I den här anvisningen behandlas dels avdraget för förvärvande av inkomst, vilket beviljas den skattskyldige från löneinkomster på tjänstens vägnar, dels andra utgifter för förvärvande av inkomst vilka dras av från förvärvsinkomsterna. Dessutom behandlas oavdragbara levnadskostnader i anvisningen.
Anvisningen redogör för avdrag av utgifter för inkomstens förvärvande i enlighet med de bestämmelser som gäller från och med 1.1.2026. Bestämmelserna som tillämpas före 2026 har behandlats i tidigare versioner av anvisningen.
1 Inledning
Med utgifter för förvärv av inkomst avses den skattskyldiges utgifter för förvärv och bibehållande av inkomst. Enligt 29 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) har den skattskyldige rätt att dra av utgifterna för förvärvande eller bibehållande av inkomst (naturliga avdrag).
Enligt ISkL 31 § 4 mom. är emellertid bl.a. den skattskyldiges levnadskostnader inte avdragbara utgifter. Den skattskyldige ska framföra de grunder enligt vilka levnadskostnader som annars anses vara sedvanliga delvis eller i sin helhet kan betraktas som sådana utgifter för förvärvande av inkomst som är avdragbara i beskattningen. Oavdragbara levnadskostnader har behandlats i kapitel 2 i denna anvisning.
I 31 § i inkomstskattelagen finns en förteckning med exempel på utgifter som kan uppstå när man förvärvar inkomst. Sådana utgifter är exempelvis avgifter till arbetslöshetskassa samt utgifter för att skaffa facklitteratur. I 93–95 a § i inkomstskattelagen fastställs vilka utgifter för förvärvande av inkomst som får dras av från förvärvsinkomsterna.
I denna anvisning behandlas utgifter som avses i 31 § i inkomstskattelagen och avdraget för förvärvande av inkomst som dras av från löneinkomst på tjänstens vägnar (ISkL 95 §) samt vissa andra utgifter som kan uppstå när man förvärvar eller bibehåller förvärvsinkomst. I den här anvisningen behandlas också skogsarbetaravdrag.
I denna anvisning behandlas inte utgifter för förvärv av inkomst som beskrivs i följande anvisningar:
- kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen: Avdrag av resekostnader i löntagarens beskattning
- avdrag för bostad på arbetsorten: Avdrag för arbetsbostad
- utbildningskostnader: Utbildningsutgifter i personbeskattningen
- kostnader för arbetsresor: Avdrag av resekostnader i löntagarens beskattning, Ersättningar för kostnader för arbetsresor i beskattningen och Resekostnader för arbetstagare inom specialbranscher
- kostnader som finansierats med understöd: Beskattning av understöd, stipendier och hederspris
2 Icke-avdragbara levnadskostnader
Enligt ISkL 31 § 4 mom. får sedvanliga levnadskostnader inte dras av som utgifter för förvärvande av inkomst. Oavdragbara är även de utgifter som hänför sig till förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst. Ett undantag till den här huvudregeln är de utgifter som hänför sig till förvärvande av skattefri dividendinkomst, som dock är avdragbara.
Exempelvis följande utgifter betraktas som oavdragbara levnadskostnader:
- amorteringar och räntor på bostadslån samt vederlags- och hyresutgifter för bostad
- utgifter för skötseln av barn och hemmet (till exempel utgifter för mat, barnens kläder, hemstädning)
- allmänna boendeutgifter (exempelvis avfalls- och fastighetsunderhållsavgifter, fastighetsskatt, försäkringsavgifter för familjen och lösöre i hemmet, avgifter för vatten, sotning och dagvatten)
- sedvanliga utgifter för kläder
- utgifter för hobbyverksamhet som inte avkastar inkomst
- anskaffningsutgifter för sedvanlig hemelektronik (t.ex. telefoner, kameror, tv-apparater), även om apparaterna delvis används för förvärv av inkomst
- prenumerationsavgifter för dagstidningar och tidskrifter
- kostnader för sjuk- och hälsovård samt olika slags utgifter i anknytning till stress- och livshantering
- motionskostnader, även om arbetet eller arbetsgivaren kräver en exceptionell prestationsförmåga
- utgifter för skattefri försäljning av vilda produkter, såsom bär.
Esimerkki alkaa
Exempel 1: Lennart är yrkesmusiker vars förvärvskälla i huvudsyssla är spelningsprovisioner, inkomster av immateriella rättigheter, såsom ersättningar för upphovsrätt, samt understöd.
Lennart prenumererar på en lokaltidning i syfte att följa upp tidningens kultursidor för hemstadens musikevenemang. Dessutom har han köpt nya jeans i en klädbutik så att han kan ha dem på sig på sitt följande gig.
Lennart får inte dra av prenumerationsavgiften som kostnad för förvärvande av inkomst även om hans avsikt har varit att följa upp tidningsartiklar i anknytning till sitt yrke. Prenumerationsavgifter på tidningar är oavdragbara levnadskostnader i beskattningen. Han får inte heller dra av kostnaderna för anskaffning av jeans som utgifter för förvärvande av inkomst, eftersom det är fråga om sedvanlig klädsel som också kan användas annanstans än i arbetet.
Exempel 2: Paula är en professionell skådespelare vars förvärvskälla i huvudsyssla är framträdande på olika tv- och filmproduktioner.
Paula kommer att framträda i inspelningar för ett tv-program. För framträdandet har hon varit på frisör och manikyr samt skaffat sig ögonfransförlängning.
Paula får inte dra av utgifterna eftersom utgifter för skönhetsvård är oavdragbara levnadskostnader även om den skattskyldiges arbetsuppgifter förutsätter vissa insatser i utseendet.
Exempel 3: Laura tänker plocka lingon i skogen och sälja dem som sådana till en lokal torghandlare. Med tanke på bärplockningen har hon köpt en bärplockare och en hink. Laura får inte dra av utgifterna för bärplockaren och hinken som utgift för förvärvande av inkomst, eftersom inkomsterna av sporadisk plockning av vilda bär är skattefria.
Esimerkki päättyy
Utgifter för nyttigheter och tjänster som normalt används i privathushållet betraktas som oavdragbara levnadskostnader, även om de också skulle hänföra sig till förvärvande av inkomst. Om sådana utgifter är högre än sedvanligt på grund av inkomstförvärvet, anses utgifterna till den del som överskrider det sedvanliga beloppet i allmänhet vara avdragbara. Då kan utgiften till denna del anses ha orsakats av inkomstens förvärvande.
3 Avdrag för förvärv av inkomst
Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av såsom avdrag för förvärvande av inkomst 750 euro, dock högst löneinkomstens belopp (ISkL 95 § 1 mom. 1 punkten). Avdraget för förvärvande av inkomst är ett fast avdrag som beviljas alla löntagare för att täcka utgifter man haft i sitt inkomstförvärv. Skatteförvaltningen gör avdraget på tjänstens vägnar. Man behöver alltså inte separat begära det.
Löntagaren behöver inte i verkligheten ha haft utgifter för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst för att hen ska beviljas avdraget för förvärv av inkomst. Om dylika utgifter har uppstått kan de dock dras av från förvärvsinkomsterna endast till den del deras sammanlagda belopp överskrider det schablonmässiga avdraget för förvärvande av inkomst (ISkL 95 § 1 mom. 4 punkten)
Avdraget för förvärvande av inkomst täcker dock inte kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (Se Skatteförvaltningens anvisning Avdrag av resekostnader i löntagarens beskattning) och inte heller avgifter till arbetslöshetskassa (se kapitel 3). För dem beviljas alltid ett separat avdrag utöver avdraget för förvärv av inkomst.
Det sammanlagda beloppet av övriga utgifter för förvärvande av inkomst än kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats och avgifter till arbetslöshetskassa avgör om avdraget från löneinkomsterna beviljas på tjänstens vägnar i form av avdrag för förvärvande av inkomst eller om avdrag beviljas enligt de faktiska utgifterna för förvärv av inkomst.
Om beloppet av övriga utgifter för förvärvande av inkomst är mindre än avdraget för förvärvande av inkomst, beviljas den skattskyldige avdrag enligt det schablonmässiga avdraget för förvärvande av inkomst. Om beloppet av de övriga kostnaderna däremot är större än avdragsbeloppet för förvärv av inkomst, beviljas den skattskyldige avdrag enligt de faktiska utgifterna för förvärv av inkomst.
Esimerkki alkaa
Exempel 4: Annas löneinkomster är 10 000 euro. Hon yrkar på avdrag för utgifter för förvärvande av löneinkomst enligt följande: 150 euro i avgifter till arbetslöshetskassor, 1 000 euro i kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen för seriebiljett i kollektivtrafiken och 300 euro i anskaffningsutgifter för facklitteratur. Det schablonmässiga avdraget för förvärvande av inkomst är 750 euro och det beviljas henne på tjänstens vägnar.
Från den skattskyldiges löneinkomster dras det av 150 euro i avgifter till arbetslöshetskassa, 100 euro som resekostnader som överskrider självriskandelen på 900 euro och 750 euro i avdrag för förvärvande av inkomst. Medlemsavgifterna till arbetslöshetskassa och kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen dras alltid av oavsett avdraget för förvärvande av inkomst. Utgifterna för facklitteratur kan inte dras av separat, eftersom beloppet är mindre än avdraget för förvärvande av inkomst.
Exempel 5: Martins löneinkomster är 10 000 euro. Han yrkar på avdrag för utgifter för förvärvande av löneinkomst enligt följande: 150 euro i avgifter till arbetslöshetskassa, 1 000 euro i kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen räknat enligt en seriebiljett i kollektivtrafiken, 500 euro i anskaffningsutgifter för facklitteratur och 480 euro i avdrag för arbetsrum. Det schablonmässiga avdraget för förvärvande av inkomst är 750 euro och det beviljas honom på tjänstens vägnar.
Från den skattskyldiges löneinkomster dras det av 150 euro i avgifter till arbetslöshetskassa, 100 euro som resekostnader som överskrider självriskandelen på 900 euro och totalt 980 euro i övriga utgifter för förvärv av inkomst. Avgifterna till arbetslöshetskassa och kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen dras alltid av oavsett det schablonmässiga avdraget för förvärvande av inkomst. Det sammanlagda beloppet av utgifter för facklitteratur och avdrag för arbetsrum överskrider beloppet av avdraget för förvärvande av inkomst. Det betyder att den skattskyldige i stället för 750 euro i avdrag för förvärvande av inkomst får dra av från sina löneinkomster det sammanlagda beloppet av kostnaderna för förvärvande av inkomst.
Esimerkki päättyy
Avdraget för förvärvande av inkomst beviljas endast på löneinkomst. Avdraget beviljas således inte på olika slags pensionsinkomster, även om inkomsterna grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. Avdraget för förvärvande av inkomst beviljas inte heller på sysselsättningsrelaterade förmånsinkomster (såsom arbetslöshetsdagpenning och utbildningsstöd) på ersättning för arbete, bruksavgifter och värdet på leveransarbete inom skogsbruket.
Om det hänför sig avdragbara kostnader till förvärvandet av annan förvärvsinkomst än löneinkomst dras dessa separat av från den aktuella inkomsten, medan avdraget för förvärvande av inkomst görs från löneinkomsterna. Sådana kostnader är till exempel resekostnader för vilka ingen ersättning har fåtts eller kostnader för vetenskapsidkare eller konstnärer som inte har ersatts med understöd eller stipendier.
4 Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, avgifter till arbetslöshetskassor och övriga medlemsavgifter
Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer som löntagare och arbetsgivare betalar är inte avdragbara i beskattningen från och med 1.1.2026 (ISkL 31 § 4 mom.). Endast medlemsavgifterna till organisationerna är oavdragbara. Övriga prestationer som betalas till organisationerna uppskattas enligt de allmänna bestämmelserna om avdragbarheten av utgifter för inkomstens förvärvande.
Enligt ISkL 22 § kan bl.a. arbetsmarknadsorganisationer betraktas som allmännyttiga samfund. Begreppet arbetsmarknadsorganisation har inte definierats närmare i lag. Enligt högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis är arbetsmarknadsorganisationer endast organisationer som bedriver intressebevakning för hela sin bransch (HFD 19.12.2005 liggare 3416).
Arbetsmarknadsorganisationer är enligt vedertagen uppfattning och beskattningspraxis intresseorganisationer vars huvudsakliga uppgift är att genom ömsesidiga förhandlingar komma överens om villkor som iakttas i arbetsavtal eller annars i anställningsförhållanden, så att överenskommelsen är bindande för båda parter. Dylika intresseorganisationer för löntagare är till exempel Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Centralorganisationen för utbildade yrkespersoner STTK och Centralorganisationen för högutbildade i Finland Akava samt deras direkta medlemsföreningar.
Oavdragbarheten gäller också medlemsavgifter till sådana organisationer som enligt sina stadgar kan ha mål som anknyter till arbetsmarknadsverksamhet. Övriga löntagarorganisationer, till exempel samarbetsorganisationer till de ovannämnda organisationerna eller en viss yrkeskårs egna föreningar, betraktas dock inte som arbetsmarknadsorganisationer eller deras direkta medlemsföreningar. Medlemsavgifter till andra än de ovan avsedda arbetsmarknadsorganisationerna bedöms enligt de allmänna bestämmelserna om avdragbarheten av utgifter för inkomstens förvärvande. Oavdragbarheten gäller alltså inte direkt till exempel medlemsavgifter till sådana organisationer, vars syfte är att upprätthålla och utveckla yrkesskickligheten för en viss yrkeskår eller på annat sätt att främja medlemmarnas yrkeskompetens om organisationen enligt sina stadgar inte kan ha mål som anknyter till arbetsmarknadsverksamhet.
Avgiften kan också vara avdragbar om den är en förutsättning för att utöva yrket eller bedriva affärsverksamheten eller den annars kan betraktas som en utgift som uppkommit för förvärvande av inkomst. Om förutsättningarna uppfylls beviljas avdraget om det överskrider avdraget för inkomstens förvärvande på 750 euro. Den skattskyldige ska själv deklarera och yrka på avdrag för avgifterna i beskattningen.
Avgifter till arbetslöshetskassor är avdragbara i beskattningen (ISkL 31 § 1 mom. 6 punkten). Avgifterna till arbetslöshetskassor får enligt ISkL 95 § dras av till sina fulla belopp och avdraget för förvärvande av inkomst som beviljas på tjänstens vägnar från löneinkomsten begränsar inte rätten att dra av dessa avgifter. Enligt rättspraxis kan medlemsavgifter till arbetslöshetskassor också dras av från inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och sjukdagpenning (HFD 25.3.1996 liggare 855). Löntagaren ska själv på sin skattedeklaration deklarera och yrka på avdrag för avgifterna som utgifter för inkomstens förvärvande.
5 Övriga utgifter för förvärvande av inkomst
5.1 Facklitteratur
Kostnader för anskaffning av facklitteratur, forskningsmaterial och vetenskaplig litteratur får dras av som utgifter för förvärvande av inkomst (ISkL 31 § 1 mom. 4 punkten). För att vara avdragbara förutsätts att utgifterna inte har ersatts med ett stipendium eller understöd. Närmare information om stipendier och understöd samt utgifterna som hänför sig till dem finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av understöd, stipendier och hederspris.
Utgifter för böcker och facktidningar som gäller den skattskyldiges bransch eller yrke är avdragbara om det är nödvändigt att skaffa facklitteratur för att upprätthålla den professionella kompetens och yrkesfärdighet som krävs i arbetet. Avdragbara kan exempelvis vara utgifterna för anskaffning av sådana böcker eller tidskrifter som exempelvis en lärare behöver i undervisningsarbetet eller en forskare i sitt forskningsarbete vid en högskola.
Avdragbara kan också vara utgifter för anskaffning av talböcker och e-böcker. Om man är prenumerant på en tal- eller e-bokstjänst som tillhandahåller också annat än facklitteratur, ska utgifterna indelas i avdragbara och oavdragbara utgifter i förhållande till privat bruk ock yrkesrelaterat bruk.
Däremot är verk som är allmänbildande till sin karaktär, såsom uppslagsverk och ordböcker på främmande språk, i allmänhet inte sådan facklitteratur som berättigar till avdrag. Kostnaderna för dem betraktas som oavdragbara levnadskostnader. Även kostnaderna för tidningar och tidskrifter är i allmänhet oavdragbara levnadskostnader.
5.2 Arbetsredskap
Om den skattskyldige har varit tvungen att själv skaffa redskap som hen behöver i arbetet (verktyg, maskiner och inventarier) får hen dra av utgifterna från sin löneinkomst. Utgifterna för anskaffning, underhåll och reparation av arbetsredskap är avdragbara. Typiska sådana branscher där den skattskyldige använder egna arbetsredskap är till exempel byggbranschen, de flesta hantverksyrken och utövande av konst.
Utgifterna för underhåll och anskaffning av mindre arbetsredskap och inventarier får dras av under det år då de har betalats. Om den i beskattningen avdragbara anskaffningsutgiften för arbetsredskapet är högst 1 200 euro, anses det att den sannolika ekonomiska användningstiden vanligtvis är högst tre år och avdraget görs på en gång.
Om den sannolika ekonomiska användningstiden för arbetsredskapet överstiger tre år ska anskaffningsutgiften dras av genom avskrivningar. Avskrivningen görs separat för varje föremål och den kan högst uppgå till 25 procent av utgiftsresten. Den oavskrivna anskaffningsutgiften för arbetsredskap som kan dras av i beskattningen kan dock dras av i sin helhet under det skatteår då den oavskrivna anskaffningsutgiften är högst 1 200 euro i början av skatteåret.
Esimerkki alkaa
Exempel 6: Byggarbetaren har köpt en tryckluftskompressor, vars inköpspris var 1 300 euro. Han använder kompressorn enbart i sin förvärvsverksamhet. Den sannolika ekonomiska användningstiden för kompressorn är över tre år. Byggarbetaren kan dra av anskaffningsutgiften för kompressorn som avskrivningar. Avskrivningsbeloppet för det första skatteåret är 325 euro (25 % x 1 300 euro). Den oavskrivna anskaffningsutgiften är 975 euro (1 300 - 325 euro). Eftersom den oavskrivna anskaffningsutgiften för kompressorn underskrider 1 200 euro i början av det andra skatteåret, kan byggarbetaren dra av detta belopp i sin helhet under det andra skatteåret.
Esimerkki päättyy
Om arbetsredskapet är förstört, kan den återstående anskaffningsutgiften dras av på en gång under skatteåret då redskapet förstörts.
5.3 Avdrag för arbetsrum
5.3.1 Avdrag för arbetsrum i egen bostad eller fritidsbostad
En löntagare kan inte längre från och med 1.1.2026 få avdrag för arbetsrum på basis av arbete i egen bostad eller fritidsbostad (ISkL 31 § 9 mom.) Detta gäller både avdrag för arbetsrum som baserar sig på schablonmässiga kostnader och avdrag som baserar sig på faktiska kostnader.
Löntagaren kan för sista gången yrka på avdrag för arbetsrum vid beskattningen som verkställs för år 2025. Grunderna och beloppen för avdraget för arbetsrum för beskattningen som verkställs för år 2025 finns i Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning.
Med bostad avses alla bostäder och fritidsbostäder som används av den skattskyldige och dennes familj, inklusive byggnader i deras gårdsområde. Besittningsgrunden för bostaden har ingen betydelse. En bostad som avses i bestämmelsen kan således vara exempelvis en ägarbostad, en hyresbostad eller en naturaförmånsbostad. Med kostnader för bostad avses alla kostnader som hänför sig till bostaden, inklusive kostnaderna för möbler.
Esimerkki alkaa
Exempel 7: Aino utför lönearbete hemma fem dagar i veckan. Aino har ett separat arbetsrum hemma som hon använder endast till att utföra sitt lönearbete.
Eftersom Ainos arbetsrum finns hemma har Aino inte rätt till avdrag för arbetsrum.
Esimerkki päättyy
En person som får andra inkomster än löneinkomster kan yrka på schablonmässigt avdrag för arbetsrum om hen använder sin bostad eller fritidsbostad till att förvärva inkomst. Sådana övriga inkomster som berättigar till avdrag är till exempel understöd, arbetsersättningar och kapitalinkomster. Avdrag som baserar sig på faktiska kostnader beviljas inte.
Det schablonmässiga beloppet för avdrag för arbetsrum beror på hur mycket arbete som utförs eller verksamhet som bedrivs hemma. Det schablonmässiga avdraget för arbetsrum täcker de faktiska utgifterna för både arbetsrum och möbler.
För att kunna yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum förutsätts inte att det finns ett separat arbetsrum eller annat arbetsutrymme som är reserverat för arbetet. Om makarna använder samma bostad för att förvärva inkomster som berättigar till avdrag för arbetsrum kan båda makarna yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum.
Från och med år 2026 meddelar Skatteförvaltningen ett beslut om beloppet av avdrag för arbetsrum (Skatteförvaltningens beslut om beloppet av avdrag för arbetsrum vid beskattningen för år 2026). Enligt Skatteförvaltningens beslut är grunderna och beloppen för det schablonmässiga avdraget för arbetsrum år 2026:
| Avdragsgrund | Avdragsbeloppet |
|---|---|
| Den skattskyldige använder bostaden kontinuerligt och på heltid för att förvärva andra inkomster än löneinkomster. eller Den skattskyldige arbetar över hälften av arbetsdagarna under skatteåret i sin bostad för att förvärva andra inkomster än löneinkomster. |
980 euro |
| Den skattskyldige använder bostaden kontinuerligt men endast på deltid för att förvärva andra inkomster än löneinkomster. eller Den skattskyldige använder sin bostad för att förvärva andra inkomster än löneinkomster under minst en fjärdedel men högst hälften av arbetsdagarna under skatteåret. |
490 euro |
| Den skattskyldige använder bostaden sporadiskt men regelbundet för att förvärva andra inkomster än löneinkomster. | 245 euro |
Esimerkki alkaa
Exempel 8: Elmeri är bildkonstnär till yrket. I samband med sitt hem har han ett separat rum där han målar tavlor för försäljning. Elmeris huvudsakliga förvärvskälla är inkomster från konstnärlig verksamhet, såsom understöd för konstnärlig verksamhet samt inkomster från försäljning av tavlor.
Elmeri får dra av det schablonmässiga beloppet 980 euro som avdrag för arbetsrum, eftersom han använder rummet som finns i samband med sitt hem på heltid för att förvärva inkomster av konstnärlig verksamhet.
Exempel 9: Janne utför lönearbete i ett separat arbetsrum i sitt hem fem dagar i veckan. Janne är dessutom egenanställd som erbjuder översättningsarbete. Inkomsterna av översättningsarbetet betalas till Janne som arbetsersättning. Han utför översättningsarbeten sporadiskt under veckosluten i samma arbetsrum där han under vardagarna utför lönearbete.
Janne får dra av det schablonmässiga beloppet 245 euro som avdrag för arbetsrum, eftersom han använder arbetsrummet sporadiskt men regelbundet också för att förvärva arbetsersättningsinkomster.
Exempel 10: Pekka är egenanställd som erbjuder konsulttjänster inom ekonomiförvaltning. Han arbetar i ett separat arbetsrum i sitt hem fem dagar i veckan. Pekka fakturerar sina kunder för konsulteringen via ett faktureringsföretag och faktureringsföretaget betalar ersättningen vidare till Pekka som lön.
Pekka får inte göra avdrag för arbetsrum i beskattningen, eftersom han använder sitt arbetsrum för att förvärva löneinkomster.
Exempel 11: Aila, som arbetar på ett kontor, har ärvt skog. Skogen ger henne inkomster av virkesförsäljning och hon sköter allt skogsbruksrelaterat skrivbordsarbete hemma. Aila utför inte alls lönearbete hemma.
Aila kan göra ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum på 245 euro från kapitalinkomsterna av skogsbruk som utgifter för förvärvande av inkomst, eftersom det för skogsbrukets inkomster är fråga om förvärvande av tillfälliga inkomster som avses i Skatteförvaltningens beslut.
Exempel 12: Heikki är en investerare som försörjer sig på aktiv värdepappershandel. Heikkis värdepappersinnehav är huvudsakligen kortvariga. Han kan dagligen göra tiotals köp- och försäljningstransaktioner med en eller flera aktier eller andra investeringsinstrument. För arbetet har Heikki ett arbetsrum i sitt hem.
Heikki kan göra ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum på 980 euro från sina kapitalinkomster, eftersom han använder sitt hem kontinuerligt och på heltid för att förvärva kapitalinkomster.
Esimerkki päättyy
Enligt 1 § 2 mom. i Skatteförvaltningens beslut beviljas avdraget för arbetsrum inte alls om det handlar om verksamhet i liten skala. Som verksamhet i liten skala betraktas bland annat ett passivt aktieinnehav eller annan investeringsverksamhet i liten skala samt uthyrning av en enskild bostad på annat sätt än genom kortvariga hyresavtal.
Esimerkki alkaa
Exempel 13: Olof är löntagare som förvärvsarbetar på heltid. Han följer aktivt näringslivet och utvecklingen av börskurser. Olof gör endast några enstaka köp- eller försäljningstransaktioner per månad med sina aktier. Därtill äger han sedan länge aktier som årligen avkastar ett varierande belopp dividendinkomster.
Olofs investeringsverksamhet är till sin karaktär långvarigt och passivt aktieinnehav. Värdepappershandeln som han bedriver under året som bisyssla är småskalig. Olofs arbete hemma för att förvärva kapitalinkomster är så litet att han inte kan göra ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum från kapitalinkomsterna.
Esimerkki päättyy
Det totala beloppet av schablonmässiga avdrag för arbetsrum som beviljats i alla förvärvskällor och inkomstslag får vara högst 980 euro per skatteår.
Bestämmelserna som trädde i kraft 1.1.2026 påverkar inte de avdrag som görs med stöd av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet eller inkomstskattelagen för gårdsbruk. En näringsidkare eller jordbruksidkare kan således även i fortsättningen dra av kostnaderna i enlighet med dessa lagar. Till exempel en näringsidkare kan i sin beskattning dra av de faktiska kostnaderna för arbetsrummet eller det schablonmässiga avdraget för arbetsrum som kostnader i näringsverksamheten.
Esimerkki alkaa
Exempel 14: Sandra och Ivar är makar som idkar jordbruk. Arbetet i anknytning till deras egentliga jordbruk görs alltid någon annanstans än i hemmet. Sandra sköter dessutom jordbruksrelaterat skrivbordsarbete 1–2 timmar per dag i ett separat arbetsrum i anslutning till hemmet.
Sandra kan i sin beskattning yrka på ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum på 490 euro, eftersom hon använder bostaden kontinuerligt men endast på deltid för att förvärva jordbruksinkomster. Sandra deklarerar avdraget för arbetsrum i skattedeklarationen för jordbruk.
Esimerkki päättyy
5.3.2 Avdrag för arbetsrum för ett arbetsrum utanför hemmet
Om den skattskyldige använder ett arbetsrum utanför hemmet för att förvärva inkomster får hen yrka på avdrag för de faktiska utgifterna som orsakats av arbetsrummet som utgifter för förvärvande av inkomst. Med arbetsrum utanför hemmet avses sådana arbetsrum som inte finns i en bostad, fritidsbostad eller naturaförmånsbostad som används av den skattskyldige och dennes familj eller i byggnader inom dessa bostäders gårdsområde. Avdragsrätten gäller också löntagare.
Avdragbara kostnader för ett arbetsrum utanför hemmet kan vara till exempel de faktiska hyres- och uppvärmningskostnaderna för arbetsrummet samt den andel av avskrivningen av anskaffningsutgiften för byggnaden som hänför sig till arbetsrummet. Avdragbara utgifter kan också vara de faktiska utgifterna för anskaffning av möbler som behövs för att arbeta i arbetsrummet, såsom arbetsbord och arbetsstol.
För att få avdraget förutsätts att utgifter de facto har uppstått, att utgifterna anknyter till förvärvandet av inkomst och att den skattskyldige på begäran kan lägga fram en tillförlitlig redogörelse av dem. Dessutom förutsätts det att den skattskyldige inte har dragit av utgifterna i något annat sammanhang.
Esimerkki alkaa
Exempel 15: Linnea har hyrt ett arbetsrum utanför sitt hem som hon använder för att förvärva löneinkomster. Linnea har köpt ett arbetsbord och en arbetsstol till arbetsrummet.
Linnea får som avdrag för arbetsrum dra av kostnaderna som orsakats av arbetsrummet utanför hemmet, det vill säga hyran för arbetsrummet samt anskaffningsutgifterna för arbetsbordet och arbetsstolen, efter att ha lagt fram en tillförlitlig utredning av utgifterna.
Esimerkki päättyy
Om makarna använder samma arbetsrum utanför hemmet för att förvärva löneinkomster fördelas det avdragbara beloppet mellan makarna utifrån en utredning som getts.
Den skattskyldige kan yrka på att kostnader som orsakats av ett arbetsrum utanför hemmet ska dras av från inkomsten i alla de förvärvskällor för vilka hen använt arbetsrummet i syfte att förvärva inkomst.
Kostnaderna som orsakats av arbetsrummet utanför hemmet fördelas mellan de olika förvärvskällorna och inkomstslagen enligt den andel av utgifterna som hänför sig till varje inkomst.
Esimerkki alkaa
Exempel 16: Risto är jordbruksidkare. Dessutom utövar Risto också lönearbete. Risto har hyrt ett arbetsrum utanför sitt hem där han i regel utför sitt lönearbete. Risto använder också sitt arbetsrum för att göra anteckningar om jordbruket och dessutom förvarar han alla papper och verifikationer som hänför sig till jordbruket i sitt arbetsrum.
Enligt en tillförlitlig utredning som Risto gett fördelas användningen av arbetsrummet i 80 procent lönearbete och 20 procent jordbruksverksamhet. Risto får dra av de faktiska kostnaderna som orsakats av arbetsrummet. Kostnaderna fördelas mellan dessa olika förvärvskällor enligt de andelar som Risto lagt fram.
Esimerkki päättyy
5.4 Tjänstedräkt och arbetskläder
Utgifterna för kläder som den skattskyldige använder i arbetet eller tjänsten är vanligtvis sådana levnadskostnader som avses i ISkL 31 § 4 mom., vilka inte är avdragbara utgifter i beskattningen. Avdrag kan dock beviljas i beskattningen om arbetskläderna inte kan användas för annat än för arbetsuppgifterna. Sådana arbets- eller tjänsterelaterade arbetskläder som inte kan användas någon annanstans än i arbetet är exempelvis soldat- och polisuniformer, prästdräkter och uppträdande artisters kostymer som inte är vanliga kläder utan avsedda för ett bestämt ändamål.
Om arbetet är speciellt smutsigt eller slitsamt för kläderna får avdrag göras för de faktiska utgifterna för att skaffa skyddskläder samt för kostnader för att tvätta kläder och andra liknande kostnader (till exempel kostnader för tvätteri). Uppskattade utgifter för att tvätta kläderna hemma får inte dras av.
När arbetsgivaren skaffar arbets- eller skyddskläderna beviljas den skattskyldige inte avdrag för utgifter som anknyter till anskaffning eller användning av kläderna. Om arbetsgivaren bekostar endast en del av anskaffningsutgifterna för skyddskläderna kan den skattskyldige dock beviljas avdrag för de utgifter som hen själv har betalat.
5.5 Datorer och dataförbindelser
Den skattskyldige får dra av kostnaderna för anskaffning av en dator och dess periferienheter (skärm, högtalare, printer, skanner osv) som utgift för förvärv av inkomst när hen behöver datorn i arbetet. Den skattskyldige ska för avdraget ange sitt yrke och utreda hur mycket och på vilket sätt hen använder datorn i sitt arbete. Avdrag nekas inte på basis av sedvanligt privat bruk av datorn.
Som avdragsbelopp för kostnader för datorer anses följande procentuella andelar av anskaffningsutgiften:
| 0 % | Inget bevis på att datorn används i arbetet. |
| 50 % | Det finns bevis på att datorn används i arbetet. |
| 100 % | Det finns bevis på att datorn huvudsakligen används i arbetet. Datorn har använts till exempel för att förvärva betydande biinkomster. |
Om datorns inköpspris som får dras av i beskattningen är högst 1 200 euro får man dra av anskaffningsutgiften på en gång. Om den avdragbara anskaffningsutgiften för datorn har dragits av årligen som avskrivningar, kan den oavskrivna anskaffningsutgiften dras av i sin helhet under det skatteår då anskaffningsutgiften varit högst 1 200 euro i början av skatteåret.
Esimerkki alkaa
Exempel 17: En lärare har köpt en dator till ett inköpspris på 1 200 euro. Läraren har skaffat datorn för privat bruk men använder den också i sitt arbete. 50 % av inköpspriset på datorn, det vill säga 600 euro, är en avdragbar utgift i beskattningen. Eftersom den del av anskaffningsutgiften som kan dras av i beskattningen är under 1 200 euro, kan läraren dra av 600 euro som avdragbar anskaffningsutgift på en gång redan det år då datorn köpts.
Exempel 18: Om inköpspriset på en lärares dator är 3 000 euro och det privata brukets andel 50 % är den avdragbara utgiften i beskattningen 1 500 euro. Av detta belopp kan läraren under det första året göra en avskrivning på 25 % (375 euro). Den oavskrivna anskaffningsutgiften som är avdragbar det följande året är då 1 125 euro. Eftersom beloppet understiger 1 200 euro kan läraren dra av den återstående icke-avskrivna anskaffningsutgiften (1 125 euro) i sin helhet följande år.
Esimerkki päättyy
Utgifterna för en dataförbindelse (till exempel en bredbandsanslutning) berättigar till avdrag till den del den skattskyldige har använt förbindelsen för att förvärva inkomst. Avdraget av utgifter för en dataförbindelse som använts för att förvärva inkomst kan beviljas enligt samma procentuella andelar och principer som vid avdrag av anskaffningsutgifter för datorer.
5.6 Kostnader för studieresor
En studieresa kan anses ha gjorts i avsikt att förvärva eller bibehålla förvärvsinkomst då resan har varit nödvändig med tanke på personens nuvarande uppgifter eller arbete. Studiernas andel av resan ska vara större än ringa för att kostnaderna ens delvis ska vara avdragbara i beskattningen. Utgifterna för en kongressresa kan anses vara utgifter som orsakats av vetenskapligt arbete om den skattskyldige har hållit ett föredrag vid kongressen eller visat att kongressen är viktig för att upprätthålla yrkesfärdigheten (se till exempel HFD 1976-II-529).
Förutom resekostnaderna kan som utgifter för en studie- och forskningsresa även dras av en skälig ökning av boende- och övriga levnadskostnaderna som resan lett till. Om resan delvis är en rekreationsresa och delvis en studieresa, godkänns som avdrag i allmänhet den del av reseutgifterna som motsvarar studietiden.
5.7 Flyttningskostnader
Flyttningskostnader är levnadskostnader som inte får dras av då den skattskyldige flyttar till en annan ort i början av sitt anställningsförhållande. Utgifterna för en flyttning som äger rum i samma arbetsgivares tjänst är inte heller avdragbara om arbetstagaren på eget initiativ söker sig till en annan ort (HFD 1974-II-547).
Måste den skattskyldige under anställningsförhållandet på arbetsgivarens order flytta på grund av att arbetsplatsen flyttat annanstans, kan de egentliga utgifterna för flyttningen dras av som utgifter för förvärvande av inkomst (HFD 1985-II-566).
5.8 Representationsutgifter
Representationsutgifter är utgifter för sedvanlig gästfrihet eller annan uppmärksamhet gentemot kunder, affärsbekanta och andra personer i syfte att skapa nya affärskontakter, att bevara eller förbättra gamla sådana eller att annars främja verksamheten.
Löntagare har i allmänhet inte sådana representationsutgifter som kan anses vara utgifter för förvärvande av inkomst och därför beviljas avdrag i praktiken mycket sällan. Exempelvis försäljare och handelsrepresentanter får från sina inkomster dra av representationsutgifter om arbetsgivaren inte har ersatt utgifterna.
5.9 Löneutgifter
Utgifter för förvärvande av inkomst är bland annat löner och andra förmåner som har betalats till personer som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv (ISkL 31 § 1 mom. 1 punkten). Lön som betalats till make eller maka är dock inte avdragbar. Lön som betalats till ett barn är avdragbar, förutsatt att barnet har arbetat vid förvärvsverksamheten och har före skatteårets utgång har fyllt 14 år. Den avdragbara lönen får inte överstiga det belopp som skulle ha betalats för arbetet till en person som inte hör till familjen (ISkL 31 § 2 mom.).
Eftersom man får dra av endast sådana löneutgifter som har uppstått vid inkomstförvärvet, får man inte dra av exempelvis löneutgifter till personer som har varit med om att bygga en byggnad som den skattskyldige använder som sin bostad. Inte heller får åldringar eller personer med funktionsnedsättning såsom utgift för förvärvande av inkomst dra av lönen till sina vårdare. Under vissa förutsättningar kan man få hushållsavdrag för dessa löneutgifter.
Avdragbar utgift är vad en sammanslutning, en samfälld förmån eller ett dödsbo har betalat i lön som kan anses skälig till en delägare som arbetat för dess inkomstförvärv (ISkL 31 § 1 mom. 2 punkten).
5.10 Underhålls- och pensionsutgifter
Avdragbara utgifter är underhåll som med stöd av 5 § i lagen om socialhjälp har betalats till löntagare som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv samt pensioner till dessa löntagare och deras anhöriga.
5.11 Vetenskapsidkares och konstnärers kostnader
Kostnader för vetenskapligt arbete och konstutövning är avdragbara utgifter för förvärvande av inkomst (ISkL 31 § 1 mom. 4 punkten). För att vara avdragbara förutsätts att utgifterna inte har ersatts med ett stipendium eller understöd. Närmare information om stipendier och understöd samt utgifterna som hänför sig till dem finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av understöd, stipendier och hederspris.
Utgifter som uppkommit på grund av vetenskapligt arbete är till exempel kostnader som uppkommit på grund av skrivandet av en doktorsavhandling eller postdoktoral forskning. Enligt rättspraxis har bl.a. utgifterna för tryckning av en doktorsavhandling betraktats som sådana utgifter (HFD 8.2.1961 liggare 428 och HFD 1983-II-565). Andra utgifter för vetenskapligt arbete kan vara exempelvis utgifter för anskaffning av facklitteratur och andra publikationer, utgifter för användning av laboratorium eller datorutrustning, utgifter för studie- och forskningsresor samt andra extra boende- och levnadskostnader som uppstått under resorna.
Avdragbara utgifter kan vara kostnader som uppkommit av anskaffning av en doktorshatt, tillhörande lyra och doktorsvärja, om utgifterna hänför sig till den skattskyldiges inkomstförvärv (HFD 1993-B-523). Däremot är utgifterna för en doktorsmiddag (karonka) efter disputationen inte avdragbara utgifter som följer av det vetenskapliga arbetet (HFD 26.2.1981 liggare 1071).
Esimerkki alkaa
Exempel 19: Kalle är universitetsprofessor och deltar som opponent i en disputation. Kustos vid disputationen är Brita som är biträdande professor vid universitetet. För disputationsakten skaffar sig både Kalle och Brita doktorshatt, tillhörande lyra och doktorsvärja.
Kalle och Brita får dra av från sina förvärvsinkomster utgifterna för dessa anskaffningar som utgifter för förvärvande av inkomst, eftersom deltagandet i disputationsakten som opponent och kustos hör till deras arbetsuppgifter.
Esimerkki päättyy
Avdragbara utgifter hos till exempel bildkonstnärer, musiker och skådespelare kan vara bland annat utgifter för arbetsredskap (exempelvis instrument, om man är musiker), materialkostnader samt utgifter för arbetsrum eller övningsutrymmen. Även utgifter för kostym kan vara avdragbara om den skattskyldige kan redogöra för att de är nödvändiga och hurdant samband de har med förvärvsverksamheten.
Artister får dra av utgifterna för det konstnärliga arbetet från sina inkomster. Däremot är utgifterna för hobbyverksamhet som inte avkastat inkomst oavdragbara. Genom sitt prejudikat HFD:2009:106 tog högsta förvaltningsdomstolen ställning till gränsdragningen mellan konstnärlig verksamhet och hobbyverksamhet.
Ibland medför vetenskapligt arbete eller utövning av konst utgifter innan den motsvarande inkomsten har kommit in. Närmare information om att dra av utgifter i dessa situationer finns i Skatteförvaltningens anvisning Periodisering av inkomster och utgifter i personbeskattningen.
5.12 Utgifter för förtroendeuppdrag
5.12.1 Statligt förtroendeuppdrag
Skäliga kostnader som direkt har orsakats av att sköta statliga förtroendeuppdrag är utgifter för förvärvande av inkomst (ISkL 31 § 1 mom. 5 punkten). Statliga förtroendeuppdrag är bland annat riksdagsledamots och ministers befattningar samt medlemskap i olika kommittéer och nämnder.
Valutgifter är inte avdragbara eftersom avdrag beviljas endast för sådana utgifter som direkt följer av skötseln av förtroendeuppdraget. Avdragbara utgifter kan däremot vara då kallad partiskatt och övriga obligatoriska avgifter till partiet som grundar sig på det arvode man mottagit för förtroendeuppdraget.
Enligt bestämmelsen kan man dra av endast skäliga kostnader för ett statligt förtroendeuppdrag. Det betyder att de avdragbara utgifterna ska vara skäliga i förhållande till den inkomst man mottagit för förtroendeuppdraget.
Till riksdagsledamöter kan med stöd av 70 § i inkomstskattelagen betalas skattefria ersättningar för att täcka särskilda kostnader och den ökning av levnadskostnaderna som följer av uppdraget som riksdagsledamot. Skäliga kostnader som direkt följer av skötseln av en riksdagsledamots tjänst får dras av endast till den del som de överstiger den skattefria kostnadsersättningen. Sålunda ska exempelvis förtroendevaldas mötesarvode för en riksdagsledamot som partierna tar ut från sina medlemmar (partiskatt) i första hand täckas med den skattefria kostnadsersättningen.
Partiskatten kan dras av i beskattningen som utgift för förvärvande av inkomst först när den tillsammans med de övriga utgifterna som skötseln av uppdraget som riksdagsledamot överskrider det skattefria kostnadsersättningsbeloppet. För att beviljas ett avdrag förutsätts att man har anteckningar över alla omedelbara utgifter som har att göra med uppdraget som riksdagsledamot.
5.12.2 Kommunalt eller välfärdsområdets förtroendeuppdrag
Förtroendevaldas mötesarvoden som har tagits ut på mötesarvoden för kommunens, välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningarnas förtroendeuppdrag är också avdragbara utgifter för förvärvande av inkomst (ISkL 31 § 1 mom. 5 punkten). Kommunala förtroendeuppdrag är medlemskap i olika kommunala organ, såsom i kommunstyrelsen, -fullmäktige och i nämnder samt i andra kommunens eller samkommuners samarbetsorgan (30 § och 69 § i kommunallagen, 410/2015). Som välfärdsområdets förtroendeuppdrag räknas till exempel en plats som ledamot i välfärdsområdets fullmäktige (Lag om välfärdsområden, 611/2021).
Förtroendevaldas mötesarvode kan betalas så att kommunen eller välfärdsområdet tar ut avgiften på arvodet och redovisar den till partiet eller partiföreningen. Alternativt kan förtroendepersonen också själv betala avgiften till partiet eller partiföreningen.
Medlemskap i ett privaträttsligt samfunds styrelse eller annat förvaltningsorgan, såsom i ett aktiebolag som kommunen äger, är däremot inte ett sådant kommunalt förtroendeuppdrag som avses i kommunallagstiftningen. Avgiften som betalats för arvodet för ett dylikt förtroendeuppdrag kan inte dras av.
5.13 Avdrag för skogsarbete
5.13.1 Motorsågsavdrag
Motorsågsavdrag beviljas en skattskyldig som har använt motor- eller röjsåg vid fällning av träd, upparbetning av virke, skogsröjning eller annat arbete jämförbart med skogsröjning. Som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst av sådant arbete räknas kostnaderna för användningen av sågen till 30 procent eller, om den skattskyldige yrkar på detta, 40 procent av den nämnda löneinkomsten (motorsågsavdrag).
Har ett arbetslag om två personer använt samma såg, anses dessa kostnader utgöra 20 procent av varderas löneinkomst av arbetet. Om arbetslaget har bestått av tre personer anses kostnaderna utgöra 15 procent av vars och ens löneinkomst av arbetet. (ISkL 94 § 1 mom.)
Arbetsgivaren kan utöver den utbetalda lönen ersätta utgifterna för motorsågen separat eller dra av utgifternas andel av totalersättningen innan förskottsinnehållningen verkställs. Om utgifterna ersätts vid sidan om lönen utgör ersättningen för motorsågen skattepliktig kostnadsersättning i den slutliga beskattningen, även då arbetsgivaren har betalat ersättningen utan att verkställa förskottsinnehållning. Motorsågsavdraget beräknas då på det sammanlagda beloppet av egentlig lön för arbetet och motorsågsersättningen (HFD 2011:80).
Esimerkki alkaa
Exempel 20: Arbetsgivaren har betalat utgifterna för användning av en motorsåg. Hela årets lön till arbetstagaren uppgår till 20 000 euro, av vilket lönen för sågarbetet var 14 000 euro. Ersättningen för användning av motorsågen uppgår till 4 500 euro. Förskottsinnehållning har verkställts på 20 000 euro. Den skattskyldige ska i sin förhandsifyllda skattedeklaration yrka på motorsågsavdrag och redogöra för det lönebelopp som hen mottagit för sågarbetet. I den slutliga beskattningen beräknas motorsågsavdraget på basis av en lön på 18 500 euro (14 000 + 4 500).
Esimerkki päättyy
Om arbetsgivaren har beaktat utgifterna för motorsågen genom att dra av utgifternas andel från lönen innan förskottsinnehållningen har verkställts, beräknas motorsågsavdraget på det lönebelopp som har betalats för sågarbetet.
Esimerkki alkaa
Exempel 21: Arbetsgivaren har dragit av utgifterna för användningen av en motorsåg från lönen innan förskottsinnehållningen verkställdes. Hela årets lön till arbetstagaren uppgår till 20 000 euro, av vilket lönen för sågarbetet var 14 000 euro. Före förskottsinnehållningen dras av 30 procent av sågarbetets belopp (förordningen om förskottsuppbörd 18 § 1 mom. 2 punkten), dvs. 4 200 euro, såsom utgifter för motorsågen. Förskottsinnehållningen verkställs på 15 800 euro. Den skattskyldige ska i sin förhandsifyllda skattedeklaration yrka på motorsågsavdrag och redogöra för det lönebelopp som hen mottagit för sågarbetet. I den slutliga beskattningen beräknas motorsågsavdraget på basis av en lön om 14 000 euro.
Esimerkki päättyy
När man räknar ut motorsågsavdraget beaktas inte lön för annat arbete (exempelvis för planteringsarbete) eller semesterlön. När man yrkar på motorsågsavdrag ska man alltid lägga fram en redogörelse för den lön man mottagit för sågarbetet.
Motorsågsavdraget som beviljas på schablonmässiga grunder är avsett att täcka samtliga av den skattskyldiges kapital-, underhålls- och driftskostnader för sågen. Om de faktiska kostnaderna för användningen av sågen är högre än motorsågsavdraget, räknas som utgift för förvärv och bibehållande av löneinkomsterna emellertid de faktiska kostnaderna för motorsågen utifrån en redogörelse som den skattskyldige har gett.
5.13.2 Körredskapsavdrag
Från den skattskyldiges löneinkomst av skogskörningar dras av 60 procent i utgift för förvärv eller bibehållande av inkomst om den skattskyldige har använt häst och körredskap eller traktor för körningarna. Avdraget från löneinkomst för andra än skogskörningar är 50 procent. (ISkL 94 § 2 mom.)
Avdrag för utgifterna för att använda häst och körredskap eller traktor kan godkännas till ett högre belopp om den skattskyldige i en redogörelse visar att det faktiska beloppet av utgifterna har varit större.
5.13.3 Skogsarbetaravdrag
Utgör den skattskyldiges löneinkomst av skogsarbete minst en tredjedel av förvärvsinkomsterna, räknas dessutom 5 procent av löneinkomsten i fråga, dock högst 240 euro, som utgift för förvärvande och bibehållande av denna löneinkomst (ISkL 94 § 3 mom.). Avdraget beviljas således till fullt belopp när lönen för skogsarbetet är minst 4 800 euro per år.
Avdraget görs endast på den lön som betalats för trädfällning, upparbetning av virke, skogsröjning eller annat arbete jämförbart med skogsröjning. Avdrag beviljas däremot inte exempelvis för löneinkomster av skogskörningar eller andra körningar eller sådd, plantering eller stämpling av skog. Avdraget beviljas vid sidan om motorsågsavdraget samt sådana utgifter för förvärvande av inkomst för vilka avdrag beviljas enligt en utredning.
När man bedömer om det finns förutsättningar för skogsarbetaravdraget ska man jämföra den skattskyldiges förvärvsinkomster med den lön av skogsarbete som avses ovan innan man drar av motorsågsavdrag eller andra utgifter för förvärvande av inkomst. Om inkomsten av skogsarbetet utgör minst en tredjedel av den skattskyldiges inkomster beviljas avdraget utan att den skattskyldige begär om det.
5.13.4 Arbetarskyddsredskap
Utgifterna för anskaffning och underhåll av arbetsskyddsredskap i skogs- och flottningsarbeten är avdragbara för arbetstagaren oavsett motorsågs- och skogsarbetaravdrag till den del arbetsgivaren inte har ersatt kostnaderna. Arbetsskyddsredskap är bl.a. arbets- och värmedräkt, regnskydd, lyftkrok samt fällningsbåge. För att få avdraget ska man lägga fram en redogörelse för utgifterna.
6 Ersättning av kostnader på grund av arbetet och kostnadsavdrag i beskattningen
6.1 Kostnader för arbetets utförande (15 § i L om förskottsuppbörd)
Arbetsgivaren kan på yrkande av löntagaren ersätta löntagaren för direkta kostnader som åsamkas hen på grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs. Dylika utgifter kan vara exempelvis utgifter för arbetsredskap samt för material och förnödenheter, telefonkostnader, kostnadsersättning för kommunala familjedagvårdare samt utgifter för arbetsresor.
Löntagaren ska ge arbetsgivaren en redogörelse för kostnaderna. Om redogörelsen inte kan anses vara pålitlig ska kostnaderna uppskattas så att de motsvarar kostnader som vanligtvis uppstår under motsvarande omständigheter och i motsvarande arbetsuppgifter.
Kostnadsersättningar som arbetsgivaren separat har betalat för att utföra arbetet betraktas inte som lön, förutsatt att ersättningen inte överskrider det kostnadsbelopp som har utretts eller uppskattats. Arbetsgivaren behöver således inte verkställa förskottsinnehållning på ersättningen. Trots att ersättningen inte anses som lön kan den trots allt vara skattepliktig inkomst.
Som kostnader för att utföra arbetet anses dock inte:
- avgifter till arbetslöshetskassor
- utgifter för resorna mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen
- utgifter för veckosluts- och andra motsvarande resor mellan bostaden och det särskilda arbetsstället under en pågående arbetskommendering
- utgifter för facklitteratur.
Arbetsgivaren kan således inte betala ersättning för dessa utgifter utan att verkställa förskottsinnehållning på ersättningen.
Förfarandet enligt 15 § i lagen om förskottsuppbörd har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Direkta kostnader som orsakats av arbetet i förskottsuppbörden.
6.2 Skattefria kostnadsersättningar
Skattefria kostnadsersättningar i löntagarens slutliga beskattning är enligt 71 § i ISkL endast de resekostnadsersättningar, dagtraktamenten, måltidsersättningar och logiersättningar som har betalats ut separat. Utgifter som redan har ersatts genom skattefria kostnadsersättningar får inte efter det dras av i beskattningen.
Om den faktiska utgiften emellertid överskrider den skattefria ersättningens belopp, kan löntagaren yrka på att den överstigande delen av utgifterna ska dras av som utgifter för förvärvande av inkomst enligt en redogörelse som getts.
6.3 Skattepliktiga kostnadsersättningar
Andra kostnadsersättningar som betalas ut separat och som inte hör till de skattefria ersättningar som nämns i kapitel 5.2 utgör skattepliktig inkomst för löntagaren. För att i beskattningen kunna dra av utgifter som har ett samband med de skattepliktiga kostnadsersättningarna ska löntagaren yrka på avdrag och lägga fram en redogörelse för utgifterna. Av redogörelsen ska det även framgå hur utgifterna hänför sig till inkomstförvärvet.
En löntagare får i beskattningen dra av endast de faktiska kostnaderna för förvärvande av inkomst och inte ett annat belopp som arbetsgivaren eventuellt betalat i ersättning.
Ersättningarna är i sin helhet skattepliktig löneinkomst om till exempel arbetsgivaren betalar kilometerersättning till den skattskyldige för resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen eller för dennes veckosluts- och andra motsvarande resor mellan bostaden och det särskilda arbetsstället under en pågående arbetskommendering. Löntagaren får dra av utgifterna för sådana resor i beskattningen såsom kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (ISkL 93 § och 95 § 1 mom. 3 punkten).
Som skattepliktig inkomst för en löntagare räknas dock inte ersättningar för arbetsredskaps- eller materialutgifter som arbetsgivaren har betalat och som denne vanligtvis ska betala och där arbetstagaren genom att betala dem endast har representerat arbetsgivaren.
Esimerkki alkaa
Exempel 22: En målare är anställd hos målerifirman A Ab. På målarens arbetsställe tar målarfärgen slut mitt under arbetsdagen och målaren köper mer på en handel. Eftersom målaren inte har arbetsgivarens kreditkort med sig betalar hen färgen själv. Målerifirman A Ab återbetalar målarfärgen till målaren enligt en verifikation. Ersättningen är inte skattepliktig inkomst för målaren.
Exempel 23: En representant har i avsikt att göra en arbetsresa för att träffa sin arbetsgivare B Ab:s kunder. Hen skriver ut broschyrer för kunderna med sin dator. Skrivarpappret tar slut och arbetstagaren går till en närliggande bokhandel och köper mer. Eftersom hen har betalat inköpet med egna pengar debiterar hen arbetsgivaren för inköpet. Ersättningen från arbetsgivaren anses inte utgöra skattepliktig inkomst.
Esimerkki päättyy
6.4 Avdrag för kostnadsandel före förskottsinnehållning
Om arbetsgivaren inte separat betalat kostnadsersättning vid sidan av penninglönen utan har beaktat löntagarens utgifter genom att subtrahera dem före förskottsinnehållningen ska löntagaren yrka på att kostnaderna ska dras av i beskattningen. De utgifter som de facto har uppstått får dras av på basis av en redogörelse.
Belopp som motsvarar dagtraktamente, måltidsersättning och kilometerersättning och som har dragits av från den totala ersättningen i samband med förskottsuppbörden såsom ovan beskrivs, är inte sådana skattefria kostnadsersättningar som arbetsgivaren har betalat och som avses i 71 § i inkomstskattelagen. I den slutliga beskattningen kan löntagaren dra av de ökade levnads- och resekostnaderna för arbetsresan enligt en redogörelse.
Avdragen som avses i 94 § i inkomstskattelagen vilka nämns ovan, bland annat motorsågsavdraget, kan enligt bestämmelsen beviljas i den slutliga beskattningen även som ett procentuellt avdrag utan att behöva redogöra för de faktiska utgifterna.
ledande skattesakkunnig Tero Määttä
skattesakkunnig Paavo Karhula