I den här anvisningen redogörs för hur beskattningen ska ändras för löntagaren, den ursprungliga prestationsmottagaren och prestationsbetalaren om en utbetald arbetsersättning i efterhand betraktas som lön i beskattningen. Texten och ordalydelsen i anvisningen har preciserats och även anvisningens struktur har ändrats. Anvisningens sakinnehåll är dock detsamma.
1 Inledning
En prestation som ursprungligen betalats till ett företag i form av arbetsersättning kan i beskattningen utgöra löneinkomst för den person som utfört arbetet (löntagaren), om man i efterhand konstaterar att prestationen till sin karaktär utgör lön. Gränsdragningen mellan lön och ersättning för arbete i beskattningen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.
I denna anvisning redogörs för hur Skatteförvaltningen ändrar beskattningen av den löntagare vars löneinkomst prestationen i efterhand anses vara. Därtill förklaras det hur den ursprungliga prestationsmottagarens och prestationsbetalarens beskattning ska ändras i sådana fall.
Om företaget som är prestationsmottagare bedriver företagsverksamhet och tillhandahåller allmänt sina tjänster, är det dock inte ändamålsenligt att göra ändringar i beskattningen på grund av en sporadisk ersättning vars karaktär lämnar rum för tolkning, i synnerhet då prestationsbeloppet är litet. Det är inte heller ändamålsenligt att retroaktivt ändra beskattningen då ett företag som utfört ett arbete redan har beskattats för prestationen som näringsidkare och företaget har betalat alla sina skatter (inkomstskatt, mervärdesskatt).
2 Begrepp
Med löntagare avses nedan en fysisk person som utfört arbete och för vilken en prestation som ursprungligen betalats som arbetsersättning till ett företag i efterhand betraktas som skattepliktig löneinkomst. Löntagaren kan stå i ett sådant arbetsförhållande till prestationsbetalaren som avses i lagen om förskottsuppbörd, eller också kan det arvode som betalats till löntagaren utgöra ett sådant personligt arvode som enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd ska betraktas som lön.
Med prestationsbetalare avses det företag eller den fysiska person som anses betala ut skattepliktig lön.
Med ursprunglig prestationsmottagare avses det aktiebolag, personbolag eller den rörelseidkare eller yrkesutövare som har mottagit den arbetsersättning som anses utgöra lön hos den fysiska person som utfört arbetet.
3 Centrala bestämmelser
3.1 Bestämmelser om lön och förskottsinnehållning
Skattepliktig förvärvsinkomst är bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande samt förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst (61 § 2 mom. i inkomstskattelagen [1535/1992, ISkL]).
Med lön avses varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. Lön är även mötesarvode, personligt föreläsnings- eller föredragsarvode, arvode för medlemskap i förvaltningsorgan, verkställande direktörs arvode, lön som lyfts av en bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag samt ersättning för förtroendeuppdrag. (13 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd [1118/1996, FörskUL])
Prestationsbetalaren är skyldig att verkställa förskottsinnehållning om något annat inte föreskrivs eller bestäms om saken (FörskUL 9 § 1 mom.). Inkomst på vilken förskottsinnehållning ska verkställas är bland annat lön.
3.2 Bestämmelser om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift
Arbetsgivare är skyldiga att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om en arbetstagare enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) är försäkrad i Finland (4 § 1 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift [771/2016] ArbSjukfL).
Arbetsgivaren ska betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på grundval av det sammanlagda beloppet av de löner som betalas till arbetstagarna (ArbSjukfL 5 § 1 mom.). Med lön avses bland annat sådana löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (ArbSjukfL 5 § 2 mom. 1 punkten).
3.3 Bestämmelser om påförande av skatt och rättelse av beskattningen
Om en skattskyldig delvis eller helt och hållet blivit obeskattad eller annars inte har påförts föreskriven skatt, rättar Skatteförvaltningen beskattningen till den skattskyldiges nackdel (56 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL).
Skatteförvaltningen behöver inte verkställa rättelse av beskattningen till den skattskyldiges nackdel, om den inkomst som inte beskattats är obetydlig och om uppnående av en jämlik beskattning eller arten hos den skattskyldiges försummelser eller det att försummelserna upprepats inte kräver det (BFL 58 § 1 mom.). Om beskattningen innehåller ett fel till följd av vilket den skattskyldige har påförts för mycket skatt, rättar Skatteförvaltningen beskattningen till den skattskyldiges fördel (BFL 55 § 1 mom.).
Om beskattningen har ändrats på ett sätt som inverkar på beskattningen för ett annat skatteår eller på en annan skattskyldigs beskattning, ska Skatteförvaltningen ändra också beskattningen för det sistnämnda skatteåret eller den sistnämnde skattskyldige på ett mot ändringen svarande sätt (följdändring), om ändringen inte av någon särskild orsak är oskälig. Den skattskyldige ska om möjligt ges tillfälle att bli hörd i ärendet, om detta inte är uppenbart onödigt (BFL 75 § 1 mom.).
Om för litet skatt har deklarerats eller om det av någon annan orsak har blivit för litet skatt att betala, påför Skatteförvaltningen skatt eller rättar beslutet till den skattskyldiges nackdel (40 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ [768/2016, EgenBeskL]).
Skatt behöver inte påföras eller rättelse göras till den skattskyldiges nackdel om skatten ska anses vara obetydlig och uppnående av jämlikhet vid beskattningen eller arten hos den skattskyldiges försummelser eller det att försummelserna upprepats inte kräver det (EgenBeskL 50 § 1 mom.).
Den förskottsinnehållning som påförs en betalare är 40 procent av den utbetalda prestationen. Om det i lagen om förskottsuppbörd eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den anges någon annan förskottsinnehållningsprocent för prestationen i fråga, påförs betalaren dock förskottsinnehållning i enlighet med denna andra procent. (EgenBeskL 51 § 1 mom.).
Till betalaren behöver skatten inte påföras eller rättelse göras helt eller delvis, när det med beaktande av omständigheterna är sannolikt att skatt inte behöver påföras eller skatten rättas för att skatten ska kunna säkras eller av någon annan motsvarande särskild orsak. Skatteförhöjning och dröjsmålsränta kan dock påföras i sådana fall. Dröjsmålsränta beräknas till utgången av det år som följer på det kalenderår då förskottsinnehållningen borde ha verkställts. (EgenBeskL 51 § 2 mom.).
Om arbetsgivaren har lämnat arbetsgivares sjukförsäkringsavgift helt eller delvis obetald, tillämpas bestämmelserna i EgenBeskL vid påförandet av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (ArbSjukfL 2 §).
3.4 Bestämmelser om momsbeskattningen
Mervärdesskatt ska betalas till staten på rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland (1 § 1 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen [1501/1993, MomsL]). Försäljningen anses inte vara rörelsemässig om vederlaget för försäljningen är lön som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (MomsL 1 § 4 mom.).
Om ett företag har betalat mervärdesskatt på försäljning av en tjänst och om Skatteförvaltningen konstaterar att vederlaget för försäljningen utgör lön, kan Skatteförvaltningen återbära det överbetalda skattebeloppet till företaget. Då ska ett motsvarande momsbelopp strykas också från köparföretagets momsavdrag och köparen åläggas att betala samma belopp. Genom bestämmelser om följdändring kan rättelse verkställas också efter att den egentliga rättelsetiden har gått ut (EgenBeskL 73 §).
Mervärdesskatt behöver inte påföras eller rättelse göras till den skattskyldiges nackdel, om orsaken till att för litet skatt har påförts är ett fel som har lett till att någon annan momsskyldig har påförts för mycket skatt vid momsbeskattningen och jämlikhet vid beskattningen eller någon annan orsak inte kräver att skatt påförs eller rättelse görs. För detta förbindelseförfarande krävs att den skattskyldige visar upp en förbindelse enligt vilken den som har rätt att få återbäring avstår från sin rätt till återbäring. Den som har gett förbindelsen har ingen rätt till återbäring. (EgenBeskL 50 § 2 mom.).
Förbindelseförfarandet har i beskattningspraxis tillämpats i situationer där Skatteförvaltningen har haft för avsikt att påföra köparen moms på inköpsavdraget, eftersom vederlaget har ansetts utgöra lön och det således inte har varit fråga om momspliktig försäljning av tjänster.
Skatteförvaltningen prövar från fall till fall om förbindelseförfarandet kan tillämpas. En förbindelse godkänns således inte automatiskt och den kan avslås till exempel vid missbrukssituationer. Läs mer om förbindelseförfarandet i Skatteförvaltningens anvisning Handbok för den momsskyldiga.
4 Beskattning av löntagare
Om en arbetsersättning som ursprungligen har betalats till ett företag anses utgöra löneinkomst för den person som utfört arbetet, ska prestationen läggas till denna persons löneinkomster som beskattas som förvärvsinkomst (ISkL 61 § 2 mom.). Om beskattningen har slutförts, rättas löntagarens beskattning till hens nackdel (BFL 56 §). Dessutom kan löntagaren påföras påföljder för en försummelse (BFL 32 och 57 § 1 mom.).
Som skattepliktig lön för en löntagare betraktas prestationsbeloppet exklusive moms (HFD 16.9.2013 liggare 2932).
Det ovan nämnda beslutet av högsta förvaltningsdomstolen kan inte tillämpas på prestationer som har betalats till en rörelseidkare eller yrkesutövare om Skatteförvaltningen anser att prestationen utgör lön för verksamhetsutövaren och Skatteförvaltningen återbär den moms som rörelseidkaren eller yrkesutövaren har betalat för försäljningen i fråga. Då ska som beloppet av denna persons skattepliktiga lön betraktas det momspliktiga prestationsbeloppet, eftersom momsen som ska återbäras i detta fall hör till samma person vars löneinkomst prestationen beskattas som. Om en rörelse- eller yrkesutövare likväl returnerar mervärdeskatten till prestationsbetalaren, anses prestationens belopp utan mervärdesskatt som löntagarens skattepliktiga lön.
Momsen kan dock undantagsvis också betraktas som lön om den ursprungliga prestationsmottagaren är ett aktiebolag, öppet bolag eller kommanditbolag och om Skatteförvaltningen anser att den moms som den ursprungliga prestationsmottagaren har betalat vid försäljning av en tjänst ska betraktas som lön och därför återbär momsen till denne. En sådan situation kan förekomma till exempel då ett bolag som är den ursprungliga prestationsmottagaren förbigås i sin helhet med stöd av bestämmelsen om kringgående av skatt (BFL 28 §). Prestationsbetalaren och -mottagaren kan således inte avsiktligen styra någon del av ett vederlag som betalats för ett arbete till det bolag som är prestationsmottagare.
Om den ursprungliga prestationsmottagaren redan har betalat ut lön för arbetsprestationen till den som utfört arbetet och lönen har beskattats som denna persons löneinkomst, ska den andel av det ursprungliga momsfria beloppet som ännu inte har beskattats läggas till löntagarens lön.
När den ursprungliga prestationsmottagaren senare betalar löntagaren som utfört arbetet det belopp som beskattats som skattepliktig lön, medför detta inga inkomstskattepåföljder för löntagaren. Annars skulle prestationen leda till dubbelbeskattning hos löntagaren. Löntagaren ska vid behov rätta sin skattedeklaration så att den redan beskattade inkomsten inte beskattas en gång till.
Löntagaren kan i samband med verkställande eller rättelse av beskattningen yrka på avdrag för eventuella utgifter i anslutning till prestationen i form av utgifter för löneinkomstens förvärvande, förutsatt att löntagaren själv har betalat utgifterna (ISkL 95 §).
5 Beskattning av prestationsbetalaren
Då man i efterhand konstaterar att en utbetald prestation utgör lön för den som utfört arbetet, påförs prestationsbetalaren den förskottsinnehållning som inte verkställts, beloppet av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som inte betalats, samt försummelsepåföljder (EgenBeskL 37 §, 40 §, 51 §).
Grunden för förskottsinnehållningen och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift som prestationsbetalaren påförs är prestationsbeloppet exklusive moms. Beloppet motsvarar det belopp som betraktas som skattepliktig lön för löntagaren (HFD 16.9.2013 liggare 2932).
Det ovan nämnda beslutet av högsta förvaltningsdomstolen kan inte tillämpas på prestationer som har betalats till en rörelseidkare eller yrkesutövare i form av arbetsersättning, om prestationen senare anses utgöra lön för verksamhetsutövaren. Då är grunden för förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift som prestationsbetalaren påförs prestationsbeloppet inklusive moms.
Grunden för den förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift som påförs prestationsbetalaren är dock prestationens belopp utan mervärdesskatt, om prestationsbetalaren visar upp en förbindelse enligt 50 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (läs mer om förbindelsen senare i detta kapitel) och Skatteförvaltningen godkänner förbindelsen. Mervärdesskattens belopp tas inte heller i beaktande om rörelseidkaren eller yrkesutövaren returnerar mervärdesskatten till prestationsbetalaren. Prestationsbetalaren ska då minska den återbetalda mervärdesskattens belopp från sina avdragbara skatter.
Skatt behöver inte påföras prestationsbetalaren helt eller delvis, när det med beaktande av omständigheterna är sannolikt att påförande av skatt inte behövs för att skatten ska kunna säkras eller av någon annan motsvarande särskild orsak (EgenBeskL 51 § 2 mom.).
Prestationsbetalaren påförs en schablonmässig förskottsinnehållning på 40 % då prestationerna anses vara lön (EgenBeskL 51 § 1 mom.).
Om prestationsbetalaren har påförts en förskottsinnehållning som inte har verkställts, är förskottsinnehållningen en avdragbar utgift det år då skatten påförs, dvs. när beslutet om påförande av skatt fattades. De förskottsinnehållningar som prestationsbetalaren har påförts återbetalas efter att prestationsmottagaren har betalat den skatt som hen har påförts (EgenBeskL 51 § 3 mom.). När Skatteförvaltningen återbär de påförda skatterna till prestationsbetalaren får denne skattepliktig inkomst vars belopp motsvarar den återburna skatten för återbetalningsåret. Återbäringsåret är det år under vilket beslutet om återbäring har fattats.
Från prestationsbetalarens näringsinkomst kan dras av den arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift som påförts denne (7 § och 8 § 1 mom. 4 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet [360/1968, NärSkL]). Prestationsbetalaren får dra av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift från sin näringsinkomst som kostnad under det skatteår då beslutet om att påföra avgiften har fattats. Alternativt kan påförda arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter hänföras till de skatteår för vilka de har påförts. Om inverkan av arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter på den beskattningsbara inkomsten är väsentligt, hänförs de dock alltid till de skatteår för vilka arbetsgivares sjukförsäkringsavgift har påförts.
Skatteförvaltningen påför prestationsbetalaren den moms som ingår i arbetsersättningsfakturan, om prestationsbetalaren har dragit den av (EgenBeskL 40 §). Prestationsbetalaren kan dra av det påförda momsbeloppet från sin näringsinkomst (NärSkL 7 §).
Skatteförvaltningen kan dock avstå från att påföra prestationsbetalaren det grundlöst avdragna momsbeloppet, om prestationsbetalaren visar upp en sådan förbindelse från prestationsmottagaren som avses i EgenBeskL 50 § och enligt vilken prestationsmottagaren avstår från sin rätt till återbäring av moms.
Prestationsbetalaren påförs inte moms om prestationsmottagaren återbetalar momsen till betalaren och denne stryker den från sina avdragbara skatter.
6 Beskattning av den ursprungliga prestationsmottagaren
6.1 Aktiebolag som prestationsmottagare
Om man i efterhand upptäcker att en arbetsersättning som har betalats till ett aktiebolag anses utgöra lön för den fysiska person som utfört arbetet, ska från aktiebolagets näringsinkomst dras av det prestationsbelopp som har ansetts utgöra lön (BFL 55 § eller 75 §). Från aktiebolagets näringsinkomst ska på motsvarande sätt strykas de kostnader som hänför sig till den prestation som har ansetts utgöra löneinkomst.
Skatteförvaltningen kan till aktiebolaget återbära den moms som aktiebolaget har betalat vid försäljning av en tjänst och som Skatteförvaltningen har ansett utgöra lön. Det återburna momsbeloppet är en ökning till aktiebolagets näringsinkomst (NärSkL 4 §). Momsbeloppet utgör intäkt för det skatteår under vilket den erhållits i pengar, i form av en fordran eller såsom annan förmån med penningvärde (NärSkL 19 §). Aktiebolaget får från sin inkomst dra av de kostnader som hänför sig till inkomsten (NärSkL 7 §).
Om aktiebolaget återbetalar den ogrundat fakturerade momsen till prestationsbetalaren, ska aktiebolaget stryka momsen från de skatter som det ska betala. Då ska det återburna momsbeloppet inte läggas till aktiebolagets näringsinkomst.
Ett aktiebolag kan ge prestationsbetalaren en förbindelse som avses i 50 § i EgenBeskL, om Skatteförvaltningen kommer att påföra prestationsbetalaren moms på grund av att beloppet av skatt som ska dras av är för stort. Genom förbindelsen avstår aktiebolaget från sin rätt till momsåterbäring. Om förbindelsen godkänns, påförs prestationsbetalaren inte moms och då räknas en motsvarande återbäring inte heller aktiebolaget till godo. Momsbeloppet läggs inte heller i detta fall till aktiebolagets näringsinkomst.
Om aktiebolaget senare betalar löntagaren ett belopp som anses utgöra skattepliktig lön för denne, dras lönen belopp inte av från aktiebolagets näringsinkomst, eftersom ett motsvarande belopp redan har avdragits från näringsinkomsten.
6.2 Öppet bolag och kommanditbolag som prestationsmottagare
Öppna bolag och kommanditbolag är inte särskilda skattskyldiga i inkomstbeskattningen. De betraktas som sammanslutningar för vilka det fastställs ett resultat av näringsverksamhet, vilket efter avdrag av tidigare skatteårs förluster ska fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens inkomst. (ISkL 16 § 1 mom.)
Om det i efterhand konstateras att en arbetsersättning som har betalats till ett öppet bolag eller kommanditbolag anses utgöra lön för den person utfört arbetet, ska man från det öppna bolagets eller kommanditbolagets näringsinkomst dra av det prestationsbelopp som har ansetts utgöra lön (BFL 55 § eller 75 §). Från de kostnader som ska dras av från det öppna bolagets eller kommanditbolagets näringsinkomst ska på motsvarande sätt strykas de kostnader som hänför sig till den prestation som har betraktats som löneinkomst.
Öppna bolag och kommanditbolag är självständiga skattskyldiga i momsbeskattningen, även om deras bolagsmän ansvarar för bolagets förpliktelser (MomsL 148 och 166 §). Om det öppna bolaget eller kommanditbolaget ursprungligen har betalat moms på basis av den mottagna arbetsersättningen, kan Skatteförvaltningen återbära momsen till bolaget. Det återburna momsbeloppet är en ökning till bolagets näringsinkomst (NärSkL 4 §). Momsbeloppet utgör intäkt för det skatteår under vilket den erhållits i pengar, i form av en fordran eller såsom annan förmån med penningvärde (NärSkL 19 §). Bolaget får från sin inkomst dra av de kostnader som hänför sig till inkomsten (NärSkL 7 §).
Om ett öppet bolag eller kommanditbolag återbetalar momsen till prestationsbetalaren, ska det öppna bolaget eller kommanditbolaget stryka momsen från de skatter som det ska betala. Då ska det återbetalda momsbeloppet inte läggas till det öppna bolagets eller kommanditbolagets näringsinkomst.
Ett öppet bolag eller ett kommanditbolag kan ge prestationsbetalaren en förbindelse som avses i 50 § i EgenBeskL, om Skatteförvaltningen kommer att påföra prestationsbetalaren moms på grund av att beloppet av skatt som ska dras av är för stort. Genom förbindelsen avstår det öppna bolaget eller kommanditbolaget från sin rätt till momsåterbäring. Om förbindelsen godkänns, påförs prestationsbetalaren inte moms och då räknas en motsvarande återbäring inte heller det öppna bolaget eller kommanditbolaget till godo. Momsbeloppet ska inte heller då läggas till i det öppna bolagets eller kommanditbolagets näringsinkomst.
Om ett öppet bolag eller ett kommanditbolag senare betalar löntagaren det belopp som betraktas som dennes skattepliktiga lön, dras lönens belopp inte av från det öppna bolagets eller kommanditbolagets näringsinkomst, eftersom ett motsvarande belopp redan har avdragits från näringsinkomsten.
6.3 Rörelseidkare eller yrkesutövare som prestationsmottagare
Företagsverksamhet som en rörelseidkare eller yrkesutövare bedriver är inte ett rättssubjekt som är åtskilt från den person som bedriver verksamheten. En rörelseidkare eller yrkesutövare är således inte särskilt skattskyldig i inkomst- och momsbeskattningen. En rörelseidkare eller yrkesutövare kan inte heller vara sin egen arbetsgivare eller till sig själv betala lön, pension eller andra förmåner som är avdragbara från näringsinkomsten.
Om man i efterhand upptäcker att en arbetsersättning som har betalats som arbetsersättning till en rörelseidkare eller yrkesutövare anses utgöra lön för den fysiska person som utfört arbetet, ska från rörelseidkarens eller yrkesutövarens näringsinkomst dras av det prestationsbelopp som har ansetts utgöra lön (BFL 55 § eller 75 §). På motsvarande sätt ska man från rörelseidkarens eller yrkesutövarens kostnader som dras av från näringsinkomsten stryka de kostnader hänför sig till prestationer som anses vara lön.
Skatteförvaltningen kan återbära till rörelseidkaren eller yrkesutövaren den moms som den ursprungliga prestationsmottagaren har betalat vid försäljning av en tjänst och som Skatteförvaltningen har ansett utgöra lön.
Om en arbetsersättning anses vara lön för någon annan person än den rörelseidkare eller yrkesutövare som bedriver verksamheten, ska det återburna momsbeloppet betraktas som en ökning av rörelseidkarens eller yrkesutövarens näringsinkomst (NärSkL 4 §). Momsbeloppet utgör intäkt för det skatteår under vilket den erhållits i pengar, i form av en fordran eller såsom annan förmån med penningvärde (NärSkL 19 §). Rörelseidkaren eller yrkesutövaren får dra av från sin inkomst de kostnader som hänför sig till inkomsten (NärSkL 7 §).
Om en prestation som har betalats som arbetsersättning betraktas som lön för den person som bedriver yrkes- eller rörelseverksamhet, anses den moms som återburits till rörelseidkaren eller yrkesutövaren inte som en ökning av dennes näringsinkomst. Då anses även momsens andel utgöra löneinkomst för den som bedriver rörelse- eller yrkesverksamhet.
Om rörelseidkaren eller yrkesutövaren återbetalar den ogrundat fakturerade momsen till prestationsbetalaren, ska rörelseidkaren eller yrkesutövaren stryka momsen från de skatter som hen ska betala. Då ska det återburna momsbeloppet inte läggas till rörelseidkarens eller yrkesutövarens näringsinkomst.
En rörelseidkare eller yrkesutövare kan ge prestationsbetalaren en förbindelse som avses i 50 § i EgenBeskL, om Skatteförvaltningen kommer att påföra prestationsbetalaren moms på grund av att beloppet av skatt som ska dras av är för stort. Genom förbindelsen avstår rörelseidkaren eller yrkesutövaren från sin rätt till momsåterbäring. Om förbindelsen godkänns, påförs prestationsbetalaren inte moms och då räknas en motsvarande återbäring inte heller rörelseidkaren eller yrkesutövaren till godo. Momsbeloppet läggs inte heller i detta fall till rörelseidkarens eller yrkesutövarens näringsinkomst.
7 Exempel på förändringar i beskattningen av skattskyldiga
Följande exempel illustrerar hur ovan beskrivna påförande och rättelse av skatt inverkar på beskattningen av löntagaren, prestationsbetalaren och den ursprungliga prestationsmottagaren. Prestationsmottagaren i exemplet är ett aktiebolag.
Huomio osio alkaa
Exempel:
Person X, som är anställd hos K Ab, har utfört transportarbete för M Ab med M Ab:s transportmedel. K Ab har fakturerat M Ab 10 000 euro + moms 2 550 euro för transportarbetet. I samband med en skatterevision konstateras att det aktuella arvodet i sin helhet är lön som har betalats till X för transportarbetet.
Skatteförvaltningen påför M Ab den icke-verkställda förskottsinnehållningen 40 %, dvs. 4 000 euro av det belopp på 10 000 euro som ska beskattas som lön. Dessutom påförs M Ab obetalda arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter och försummelsepåföljder.
Skatteförvaltningen kommer att påföra M Ab moms. M Ab visar upp en förbindelse som avses i EgenBeskL 50 §. Skatteförvaltningen godkänner förbindelsen och då återbär Skatteförvaltningen inte den moms till K Ab som det har betalat på försäljningen och inte heller påför M Ab den moms som det dragit av.
Beskattningen av X rättas till hens nackdel så att det lönebelopp på 10 000 euro läggs till hens skattepliktiga förvärvsinkomst. Dessutom påförs X försummelsepåföljder.
Från K Ab:s skattepliktiga näringsinkomst dras av 10 000 euro.
Efter att X betalat skatten på det belopp som betraktas som hens lön, kan man avlyfta den skatt som påförts M Ab på grund av icke-verkställd förskottsinnehållning. De försummelsepåföljder som M Ab har påförts avlyfts emellertid inte.
Huomio osio päättyy
ledande skattesakkunnig Tero Määttä
överinspektör Elina Äärelä