Lättnad vid den nedre gränsen för moms

Har getts
15.1.2021
Diarienummer
VH/8129/00.01.00/2020
Giltighet
15.1.2021 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
VH/2106/00.01.02/2018, 1.1.2019

I denna anvisning behandlas de vanligaste frågorna som gäller lättnad vid den nedre gränsen för moms.

Gränserna i euro för verksamhet i liten skala och lättnad vid den nedre gränsen som tillämpas i mervärdesbeskattningen höjdes 1.1.2021 så att den nedre gränsen för momsskyldigheten höjdes från 10 000 till 15 000 euro. Den övre gränsen för lättnad vid den nedre gränsen ändrades inte och är fortfarande 30 000 euro. Den höjda nedre gränsen på 15 000 euro tillämpas på räkenskapsperioder som börjar 1.1.2021 eller därefter. I denna anvisning anges eurogränserna så som de är då lagändringarna träder i kraft 1.1.2021.

Denna anvisning har kompletterats med exempel 11, 19 och 20. Exempel 18 i den tidigare versionen av anvisningen har tagits bort, eftersom det inte längre är aktuellt. Dessutom har andra preciseringar lagts till i anvisningen.

1. När har ett företag rätt till lättnad vid den nedre gränsen för skattskyldighet?

Den nedre gränsen för momsskyldighet höjdes från 10 000 till 15 000 euro 1.1.2021. Den höjda gränsen på 15 000 euro tillämpas på räkenskapsperioder som börjar 1.1.2021 eller därefter. I denna anvisning anges eurogränserna såsom de är från och med de räkenskapsperioder som börjar 1.1.2021.

Ett centralt syfte med momslättnaden vid den nedre gränsen är att främja småföretagens tillväxtmöjligheter. Till följd av lättnaden behöver ett företag som är registrerat som momsskyldigt i allmänhet inte betala moms för en omsättning som är högst lika stor som gränsen för verksamhet i liten skala. För den omsättning som överskrider gränsen ska det betalas moms, men då får företaget en gradvis sjunkande lättnad. Beloppet av den moms som är underkastad redovisning ökar således successivt så att den tas ut till fullt belopp när den årliga omsättningen uppgår till 30 000 euro. Företagets omsättning avgör om företaget beviljas lättnaden och till vilket belopp. Företagsformen påverkar inte lättnaden.

Affärsverksamheten anses bedrivas i liten skala om räkenskapsperiodens omsättning under 12 månader som räknas enligt 3 § i mervärdesskattelagen (MomsL) är högst 15 000 euro. Företaget behöver inte registreras som momsskyldigt, om räkenskapsperiodens omsättning är högst lika stor som gränsen för affärsverksamhet i liten skala på 15 000 euro. Om gränsen på 15 000 euro överskrids eller om företaget självmant har låtit sig registreras som momsskyldigt även om gränsen inte överskrids, ska företaget enligt mervärdesskattelagen betala moms på all försäljning under räkenskapsperioden. Då kan ett småföretag som är registrerat som momsskyldigt dock beviljas en skattelättnad på moms i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns.

Om omsättningen uppgår till högst 15 000 euro, får ett företag som registrerats som momsskyldigt en lättnad för hela den moms som berättigar till lättnad och som ska redovisas för räkenskapsperioden.

Om omsättningen överstiger 15 000 euro men understiger 30 000 euro, beviljas lättnaden på en del av momsen.

Vid beräkning av lättnad medräknas i omsättningen inte alla försäljningar och i momsen som ska redovisas medräknas inte alla skatter. Detta behandlas närmare senare i anvisningen.

2. För vilken tid räknas omsättningen?

Längden på skatteperioden för moms avgör för vilken tid omsättningen som berättigar till lättnad beräknas.

  • Om företagets skatteperiod är en kalendermånad beräknas omsättningen för räkenskapsperioden.
  • Om skatteperioden är ett kvartal eller ett kalenderår, anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden (MomsL 216 §) och även omsättningen beräknas per kalenderår.
  • Om företaget inte är bokföringsskyldigt, anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden (MomsL 216 §) och omsättningen beräknas per kalenderår.
  • Räkenskapsperioden för en renbeteslagsgrupp är ett renskötselår och omsättningen beräknas för renskötselåret.

Om företagets räkenskapsperiod är längre eller kortare än 12 månader, omräknas räkenskapsperiodens omsättning så att den motsvarar en omsättning under 12 månader. Det görs genom att multiplicera omsättningen som berättigar till lättnad med talet 12 och dela summan med antalet månader i räkenskapsperioden. Fulla kalendermånader räknas som månader. Detta kallas nedan proportionering av omsättningen.

Proportionering gäller endast omsättningen. Momsen proportioneras aldrig.

Ytterligare information om proportionering av omsättningen finns i avsnitt 10 i anvisningen.

Om företaget inleder sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den sista momsdeklarationen för antingen kalenderåret eller räkenskapsperioden alltefter den aktuella skatteperioden.

Momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra kalendermånaden efter skatteperioden. Om den 12 dagen är en lördag eller en helgdag, flyttas den sista deklarationsdagen till följande vardag. Om skatteperioden är ett kalenderår ska momsdeklarationen dock inlämnas först före utgången av februari året efter skatteperioden (eller följande vardag om den sista dagen i februari infaller på en lördag eller helgdag).

Exempel 1:

Företagets verksamhet börjar mitt under kalenderåret och dess första räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 1.9.2020–31.12.2021. Företagets skatteperiod är en kalendermånad.

Företaget deklarerar uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen i räkenskapsperiodens 1.9.2020–31.12.2021 sista momsdeklaration (december 2021). Momsdeklarationen ska lämnas in senast 14.2.2022 (den allmänna förfallodagen 12.2.2022 infaller på en lördag, varvid momsdeklarationen ska inlämnas senast följande vardag dvs. på måndag 14.2.2022). Omsättningen proportioneras att svara mot en omsättning för 12 månader eftersom räkenskapsperioden är längre än 12 månader.

Exempel 2:

Företagets verksamhet börjar mitt under kalenderåret och dess första räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 1.9.2020–31.12.2021. Företagets skatteperiod är ett kvartal. Eftersom företagets skatteperiod är ett kvartal, anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden (MomsL 216 §).

Uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen för tiden 1.9.2020–31.12.2020 deklarerar företaget i momsdeklarationen för kalenderårets 2020 sista kvartal (oktober–december 2020). Momsdeklarationen ska lämnas in senast 12.2.2021. Omsättningen proportioneras att svara mot en omsättning för 12 månader.

Uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen för tiden 1.1.2021–31.12.2021 deklarerar företaget i momsdeklarationen för kalenderårets 2021 sista kvartal (oktober–december 2021). Momsdeklarationen ska lämnas in senast 14.2.2022. Omsättningen proportioneras inte eftersom företagets räkenskapsperiod är 12 månader.

Om företaget upphör med sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den momsdeklaration som lämnas för verksamhetens sista skatteperiod. Momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter verksamhetens sista skatteperiod.

Om företagets skatteperiod är ett kalenderår anses skatteperioden avslutas på nedläggningsdagen och momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter nedläggningsmånaden. Om företagets skatteperiod är ett kalenderår och verksamheten upphör i december ska momsdeklarationen dock lämnas in senast först före utgången av februari.

Exempel 3:

Företagets skatteperiod är en kalendermånad. Företagets verksamhet upphör i februari. Momsdeklarationen lämnas in senast den 12 april.

Exempel 4:

Företagets skatteperiod är ett kvartal. Företagets verksamhet upphör i februari. Momsdeklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Exempel 5:

Företagets skatteperiod är ett kalenderår. Företagets verksamhet upphör i februari. Momsdeklarationen lämnas in senast den 12 april.

3. Hur beräknas lättnaden?

En momsskyldig vars omsättning för räkenskapsperioden överstiger 15 000 euro men är under 30 000 euro räknar lättnaden vid den nedre gränsen enligt följande formel:

skatt -  (omsättning – 15 000 e) x skatt
                           15 000 e

I formeln avser omsättningen den omsättning som berättigar till lättnad och skatten avser den moms som berättigar till lättnad.

Om omsättningen som berättigar till lättnad är högst 15 000 euro, används inte formeln. Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen är då lika med momsen som berättigar till lättnad.

4. Hur bestäms omsättningen som berättigar till lättnad?

När lättnaden beräknas beaktas inte hela omsättningen. I den omsättning som berättigar till lättnad räknas endast momspliktiga försäljningar exklusive moms, försäljningar som omfattas av omvänd skattskyldighet (MomsL 8 a–8 d §) samt följande momsfria försäljningar:

  • varuförsäljning till andra EU-länder (gemenskapsintern försäljning, MomsL 72 a–72 c §)
  • exportförsäljning (MomsL 70 §)
  • momsfri försäljning till resande (MomsL 70 b §)
  • försäljning av momsfria tjänster (MomsL 71 och 72 §)
  • försäljning av momsfria fartyg och arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg (MomsL 58 §)
  • försäljning av en upplaga av en tidning eller tidskrift som utkommer minst fyra gånger om året till ett allmännyttigt samfund (MomsL 56 §)
  • momsfri försäljning till diplomatiska beskickningar och internationella organisationer (MomsL 72 d §)
  • momsfri försäljning av motorfordon (MomsL 72 e §)
  • försäljning av andra finansiella tjänster och försäkringstjänster än de av accessorisk karaktär (MomsL 41 § och 44 §)
  • överlåtelse av en fastighet eller därtill hänförliga rättigheter (då det inte är fråga om en situation som avses i MomsL 30 §, dvs. en situation där den skattskyldige har frivilligt ansökt om att bli momsskyldig för fastighetsuthyrning).

Andra momsfria försäljningar beaktas inte vid beräkningen av omsättning.

Vid tillämpning av förfarandet med marginalbeskattning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter och av förfarandet med marginalbeskattning av resebyråtjänster medräknas i omsättningen försäljningspriset som uppburits av köparen med avdrag för den moms som betalts på försäljningen.

Erhållna förskottsbetalningar räknas med i omsättningen för den räkenskapsperiod under vilken de har tagits emot. Momsen som ska redovisas för erhållna förskottsbetalningar beaktas för den räkenskapsperiod då de betalades.

Exempel 6: 

Ett företag fakturerar 11 000 euro/räkenskapsperiod för byggtjänster på vilka omvänd momsskyldighet ska tillämpas. Dessutom säljer företaget tjänster för konsumenter och hushåll för 10 500 euro/räkenskapsperiod (exklusive moms). Försäljning av byggtjänster räknas med i försäljarens omsättning vid beräkning av lättnad vid nedre gränsen även då den omvända momsskyldigheten ska tillämpas. Omsättningen som berättigar till lättnad är då 21 500 euro.
Exempel 7: 

En fysioterapeuts omsättning består av momsfri fysioterapi (20 000 euro) och av momspliktig zonterapi (17 000 euro utan moms). De momsfria försäljningar som nämnts tidigare tas inte i beaktande när omsättningen för lättnaden vid den nedre gränsen beräknas. Omsättningen som berättigar till lättnad är således 17 000 euro.

5. Vad medräknas inte i omsättningen?

I räkenskapsperiodens omsättning som berättigar till lättnad medräknas endast de försäljningar som står i uppräkningen ovan. I omsättningen medräknas till exempel inte följande poster:

  • momsens andel
  • vederlag från skogsbruk (försäljning av torv eller torvupptagningsrätt är inte försäljning inom skogsbruket och dessa inkomster räknas således med till omsättningen)
  • vederlag för överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet (MomsL 30 §) då den skattskyldige frivilligt ansöker om att bli skattskyldig för fastighetsuthyrning
  • vederlag för försäljning av anläggningstillgångar och värdet på eget bruk av anläggningstillgångar
  • försäljning av tjänster då försäljningslandet inte är Finland (MomsL 65 §)
  • arvoden för Veikkaus ombud
  • momsfria stöd.
Exempel 8:
 
Ett företag säljer konsulttjänster för näringsidkare både i Finland och utomlands. Konsulttjänsterna utgör en tjänst som avses i den allmänna bestämmelsen i 65 § i mervärdesskattelagen. Försäljningen för räkenskapsperioden utan moms i Finland är 18 000 euro. Försäljning till näringsidkare i ett annat EU-land utgör 20 000 euro och försäljning till näringsidkare utanför EU utgör 30 000 euro. Omsättningen som berättigar till lättnad är då 18 000 euro.

6. Hur beräknas momsen som berättigar till lättnad?

Momsen som berättigar till lättnaden utgörs av skillnaden mellan den moms som den momsskyldige betalar på sin egen försäljning och den moms som dras av från inköpen.

I momsen som berättigar till lättnaden ingår inte följande:

1) Moms på EU-varuinköp (gemenskapsinterna förvärv) eller EU-tjänsteinköp (moms som betalas på gemenskapsinterna förvärv eller EU-tjänsteinköp beaktas inte eftersom det inte är fråga om moms på den skattskyldiges egen försäljning. Momsen som dras av från gemenskapsinterna förvärv eller EU-tjänsteinköp beaktas dock).

Exempel 9:

Företagets räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2021. Företagets momspliktiga försäljningar i hemlandet (utan moms) uppgår till 15 500 euro. Momsen (24 %) på dessa försäljningar är 3 720 euro. Under räkenskapsperioden har företaget gjort gemenskapsinterna förvärv på vilka det ska betala 250 euro i moms. Företaget får dra av momsen på det gemenskapsinterna förvärvet. Företaget har också haft avdragsgilla inköp i hemlandet. Momsen på dessa avdragbara inköp har under räkenskapsperioden varit 150 euro. Den avdragsgilla momsen har således uppgått till 400 euro: momsen på 250 euro som ska dras av från det gemenskapsinterna förvärvet och momsen på 150 euro som ska dras av från inköpen i hemlandet.

Omsättningen som berättigar till lättnad är då 15 500 euro.

Den moms som berättigar till lättnad är skillnaden mellan momsen som ska betalas för försäljningar i Finland (3 720 euro) och momsen som ska dras av för räkenskapsperioden (400 euro), dvs. 3 320 euro.

Företagets lättnad vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

3 320 -  (15 500 – 15 000) x 3 320 =  3 209,33
                           15 000

Exempel 10:

Företagets räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2021. Företagets momspliktiga försäljningar i hemlandet (utan moms) uppgår till 17 000 euro. Momsen (24 %) på dessa försäljningar är 4 080 euro. Under räkenskapsperioden har företaget gjort gemenskapsinterna förvärv på vilka det ska betala 2 500 euro i moms. Företaget får dra av momsen på det gemenskapsinterna förvärvet. Företaget har också haft avdragsgilla inköp i hemlandet. Momsen på dessa avdragbara inköp har under räkenskapsperioden varit 1 600 euro. Den avdragsgilla momsen har således uppgått till 4 100 euro: momsen på 2 500 euro som ska dras av från det gemenskapsinterna förvärvet och momsen på 1 600 euro som ska dras av från inköpen i hemlandet.

Omsättningen som berättigar till lättnad är 17 000 euro.

Företaget har ändå inte rätt till lättnad vid den nedre gränsen, eftersom momsen som berättigar till lättnad är negativ (moms för försäljningen i hemlandet 4 080 euro - moms som ska dras av för räkenskapsperioden 4 100 euro = -20 euro).

Exempel 11:

Företagets räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2021. Företagets momspliktiga försäljningar i hemlandet (utan moms) uppgår till 8 000 euro. Momsen (24 %) på dessa försäljningar är 1 920 euro.

Under räkenskapsperioden har företaget köpt EU-tjänster på vilka det ska betala 400 euro i moms. Företaget får dra av momsen på köpen av EU-tjänster. Företaget har också haft avdragsgilla inköp i hemlandet, vars moms uppgår till 500 euro sammanlagt. Den avdragsgilla momsen uppgår således till (400 + 500 =) 900 euro sammanlagt.

Den moms som berättigar till lättnad utgörs av skillnaden mellan den moms som ska betalas på inhemsk försäljning och den moms som dras av för inköpen, dvs. (1 920 - 900 =) 1 020 euro. Företaget får en lättnad för hela den moms som berättigar till lättnad och som ska redovisas för räkenskapsperioden, dvs. 1 020 euro, eftersom dess omsättning är under 15 000 euro.

Eftersom momsen som betalas på köpta EU-tjänster inte är moms på företagets egen försäljning, ingår den inte i den moms som berättigar till lättnad. För räkenskapsperioden 1.1–31.12.2021 ska företaget således betala moms på 400 euro.

2) Moms som köparen betalar på basis av omvänd skattskyldighet (MomsL 2 a, 8 a–8 d och 9 §) (momsen på försäljning medräknas inte, men momsen som ska dras av från inköpet räknas med).

Köparen är skattepliktig för försäljning av byggtjänster och uthyrning av arbetskraft för dessa tjänster (MomsL 8 c §). Närmare information om den omvända momsskyldigheten inom byggbranschen finns i Skatteförvaltningens anvisning Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen.

Närmare information om den omvända momsskyldigheten för skrothandeln finns i Skatteförvaltningens anvisning Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot och -avfall.

Exempel 12:

Företagets momspliktiga försäljningar i hemlandet utan moms uppgår till 17 500 euro. Momsen (24 %) på dessa försäljningar är 4 200 euro. Momsen på avdragbara inköp är 150 euro. Därtill ska företaget betala 250 euro i moms på basis av omvänd skattskyldighet. Den avdragbara momsen för räkenskapsperioden utgör sammanlagt 400 euro: skatten på 250 euro som ska dras av på basis av den omvända skattskyldigheten och skatten på 150 euro som ska dras av för inköpen i hemlandet.

Företagets omsättning som berättigar till lättnad är 17 500 euro.

Den moms som berättigar till lättnad är skillnaden mellan den moms som ska betalas för inhemska försäljningar (4 200 euro) och den moms som ska dras av för räkenskapsperioden (400 euro), dvs. 3 800 euro.

Företagets lättnad vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

3 800 -  (17 500 - 15 000) x 3 800 = 3 166,67
                           15 000

Exempel 13:

Ett företag köper byggtjänster på vilka omvänd momsskyldighet tillämpas. När företaget beräknar lättnaden vid den nedre gränsen för köpta byggtjänster beaktar det som moms som ska redovisas endast den moms som dras av på basis av inköpet, inte den moms som ska betalas på basis av den omvända skattskyldigheten.

Företagets räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2021. Företagets momspliktiga försäljningar i hemlandet utan moms uppgår till 20 000 euro (moms 4 800 euro). Därtill ska företaget betala 500 euro i moms på basis av den omvända skattskyldigheten för byggtjänster. Företaget får göra avdrag på den momsen. Momsen på andra avdragbara inköp under räkenskapsperioden har varit 300 euro. Den avdragbara momsen för räkenskapsperioden utgör således sammanlagt 800 euro.

Företagets omsättning som berättigar till lättnad är 20 000 euro.

Den moms som berättigar till lättnad är skillnaden mellan den moms som ska betalas för inhemska försäljningar (4 800 euro) och den moms som ska dras av för räkenskapsperioden (800 euro), dvs. 4 000 euro. Moms som ska betalas på grund av den omvända skattskyldigheten tas inte i beaktande vid beräkningen av den totala skatt som ska betalas.

Företagets lättnad vid den nedre gränsen för moms beräknas på följande sätt:

4 000 -  (20 000 - 15 000) x 4 000 = 2 666,67
                           15 000

3) Moms som ska redovisas för skogsbruk (exklusive moms på försäljning och moms som ska dras av från inköp).

Exempel 14:

En skattskyldigs omsättning som berättigar till lättnad är under räkenskapsperioden 1.1–31.12.2021 sammanlagt 16 900 euro och momsen (24 %) på den 4 056 euro. Den avdragbara momsen på affärsverksamheten är sammanlagt 4 190 euro. Denna summa innehåller 1 500 euro avdragbara mervärdesskatter inom skogsbruk. Inom skogsbruket finns inga skatter att betala.

Den moms som ska redovisas för räkenskapsperioden är 134 euro negativ. Den moms som berättigar till lättnad och som ska användas i formeln är 1 366 euro: 4 056 euro i moms som ska betalas minus 2 690 euro i avdragbar moms för annat än skogsbruk. Beloppet av lättnaden är 1 192,97 euro.

1 366 -  (16 900 - 15 000) x 1 366 = 1 192,97
                           15 000

4) Moms på överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet (MomsL 30 §) då en skattskyldig självmant har ansökt om momsskyldighet vid överlåtelse av nyttjanderätt av fastighet (exklusive moms på försäljning och moms som ska dras av från inköp).

5) Moms på försäljning av anläggningstillgångar och för eget bruk av anläggningstillgångar (moms på försäljning beaktas inte, men moms som ska dras av på inköp beaktas).

6) Moms på import av varor (moms som betalas på import beaktas inte eftersom det inte är fråga om moms som den skattskyldige som ansöker om lättnad vid den nedre gränsen betalar för sin egen försäljning. Moms som dras av från import beaktas dock).

7. Hur deklareras lättnaden och hur fås den som återbäring?

Uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen deklareras på momsdeklarationen. Momsens skatteperiod avgör huruvida uppgifterna lämnas vid momsdeklarationen för kalenderårets eller räkenskapsperiodens sista skatteperiod.

Om skatteperioden för moms är

  • en kalendermånad, lämnas uppgifterna vid momsdeklarationen för räkenskapsperiodens sista skatteperiod, dvs. den sista kalendermånaden i räkenskapsperioden
  • ett kalenderårskvartal, räknas kalenderåret som räkenskapsperiod (MomsL 216 §) och uppgifterna lämnas vid momsdeklarationen för räkenskapsperiodens sista skatteperiod, dvs. för kalenderårets sista kvartal (deklarationen för oktober-december)
  • ett kalenderår, räknas kalenderåret som räkenskapsperiod (MomsL 216 §) och uppgifterna lämnas på den momsdeklaration som lämnas för kalenderåret.

Lättnad vid den nedre gränsen kan endast begäras vid momsdeklarationen. Ytterligare information om deklaration av uppgifter som gäller lättnad vid den nedre gränsen finns i deklarationsanvisning.

Exempel 15:

Ett företags skatteperiod för moms är ett kalenderår. Företagets omsättning är under 15 000 euro. Det belopp som återbärs till företaget som lättnad vid den nedre gränsen är lika stort som momsen som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen, varför det inte finns någon moms kvar att betala. Företaget beaktar lättnaden vid den nedre gränsen genom att lämna uppgifterna om lättnaden i momsskattedeklarationen för kalenderåret.

Om företaget upphör med sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den momsdeklaration som lämnas för verksamhetens sista skatteperiod. Momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter verksamhetens sista skatteperiod.

Om företagets skatteperiod är ett kalenderår betraktas det som att skatteperioden avslutas på verksamhetens nedläggningsdag och momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter nedläggningsmånaden. Om företagets skatteperiod är ett kalenderår och verksamheten upphör i december ska momsdeklarationen dock lämnas in senast först före utgången av februari.

Exempel 16:

Företagets skatteperiod har varit ett kalenderår. Företagets räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 1.2.2020–31.1.2021. Vid en investering övergår företaget till en månadsvis skatteperiod från och med 1.10.2020. Företaget lämnar en momsdeklaration för tiden 1.1–30.9.2020 och lämnar där uppgifterna för lättnad vid den nedre gränsen för nämnda period. Omsättningen proportioneras att svara mot en omsättning under 12 månader. Från och med oktober ska företaget lämna momsdeklarationer varje månad. Företaget lämnar uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen för tiden 1.10.2020–31.1.2021 på momsdeklarationen för januari 2021. Omsättningen proportioneras att svara mot en omsättning under 12 månader.

Se även avsnitt 14 "Proportionering av omsättning".

8. När ska lättnaden senast anmälas?

Uppgifter om lättnad vid den nedre gränsen ska lämnas inom tre år räknat från utgången av den räkenskapsperiod som lättnaden avser. Uppgifterna ska lämnas på samma momsdeklaration för den skatteperiod för vilken de i normala fall skulle ha lämnats (se avsnitt 7 ”Hur deklareras lättnaden och hur fås den som återbäring?”).

Exempel 17:

Räkenskapsperioden för ett företag är 1.1.2019–31.12.2019 och skatteperioden är ett kvartal. Under år 2021 märker företaget att uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen inte har lämnats för räkenskapsperioden i fråga, 1.1.2019–31.12.2019. Företaget korrigerar uppgifterna genom att lämna en ersättande momsdeklaration för räkenskapsperiodens sista skatteperiod (oktober–december 2019). Uppgifterna ska korrigeras senast 31.12.2022.

Om företagets räkenskapsperiod inte är ett kalenderår och skatteperioden är en kalendermånad, räknas den utsatta tiden på tre år från början av året efter den räkenskapsperiod som lättnaden avser. Om skatteperioden är ett renskötselår räknas den utsatta tiden på tre år från början av året efter utgången av det renskötselår som lättnaden avser.

Exempel 18:

Räkenskapsperioden för ett företag är 1.7.2018–30.6.2019 och skatteperioden är en månad. Under år 2021 märker företaget att uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen inte har lämnats för räkenskapsperioden i fråga, 1.7.2018–30.6.2019. Företaget korrigerar uppgifterna genom att lämna en ersättande momsdeklaration för räkenskapsperiodens sista skatteperiod (juni 2019). Uppgifterna ska korrigeras senast 31.12.2022.

9. När beviljas lättnaden inte?

Lättnad beviljas inte om

  • räkenskapsperiodens (12 mån.) omsättning som berättigar till lättnad är 30 000 euro eller mer
  • räkenskapsperioden avviker från 12 månader och den proportionerade omsättningen är 30 000 euro eller mer
  • momsen som ska redovisas för räkenskapsperioden är negativ, dvs. om den moms som ingår i inköpen under räkenskapsperioden är högre än den moms som ska betalas på försäljningen utom i situationer där negativ moms förorsakas av moms som dras av från skogsbruket eller till följd av överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet. När man beräknar moms som berättigar till lättnad, räknar man med endast den moms som betalas eller dras av för den verksamhet som berättigar till lättnad.
  • hela omsättningen bildas av verksamhet som inte berättigar till lättnad vid den nedre gränsen (t.ex. skogsbruk eller uthyrning av fastigheter enligt MomsL 30 §, se avsnitt 5 "Vad medräknas inte i omsättningen?")
  • den skattskyldige är en kommun eller en utländsk näringsidkare som saknar fast driftställe i Finland.

Exempel 19:

Ett företag hyr ut affärslokaler och har registrerats som momsskyldigt angående överlåtelse av nyttjanderätten till fastigheter. Under den 12 månader långa räkenskapsperioden uppgår företagets momspliktiga hyresintäkter utan momsens andel till 25 000 euro. Momsen (24 %) på dessa försäljningar är 6 000 euro.

Företaget har haft verksamhetsrelaterade avdragbara inköp. Momsen på dessa inköp är 1 500 euro.

Momsen på överlåtelse av nyttjanderätten till fastigheter (MomsL 30 §) berättigar inte till lättnad, och därför ska företaget betala moms på 4 500 euro (6 000 - 1 500) för räkenskapsperioden.

Exempel 20:

Under den 12 månader långa räkenskapsperioden uppgår ett byggbolags momspliktiga försäljningsintäkter från hemlandet utan momsens andel till 9 000 euro. Momsen (24 %) på dessa försäljningar är 2 160 euro. Företaget har dessutom inhemska försäljningar till ett värde av 4 000 euro på vilken den omvända momsskyldigheten inom byggbranschen tillämpas.

Företaget har inköp på vilka den ska betala moms på 1 200 euro till följd av den omvända momsskyldigheten inom byggbranschen. Företaget får göra avdrag på den momsen. Momsen på andra avdragbara inköp under räkenskapsperioden har varit 500 euro sammanlagt. Den avdragsgilla momsen för räkenskapsperioden uppgår således till (1 200 + 500 =) 1 700 euro sammanlagt.

Den omsättning som berättigar till lättnad är (9 000 + 4 000 =) 13 000 euro. Eftersom den omsättning som berättigar till lättnad är under 15 000 euro, får företaget en lättnad för hela den moms som berättigar till lättnad och som ska redovisas för räkenskapsperioden.

Den moms som berättigar till lättnad är skillnaden mellan den moms som ska betalas för försäljning i Finland (2 160 euro) och den moms som ska dras av från inköpen (1 700 euro), dvs. 460 euro. Företaget får detta belopp som lättnad.

Eftersom den moms på inköp som ska betalas på basis av den omvända skattskyldigheten inom byggbranschen inte är moms på företagets egen försäljning, ingår den inte i den moms som berättigar till lättnad. Den moms som företaget ska betala för räkenskapsperioden uppgår till 1 200 euro.

10. Återbäringsränta betalas på den moms som återbärs

Ränta betalas på den moms som återbärs i form av lättnad enligt lagen om skatteuppbörd.

11. Lättnad vid den nedre gränsen inom inkomstbeskattningen

Lättnaden vid den nedre gränsen för moms utgör beskattningsbar inkomst i inkomstbeskattningen.

Ytterligare information om skattelättnad vid den nedre gränsen inom inkomstbeskattningen.

12. Det finns särdrag i lättnaden vid den nedre gränsen för primärproducenter

Inkomsten för virkesförsäljning räknas inte med i den omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen. På motsvarande sätt räknas skogsbrukets moms som ska redovisas inte med när man beräknar den moms som berättigar till lättnaden.

Inkomsten från utarrendering av åkrar är vanligen momsfri och den räknas med i den omsättning som berättigar till lättnaden. Om en kund har ansökt om att bli momsskyldig i fråga om åkerarrendering räknas inkomsten inte med i omsättningen, och den moms som ska redovisas beaktas inte när man beräknar den moms som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen.

Exempel 21:

Den skattskyldige har idkat jord- och skogsbruk under kalenderåret 2021.

Försäljningar:

Skattepliktiga försäljningar inom jordbruk är utan moms 20 000 euro (moms 24 % = 4 800 euro). Försäljningar inom skogsbruket är 7 000 euro utan moms (moms 24 % = 1 680 euro). Momsen på försäljningar inom jord- och skogsbruket är sammanlagt 6 480 euro.

Inköp:

Moms som ingår i avdragbara inköp inom jordbruket uppgick till 600 euro och moms som ingår i avdragbara inköp inom skogsbruket uppgick till 200 euro. Den avdragbara andelen av momsen för inköpen är sammanlagt 800 euro.

Moms som ska redovisas för kalenderåret är sammanlagt 5 680 euro (4 800 euro + 1 680 euro - 800 euro).

Företagets lättnad vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

Omsättningen under räkenskapsperioden som berättigar till lättnad är 20 000 euro (försäljningar inom jordbruket).

Momsen som berättigar till lättnad är 4 200 euro. Detta fås genom att man från momsen som ska redovisas för kalenderåret drar av momsen som ska redovisas inom skogsbruket (5 680 euro - 1 480 euro). Moms inom skogsbruket som ska redovisas fås genom att man från momsen på försäljningar inom skogsbruket (1 680 euro) drar av momsen som ingått i inköpen inom skogsbruket (200 euro).

Skatt på försäljning inom skogsbruket       1 680

Skatt på inköp inom skogsbruket                 -200

Skatt som ska redovisas för skogsbruk      1 480


Skatt som ska redovisas för kalenderåret                        5 680

Skatt som ska redovisas för skogsbruk                          -1 480

Skatt som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen    4 200

Beloppet av lättnad =

4 200 -  (20 000 - 15 000) x 4 200 = 2 800
                           15 000


Momsdeklarationen fylls i enligt exemplet ovan:

Skatt på inhemska försäljningar (24 %)                           6 480

Moms som ska dras av för skatteperioden                         800

Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen                      2 800

Skatt som ska betalas                                                      2 880

                

Omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen  20 000

Skatt som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen              4 200

Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen                               2 800

13. Exempel på hur lättnad vid den nedre gränsen beräknas

Exempel 22:

Räkenskapsperioden för en näringsidkare är 1.1–31.12.2021. Näringsidkarens momspliktiga försäljningar i hemlandet (utan moms) uppgår till 9 000 euro. Momsen på dessa försäljningar är 2 160 euro. Därtill uppgår näringsidkarens momsfria exportförsäljningar till 3 000 euro och gemenskapsinterna försäljningar till 6 000 euro. Näringsidkaren har under räkenskapsperioden sålt anläggningstillgångar till ett värde av 4 000 euro (inkl. moms). Momsen på avdragbara inköp är 150 euro. Därtill ska näringsidkaren betala 250 euro i moms på grund av omvänd skattskyldighet. Momsen på de avdragbara inköpen har under räkenskapsperioden varit sammanlagt 400 euro (250 euro +150 euro).

Omsättningen som berättigar till lättnad är 18 000 euro (9 000 euro + 6 000 euro + 3 000 euro). Omsättningen bildas av momspliktiga försäljningar samt av momsfria exportförsäljningar och gemenskapsinterna försäljningar. Försäljning av anläggningstillgångar tas inte i beaktande.

Momsen som berättigar till lättnad utgörs av skillnaden mellan momsen som ska betalas för inhemska försäljningar och momsen som ska dras av för räkenskapsperioden, dvs. 1 760 euro (2 160 euro - 400 euro). Moms som ska betalas för försäljning av anläggningstillgångar och moms som ska betalas med stöd av omvänd skattskyldighet tas inte i beaktande.

Näringsidkarens lättnad vid den nedre gränsen för moms beräknas på följande sätt:

1 760 -  (18 000 - 15 000) x 1 760 = 1 408
                           15 000

14. Proportionering av omsättning

Proportionering av omsättning betyder att räkenskapsperiodens omsättning omräknas så att den motsvarar en omsättning för en räkenskapsperiod på 12 månader. Omsättningen ska proportioneras om företagets räkenskapsperiod är kortare eller längre än 12 månader. Omsättningen ska proportioneras också i vissa andra situationer då räkenskapsperioden enligt mervärdesskattelagen avviker från räkenskapsperioden enligt bokföringslagen. Proportioneringen görs genom att multiplicera den omsättning som berättigar till lättnad med 12 och dividera det erhållna talet med antalet hela kalendermånader i räkenskapsperioden. De kalendermånader som inte är hela räknas alltså inte med när omsättningen proportioneras. Proportioneringen gäller endast omsättningen. Momsen proportioneras aldrig.

Omsättningen proportioneras inte i följande fall:

  • Företagets räkenskapsperiod är 12 månader.
  • Företagets räkenskapsperiod är 12 månader och momsskyldigheten börjar mitt under den.

Exempel 23:

Ett bolags räkenskapsperiod är ett kalenderår och bolagets omsättning är 4 200 euro för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2021. Företaget har införts i registret över momsskyldiga för den räkenskapsperioden för tiden 1.12–31.12.2021. Eftersom bolagets räkenskapsperiod inte är kortare eller längre än 12 månader och omsättningen under hela dess räkenskapsperiod understiger 15 000 euro, är bolaget berättigat att återbäras hela den moms som har redovisats för räkenskapsperioden (enligt 149 a § 2 mom. i mervärdesskattelagen). Det har ingen betydelse att bolaget har varit antecknat i registret över momsskyldiga först fr.o.m. 1.12.2021. (HFD 21.8.2007 liggare 2060)

  • Bolagets räkenskapsperiod är 12 månader och momsskyldigheten upphör mitt under räkenskapsperioden men affärsverksamheten fortsätter. Endast den momspliktiga delen av verksamheten läggs alltså ned. Omsättningen proportioneras inte eftersom räkenskapsperioden förblir oförändrad.

Omsättningen proportioneras i följande fall:

  • Ett företag håller på att inleda sin verksamhet och dess räkenskapsperiod har annan längd än 12 månader.

Exempel 24:

Företagets hela affärsverksamhet, räkenskapsperiod och momsskyldighet börjar 1.3. Räkenskapsperioden utgår 31.12. Omsättningen ska proportioneras så att den motsvarar en omsättning för 12 månader.

Exempel 25:

Företagets första räkenskapsperiod är 4.8.2021–31.12.2021. Omsättningen för den första räkenskapsperioden är 10 500 euro och skatteperioden är en kalendermånad.

Eftersom den första räkenskapsperioden är kortare än 12 månader, ska omsättningen proportioneras så att den motsvarar omsättningen under 12 månader. Det finns fyra hela kalendermånader (september–december) under företagets första räkenskapsperiod. Augusti är inte en hel kalendermånad.

Omsättningen proportioneras enligt följande: 10 500 euro x 12 mån./4 mån. = 31 500 euro.

Företaget har inte rätt till lättnad vid den nedre gränsen eftersom den proportionerade omsättningen överstiger 30 000 euro.

  • Den sista räkenskapsperioden av ett företag som ska lägga ned sin verksamhet har annan längd än 12 månader.

Exempel 26:

Företagets räkenskapsperiod har varit 1.1–31.12. Företagets hela affärsverksamhet, räkenskapsperiod och momsskyldighet upphör 30.9. Omsättningen ska proportioneras så att den motsvarar en omsättning för 12 månader.

  • Företaget ändrar räkenskapsperioden under sin verksamhetstid.
  • Skatteperioden ändras på det sätt som avses i MomsL 149 f §.

En skattskyldig vars räkenskapsperiod med stöd av MomsL 216 § ändras till ett kalenderår har rätt att få lättnad för den räkenskapsperiod enligt bokföringslagen som går ut den dag då räkenskapsperioden ändras eller därefter (MomsL 149 f 1 mom.). Lättnaden fås av moms som ska redovisas för de kalendermånader som ingår i skatteperioden i fråga och som föregick ändringen. Som räkenskapsperiod betraktas de kalendermånader som ingår i räkenskapsperioden enligt bokföringslagen och som föregick ändringen.

Exempel 27:

Ett företags räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 12 månader. Räkenskapsperioden börjar 1.7. och upphör 30.6. Företagets skatteperiod ändras 1.1. till ett kvartal. Eftersom skatteperioden är ett kvartal anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden. Lättnaden beräknas på följande sätt

  • För tiden 1.7–31.12. proportioneras omsättningen.
  • Härefter beräknas lättnaden för tiden 1.1–31.12 och omsättningen proportioneras inte.

Det anses vara fråga om en ändring av räkenskapsperioden också då räkenskapsperioden enligt bokföringslagen för ett företag som bedriver momsfri verksamhet avviker från kalenderåret, företaget inleder momspliktig verksamhet och skatteperioden för moms är ett kalenderårskvartal eller ett kalenderår.

Exempel 28:

En räkenskapsperiod enligt bokföringslagen för ett företag som producerar momsfria socialvårdstjänster är 1.6–31.5. Företaget börjar utöver momsfri verksamhet också bedriva momspliktig verksamhet 1.10 och företaget införs i registret över momsskyldiga. Företaget väljer som skatteperiod ett kvartal  fr.o.m. den tidpunkten då momspliktig verksamhet inleds.

Eftersom företagets skatteperiod är ett kvartal anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden (MomsL 216 §). I en sådan situation avviker räkenskapsperioden enligt bokföringslagen från den räkenskapsperiod som avses i mervärdesskattelagen, tidpunkten för ändring av räkenskapsperioden är 1.10 och omsättningen ska proportioneras.

Företaget proportionerar omsättningen för 1.10–31.12 att motsvara omsättningen under 12 månader. Härefter beräknas lättnaden för tiden 1.1–31.12 och omsättningen proportioneras inte.

Om den skattskyldiges räkenskapsperiod ändras från ett kalenderår (MomsL 216 §) till en räkenskapsperiod enligt bokföringslagen, har den skattskyldige rätt att få lättnad för den räkenskapsperiod enligt bokföringslagen som går ut efter den dag då räkenskapsperioden ändrades (MomsL 149 f § 2 mom.). Lättnaden fås av moms som ska redovisas för de kalendermånader som ingår i räkenskapsperioden i fråga och som kom efter ändringen. Som räkenskapsperiod betraktas de kalendermånader efter ändringen som ingår i räkenskapsperioden enligt bokföringslagen.

Exempel 29:

Ett företags skatteperiod är ett kvartal och dess räkenskapsperiod är ett kalenderår (med stöd av MomsL 216 §). Dess räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är 1.7–30.6. Företaget övergår till en skatteperiod på en månad fr.o.m. 1.10. Lättnaden beräknas på följande sätt:

  • För tiden 1.1–30.9 proportioneras omsättningen.
  • För tiden 1.10–30.6 proportioneras omsättningen.
  • Härefter beräknas lättnaden för tiden 1.7–30.6. och omsättningen proportioneras inte.

15. Ytterligare information om lättnad vid den nedre gränsen

Ytterligare information får man genom att ringa till Skatteförvaltningens momsservicetelefon på 029 497 015 (du kan kontrollera nummer och öppettider på adressen skatt.fi/servicenummer). Samtalets pris utgörs av en lokalnätsavgift (lna) som debiteras för samtal från fasta anslutningar eller av en mobiltelefonavgift (mta) som debiteras för mobilsamtal. Vid samtal från utlandet bestäms priset av den lokala operatören.

 

ledande skattesakkunnig Mika Jokinen

 

skattesakkunnig Juha Pamppunen