Deklarationsskyldigheten för fysiska personer och dödsbon i inkomstbeskattningen

Har getts
11.1.2021
Diarienummer
VH/114/00.01.00/2021
Giltighet
11.1.2021 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
VH/275/00.01.00/2019,14.2.2019

I dessa anvisningar redogörs för fysiska personers och dödsbons skyldighet att till skattemyndigheten deklarera sina skattepliktiga inkomster, avdragen som ska göras från dessa samt uppgifter om sina tillgångar och skulder. 

1 Inledning

I dessa anvisningar redogörs för hur fysiska personer och dödsbon ska uppfylla den deklarationsskyldighet som avses i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL). Här behandlas främst vad de ska ange i den förhandsifyllda skattedeklarationen och sättet på vilket uppgifterna ska lämnas. I anvisningarna redogörs även för deklarationsskyldigheten avseende inkomster från näringsverksamhet, jordbruk och skogsbruk, verifikat och skyldigheten att spara dessa, anteckningsskyldighet, elektronisk kommunikation och signering.

Samfund, sammanslutningar och alla andra skattskyldiga som under skatteåret har haft skattepliktig inkomst eller tillgångar eller skulder eller som har andra uppgifter som påverkar beskattningen, ska för beskattningen utan uppmaning lämna in en skattedeklaration (BFL 7 § 6 mom.). Olika företagsformers deklarationsskyldighet i inkomstbeskattningen behandlas inte närmare i dessa anvisningar.

2 Allmänt om deklarationsskyldigheten

Den grundläggande bestämmelsen om den skattskyldiges deklarationsskyldighet finns i 7 § 1 mom. i BFL. Enligt den ska den skattskyldige meddela Skatteförvaltningen sina skattepliktiga inkomster, de avdrag som ska göras från dessa, uppgifter om sina tillgångar och skulder samt övriga uppgifter som påverkar beskattningen. Bestämmelsen gäller alla grupper av skattskyldiga.

Den skattskyldige har en omfattande deklarationsskyldighet när de gäller inkomster. Även vissa uppgifter om tillgångar och skulder ska deklareras. Uppgifter om förmögenheten behövs bland annat vid fördelningen av närings- och jordbruksinkomst i förvärvs- och kapitalinkomster, vid fastighetsbeskattningen och för den övriga skattekontrollen.

Fysiska personer och inhemska dödsbon ska endast deklarera de tillgångar och skulder som avses i 10 § 2 och 3 mom. i BFL. Den skattskyldige ska bland annat deklarera sitt innehav av

  • fastigheter
  • aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag samt i andra aktiebolag och andelar i andra samfund
  • andra värdepapper och värdeandelar (dock inte masskuldebrev som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst)
  • andelar i öppna bolag, kommanditbolag och andra sammanslutningar
  • besittnings- och nyttjanderätt till förmögenhet
  • tillgångar som hör till affärs- och yrkesverksamhet samt gårdsbruk.

De skulder som fysiska personer och dödsbon ska deklarera är lån som beviljats av kreditinstitut och finansiella institut, staten, kommunen, försäkrings- och pensionsanstalter, intressekontor och arbetsgivare, samt andra lån vars ränta är avdragbar i beskattningen.

Detaljerade bestämmelser om den skattskyldiges deklarationsskyldighet och dess omfattning finns i Skatteförvaltningens beslut om uppgifter som ska ingå i en skattedeklaration. I praktiken uppfyller de skattskyldiga sin deklarationsskyldighet genom att lämna in skattedeklarationen för ett skatteår. Fysiska personer och dödsbon ska utöver den förhandsifyllda skattedeklarationen lämna uppgifter om sin näringsverksamhet och jordbruksverksamhet. Uppgifterna lämnas på särskilda deklarationsblanketter. Någon deklaration för skogsbruk behövs dock inte om den skattskyldige inte har haft inkomster från skogsbruk, avdrag eller andra uppgifter som påverkar beskattningen (se närmare kapitel 4).

3 Förhandsifylld skattedeklaration

3.1 Allmänt om skattedeklarationen

Skatteförvaltningen skickar en förhandsifylld skattedeklaration till fysiska personer och dödsbon som, utgående från de uppgifter som finns hos Skatteförvaltningen, kan antas ha haft skattepliktig inkomst, tillgångar eller skulder under skatteåret (BFL 7 § 2 mom.). Fysiska personer och dödsbon får en förhandsifylld skattedeklaration oberoende av kundgrupp.

Den förhandsifyllda skattedeklarationen levereras elektroniskt via MinSkatt och skickas som fysiskt brev till den adress som finns i Skatteförvaltningens register. Kunder som tagit i bruk elektronisk kommunikation med myndigheterna i e-tjänsten Suomi.fi (suomi.fi/meddelanden) får den förhandsifyllda skattedeklarationen endast elektroniskt.

Förhandsifyllda skattedeklarationer skickas inte automatiskt till personer som är yngre än 15 år, vilka vanligtvis inte har skattepliktiga inkomster eller tillgångar. Även de får en förhandsifylld skattedeklaration om de, enligt de uppgifter som finns hos skattemyndigheten, har fått inkomster eller har förmögenhet.

Bestämmelserna om förhandsifylld skattedeklaration i BFL gäller endast fysiska personer och dödsbon. Den förhandsifyllda skattedeklaration som en fysisk person och ett dödsbo mottagit betraktas som en sådan förhandsifylld skattedeklaration som avses i BFL, även om inga uppgifter om inkomst eller förmögenhet har fyllts i den. Även hos andra kundgrupper kan skattemyndigheten på förhand fylla i vissa uppgifter, såsom uppgifter som identifierar den skattskyldige. Oavsett dessa förhandsifyllda uppgifter handlar det inte om en förhandsifylld skattedeklaration enligt bestämmelserna i BFL.

3.2 Skattedeklarationens innehåll

3.2.1 Skattedeklarationens uppbyggnad

Den förhandsifyllda skattedeklarationen har sammanställts för kontroll av uppgifterna om inkomster, avdrag och förmögenhet. Den är inte en blankett som ska fyllas i, utan en utskrift av beskattningsuppgifter. De flesta skattskyldiga får tillsammans med den förhandsifyllda skattedeklarationen också beskattningsbeslutet, beskattningsintyget samt uppgift om beloppet av kvarskatt eller skatteåterbäring. Beskattningsbeslutet innehåller också den nödvändiga informationen för betalning av kvarskatten, det vill säga kontonummer, referensnummer och förfallodag.

Om Skatteförvaltningen vid den tidpunkt då den förhandsifyllda skattedeklarationen skickas saknar uppgifter som påverkar beskattningen, skickas beskattningsbeslutet inte tillsammans med den förhandsifyllda skattedeklarationen. I detta fall innehåller den förhandsifyllda skattedeklarationen endast en preliminär beskattningsuträkning.

På den förhandsifyllda skattedeklarationen har inkomsterna delats in i förvärvs- och kapitalinkomst och avdragen i avdrag som görs från förvärvs- eller kapitalinkomst. Uppgifterna har specificerats på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Beskattningsbeslutet, beskattningsintyget samt uppgiften om kvarskatte- eller återbäringsbeloppet som bifogas till den förhandsifyllda deklarationen grundar sig på beskattningsberäkningen som gjorts utifrån de förhandsifyllda uppgifterna. Dessa uppgifter motsvarar inte alltid det slutliga beskattningsbeslutet, eftersom beskattningsuppgifterna kan ändras innan beskattningen slutförs. Eventuellt saknas hyresinkomster eller en överlåtelsevinst i de förhandsifyllda inkomsterna, varför den beräknade återbäringen kan vara för stor eller kvarskatten för liten. På motsvarande sätt kan skattebeloppet i beskattningsbeslutet vara för stort ifall det saknas avdrag på den förhandsifyllda skattedeklarationen. Om uppgifterna ändras skickar Skatteförvaltningen ett nytt beskattningsbeslut och beskattningsintyg samt uppgift om det ändrade återbärings- eller kvarskattebeloppet.

På den förhandsifyllda skattedeklaration som skickas till rörelseidkare och yrkesutövare skrivs inte ut uppgifter för de förhandsifyllda beskattningsbesluten och -intygen. Detta beror på att uppgifterna från näringsverksamheten inte finns med i beskattningsberäkningen i detta skede varför uppgifterna i regel är bristfälliga för dessa skattskyldiga. I detta fall innehåller den förhandsifyllda skattedeklarationen endast en preliminär beskattningsuträkning med de uppgifter som Skatteförvaltningen har haft till sitt förfogande.

3.2.2 Förhandsifyllda uppgifter

På den förhandsifyllda skattedeklarationen skrivs de uppgifter ut som finns hos Skatteförvaltningen om den skattskyldiges inkomster, förmögenhet och avdrag samt övriga uppgifter som påverkar beskattningen.

Förhandsifyllda inkomstuppgifter är exempelvis löner från olika arbetsgivare, utbetalda pensioner, skattepliktiga socialförmåner, utdelningar samt förskottsinnehållningarna på dessa. Andra förhandsifyllda inkomstuppgifter är exempelvis värdepappersaffärer som Skatteförvaltningen har kännedom om samt överlåtelsevinster och överlåtelseförluster vid dessa affärer. Förhandsifyllda tillgångar är exempelvis fastigheter, bostadsaktier, andelar i placeringsfonder och värdeandelar som den skattskyldige äger vid skatteårets slut.

Bland de förhandsifyllda avdragen från inkomsterna finns medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, obligatoriska arbetslöshets- och pensionsförsäkringspremier och räntor på lån som den skattskyldige betalat under skatteåret. Som avdrag från tillgångarna fylls i uppgifter om skulderna vid skatteårets utgång. Andra uppgifter som påverkar beskattningen är till exempel antalet barn den skattskyldige har att försörja; uppgiften påverkar maximibeloppet av underskottsgottgörelse enligt 131 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL).

Skatteförvaltningen får uppgifter för förhandsifyllningen från utomstående uppgiftsskyldiga. Dessa uppgifter används antingen direkt som beskattningsgrund eller som kontrolluppgift. Enligt 3 kap. i BFL avses med utomstående uppgiftsskyldiga bland annat inhemska arbetsgivare, pensionsanstalter, Folkpensionsanstalten, kreditinstitut och finansiella institut, värdepappersförmedlare, bolag som ger utdelning samt värdepapperscentralen. Med stöd av BFL kan Skatteförvaltningen meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas av utomstående och om när och hur uppgifterna ska lämnas eller begränsa uppgiftsskyldigheten. Närmare bestämmelser finns i Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter. Skatteförvaltningen hämtar också uppgifter för den förhandsifyllda skattedeklarationen ur sina egna register. Registren innehåller uppgifter om fastigheter och bostadsaktier.

På den förhandsifyllda skattedeklarationen kan också skrivas ut sådana uppgifter om inkomster, avdrag eller förmögenhet som har registrerats i Skatteförvaltningens databaser under skatteåret eller efter dess utgång men innan den förhandsifyllda skattedeklaration genereras. Sådana uppgifter kan vara exempelvis vinst från överlåtelse av egendom som Skatteförvaltningen utrett och räknat ut på förhand, uppgifter om kostnaderna för resor mellan hemmet och arbetsplatsen vilka har deklarerats i samband med en ändring av skattekort eller ett hushållsavdrag som den skattskyldige deklarerat via Palkka.fi eller uppgifter om förvärvs- och kapitalinkomster och avdrag från dessa som den skattskyldige själv har deklarerat på förhand via MinSkatt.

En del av de förhandsifyllda uppgifterna visar direkt beloppet av skattepliktig inkomst eller ett avdrag. Sådana är till exempel beloppet på erhållen lön eller betald ränta. Dessutom skrivs det på den förhandsifyllda skattedeklarationen ut sådana uppgifter som inte direkt visar beloppet på en inkomst eller ett avdrag. Sådana är exempelvis kontrolluppgifter som erhållits från värdepappersförmedlare gällande den skattskyldiges aktieförsäljningar när förmedlaren inte har lämnat alla de uppgifter som Skatteförvaltningen behöver för att räkna ut en överlåtelsevinst/-förlust direkt på den förhandsifyllda skattedeklarationen. I dessa fall ska den skattskyldiga lämna de uppgifter som saknas via MinSkatt eller på separata blanketter för att Skatteförvaltningen ska kunna beräkna överlåtelsevinsten/-förlusten.

3.3 Skyldighet att kontrollera och korrigera

Den skattskyldige ska granska uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Deklarationen behöver inte lämnas in om uppgifterna är rätt och den skatteskyldige inte har några andra skattepliktiga inkomster, avdrag, tillgångar, skulder eller några andra uppgifter eller yrkanden som påverkar beskattningen. Om det finns brister eller fel i uppgifterna, ska den skattskyldige lämna in skattedeklarationen genom att meddela de saknade och rättade uppgifterna till Skatteförvaltningen (BFL 7 § 3 mom., se närmare avsnitt 3.4).

Skyldigheten att kontrollera och korrigera gäller alla inkomster, tillgångar och avdrag som omfattas av deklarationsskyldigheten. Den skattskyldige ska till exempel lägga till lön eller pension som saknas i skattedeklarationen eller korrigera en felaktig uppgift om lånets användningsändamål.

Exempel 1. Den skattskyldige har köpt noterade aktier med ett lån som hen lyft 2018. Lånet har samband med skattepliktiga inkomster och räntorna på lånet kan dras av som räntor på lån för förvärv av inkomst. Den skattskyldige har sålt aktierna före 2020. Hen har inte återbetalat lånet, utan använt pengarna från försäljningen av aktierna för att köpa en båt för familjen.

På den förhandsifyllda skattedeklarationen för 2020, i likhet med tidigare år, har räntorna på lånet angivits som räntor på en skuld som hänför sig till förvärv av inkomster. Eftersom lånet under skatteåret 2020 inte längre är en skuld som hänför sig till förvärv av inkomster ska den skattskyldige korrigera den felaktiga uppgiften och ta bort räntorna från de avdragbara räntorna.

Utöver sina inkomster, avdrag och tillgångar ska den skattskyldige meddela skattemyndigheten övriga uppgifter som påverkar beskattningen (BFL 7 § 1 mom.). Övriga uppgifter som påverkar beskattningen är till exempel antalet barn som ska försörjas och ändringar i familje- och vårdnadsförhållanden.

Den skattskyldige ska kontrollera och korrigera de förhandsifyllda uppgifterna oavsett varifrån uppgifterna härstammar. Hen ska således kontrollera att bland annat beloppen är korrekta på skattedeklarationen när det gäller en beskattningsbar överlåtelsevinst som Skatteförvaltningen utrett på förhand, kostnaderna för resor mellan hem och arbetsplats som den skattskyldige själv deklarerat vid förskottsuppbörden, hushållsavdraget som den skattskyldige har lämnat via Palkka.fi eller inkomsterna och avdragen som den skattskyldige deklarerat på förhand via MinSkatt.

3.4 Lämna in skattedeklaration

3.4.1 Deklarera uppgifter som saknats eller varit felaktiga

Den skattskyldige ska deklarera rättelser, tillägg och övriga ändringar avseende den förhandsifyllda deklarationen till Skatteförvaltningen. De ändrade uppgifterna ska deklareras elektroniskt i e-tjänsten MinSkatt eller på separata pappersblanketter.

Uppgifter på den förhandsifyllda skattedeklarationen ska alltid korrigeras med särskilda blanketter för uppgiften. Den förhandsifyllda skattedeklarationen ska inte returneras till Skatteförvaltningen. Den blankett som ska användas anges vid respektive inkomst- eller avdragsuppgift på den förhandsifyllda skattedeklarationen. Den skattskyldige ska exempelvis fylla i blankett 1A om resorna mellan bostaden och arbetsplatsen, blankett 9 eller 9A om vinst från överlåtelse av egendom och blankett 14A eller 14B om hushållsavdrag.

Uppgifterna på de separata blanketterna kan också lämnas elektroniskt. Uppgifter kan lämnas via MinSkatt redan innan den förhandsifyllda skattedeklarationen genereras. Uppgifterna på den förhandsifyllda skattedeklarationen går att kontrollera på MinSkatt när den förhandsifyllda skattedeklarationen är klar. Om uppgifterna deklareras på nätet behöver den skattskyldige varken fylla i eller lämna in pappersblanketter.

Om den skattskyldige lämnar in skattedeklarationen på papper ska hen tillställa Skatteförvaltningen endast den blankett som innehåller de saknade och rättade uppgifterna. De deklarationer som lämnas in på papper skannas in och arkiveras elektroniskt på Skatteförvaltningen. Fysiska deklarationer arkiveras alltså inte längre hos Skatteförvaltningen.

Om den skattskyldige lämnar den förhandsifyllda skattedeklarationen även om hen inte är skyldig att göra det, tar Skatteförvaltningen emot deklarationen samt behandlar och arkiverar den i det elektroniska arkivet på normalt sätt.

3.4.2 Sista deklarationsdag för uppgifter

Om den förhandsifyllda skattedeklarationen innehåller bristfälliga eller felaktiga uppgifter ska den skattskyldige komplettera eller korrigera uppgifterna elektroniskt eller på pappersblanketter senast den dag som Skatteförvaltningen har bestämt (BFL 8 §). Bestämmelserna om när en skattedeklaration ska lämnas in finns i Skatteförvaltningens beslut om lämnande av skattedeklaration och deklaration för fastighetsuppgifter.

Inlämningsdatumen för skattedeklarationerna är graderade. Skatteförvaltningen anger på den förhandsifyllda skattedeklarationen som skickas till den skattskyldige det datum när hen senast ska deklarera de uppgifter som saknats och korrigerats. Oberoende av om de kompletterade och korrigerade uppgifterna deklareras elektroniskt eller på pappersblanketter till Skatteförvaltningen, ska de vara framme hos Skatteförvaltningen senast det datum som angivits i den förhandsifyllda skattdelarationen.

Makarna ska enligt 8 § i Skatteförvaltningens beslut om lämnande av skattedeklaration och deklaration för fastighetsuppgifter lämna in skattedeklarationen eller uppgifterna som saknas eller behöver korrigeras i den förhandsifyllda skattedeklarationen inom samma utsatta tid. I allmänhet är denna utsatta dag det datum som infaller tidigare. Om det undantagsvis angivits olika utsatta dagar i makarnas blanketter, kan maken lämna in sin deklaration på det datum som antecknats på hens skattedeklarationsblankett

Exempel 2. Make A är yrkesutövare och hen ska enligt 8 § 1 mom. i Skatteförvaltningens beslut (1319/2013) lämna in skattedeklarationen för 2020 senast den 1 april 2021. Make B är löntagare, och en löntagare ska enligt 4 § 1 mom. i Skatteförvaltningens beslut deklarera de saknade och rättade uppgifterna genom att lämna in skattedeklarationen för 2020 senast den 4, 11 eller 18 maj 2021.

Make B måste dock ha lämnat in skattedeklarationen redan senast den 1 april 2021, och detta datum har i allmänhet också antecknats på B:s förhandsifyllda skattedeklaration som sista deklarationsdagen för kompletteringarna och korrigeringarna. Om det undantagsvis antecknats något annat datum på B:s skattedeklarationsblankett, kan B ändå lämna in sin skattedeklaration senast på det datumet.

3.5 Att inte lämna in skattedeklaration

Den juridiska betydelsen av att låta bli att komplettera och korrigera den förhandsifyllda skattedeklarationen framgår av 7 § 4 mom. i BFL. Till den del som den skattskyldige inte meddelar om ändringar i förhandsifyllda skattedeklarationen, anses hen ha lämnat in en skattedeklaration som överensstämmer med uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Den skattskyldige anses då själv ha deklarerat de skattepliktiga inkomsterna, tillgångarna, avdragen och de övriga uppgifterna som påverkar beskattningen på det sätt som de har fyllts i på förhand.

Om den skattskyldige också har haft andra inkomster, tillgångar och uppgifter som påverkar beskattningen än de som har fyllts i på förhand och inte deklarerar dem på sin skattedeklaration eller deklarerar dem efter den utsatta dagen enligt den förhandsifyllda skattedeklarationen, har hen lämnat in en bristfällig eller felaktig skattedeklaration och försummat sin deklarationsskyldighet. På grund av detta kan den skattskyldige påföras en förseningsavgift och en skatteförhöjning (BFL 32–33 §). De gällande bestämmelserna i BFL om förseningsavgift och skatteförhöjning tillämpas från och med skatteåret 2018. Bestämmelserna om påföljdsavgifter behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Påföljdsavgifter för inkomstbeskattningen.

Om den skattskyldige har blivit obeskattad i den ordinarie beskattningen på grund av att hen försummat sin deklarationsskyldighet – till exempel inte deklarerat en överlåtelsevinst som saknats i den förhandsifyllda skattedeklarationen – kan beskattningen senare rättas till hens nackdel (BFL 56 §). Rättelse av beskattningen till den skattskyldiges fördel eller nackdel beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Ändring av beskattningen på myndighetsinitiativ.

3.6 Deklarationsskyldighet när skattedeklaration saknas

Fysiska personer och dödsbon som inte fått en förhandsifylld skattedeklaration och som under skatteåret har haft skattepliktiga inkomster eller tillgångar eller andra uppgifter som påverkar beskattningen, ska utan uppmaning lämna in en skattedeklaration (BFL 7 § 5 mom.).

Bestämmelsen gäller alla situationer där den skattskyldige av någon anledning inte har fått en förhandsifylld skattedeklaration. Det kan vara fråga om att adressuppgifterna har varit felaktiga och den förhandsifyllda skattedeklarationen därför inte nått den skattskyldige, eller att Skatteförvaltningen varken tagit fram eller skickat en förhandsifylld skattedeklaration den skattskyldige. Den skattskyldige ska i sådana fall lämna in skattedeklaration på eget initiativ. På begäran kan skattebyrån skriva ut och skickat ett duplikat av den förhandsifyllda skattedeklarationen från utskriftsarkivet, om en förhandsifylld skattedeklaration har genererats.

Skyldig att lämna in en skattedeklaration är dessutom var och en som Skatteförvaltningen särskilt avkräver en sådan (BFL 7 § 7 mom.). Skatteförvaltningen kan således i enskilda fall alltid kräva en skattedeklaration, även om den skattskyldige i övrigt inte är skyldig att lämna in skattedeklaration.

4 Skattedeklaration för näringsverksamhet, jordbruk och skogsbruk

Bestämmelserna i BFL om förhandsifylld skattedeklaration gäller inte skattedeklarationer för jordbruk och näringsverksamhet. Fysiska personer och dödsbon ska alltid på eget initiativ lämna in skattedeklarationen för jordbruk och näringsverksamhet (BFL 7 § 3 mom.). Skattedeklarationen för näringsverksamhet och jordbruk ska lämnas in även när den skattskyldige under skatteåret varken har haft inkomster från näringsverksamhet eller jordbruk, eller därmed förknippad förmögenhet. I praktiken innebär detta att en skattskyldig som i Skatteförvaltningens kundregister antecknats som aktiv rörelseidkare, yrkesutövare eller jordbrukare men som inte haft någon verksamhet under skatteåret ska lämna in den skattedeklaration för näringsverksamhet eller jordbruk som Skatteförvaltningen skickat samt redogöra för att ingen verksamhet förekommit.

Fysiska personer och dödsbon som bedriver skogsbruk ska lämna in en skattedeklaration för skogsbruk. I motsats till näringsverksamhet och jordbruk behöver ingen deklaration lämnas in för skogsbruk, om den skattskyldige under skatteåret inte har haft inkomst från skogsbruk eller avdrag för skogsbruket eller andra uppgifter som påverkar beskattningen (BFL 7 § 3 mom).

Deklarationstidpunkterna för näringsverksamhet, jordbruk och skogsbruk fastställs i Skatteförvaltningens beslut om skattedeklaration och deklaration för fastighetsuppgifter. Deklarationer för näringsverksamhet, jordbruk och skogsbruk kan lämnas in elektroniskt via MinSkatt eller laddas upp på Ilmoitin.fi. Uppgifter för skattedeklarationer kan också lämnas med ekonomiprogram, förutsatt att programmet har ett gränssnitt mot Skatteförvaltningen. Beroende på tjänst, behövs för e-deklaration antingen personliga nätbankskoder, mobilcertifikat, elektroniskt identitetskort eller Katso-koder (t.o.m. 31.8.2021).

5 Verifikationer

5.1 Allmänt om verifikationer

Till skattedeklarationen fogas inga verifikationer (BFL 10 §). Med verifikation avses kvitto eller annan handling som bekräftar att en betalning eller annan prestation har gjorts samt tidpunkten eller grunden för transaktionen. Verifikationer är bland annat fakturor, gireringskvitton, kassakvitton, lönebesked, köpehandlingar och övriga avtal. Den skattskyldige får i allmänhet verifikationen av någon annan eller exempelvis av ett företag som sålt varan eller tjänsten eller från ett penninginstitut som förmedlat betalningen.

De separata blanketter som bifogas skattedeklarationen och den skattskyldiges fritt formulerade utredningar för beskattningen är inte sådana verifikationer som avses i 10 § i BFL. Därför ska de bifogas skattedeklarationen.

Bestämmelserna i 10 § i BFL gäller alla grupper av skattskyldiga, även dem som inte är bokföringsskyldiga. Utgångspunkten i personbeskattningen är att de uppgifter och utredningar som uppges i skattedeklarationen och på separata blanketter om grunderna och beloppen för inkomsterna och avdragen ska vara riktiga och tillräckliga och att de inte ska behöva bekräftas med verifikationer. Skatteförvaltningen ber den skattskyldige att visa verifikationerna när detta är nödvändigt för att kunna bekräfta att uppgifterna är riktiga i ett enskilt fall.

Om den skattskyldige trots allt bifogar ett kvitto eller en annan verifikation till sin skattedeklaration tar Skatteförvaltningen emot verifikationen och skannar in den i elektronisk form. Efter skanningen sparas deklarationerna och verifikationerna på papper inte längre i Skatteförvaltningens arkiv. På grund av detta ska verifikationer som är viktiga för den skattskyldige, såsom köpebrev, inte bifogas skattedeklarationen i original, utan som kopia.

Enligt 11 § i BFL ska den skattskyldige på uppmaning av Skatteförvaltningen eller besvärsinstansen förete verifikationer. Skattemyndigheten kan be kunden visa upp verifikationer när beskattningen verkställs men också efter att den ordinarie beskattningen har avslutats, om det söks ändring i beskattningen eller skattemyndigheten rättar beskattningen på myndighetsinitiativ.

Skatteförvaltningen, skatterättelsenämnden, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen är besvärsinstanser. Om den skattskyldige inte trots myndighetens begäran företer verifikationen, kan en skatteförhöjning påföras med stöd av 32–32b § i BFL. Underlåtenhet att förete verifikationen kan även leda till att ett avdrag som den skattskyldige yrkar på inte beviljas eller ett avdrag som redan beviljats återkallas, förutsatt att det inte på något annat sätt har visat sig sannolikt att den skattskyldige är berättigad till avdraget. Även ogrundade yrkanden på avdrag kan medföra skatteförhöjning. Påförande av skatteförhöjning beskrivs mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Påföljdsavgifter för inkomstbeskattningen.

Skatteförvaltningen kan av orsaker som hänför sig till skattekontrollen bestämma att den skattskyldige ska bifoga verifikationerna till sin skattedeklaration, med undantag från huvudregeln (BFL 10 §). Då är det inte fråga om ett föreläggande i ett enskilt beskattningsärende utan om något som ska föreskrivas genom Skatteförvaltningens beslut och enligt vilken den skattskyldige ska bifoga verifikationer till exempel för att bevisa rätten till ett visst avdrag. Skatteförvaltningen har tills vidare inte meddelat sådana föreskrifter.

5.2 Att spara verifikaten

Enligt 11 a § i BFL ska verifikationer i regel förvaras i sex år efter skatteåret utgång. Skatteförvaltningen har dock begränsat förvaringstiden genom sitt beslut om anteckningsskyldighet. Enligt 9 § 1 mom. i beslutet ska den skattskyldige i regel förvara verifikationer som hänför sig till uppgifter i skattedeklarationen i tre år räknat från ingången av året efter skatteårets utgång. I 9 § 3 mom. definieras undantagen där den skattskyldige ändå ska förvara verifikationer i sex år från ingången av året efter skatteårets utgång.

Skyldigheten att förvara verifikationer gäller emellertid inte verifikationer på sådana uppgifter som Skatteförvaltningen fyllt i på den förhandsifyllda skattedeklarationen. Verifikationer över dessa uppgifter behöver inte förvaras om uppgifterna är korrekta och exakt motsvarar de uppgifter som den skattskyldige har i sina verifikationer. Om den förhandsifyllda uppgiften är felaktig, ska den skattskyldige lämna den rätta uppgiften i sin skattedeklaration och förvara verifikationen med den rätta uppgiften.

Exempel 3. Enligt de förhandsifyllda uppgifterna har arbetsgivaren A betalat ut

en lön på 10 000 euro till den skattskyldige och förskottsinnehållningen på lönen är 3 000 euro. Uppgifterna om löne- och innehållningsbeloppen är felaktiga. Lönebeloppet var i verkligheten 1 000 euro och innehållningen 300 euro. Den skattskyldige ska rätta de felaktiga beloppen om lön och förskottsinnehållning och deklarera de rättade uppgifterna till Skatteförvaltningen. Den skattskyldige ska förvara lönebeskedet som hen fått av arbetsgivaren eller någon annan verifikation över de rätta beloppen.

Skatteförvaltningen kan av orsaker som hänför sig till skattekontroll bestämma att den skattskyldige också ska förvara verifikationerna över uppgifter som finns på den förhandsifyllda skattedeklarationen. Enligt 9 § 2 mom. i ovan nämnda Skatteförvaltningens beslut ska den skattskyldige förvara verifikationerna som gäller hushållsavdrag och de uppgifter som behövs för att räkna ut vinst eller förlust från överlåtelse av egendom även om skattemyndigheten har antecknat dessa uppgifter på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Förvaringsskyldigheten gäller inte de verifikat som den skattskyldige har sänt till skattemyndigheten (BFL 11 a §). Detta avser verifikationer som den skattskyldige lämnar in såväl på eget initiativ och som på uppmaning.

I BFL föreskrivs inte om hur den skattskyldige ska förvara verifikationerna. Verifikationerna ska förvaras i sådan läsbar skriftlig form att de kan läggas fram då Skatteförvaltningen eller besvärsinstansen begär att den skattskyldige ska förete dem. Utgångspunkten är ett den skattskyldige ska förvara verifikationen i original. Om verifikationen är av sådant material att anteckningarna på den bleknar och blir oläsliga, bör den skattskyldige också förvara en beständig fotokopia av den ursprungliga verifikationen. Verifikationerna får också förvaras i elektronisk form. I så fall ska det vara möjligt att vid behov skriva ut dem på papper.

Verifikationerna ska förvaras för att den skattskyldige vid behov kan bekräfta att de uppgifter hen lämnat i sin skattedeklaration är riktiga, till exempel rätten att få ett avdrag. Avdrag avslås eller återkallas inte automatiskt om att verifikationen till exempel försvunnit och därför inte kan visas upp. En annan pålitlig utredning för rätten till avdrag kan också godkännas i beskattningen. Som tillräcklig utredning kan i vissa fall också anses en fritt formulerad utredning som visar att de utgifter vilka är som grund för ett avdrag sannolikt har uppstått och att det går att uppskatta beloppet på basis av utredningen.

6 Anteckningar

6.1 Anteckningsskyldighet

6.1.1 Allmänt om anteckningsskyldigheten

Anteckningsskyldigheten gäller en sådan förvärvsverksamhet som inte ska betraktas som näringsverksamhet och en skattskyldig som inte är bokföringsskyldig. Enligt 12 § i BFL ska anteckningar göras för gårdsbruk, skogsbruk, uthyrningsverksamhet, investeringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet

Enligt 7 § i Skatteförvaltningens beslut om anteckningsskyldighet gäller anteckningsskyldigheten förutom de verksamheter som avses i 12 § i BFL även inkomst av fastighet eller av fiske, biinkomster av tjänst och betjäningsavgifter samt inkomster av upphovsrätt, uppfinning, patent och varumärke, av syneförrättningar och inspektioner, försträckning, emottagande uppdrag, kurser och privatlektioner samt annan sådan verksamhet. I 2–7 § i beslutet föreskrivs närmare om innehållet i anteckningarna.

6.1.2 Anteckningsskyldighet i investeringsverksamhet

Med investeringsverksamhet avses investering av medel i värdepapper, andelar i placeringsfonder och annan motsvarande egendom och handel med sådan egendom när denna verksamhet inte ska betraktas som näringsverksamhet. Omfattningen på verksamheten inverkar dock inte på anteckningsskyldigheten. Anteckningar ska föras även om värdet av de investeringarna eller till exempel antalet aktier är ringa.

Typiska tillgångar i investeringsverksamhet är privatpersoners investeringar i offentligt noterade värdepapper, andra affärsaktier, virtuell valuta, bostäder som skaffats i investeringssyfte samt fondandelar. Däremot räknas till investeringstillgångar inte sådana tillgångar som är avsedda för den skattskyldiges personliga bruk eller konsumtion, såsom fritidsfastighet, golfaktie eller semesterandel som den skattskyldige eller dennes familj använder.

Anteckningar för investeringsverksamheten förs i första hand med tanke på beskattningen av överlåtelsevinster. Meningen är att anteckningarna ska redogöra för de faktorer som behövs för att räkna ut överlåtelsevinsten eller -förlusten. Av anteckningarna inklusive bilagorna ska framgå datum för när egendomen skaffades, förvärvet, anskaffningsutgiften, ändringar i anskaffningsutgiften på grund av emissioner och uppdelning av aktier, överlåtelsetidpunkten, överlåtelsepriset, övriga kostnader som hör till anskaffningen och försäljningen samt andra uppgifter som är nödvändiga i beskattningen av överlåtelsevinsten.

Den största delen av tillgångarna i investeringsverksamheten består av värdeandelar och andelar i placeringsfonder. Den skattskyldige behöver inte föra särskilda anteckningar över sådana tillgångar. Det är i allmänhet tillräckligt att den skattskyldige sparar kontoutdragen hen fått från förvaltaren av värdeandelskontot eller rapporterna från fondbolaget, av vilka de ovan nämnda uppgifterna framgår. Den skattskyldige ska föra anteckningar över den övriga investeringsegendomen där de ovan nämnda uppgifterna framgår.

6.2 Att spara anteckningarna

Anteckningar kan sparas eller förvaras på papper eller i elektroniskt format. Detta gäller alla verksamhet som omfattas av anteckningsskyldigheten. Det ska dock alltid gå att skriva ut anteckningarna på papper.

Anteckningarna och verifikationerna för varje skatteår ska förvaras i sex år räknat från ingången av året efter skatteårets utgång (BFL 12 § 2 mom.).

7 Elektronisk kommunikation och signering

Enligt 93 a § i BFL ska på ärenden som behandlas enligt den lagen tillämpas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (12/2003). Deklarationer och andra handlingar som får lämnas in till skattemyndigheten på elektronisk väg och som ska signeras, ska certifieras med en elektronisk underskrift eller på något annat godtagbart sätt. Elektroniska deklarationer och andra handlingar samt elektronisk signatur behandlas närmare i Skatteförvaltningens beslut om elektroniska tjänster och certifiering.

Elektronisk kommunikation är till exempel att rätta uppgifter i den förhandsifyllda skattedeklarationen, deklarera uppgifter som saknats samt ändra förskottsinnehållningssatsen på MinSkatt. Det är ännu inte möjligt att sköta alla ärenden elektroniskt med Skatteförvaltningen. Aktuell information om Skatteförvaltningens e-tjänster finns på skatt.fi/eTjanster.

Elektronisk kommunikation är möjlig även på någon annan persons vägnar med Suomi.fi-fullmakter för att sköta den andra personens skatteärenden. Närmare information om befullmäktigande och de ärenden som fullmakten täcker finns på Skatteförvaltningens webbplats på skatt.fi/eTjanster/Så här ger du en fullmakt.

Skattedeklaration och annan handling som tillställs skattemyndigheten elektroniskt uppfyller signeringskraven om den har autentiserats med personliga nätbankskoder, mobilcertifikat, elektroniskt identitetskort eller Katso-kod (t.o.m. 31.8.2021) eller någon annan identifierare som används i Skatteförvaltningens e-deklarationstjänster. Autentiseringsmetoderna kan variera beroende på tjänst.

 

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä

 

Ledande skattesakkunnig  Raili Knuutinen

 

Sidan har senast uppdaterats 12.1.2021