Den skattskyldiges deklarationsskyldighet

Den skattskyldige ska årligen åt skattemyndigheten deklarera sina skattepliktiga inkomster, avdragen som ska göras från dessa samt uppgifter om sina tillgångar och skulder. Denna anvisning behandlar huvudsakligen deklarationsskyldigheten för en fysisk person och ett dödsbo. Här behandlas centralt vad som ska uppges på den förhandsifyllda skattedeklarationen och hur man meddelar. I anvisningarna redogörs även för verifikat och skyldigheten att spara dessa, anteckningsskyldighet och i korthet hur samfund, sammanslutningar och samfällda skogar ska lämna in en skattedeklaration samt för utomståendes skyldighet att lämna uppgift.

1 Inledning

I dessa anvisningar redogörs för hur den skattskyldige ska uppfylla deklarationsskyldigheten som avses i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL). Här behandlas centralt vad en fysisk person och ett dödsbo ska ange i den förhandsifyllda skattedeklarationen och sättet för informering. I anvisningarna redogörs även för verifikat och skyldigheten att spara dessa, anteckningsskyldighet  och hur samfund, sammanslutningar och samfällda skogar ska lämna skattedeklaration samt en utomståendes skyldighet att lämna uppgift.

Anvisningen ersätter Skatteförvaltningens anvisning med samma namn från 2014 (9.10.2014, Dnr A26/200/2014). Anvisningen har uppdaterats med de förfaranden i anknytning till inlämnandet av skattedeklaration och rättelsen av den förhandsifyllda skattedeklarationen som varit i kraft sedan år 2019 och med beaktande av lagändringarna i BFL samt Skatteförvaltningens beslut. I anvisningen har också beaktats ändringarna i elektronisk kommunikation, bl.a. övergången till MinSkatt.

2 Allmänt om deklarationsskyldigheten

Den grundläggande bestämmelsen om den skattskyldiges deklarationsskyldighet finns i 7 § 1 mom. i BFL. Enligt bestämmelsen ska den skattskyldige för beskattningen uppge Skatteförvaltningen sina skattepliktiga inkomster, avdragen som ska göras från dessa, uppgifter om sina tillgångar och skulder samt övriga uppgifter som påverkar beskattningen. Bestämmelsen gäller alla grupper av skattskyldiga.

Den skattskyldige har en omfattande deklarationsskyldighet när de gäller inkomster. Uppgifter om tillgånger och skulder ska fortfarande deklareras även om förmögenhetsbeskattningen upphörde fr.o.m. skatteåret 2006. Uppgifter om förmögenheten behövs bl. a. vid fördelningen av närings- och jordbruksinkomst i förvärvs- och kapitalinkomster, vid fastighetsbeskattningen och för den övriga skattekontrollen.

Fysiska personer och inhemska dödsbon ska endast deklarera de tillgångar och skulder som avses i 10 § 2 och 3 mom. i BFL. Bl. a. följande tillgångar som den skattskyldige äger ska deklareras

• Fastigheter
• aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag samt i andra bolag och andelar i övriga samfund,
• övriga värdepapper och värdeandelar (dock inte masskuldebrev som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst),
• andelar i öppna bolag, kommanditbolag eller andra sammanslutningar
• besittnings- och nyttjanderätt till förmögenhet
• tillgångar som hör till rörelse- och yrkesverksamhet samt till gårdsbruk

Av skulderna ska den skattskyldige deklarera lån som beviljats av kreditinstitut och finansiella institut, staten, kommuner, försäkrings- och pensionsanstalter, intressekontor och lån som beviljats av arbetsgivare samt övriga lån vars ränta är avdragsgill i beskattningen.

Detaljerade bestämmelser om den skattskyldiges deklarationsskyldighet och dess omfattning finns i Skatteförvaltningens beslut om uppgifter som ska ingå i en skattedeklaration.

I praktiken uppfyller de skattskyldiga sin deklarationsskyldighet genom att lämna in skattedeklarationen för ett skatteår. Hur man lämnar in deklarationen beror på om den skattskyldige är en fysisk person, ett dödsbo, ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning.

3 Skattedeklaration hos fysiska personer och dödsbon

3.1 Förhandsifylld skattedeklaration

Skatteförvaltningen skickar en förhandsifylld skattedeklaration till fysiska personer och dödsbon som, utgående från Skatteförvaltningens information, kan antas ha haft skattepliktig inkomst, tillgångar eller skulder (7 § 2 mom. i BFL). Fysiska personer och dödsbon får förhandsifyllda skattedeklarationer oberoende av till vilken kund- eller beredningsgrupp kunden hör.

Den förhandsifyllda skattedeklarationen införs både elektroniskt i MinSkatt och skickas som papperspost till den adress som finns i Skatteförvaltningens register. Om kunden har tagit i bruk elektronisk kommunikation med myndigheterna i e-tjänsten Suomi.fi (suomi.fi/meddelanden) skickas den förhandsifyllda skattedeklarationen endast elektroniskt.

Förhandsifyllda skattedeklarationer produceras eller skickas inte automatiskt till personer som är yngre än 15 år, eftersom de vanligtvis inte har skattepliktiga inkomster eller tillgångar. Sådana personer får en förhandsifylld skattedeklaration om skattemyndigheten har fått in uppgifter om att de har fått inkomster eller har förmögenhet.

Bestämmelserna om förhandsifylld skattedeklaration i BFL gäller endast fysiska personer och dödsbon. Också hos andra kundgrupper kan skattemyndigheten på förhand fylla i vissa uppgifter, såsom uppgifter som identifierar den skattskyldige. Enligt bestämmelserna i BFL betraktas detta emellertid inte såsom en förhandsifylld skattedeklaration. Den förhandsifyllda skattedeklaration som en fysisk person och ett dödsbo mottagit betraktas som en sådan förhandsifylld skattedeklaration som avses i BFL, även om det inte har fyllts i någon uppgift om inkomst eller förmögenhet.

3.2 Innehållet i en förhandsifylld skattedeklaration

3.2.1 Skattedeklarationens uppbyggnad

Den förhandsifyllda skattedeklarationen är avsedd för deklaration av uppgifter om inkomster, avdrag och förmögenhet. Fr.o.m. 2019 är skattedeklarationen inte längre en blankett som ska fyllas i, utan en utskrift av beskattningsuppgifter. Den skattskyldige ska dessutom lämna uppgifter om sin näringsverksamhet eller sitt jordbruk på särskilda deklarationsblanketter avsedda för detta ändamål (se närmare avsnitt 3.6). Dessa uppgifter ingår inte i den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Tillsammans med den förhandsifyllda skattedeklarationen får de flesta kunderna också beskattningsbeslutet, beskattningsintyget och giroblanketterna för kvarskatt. Om Skatteförvaltningen vid den tidpunkt då den förhandsifyllda skattedeklarationen skickas ännu inte har till sitt förfogande alla de uppgifter som påverkar beskattningen, skickas beskattningsbeslutet inte tillsammans med den förhandsifyllda skattedeklarationen. I detta fall innehåller den förhandsifyllda skattedeklarationen endast en preliminär beskattningsuträkning.

På den förhandsifylld skattedeklarationen har inkomsterna delats in i förvärvs- och kapitalinkomst och avdragen i avdrag som görs från förvärvs- eller kapitalinkomst. Uppgifterna visas specificerade på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Beskattningsbeslutet, beskattningsintyget samt giroblanketterna som följer som bilaga till den förhandsifyllda deklarationen grundar sig på beskattningsberäkningen som gjorts på basis av de förhandsifyllda uppgifterna. Dessa uppgifter motsvarar inte alltid det slutliga beskattningsbeslutet, eftersom uppgifterna kan ändras innan beskattningen har slutförts. Det är möjligt att det t.ex. fattas hyresinkomster eller en överlåtelsevinst från de förhandsifyllda inkomsterna, varför beloppet av förskottsåterbäring eller kvarskattebeloppet som räknats ut är för litet. På motsvarande sätt kan skattebeloppet i beskattningsbeslutet vara för stort när det fattas avdrag på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Om uppgifterna ändras skickas ett nytt beskattningsbeslut och beskattningsintyg och om restskatten förändras även nya giroblanketter åt den skattskyldige.

På den förhandsifyllda skattedeklaration som skickas till skattskyldiga som hör till beredningsgrupperna för rörelseidkare och yrkesutövare skrivs dock inte ut uppgifter för de förhandsifyllda beskattningsbesluten och -intygen. Detta beror på att uppgifterna från näringsverksamheten inte finns med i beskattningsberäkningen i detta skede varför uppgifterna i regel är bristfälliga för dessa skattskyldiga. I detta fall innehåller den förhandsifyllda skattedeklarationen endast en preliminär beskattningsuträkning med de uppgifter som Skatteförvaltningen har haft till sitt förfogande.

3.2.2 De förhandsifyllda uppgifterna på skattedeklarationen

Uppgifter som finns hos Skatteförvaltningen om den skattskyldiges inkomster, förmögenhet och avdrag samt övriga uppgifter som påverkar beskattningen skrivs av Skatteförvaltningen ut på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Förhandsifyllda inkomstuppgifter är t.ex. löner som olika arbetsgivare betalat, utbetalda pensioner, skattepliktiga socialförmåner, dividender samt förskottsinnehållningarna på dessa. Andra förhandsifyllda inkomstuppgifter är exempelvis värdepappersaffärer som Skatteförvaltningen har kännedom om samt överlåtelsevinster och överlåtelseförluster vid dessa affärer. Förhandsifyllda tillgångar är t.ex. fastigheter, bostadsaktier, andelar i placeringsfonder och värdeandelar som den skattskyldige äger vid skatteårets slut.

Bland de förhandsifyllda avdragen från inkomsterna finns medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, obligatoriska arbetslöshets- och pensionsförsäkringspremier och räntor på lån som den skattskyldige betalat under skatteåret. Som avdrag från tillgångarna fylls i uppgifter om skulderna vid skatteårets utgång. Andra uppgifter som påverkar beskattningen är t.ex. antalet barn den skattskyldige har att försörja; uppgiften påverkar maximibeloppet av underskottsgottgörelse enligt 131 § i inkomstskattelagen  (1535/1992, ISkL).

Skatteförvaltningen får uppgifter för förhandsifyllningen från utomstående uppgiftsskyldiga och från de egna registren. Enligt 3 kap. i BFL avses med utomstående uppgiftsskyldiga bl.a. inhemska arbetsgivare, pensionsanstalter, Folkpensionsanstalten, kreditinstitut och finansiella institut, värdepappersförmedlare, bolag som delar ut dividend samt värdepapperscentralen. I register som upprätthålls av Skatteförvaltningen finns uppgifter om fastigheter och bostadsaktier.

På den förhandsifyllda skattedeklarationen kan man också skriva ut sådana uppgifter om inkomster, avdrag eller förmögenhet som har införts i Skatteförvaltningens databaser under skatteåret eller efter dess utgång men före en förhandsifylld skattedeklaration har skrivits ut. Sådana uppgifter kan vara t.ex. vinst från överlåtelse av egendom som Skatteförvaltningen utrett och räknat ut på förhand, uppgifter om kostnaderna för resor mellan hemmet och arbetsplatsen vilka har deklarerats i samband med en ändring av skattekort eller ett hushållsavdrag som den skattskyldige deklarerat via Palkka.fi eller uppgifter om förvärvs- och kapitalinkomster och avdrag från dessa som den skattskyldige själv har deklarerat på förhand via e-tjänsten MinSkatt.

En del av de förhandsifyllda uppgifterna visar direkt beloppet av skattepliktig inkomst eller ett avdrag. Sådana är t.ex. beloppet på lön som den skattskyldige har fått eller ett räntebelopp denne har betalat. Dessutom skrivs det på den förhandsifyllda skattedeklarationen ut sådana uppgifter som inte direkt visar beloppet på en inkomst eller ett avdrag. Sådana är t.ex. kontrolluppgifter som kommit in från värdepappersförmedlare gällande den skattskyldiges aktieförsäljningar när man inte av förmedlaren har fått alla de uppgifter som behövs för att räkna ut en överlåtelsevinst/-förlust direkt på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Denna information om försäljning har antecknats vid punkten "Uppgifter som ska kompletteras". Uppgifterna är avsedda som stöd för den skattskyldige vid fullgörandet av deklarationsskyldigheten eftersom hen är skyldig att i sådana situationer själv deklarera de begärda tilläggsuppgifterna, t.ex. beloppet av skattepliktig överlåtelsevinst eller avdragbar överlåtelseförlust, vid punkten ”Uppgifter som ska kompletteras”.

3.3 Skyldighet att kontrollera och korrigera den förhandsifyllda skattedeklarationen

Den skattskyldige ska granska uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Om uppgifterna är rätt och den skatteskyldige inte har några andra skattepliktiga inkomster, avdrag, tillgångar, skulder eller några andra uppgifter eller yrkanden som påverkar beskattningen, behöver skattedeklarationen inte returneras.

Om det finns brister eller fel i uppgifterna, ska den skattskyldige lämna in skattedeklarationen genom att meddela de saknade och rättade uppgifterna till Skatteförvaltningen (7 § 3 mom. i BFL, se närmare i avsnitt 3.4). Skyldig att lämna in en skattedeklaration är dessutom var och en som Skatteförvaltningen särskilt avkräver en sådan (7 § 7 mom. i BFL).

Skyldigheten att kontrollera och korrigera gäller alla inkomster, tillgångar och avdrag som omfattas av deklarationsskyldigheten. Den skattskyldige ska t.ex. lägga till lön eller pension som fattas i skattedeklarationen eller fylla i en felaktig uppgift i deklarationen om lånets användningsändamål.

Utöver sina inkomster, avdrag och tillgångar ska den skattskyldige meddela skattemyndigheten övriga uppgifter som påverkar beskattningen (7 § 1 mom. i BFL). Övriga uppgiftger som påverkar beskattningen är t.ex. antalet barn som ska försörjas och ändringar i familje- och vårdnadsförhållanden.

Oberoende av varifrån en förhandsifylld uppgift har kommit, inverkar det inte på den skattskyldiges skyldighet att kontrollera och korrigera. Denne ska således kontrollera att beloppen är korrekta på skattedeklarationen när det gäller en beskattningsbar överlåtelsevinst som Skatteförvaltningen utrett på förhand, kostnaderna för resor mellan hem och arbetsplats som den skattskyldige själv deklarerat vid förskottsuppbörden, hushållsavdraget som den skattskyldige har lämnat via Palkka.fi eller inkomsterna och avdragen som den skattskyldige deklarerat på förhand i e-tjänsten MinSkatt.

3.4 Att deklarera uppgifter som saknats eller rättats på skattedeklarationen

3.4.1 Skattedeklarationen kan lämnas in elektroniskt eller på papper

Den skattskyldige ska deklarera rättelser, tillägg och övriga ändringar i den förhandsifyllda deklarationen till Skatteförvaltningen. De ändrade uppgifterna ska deklareras elektroniskt i e-tjänsten MinSkatt eller på pappersblanketter.

Från och med 2019 korrigeras uppgifter på den förhandsifyllda skattedeklarationen med blanketter som är avsedda för respektive uppgifter. Den förhandsifyllda skattedeklarationen ska inte längre returneras till Skatteförvaltningen. Den blankett som ska användas har antecknats vid respektive inkomst- eller avdragsuppgift på den förhandsifyllda skattedeklarationen. Den skattskyldige ska exempelvis fylla i bilageblankett 1A om resorna mellan bostaden och arbetsplatsen, bilageblankett 9 eller 9A om vinst från överlåtelse av egendom och bilageblankett 14A eller 14B om hushållsavdrag.

Dessa uppgifter kan också lämnas elektroniskt. Uppgifter kan lämnas i e-tjänsten MinSkatt redan innan den förhandsifyllda skattedeklarationen skapas. Uppgifterna på den förhandsifyllda skattedeklarationen kan kontrolleras i e-tjänsten MinSkatt genast efter att den förhandsifyllda skattedeklarationen skapats. De saknade och rättade uppgifterna ska deklareras till Skatteförvaltningen senast på den utsatta dag som står i skattdelarationen. Om uppgifterna deklareras på nätet behöver pappersblanketter varken fyllas i eller returneras.

Om den skattskyldige lämnar in skattedeklarationen på papper ska hen till Skatteförvaltningen returnera endast de bilageblanketter som innehåller de saknade och rättade uppgifterna. Eftersom man på Skatteförvaltningen övergår allt mer till elektroniska datamedier skannas deklarationerna som returnerats på papper och arkiveras elektroniskt. Deklarationer på papper arkiveras således inte längre hos Skatteförvaltningen.

3.4.2 Situationer där skattedeklarationen inte behöver lämnas

Om uppgifterna om skattepliktiga inkomster, avdrag, tillgångar och om andra uppgifter som påverkar beskattningen är korrekta och fullständiga på den förhandsifyllda skattedeklarationen behöver den skattskyldige inte lämna skattedeklarationen.

I den förhandsifyllda skattedeklarationen finns närmast sådana uppgifter om den skattskyldiges inkomster, avdrag och tillgångar som Skatteförvaltningen fått direkt från uppgiftslämnare innan den förhandsifyllda skattedeklarationen skapats. Om dessa uppgifter som ska deklareras på den förhandsifyllda skattedeklarationen är rätt och fullständiga men den skattskyldige också har annan skattepliktig inkomst, avdrag eller tillgångar från annan verksamhet (från näringsverksamhet eller jordbruk) ska hen till Skatteförvaltningen deklarera endast de uppgifter som gäller den andra verksamheten. Deklaration av sådana uppgifter behandlas nedan i avsnitt 3.6.

Om den skattskyldige lämnar den förhandsifyllda skattedeklarationen även om hen inte är skyldig att göra det, tar Skatteförvaltningen emot deklarationen samt behandlar och arkiverar den i det elektroniska arkivet på normalt sätt.

3.4.3 Vad innebär det att låta bli att lämna skattedeklarationen

Den juridiska betydelsen av att låta bli att lämna den förhandsifyllda skattedeklarationen framgår av 7 § 4 mom. i BFL.  Om den skattskyldige inte anmäler ändringar i den förhandsifyllda skattedeklarationen, anses hen ha lämnat in en skattedeklaration som överensstämmer med uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Den skattskyldige anses då själv ha deklarerat de skattepliktiga inkomsterna, tillgångarna, avdragen och de övriga uppgifterna som påverkar beskattningen på så sätt som de har fyllts i på förhand.

Om den skattskyldige också har haft andra inkomster, tillgångar och uppgifter som påverkar beskattningen än de som har fyllts i på förhand men inte deklarerar dem på sin skattedeklaration eller lämnar uppgifterna efter den utsatta dag som står i skattedeklarationen har hen lämnat in en bristfällig skattedeklaration och försummat sin deklarationsskyldighet. På grund av detta kan den skattskyldige påföras en förseningsavgift  och en eventuell skatteförhöjning (32–33 § i BFL). Bestämmelserna om förseningsavgift och skatteförhöjning i BFL har ändrats år 2018. Bestämmelserna som gäller dessa nya påföljdsavgifter behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Påföljdsavgifter för inkomstbeskattningen.

Även när den skattskyldige har blivit obeskattad i den ordinarie beskattningen på grund av den försummade deklarationsskyldigheten – t.ex. för en överlåtelsevinst som fattas i den förhandsifyllda skattedeklarationen – kan beskattningen senare rättas till den skattskyldiges nackdel (56 § 4 mom. i BFL). Datainnehållet i den förhandsifyllda skattedeklarationen kan senare konstateras genom ett duplikat som förvaras i Skatteförvaltningens elektroniska utskriftsarkiv.

3.4.4 Sista deklarationsdagen för saknade och rättade uppgifter

De saknade och rättade uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen ska deklareras antingen elektroniskt eller på pappersblanketter senast den dag som Skatteförvaltningen har bestämt (8 § i BFL). Bestämmelserna om när en skattedeklaration ska lämnas in finns i Skatteförvaltningens beslut om lämnande av skattedeklaration och deklaration för fastighetsuppgifter. Inlämningstiderna för skattedeklarationerna är graderade. På den förhandsifyllda skattedeklarationen som skickas till den skattskyldige har antecknats ett datum för när hen senast ska deklarera de saknade eller rättade uppgifterna till Skatteförvaltningen. Oberoende av om de saknade och rättade uppgifterna deklareras elektroniskt eller på pappersblanketter till Skatteförvaltningen, ska de vara framme hos Skatteförvaltningen senast på den utsatta dag som står i den förhandsifyllda skattdelarationen.

Makarna ska enligt 8 § i Skatteförvaltningens beslut om lämnande av skattedeklaration och deklaration för fastighetsuppgifter lämna in skattedeklarationen eller uppgifterna som fattas eller måste rättas i den förhandsifyllda skattedeklarationen inom samma utsatta tid. I allmänhet är denna utsatta dag den som av de utsatta dagarna är tidigare. Om det undantagsvis står olika utsatta dagar i makarnas blanketter, är det i sista hand den utsatta dag som antecknats på skattedeklarationsblanketten som är avgör.

3.5 Deklarationsskyldighet när den förhandsifyllda skattedeklarationen saknas

En skattskyldig eller ett dödsbo som inte har fått en förhandsifylld skattedeklaration men som under skatteåret har haft skattepliktig inkomst eller förmögenhet eller som har andra uppgifter som påverkar beskattningen ska utan uppmaning lämna in en skattedeklaration för beskattningen (7 § 5 mom. i BFL).

Bestämmelsen gäller alla situationer där den skattskyldige av någon anledning inte har fått en förhandsifylld skattedeklaration. Det kan vara fråga om att adressuppgifterna har varit felaktiga och den förhandsifyllda skattedeklarationen därför inte nått den skattskyldige, eller att skatteförvaltningen inte alls har framställt en förhandsifylld skattedeklaration som skickats till den skattskyldige. Den skattskyldige ska i sådana fall lämna in skattedeklaration på eget initiativ. På begäran kan skattebyrån skriva ut ett duplikat av den förhandsifyllda skattedeklarationen från utskriftsarkivet, om en förhandsifylld skattedeklaration har framställts.

Skyldig att lämna in en skattedeklaration är dessutom var och en som Skatteförvaltningen särskilt avkräver en sådan (7 § 7 mom. i BFL). Skatteförvaltningen kan således i enskilda fall alltid kräva en skattedeklaration, även om den skattskyldige i övrigt inte är skyldig att lämna in skattedeklaration.

3.6 Skattedeklaration för näringsverksamhet, jordbruk och skogsbruk

Bestämmelserna i BFL om förhandsifylld skattedeklaration gäller inte skattedeklarationer för jordbruk och näringsverksamhet. En fysisk person och ett dödsbo ska alltid på eget initiativ lämna in skattedeklarationen för jordbruk och näringsverksamhet (BFL 7 § 3 mom.).

Skattedeklarationen för näringsverksamhet och jordbruk ska lämnas in även när den skattskyldige inte under skatteåret har haft inkomster från näringsverksamhet eller jordbruk, eller därmed förknippad förmögenhet. I praktiken innebär detta att en skattskyldig som i Skatteförvaltningens kundregister antecknats som aktiv rörelseidkare, yrkesutövare eller jordbrukare men som inte haft någon verksamhet under skatteåret ska lämna in den skattedeklaration som Skatteförvaltningen skickat samt redogöra för att ingen verksamhet förekommit.

Fysiska personer och dödsbon som bedriver skogsbruk ska lämna in en skattedeklaration för skogsbruk. Till skillnad från näringsverksamhet och jordbruk behöver deklarationen för skogsbruk emellertid inte lämnas in om den skattskyldige under skatteåret inte har haft skogsbruksinkomst, avdrag eller andra sådana uppgifter som påverkar beskattningen (BFL 7 § 3 mom.).

Deklarationstidpunkten för näringsverksamhet, jordbruk och skogsbruk anges i Skatteförvaltningens beslut om skattedeklaration och deklaration för fastighetsuppgifter. Deklarationer för näringsverksamhet, jord- och skogsbruk kan lämnas in elektroniskt i e-tjänsten MinSkatt, med en webblankett i e-tjänsten lomake.fi eller om den skattskyldige har en fil som skapats i ett ekonomiprogram för deklarering via e-tjänsten Ilmoitin.fi. Dessutom kan deklarationen lämnas in som en webblankett eller en fil via följande Tyvi-tjänsteleverantörer.

• Aditro (aditro.fi)
• Posti Messaging (tyvi.fi)
• Kustannusosakeyhtiö Koivuniemi (tyvi.koivuniemi.fi)
• CGI (tyvi-palvelu.fi).

För elektronisk deklaration behövs antingen personliga nätbankskoder, ett mobilcertifikat, ett chipförsett personkort eller Katso-koder (t.o.m. 31.12.2019).

4 Verifikat

4.1 Verifikat bifogas inte skattedeklarationen

Inga verifikat ska bifogas skattedeklarationen (10 § i BFL). Med verifikat avses kvitto eller annan handling som bekräftar att en betalning eller annan prestation har gjorts samt tidpunkten eller grunden. Verifikationer är t.ex. fakturor, gireringskvitton, kassakvitton, lönebesked, köpehandlingar och övriga avtal. Den skattskyldige får i allmänhet verifikatet av någon annan eller t.ex. av ett företag som sålt varan eller tjänsten eller från ett penninginstitut som förmedlat betalningen.

Bilageblanketter till skattedeklarationen och fritt formulerade utredningar som den skattskyldige sammanställt för beskattningen är inte sådana verifikationer som avses i 10 § i BFL. Bilageblanketterna ska alltså bifogas skattedeklarationen.

10 § i BFL gäller alla grupper av skattskyldiga, således även dem som inte är bokföringsskyldiga. Utgångspunkten i personbeskattningen är att de uppgifter och utredningar som uppges med skattedeklarationen och bilageblanketterna om grunderna och beloppen för inkomsterna och avdragen ska vara riktiga och tillräckliga och inte ska behöva bekräftas med verifikat. Skatteförvaltningen ber den skattskyldige att visa verifikat när det i är nödvändigt att verifikationerna visas upp för att kunna bekräfta att uppgifterna är riktiga i ett enskilt fall.

Om den skattskyldige trots allt bifogar ett kvitto eller ett annat verifikat till sin skattedeklaration tar Skatteförvaltningen emot verifikationen skannar det i elektronisk form. Efter skanningen sparas deklarationerna och verifikaten på papper inte längre i Skatteförvaltningens arkiv. På grund av detta ska verifikat som är viktiga för den skattskyldige såsom köpebrev inte bifogas skattedeklarationen i original, utan som kopia.

Enligt 11 § i BFL ska den skattskyldige på uppmaning av Skatteförvaltningen eller besvärsinstansen förete verifikationer. Skattemyndigheten kan be kunden visa upp verifikationer när beskattningen verkställs men också efter att den ordinarie beskattningen har avslutats, när man söker ändring i beskattningen eller när skattemyndigheten behandlar en fråga som gäller rättelse av beskattningen.

Skatteförvaltningen, skatterättelsenämnden, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen är besvärsinstanser. Om den skattskyldige inte trots myndighetens begäran företer verifikationen, kan en skatteförhöjning påföras med stöd av 11 § och 32 § i BFL. En följd av att låta bli att visa upp verifikat kan även vara att ett avdrag som den skattskyldige yrkar på inte beviljas eller ett avdrag som redan beviljas avlägsnas, förutsatt att det inte på något annat sätt har visat sig sannolikt att den skattskyldige är berättigad till avdraget. Även ogrundade yrkanden på avdrag kan medföra skatteförhöjning.

Skatteförvaltningen kan på grund av orsaker hör till skattekontrollen bestämma att den skattskyldige ska bifoga verifikationerna till sin skattedeklaration, med undantag från huvudregeln (10 § i BFL). Då är det inte fråga om ett föreläggande i ett enskilt beskattningsärende utan om något som ska föreskrivas i Skatteförvaltningens beslut och enligt vilken den skattskyldige ska bifoga verifikationer t.ex. för att bevisa rätten till ett visst avdrag. Skatteförvaltningen har tills vidare inte meddelat sådana föreskrifter.

4.2 Att spara verifikaten

Den skattskyldige ska själv förvara verifikationerna som gäller de uppgifter som uppgetts i skattedeklarationen i tre år räknat från ingången av året efter skatteårets utgång (9 § i Skatteförvaltningens beslut om anteckningsskyldighet). I 9 § 3 mom. i Skatteförvaltningens beslut om anteckningsskyldighet definieras dessutom de specialsituationer där skyldigheten att förvara verifikationer varar i sex år från ingången av året efter skatteårets utgång.

Skyldigheten att förvara verifikationer gäller emellertid inte verifikationer på sådana uppgifter som Skatteförvaltningen fyllt i på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Verifikationer över dessa uppgifter behöver inte förvaras om uppgifterna är korrekta och exakt motsvarar de uppgifter som den skattskyldige har i sina verifikationer. Om den förhandsifyllda uppgiften är felaktig, ska den skattskyldige lämna den rätta uppgiften i sin skattedeklaration och förvara verifikationen med den rätta uppgiften.

Förvaringsskyldigheten berör inte de verifikat som den skattskyldige har sänt till skattemyndigheten (11 a § i BFL). Detsamma gäller både sådana verifikationer som den skattskyldige lämnar in på eget initiativ som på sådana som den skattskyldige lämnar på uppmaning. Skatteförvaltningen kan på grund av skattekontrollen besluta att den skattskyldige ska förvara verifikationerna också gällande uppgifter som skattemyndigheten har antecknat i den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Den skattskyldige ska förvara verifikationerna som gäller hushållsavdrag och de uppgifter som behövs för att räkna ut vinst eller förlust vid överlåtelse av egendom även om skattemyndigheten har antecknat dessa uppgifter på den förhandsifyllda skattedeklarationen. Verifikationerna ska förvaras i tre år räknat från ingången av året efter skatteårets utgång (9 § i Skatteförvaltningens beslut om anteckningsskyldighet).

Skatteförvaltningen kan också begränsa skyldigheten att bevara verifikaten som avses i lagen när det uppenbarligen är onödigt att spara dem (11 a § i BFL). Med stöd av paragrafen har Skatteförvaltningen begränsat förvaringstiden för verifikationer till tre å räknat från utgången av skatteåret trots att den enligt BFL:s bestämmelser är sex år.

I lagen om beskattningsförfarande finns inga bestämmelser om hur den skattskyldige ska förvara verifikationerna. Meningen är att verifikationerna ska förvaras i sådan läsbar skriftlig form att de kan läggas fram då Skatteförvaltningen eller besvärsinstansen inom den tid som anges i 9 § i Skatteförvaltningens beslut om anteckningsskyldighet begär att den skattskyldige ska visa upp dem. Utgångspunkten är att den skattskyldige ska förvara verifikationen i original.

Om verifikationen är av sådant material att anteckningarna på den bleknar och blir oläsliga, bör den skattskyldige också förvara en beständig fotokopia av den ursprungliga verifikationen. En elektronisk verifikation eller ett pappersverifikat som den skattskyldige har skannat in kan också förvaras elektroniskt. Vid behov måste man kunna få verifikaten på papper.

Verifikationerna ska förvaras för att den skattskyldige vid behov kan bekräfta att de uppgifter han lämnat i sin skattedeklaration är riktiga, t.ex. rätten att få ett avdrag. Att verifikatet inte kan visas upp t.ex. på grund av att det har försvunnit leder inte automatiskt till att avdraget inte kan beviljas eller att ett redan beviljat avdrag avslås. Också en annan pålitlig utredning för rätten till avdrag kan godkännas i beskattningen. Som tillräcklig utredning kan i vissa fall också anses en fritt formulerad utredning som visar att de utgifter vilka är som grund för ett avdrag sannolikt har uppstått och att beloppet på basis av utredningen kan uppskattas.

5 Anteckningar

5.1 Allmänt om anteckningsskyldigheten

Anteckningsskyldigheten gäller en sådan förvärvsverksamhet som inte ska betraktas som näringsverksamhet och en skattskyldig som inte är bokföringsskyldig. Enligt 12 § i BFL ska anteckningar göras för gårdsbruk, skogsbruk, uthyrningsverksamhet, investeringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet.

Enligt 7 § i Skatteförvaltningens beslut om anteckningsskyldighet gäller anteckningsskyldigheten förutom verksamheterna som avses i 12 § i BFL även fastighetsinkomst eller inkomst av fiske, biinkomster av tjänst och betjäningsavgifter samt inkomster av upphovsrätt, uppfinning, patent och varumärke, av syneförrättningar och inspektioner, långivning, mottaget uppdrag, uthyrning, kurser och privatlektioner samt annan motsvarande verksamhet. I 2–7 § i ovan nämnda beslut föreskrivs närmare om innehållet i anteckningarna.

5.1.1 Anteckningsskyldighet i investeringsverksamhet

Enligt 12 § i BFL ska anteckningar föras också för placeringsverksamhet. Med placeringsverksamhet avses placering av medel i värdepapper, andelar i investeringsfonder och annan motsvarande egendom och handel med sådan egendom när denna verksamhet inte ska betraktas som näringsverksamhet. Omfattningen på verksamheten inverkar dock inte på anteckningsskyldigheten. Anteckningar ska således föras även om placeringarnas värde eller t.ex. antalet aktier är smärre.

Typiska tillgångar i investeringsverksamhet är privatpersoners placeringar i offentligt noterade värdepapper, andra affärsaktier samt bostäder och fondandelar som skaffats i investeringssyfte. Däremot hör sådana tillgångar som är avsedda för den skattskyldiges personliga bruk eller konsumtion, såsom fritidsfastighet, golfaktie eller semesterandel som den skattskyldige eller dennes familj använder inte till placeringstillgångarna.

Anteckningar för placeringsverksamheten förs i första hand med tanke på beskattningen av överlåtelsevinster. Meningen är att anteckningarna ska redogöra för de faktorer som behövs för att räkna ut överlåtelsevinsten eller -förlusten. Av anteckningarna och de därmed förknippade bilagorna ska framgå datum för när egendomen skaffades, förvärvet, anskaffningsutgiften, ändringar i anskaffningsutgiften på grund av emissioner och uppdelning av aktier, överlåtelsetidpunkten, överlåtelsepriset, övriga kostnader som hör till anskaffningen och försäljningen samt andra uppgifter som är nödvändiga i beskattningen av överlåtelsevinsten.

Den största delen av tillgångarna i investeringsverksamheten som avses 12 § i BFL består av värdeandelar och andelar i placeringsfonder. Den skattskyldige behöver inte föra särskilda anteckningar över sådana tillgångar. Det är i allmänhet tillräckligt att den skattskyldige sparar kontoutdragen han fått från den som förvaltar värdeandelskontot eller rapporterna från fondbolaget, förutsatt att de ovan nämnda uppgifterna framgår av dessa. Den skattskyldige ska föra anteckningar över den övriga placeringsegendomen där de ovan nämnda uppgifterna framgår.

5.2 Spara anteckningarna

Anteckningar kan sparas eller förvaras förutom på papper, också i elektroniskt format på dator. Det här gäller både investeringsverksamhet och annan verksamhet som omfattas av anteckningsskyldigheten. Anteckningarna ska emellertid alltid kunna skrivas ut på papper vid behov.

Anteckningarna och verifikationerna för varje skatteår ska förvaras i sex år räknat från ingången av året efter skatteårets utgång.

6 Skattedeklaration för ett samfund och en samfälld förmån

Samfund, sammanslutningar och samfällda förmåner ska självmant lämna in en skattedeklaration om de under skatteåret haft skattepliktig inkomst eller förmögenhet eller om de har andra uppgifter som påverkar beskattningen (7 § 6 mom. i BFL).

Bestämmelserna om förhandsifylld skattedeklaration i BFL gäller endast fysiska personer och dödsbon. Övriga skattskyldiga ska själva anteckna sina skattepliktiga inkomster, tillgångar och andra uppgifter som påverkar beskattningen på skattedeklarationen. Bestämmelser om inlämningstiden för skattedeklarationer för samfund, sammanslutningar och samfällda förmåner finns i Skatteförvaltningens beslut om lämnande av skattedeklaration och deklaration för fastighetsuppgifter.

7 Elektroniska tjänster och elektronisk underskrift

Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) tillämpas enligt 93 a § i BFL i ärenden som handläggs enligt sistnämnda lag. Deklarationer och andra handlingar som kan lämnas in till skattemyndigheten elektroniskt och som enligt bestämmelserna ska undertecknas ska certifieras på sådant sätt som avses i 18 § i lagen om elektroniska signaturer (14/2003) eller på något annat godtagbart sätt.

Elektroniska tjänster är t.ex. att rätta uppgifter på den förhandsifyllda skattedeklarationen, deklarera saknade uppgifter och ändra förskottsinnehållningssatsen i e-tjänsten MinSkatt. Det är ännu inte möjligt att sköta alla tänkbara ärenden elektroniskt med Skatteförvaltningen. Aktuell information om Skatteförvaltningens elektroniska tjänster finns på webbplatsen skatt.fi/eTjanster.

Det finns föreskrifter om elektronisk underskrift och certifiering av handlingar i Skatteförvaltningens beslut om certifiering av deklarationer och andra handlingar som lämnas in till Skatteförvaltningen på elektronisk väg. En skattedeklaration eller någon annan handling som lämnas in elektroniskt tills skattemyndigheten uppfyller kravet på underskrift om den har certifierats med personliga nätbankkoder, befolkningsregistercentralens chipförsedda personkort, Katso-koder eller ett annat certifieringssätt som används i en förmedlingstjänst av deklarationer som Skatteförvaltningen publicerat. Certifieringen i de olika tjänsterna kan variera.

Elektronisk kommunikation är möjlig även på någon annan persons vägnar om man har Suomi.fi-fullmakter för att sköta den andra personens skatteärenden. Närmare information om befullmäktigande och om de ärenden som fullmakten täcker finns på Skatteförvaltningens webbplats skatt.fi / / E-tjänster / Så här ger du en fullmakt.

8 Betydelsen av utomståendes skyldighet att lämna uppgifter

Att fylla i en skattedeklaration på förhand förutsätter att Skatteförvaltningen får uppgifter för beskattningen av andra än av den skattskyldige själv. Uppgifter som man får av utomstående används i beskattningen delvis direkt som skattegrund och delvis som kontrolluppgift. Bestämmelser om utomståendes skyldighet att lämna uppgifter finns i 15–25 § i BFL.

Bland andra inhemska arbetsgivare, pensionsanstalter, Folkpensionsanstalten, kreditinstitut och finansiella institut, värdepappersförmedlare, bolag som delar ut dividend samt värdepapperscentralen är utomstående uppgiftsskyldiga. Skatteförvaltningen utfärdar mer ingående bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas, tidpunkten för detta och på vilket sätt eller hur uppgiftsskyldigheten kan begränsas. Närmare föreskrifter om deklarationsskyldigheten finns i Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter.

 

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä                

Ledande skattesakkunnig Anna-Leena Rautajuuri