tulldeklarationen godkänns. Vid import mellan Åland och Fastlandsfinland anses en tulldeklaration ha godkänts på den dag då varan anlänt. Avdraget deklareras således för den skatteperiod under vilken varan anlänt.

Importören av varan får inte dra av skatt som ska betalas på import, om den importlättnad som avses i avsnitt 2.7 har beaktats i skatten och importören tillämpar det marginalbeskattningsförfarande som avses i avsnitt 2.8 på försäljningen av varan.

5.2 Rätt till återbäring enligt 131 § i MomsL

Rätten till skatteåterbäring enligt 131 § i MomsL gäller den skatt som enligt bestämmelserna i 10 kapitlet i MomsL skulle ha varit avdragbar, om verksamheten hade medfört skattskyldighet.

Rätten till återbäring gäller i anknytning till Åland också för följande verksamheter:

  • skattefri exportförsäljning (se avsnitt 2.4)
  • skattefri försäljning till resenärer (se avsnitt 3.1 och 3.2)
  • skattefri försäljning på flygplatser (se avsnitt 3.3)
  • skattefri försäljning till resenärer ombord på fartyg och flygplan (se avsnitt 3.4)
  • skattefri försäljning av en arbetsprestation som hänför sig till en vara (se avsnitt 4.6)
  • skattefri försäljning av förmedlingstjänster (se avsnitt 4.10).

En näringsidkare har därtill rätt till återbäring av skatt som inkluderats i ett förvärv av en vara eller tjänst, om förvärvet har samband med försäljning av finansiella tjänster (41 § i MomsL), försäkringstjänster (44 § i MomsL) eller skattefria sedlar och mynt (59 § 1 punkten i MomsL). Förutsättningen är att köparen är en näringsidkare som varken har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har ett fast driftställe i EU, eller att försäljningen har ett direkt samband med varor avsedda att exporteras till områden utanför EU.

En näringsidkare kan få återbäring för sina förvärv också då försäljningen av den finansiella tjänsten eller försäkringstjänsten har ett direkt samband med sådana varor, som ska exporteras från Åland till övriga Finland eller ett annat EU-land, eller från övriga Finland till Åland.

När köparen av finansiella tjänster, försäkringstjänster eller skattefria mynt och sedlar har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har ett fast driftställe på Åland, kan säljaren få återbäring för sina förvärv endast i följande situationer:

  • Försäljningen av finansiella tjänster, försäkringstjänster eller skattefria mynt och sedlar har ett direkt samband med varor som ska exporteras utanför EU.
  • Försäljningen av finansiella tjänster och försäkringstjänster har ett direkt samband med sådana varor som ska exporteras från Åland till övriga Finland eller ett annat EU-land, eller från övriga Finland till Åland

6 Bokföring och verifikat

Enligt bokföringslagen (BokfL) är i princip var och en som driver rörelse eller utövar ett yrke skyldig att föra bok över denna verksamhet. Enligt förordningen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ ska den som är mervärdeskattskyldig och bokföringsskyldig registrera de affärshändelser som påverkar mervärdesskattens belopp i kronologisk ordning för att den skatt som ska betalas eller dras av ska fås fram. Registreringen görs enligt den tidpunkt då den skatt som ska betalas eller dras av på basis av affärshändelserna, ska beaktas vid beräkningen av den skatt som ska redovisas för skatteperioden (F om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ 1 § 1 moment).

Den skattskyldige ska lägga upp sin bokföring så att de uppgifter som behövs för fastställande av skatten kan fås ur den. Enligt lagen om beskattningsförfarande beträffande skatter som betalas på eget initiativ (EgenBeskL) ska bokföringen av de affärshändelser som inverkar på beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas och dras av basera sig på sådana verifikationer som avses i bokföringslagen, med ytterligare beaktande av vad som i mervärdesskattelagen föreskrivs om verifikationer (EgenBeskL 26 §).

Bokföringsnämnden har gett en allmän anvisning om bokföring av mervärdesskatt 31.10.2017. Bokföringsnämnden har även gett en allmän anvisning om bokföringens metoder och material 1.2.2011.

Närmare information finns i Skatteförvaltningens anvisning Faktureringskraven vid mervärdesbeskattningen.

Information om bevisning gällande export finns i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesbeskattningen i exporthandeln.

Information om fakturaanteckningar vid gemenskapsintern handel finns i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln.

ledande skattesakkunnig Mika Jokinen

skattesakkunnig Hanna Lindholm

Bilaga 1

95 a och 95 b § i mervärdesskattelagen

Tobaksprodukter får införas skattefritt högst en av följande mängder:<

  • 200 cigaretter
  • 100 cigariller
  • 50 cigarrer
  • 250 gram pip- och cigarettobak.

Mer än en tobaksprodukt får införas skattefritt, om de procentuella andelarna av de skattefria maximimängderna sammanlagt uppgår till högst 100 procent.

Cigariller är cigarrer som väger högst 3 gram styck.

Alkoholdrycker får införas skattefritt högst följande mängder:

  • 4 liter icke-mousserande viner och 16 liter öl.
  • Dessutom en av följande maximimängder:
    a) 1 liter alkohol eller alkoholdrycker med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent
    b) 2 liter alkohol eller alkoholdrycker med en alkoholhalt på högst 22 volymprocent.

Produkter i såväl punkt a som punkt b får införas skattefritt, om de procentuella andelarna av de skattefria maximimängderna sammanlagt uppgår till högst 100 procent.

Den procentuella andelen räknas på följande sätt: Först räknas hur många procent av maximimängden för varje tobaks- eller alkoholsort som har införts. De procentuella andelar som fåtts på detta sätt räknas samman. Enbart en mängd som motsvarar hundra procent får föras in skattefritt.

Bilaga 2

Enligt vilken lagstiftning bestäms tullvärdet?

Enligt 88 § i MomsL bestäms det tullvärde som hör till grunden för den skatt som ska betalas för import av varor enligt:

  • artiklarna 69-76 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 952/2013 (nedan tullkodex),
  • artikel 71 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (nedan kommissionens delegerade förordning) och
  • artiklarna 127-146 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (nedan genomförandeförordning för tullkodexen).

Hur bestäms tullvärdet i första hand?

Enligt artikel 70 i tullkodexen är grundvalet för varors tullvärde transaktionsvärdet, det vill säga det pris som faktiskt betalats eller ska betalas för varorna när de säljs för export till unionens tullområde. Transaktionsvärdet ska vid behov justeras.

Det pris som faktiskt betalats eller ska betalas ska utgöras av hela den betalning som gjorts eller ska göras av köparen till säljaren eller av köparen till en tredje part till förmån för säljaren för de importerade varorna och inkluderar alla betalningar som gjorts eller ska göras som ett villkor för försäljningen av den importerade varan.

Det finns närmare bestämmelser om transaktionsvärdet i artiklarna 128-132 (bl.a. rabatter, delleveranser och prisjusteringar för defekta varor) och 139-140 i genomförandeförordningen för tullkodexen.

Vilka belopp läggs till transaktionsvärdet?

Enligt artikel 71 i tullkodexen ska vid fastställandet av tullvärdet utgående från transaktionsvärdet följande läggas till det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas för de importerade varorna:

  • Följande kostnader, i den utsträckning de utgör kostnader som köparen svarar för men som inte ingår i det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas för varan:
    1. Provisioner och mäklararvoden, med undantag för inköpsprovisioner.
    2. Kostnaden för förpackningar som för tulländamål behandlas gemensamt med varorna i fråga.
    3. Emballeringskostnader, inklusive kostnader för arbete och material.
  • Värdet på följande varor och tjänster, fördelat på vederbörligt sätt, om de tillhandahållits direkt eller indirekt av köparen utan kostnad eller till nedsatt pris för användning i samband med framställning och försäljning för export av de importerade varorna, i den utsträckning detta värde inte ingår i det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas:
    1. Material, komponenter, delar och liknande artiklar som ingår i de importerade varorna.
    2. Verktyg, matriser, formar och liknande artiklar som använts vid framställningen av de importerade varorna.
    3. Material som förbrukats vid framställningen av de importerade varorna.
    4. Konstruktionsarbete, utvecklingsarbete, konstnärligt arbete, formgivningsarbete, ritningar och skisser som utförts utanför unionen och är nödvändiga för framställningen av de importerade varorna.
  • Royaltyer och licensavgifter som avser de varor som ska värderas och som köparen ska betala, antingen direkt eller indirekt, som ett villkor för försäljning av de varor som ska värderas, i den utsträckning dessa royaltyer och avgifter inte ingår i det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas.
  • Värdet av den del av förtjänsten av varje efterföljande återförsäljning, förfogande eller användning av importerade varor som direkt eller indirekt tillfaller säljaren.
  • Följande kostnader fram till den plats där varorna har förts in i unionens tullområde:
    1. Kostnaderna för transport och försäkring av de importerade varorna.
    2. Lastning och hantering som hänför sig till transporten av de importerade varorna.

Ovan nämnda tillägg till det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas ska endast göras på grundval av objektiva och mätbara uppgifter.

Det finns närmare föreskrifter om belopp som läggs till transaktionsvärdet i artiklarna 135-138 i genomförandeförordningen för tullkodexen.

Vilka belopp ingår inte i transaktionsvärdet?

Enligt artikel 72 i tullkodexen ska vid fastställande av tullvärdet utgående från transaktionsvärdet inget av följande inbegripas:

  • Kostnader för transport av de importerade varorna efter det att de förts in till EU:s tullområde.
  • Kostnader för arbete med konstruktion, uppförande, sammansättning, underhåll eller tekniskt bistånd som utförts efter att de importerade varorna förts in till EU:s tullområde, såsom industrianläggningar, maskiner eller utrustning.
  • Räntekostnader enligt en överenskommelse om finansiering som ingåtts av köparen och som gäller köpet av de importerade varorna, oavsett om finansieringen tillhandahålls av säljaren eller av någon annan person, under förutsättning att överenskommelsen om finansiering har träffats skriftligen och att köparen om så krävs kan visa att följande villkor är uppfyllda:
    1. Sådana varor säljs verkligen till det pris som uppges som det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas.
    2. Den räntesats som begärts överstiger inte den nivå som är vanlig för sådana transaktioner i det land där och vid den tidpunkt då finansieringen tillhandahölls.
  • Kostnader för rätten att reproducera de importerade varorna i EU.
  • Inköpsprovisioner.
  • Importtullar eller andra avgifter som ska betalas i EU på grund av importen eller försäljningen av varorna.
  • Betalningar som gjorts av köparen för rätten att distribuera eller återförsälja de importerade varorna, såvida dessa betalningar inte är ett villkor för försäljningen av varorna för export till EU.

För vilken tidpunkt bestäms transaktionsvärdet?

Enligt artikel 128 i genomförandeförordningen för tullkodexen ska transaktionsvärdet på varor som säljs för export till EU:s tullområde fastställas vid tidpunkten för godtagandet av tulldeklarationen på grundval av den försäljning som ägde rum omedelbart innan varorna fördes in i det tullområdet.

När varor säljs för export till EU:s tullområde vid en tidpunkt som inte föregår deras införsel till det tullområdet och medan de är i tillfällig lagring eller är hänförda till ett annat särskilt förfarande än för intern transitering, slutanvändning eller passiv förädling, ska transaktionsvärdet fastställas på grundval av den försäljningen.

När kan tullvärdet bestämmas utgående från transaktionsvärdet?

Enligt artikel 70 i tullkodexen kan transaktionsvärdet användas under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

  • Att köparen fritt får förfoga över eller använda varorna utan andra inskränkningar än någon av följande inskränkningar:
    1. Restriktioner som införs eller krävs enligt lag eller av de offentliga myndigheterna i EU.
    2. Begränsningar av det geografiska område inom vilket varorna får återförsäljas.
    3. Restriktioner som inte avsevärt påverkar varornas tullvärde.
  • Att försäljningen eller priset inte är beroende av något villkor eller någon ersättning som inte kan åsättas ett bestämt värde med avseende på de varor som ska värderas.
  • Att förtjänsten från en av köparen vidtagen efterföljande återförsäljning, förfogande eller användning av varorna inte till någon del direkt eller indirekt tillfaller säljaren, om inte en lämplig justering kan göras.
  • Att köparen och säljaren inte är varandra närstående eller att förhållandet dem emellan inte påverkar priset.

Det finns mer detaljerade bestämmelser om ovan nämnda förutsättningarna i artikel 127 och 133-134 i genomförandeförordningen för tullkodexen.

Om alla ovan nämnda förutsättningar inte är uppfyllda, bestäms tullvärdet med de sekundära metoder som avses i artikel 74 i tullkodexen.

Vilka är de sekundära metoderna för bestämmande av tullvärdet?

Om varornas tullvärde inte kan bestämmas utgående från transaktionsvärdet, måste det bestämmas med de sekundära metoder som avses i artikel 74 i tullkodexen i följande ordning:

  • Transaktionsvärdet av identiska varor som sålts för export till EU:s tullområde och exporterats vid samma eller nästan samma tidpunkt som de varor som ska värderas.
  • Transaktionsvärdet av liknande varor som sålts för export till EU:s tullområde och exporterats vid samma eller nästan samma tidpunkt som de varor som ska värderas.
  • Ett värde som grundas på det pris per enhet till vilket de importerade varorna eller identiska eller liknande importerade varor säljs inom EU:s tullområde i den största sammanlagda kvantiteten till personer som inte är säljarna närstående. (s.k. deduktivt värde)
  • Det beräknade värde som består av summan av
    1. kostnaden för eller värdet av material och tillverkning eller annan bearbetning som ägt rum vid framställningen av de importerade varorna
    2. ett belopp för vinst och allmänna omkostnader som är lika med det som vanligen återfinns vid försäljning av varor av samma klass eller slag som de varor som ska värderas och som tillverkats i exportlandet för export till unionen
    3. kostnaden för eller värdet på de poster som avses i artikel 71.1 e i tullkodexen (dvs. kostnader för transport och försäkring samt lastning och hantering som hänför sig till transporten av de importerade varorna fram till den plats där varorna har förts in i EU:s tullområde).

Importören kan välja att använda det kalkylmässiga värdet före det deduktiva värdet för att bestämma tullvärdet. Det finns närmare bestämmelser om tillämpning av de sekundära metoderna i artiklarna 141-144 i genomförandeförordningen för tullkodexen.

Om tullvärdet inte kan bestämmas enligt de metoder som uppräknats ovan, ska det fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter i EU:s tullområde genom användning av rimliga metoder som är förenliga med principerna och de allmänna bestämmelserna i samtliga följande texter:

  • Avtalet om tillämpning av artikel VII i allmänna tull- och handelsavtalet.
  • Artikel VII i allmänna tull- och handelsavtalet.
  • Kapitel 3 i tullkodexen.