Försummelseavgift för utomstående uppgiftslämnare 2021

Skatteförvaltningens personkunder får en förhandsifylld skattedeklaration som grundar sig på de årsanmälningsuppgifter som lämnats av utomstående, till exempel utbetalare av prestationer. Förfarandet med förhandsifyllda skattedeklarationer förutsätter att de uppgifter som utomstående lämnat till Skatteförvaltningen är korrekta och att de lämnas i rätt tid och på rätt sätt. Årsanmälningsuppgifterna används också i beskattningen av företag.

Skattskyldiga ska dessutom lämna till Skatteförvaltningen lagstadgade uppgifter om sig själva, sina kunder och skattemässiga arrangemang för internationellt informationsutbyte. I anknytning till dessa ska den skattskyldige iaktta förfarandena i 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande.

Om en utomstående uppgiftslämnare försummar sin skyldighet att lämna uppgifter, kan uppgiftslämnaren enligt 22 a § i lagen om beskattningsförfarande åläggas att betala försummelseavgift. Då försummelseavgiftens storlek fastställs beaktar man bland annat mängden av uppgifter som ska lämnas eftersom antalet bristande eller felaktiga uppgifter avsevärt inverkar på datainnehållet i många skattskyldigas förhandsifyllda skattedeklarationer.

Denna anvisning tillämpas inte på skyldigheten enligt lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) att lämna uppgifter till inkomstregistret.  För inkomstregistrets del tillämpas anvisningen Försummelseavgifter i fråga om anmälningar till inkomstregistret.

Den här anvisningen gäller inte heller försummelseavgift som fastställs enligt 39 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ.

Utomståendes skyldighet att lämna uppgifter

Bestämmelser om en utomståendes allmänna och särskilda skyldighet att lämna uppgifter finns i 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande.  Närmare bestämmelser om en utomståendes skyldighet att lämna årsanmälningsuppgifter för att verkställa beskattningen finns i Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter. I 44 och 45 § i beslutet (VH/3818/00.01/2020) finns bestämmelser om när och på vilket sätt uppgifterna ska lämnas.

Bestämmelser om när och på vilket sätt uppgifterna ska lämnas finns även i följande beslut som Skatteförvaltningen har meddelat:

Skatteförvaltningens beslut om skyldigheten att lämna uppgifter om finanskonton (A35/200/2016),

Skatteförvaltningens beslut om skyldigheten att lämna uppgifter med anledning av FATCA-avtalet (A38/200/2015),

Skatteförvaltningens beslut om skyldigheten att lämna uppgifter vid byggande (VH/1950/00.01.00/2019),

Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter för räntebetalare som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst (A70/200/2016)

Skatteförvaltningens beslut om anmälnings- och uppgiftsskyldighet som gäller rapporteringspliktiga arrangemang (VH/2566/00.01.00/2020).

När uppgifterna ska lämnas

En årsanmälan ska vara framme hos Skatteförvaltningen senast den sista inlämningsdagen. Om den sista inlämningsdagen infaller på en lördag, söndag eller annan helgdag ska anmälan vara framme hos Skatteförvaltningen följande vardag.

Årsanmälan ska i regel lämnas senast 31.1.2022.

Följande årsanmälningar har en inlämningstid som avviker från utgången av januari:

• Årsanmälan om räntor som omfattas av källskatt på ränteinkomst ska lämnas senast 15.2.2022

• Årsanmälan om delägarlån ska lämnas senast 24.2.2022

Om årsanmälan inte kan lämnas inom den utsatta tiden kan man ansöka om förlängd inlämningstid för årsanmälan.

Inlämningstiden för anmälningar om rapporteringspliktiga arrangemang:

Både en uppgiftsskyldig tjänsteleverantör (BFL 17 e §) och en anmälningsskyldig berörd skattskyldig (BFL 14 f §) ska lämna uppgifter om det rapporteringspliktiga arrangemanget till Skatteförvaltningen inom 30 dagar räknat från det att något av följande rapporteringströsklar överskrids (5 § och 9 § i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang):

• det rapporteringspliktiga arrangemanget tillgängliggörs för genomförande,
• det rapporteringspliktiga arrangemanget är redo för genomförande eller
• det första steget i genomförandet av det rapporteringspliktiga arrangemanget har tagits.

Sättet för uppgiftslämnande

Prestationsutbetalaren ska lämna in uppgifterna med en elektronisk dataöverföringsmetod om årsanmälan gäller fem eller flera inkomsttagare. Kravet gäller inte uppgiftsskyldiga fysiska personer eller dödsbon.

Bl.a. följande årsanmälningar ska lämnas med en elektronisk dataöverföringsmetod: Årsanmälan om lån och räntor, Förmedlade utländska dividender, Årsanmälan av registrerad förvarare, Årsanmälan om personalemissioner på onoterade aktiebolag, Årsanmälan om övriga prestationer som utgör förvärvs- eller kapitalinkomst, Offentligt noterade bolags årsanmälan om dividender som betalats till begränsat skattskyldiga,   Värdepappersförmedlarens och placeringsfondens köp- och försäljningsspecifikationer, Detaljer om räntor som omfattas av källskatt på ränteinkomst, Offentliga stöd, Arbetslösas ersättningsdagar, Återbetalning av kapital, Premier som grundar sig på en frivillig pensionsförsäkring och på ett LS-avtal, Egendomsförvaltningsavgifter, Uppgifter om arbetsinkomster, Understöd, FATCA- och CRS/DAC2-uppgifter, Årsanmälan om uppgifter som gäller ett aktiesparkonto samt Årsanmälan om förmedlade tjänster.

Med en elektronisk dataöverföringsmetod avses Skatteförvaltningens elektroniska deklarations- eller anmälningstjänster. Dessa är: Tjänsten Ilmoitin, gränssnittstjänsten VeroAPI och webblanketterna finns på adressen https://skatt.fi/etjanster > Årsanmälan. 

Förlängd inlämningstid för årsanmälan på ansökan

Ansökan om förlängd inlämningstid för årsanmälan ska lämnas till någon av Skatteförvaltningens enheter senast den sista inlämningsdagen före tjänstetidens utgång. Om ansökan kommer in först efter den sista inlämningsdagen för årsanmälan, anses ansökan ha kommit in för sent och den behandlas inte. Har ansökan kommit in efter den sista inlämningsdagen kan förlängd inlämningstid beviljas endast av särskilda skäl.

Förlängd inlämningstid för årsanmälan kan ansökas muntligt eller skriftligt. Om den sista inlämningsdagen för årsanmälan är 31.1.2022, kan förlängd inlämningstid beviljas per telefon t.o.m. 3.2.2022. Om förlängd inlämningstid behövs för en längre tid ska ansökan göras skriftligen. Förlängd inlämningstid kan beviljas t.o.m. 8.2.2022 om ansökan är skriftlig och motiverad. Om den sista inlämningsdagen för årsanmälan är 24.2.2022 ska ansökan göras skriftligen. Årsanmälan ska vara framme hos Skatteförvaltningen senast på den senare inlämningsdagen som beviljats på basis av ansökan.

En fritt formulerad ansökan ska innehålla följande uppgifter:

• datum
• kundens namn
• FO-nummer eller personbeteckning
• den årsanmälning som ansökan om förlängd inlämningstid gäller
• den dag till vilken kunden ansöker om förlängd inlämningstid
• grunden för ansökan
• kundens/ombudets kontaktinformation.

Förlängd inlämningstid för anmälningar om rapporteringspliktiga arrangemang

Den uppgiftsskyldiga tjänsteleverantören och den anmälningsskyldiga berörda skattskyldige ska enligt lag lämna anmälan inom en tidsfrist på 30 dagar. Det finns inga bestämmelser om anstånd med anmälningarna i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang.

Försummelseavgift

En försummelseavgift kan enligt 22 a § i lagen om beskattningsförfarande påföras för försummelse av att lämna årsanmälan. Bestämmelsen kan tillämpas på den uppgiftsskyldiges allmänna och särskilda skyldighet att lämna uppgifter.

Även på försummelser av skyldigheten att anmäla rapporteringspliktiga arrangemang enligt 14 f § och 17 e § i BFL tillämpas bestämmelserna om försummelseavgift för uppgiftsskyldiga i 22 a §.

Beloppet av försummelseavgiften beror på försummelsens allvarlighetsgrad. Försummelseavgiften påförs i hela hundra euro så den minsta försummelseavgiften är 100 euro. Påförande av försummelseavgift förutsätter alltid att kunden blir hörd.

Den uppgiftsskyldige kan åläggas att i försummelseavgift betala högst 2 000 euro, om

1. det finns en smärre bristfällighet eller ett smärre fel i en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas eller i ett förfarande som iakttas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande, och den uppgiftsskyldige inte har följt en bevisligen skickad uppmaning att avhjälpa bristfälligheten eller felet,

2. den uppgiftsskyldige utan giltig orsak har lämnat en deklaration, uppgift eller handling för sent, eller

3. den uppgiftsskyldige har lämnat uppgifterna på annat sätt än vad som föreskrivs i lag eller bestäms av Skatteförvaltningen.

Om en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas eller ett förfarande som iakttas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt kapitel 3 i lagen om beskattningsförfarande innehåller väsentliga brister eller fel eller om den uppgiftsskyldige lämnat in dem eller fullgjort det först efter en bevisligen sänd uppmaning, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 5 000 euro.

Om den uppgiftsskyldige för fullgörande av uppgiftsskyldigheten uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har väsentligt försummat någon annan skyldighet enligt 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande delvis eller helt och hållet, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 15 000 euro.

Vid fastställandet av försummelseavgiften skall också beaktas hur mycket uppgifter den uppgiftsskyldige skall lämna.

Fysiska personer och dödsbon åläggs inte att betala försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av uppgiftsskyldighet i anslutning till näringsverksamhet eller jord- och skogsbruk.

Försummelseavgiften är inte en avdragbar utgift i beskattningen.

På en obetald försummelseavgift som påförts och förfallit till betalning påförs även dröjsmålsränta enligt 5 a § i lagen om skattetillägg och förseningsränta. Dröjsmålsräntan beräknas från den dag som följer efter den förfallodag som fastställts på beslutet till den dag då försummelseavgiften betalas. Förseningsräntan på en obetald försummelseavgift är inte avdragbar i inkomstbeskattningen.

Påförande av försummelseavgift

Försummelseavgift fastställs separat för varje årsanmälan som saknas, är väsentligen oriktig eller kommer in försenad, eller om ett godtagbart svar inte erhållits till Skatteförvaltningens begäran om utredning.  Då man fastställer försummelseavgift kan man beakta antalet försummade och bristande mottagarspecifikationer från uppgiftslämnaren, hur många gånger uppgiftslämnaren har uppmanats att lämna årsanmälan, uppgifternas ekonomiska värde samt den tidpunkt då årsanmälan har kommit in. Försummelseavgift kan påföras också om årsanmälan inte lämnas in på det sätt Skatteförvaltningen har bestämt. Avgiften blir högre om årsanmälningsuppgifterna inte har lämnast senast 15.3.2022, om bristerna och felen inverkar på sådant internationella utbyte av upplysningar som förpliktar Finland eller om anmälan inte lämnats in överhuvudtaget.  Försummelseavgiften blir högre också om försummelsen upprepas.

I 17 a–e § i lagen om beskattningsförfarande finns bestämmelser för finansinstitut och tjänsteleverantörer om en aktsamhetsprocedur samt om vissa andra förfaranden. Försummelseavgift kan påföras för försummelse av såväl rapporteringsskyldighet som aktsamhetsplikt. Försummelseavgiften fastställs separat för varje anmälan och dataflöde. Dessa försummelser sanktioneras ingen annanstans i lagstiftningen. Förpliktelserna är till sin karaktär sådana att några straffrättsliga eller andra straffliknande administrativa avgifter inte kan påföras för dem.

Försummelseavgiftens storlek

Försummelseavgiften fastställs enligt följande tabell i sådana fall där det inte finns särskilda skäl för att minska eller höja försummelseavgiften.

Om den uppgiftsskyldige för fullgörande av uppgiftsskyldigheten uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har väsentligt försummat någon annan skyldighet enligt 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande delvis eller helt och hållet, är försummelseavgiftens belopp alltid minst dubbelt jämfört med beloppen i tabellen och högst 15 000 euro.

Man kan av grundad anledning jämka försummelseavgiften eller låta bli att påföra den. Som grundad anledning kan man betrakta till exempel att den uppgiftsskyldiges försummelse är obetydlig efter omständigheterna.

Försummelseavgiftens storlek i vissa situationer

Försummelseavgift kan påföras även för försummelse av sådana uppgiftsskyldigheter enligt 17 a–d och 23 a § i lagen om beskattningsförfarande som gäller internationellt utbyte av upplysningar. I dessa situationer fastställs försummelseavgiften i enlighet med tabellen nedan, om det inte finns särskilda skäl för att sänka eller höja försummelseavgiften.

Vid påförande av försummelseavgift kan man beakta också det ekonomiska värdet av uppgifter den uppgiftsskyldige ska lämna, om det felaktiga eller bristfälligt lämnade uppgifternas antal inte kan utredas eller värdet av fel eller uppgifter som fattas är betydande i förhållande till antalet uppgifter.

Försummelseavgift kan påföras även för försummelse av de aktsamhetsprocedurer enligt 17 a–d § i lagen om beskattningsförfarande som gäller internationellt utbyte av upplysningar. I dessa situationer fastställs försummelseavgiften i enlighet med tabellen nedan, om det inte finns särskilda skäl för att sänka eller höja försummelseavgiften.

Omständigheter som kan minska eller höja beloppet av försummelseavgift är exempelvis om det är fråga om ett nytt eller tidigare konto eller om kontot som försummelsen gäller eventuellt har ett högt värde samt om det är fråga om enstaka försummelser eller om aktsamhetsprocedurerna helt försummats.

En försummelseavgift som påförs för försummelser av rapporteringspliktiga arrangemang (DAC6) fastställs alltid utifrån en fallspecifik helhetsbedömning.

Om den uppgiftsskyldige för fullgörande av uppgiftsskyldigheten uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har väsentligt försummat någon annan skyldighet enligt 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande delvis eller helt och hållet, är försummelseavgiftens belopp alltid minst dubbelt jämfört med beloppen i tabellerna ovan och högst 15 000 euro.

Man kan av grundad anledning jämka försummelseavgiften eller låta bli att påföra den. Som grundad anledning kan man betrakta till exempel att den uppgiftsskyldiges försummelse är obetydlig efter omständigheterna.

Omprövning och ändringssökande

I ett beslut av Skatteförvaltningen som gäller försummelseavgift får den uppgiftsskyldige och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt söka ändring genom en skriftlig begäran om omprövning hos skatterättelsenämnden.

Den anmälningsskyldige ska göra en begäran om omprövning 60 dagar räknat från det datum då den anmälningsskyldige har fått del av Skatteförvaltningens beslut. För Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är tidsfristen 60 dagar från det att beslutet fattades.

generaldirektör Markku Heikura                                                                                  

ledande sakkunnig Kari Aaltonen