Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering av beskattningen vid beskattningen för 2023

För att främja en rätt och enhetlig beskattning ger Skatteförvaltningen med stöd av 2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen den följande anvisningen för att iakttas vid beskattningen för 2023.

Harmoniseringsanvisningen är avsedd som stöd för tolkning av bestämmelserna, också med tanke på sådana situationer då man måste uppskatta penningbelopp eller procentsatser. I enskilda fall ska emellertid de utredningar som läggs fram av den skattskyldige alltid utgöra den primära grunden för beskattningen.

Anvisningen har uppdaterats med indexjusteringar och vissa andra preciseringar. Anvisningen har också förkortats.

Harmoniseringsanvisningen har utarbetats inom Skatteförvaltningen i Stabs- och rättsenheten i samarbete med Arbetsgruppen för harmonisering av handledningen.

Skatteförvaltningens enheter kan efter eget övervägande meddela egna kompletterande anvisningar för sina egna anställda. Dessa anvisningar får emellertid inte stå i strid med Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning eller med de anvisningar som meddelats för beskattningens arbetsmetoder eller övervakning.

1 Harmoniseringsanvisningens bindande verkan

Skatteförvaltningens har en skyldighet att främja en riktig och enhetlig beskattning samt utveckla Skatteförvaltningens serviceförmåga (2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen). Rätten och skyldigheten att ge handledning omfattar all tolkning av skattelagstiftningen. Skatteförvaltningen ger handledning genom anvisningsbrev. Styrningen hör till den normala administrativa verksamheten och kräver inte några specificerade bestämmelser om bemyndigande, utöver de allmänna bestämmelserna.

Enligt riksdagens grundlagsutskotts vedertagna utlåtandepraxis ska grunderna för skatteplikten i skatteförfattningarna fastställas så noggrant att all övervägande från myndighetens sida vid fastställandet av skatt ska vara bundet. Alla Skatteförvaltningens anvisningar – såsom denna harmoniseringsanvisning – är avsedda som stöd för Skatteförvaltningen när den tillämpar det begränsade övervägandet. Personliga omständigheter ska dock alltid tas i beaktande.

Även om anvisningen binder förvaltningen på förhand till enhetlig beskattningspraxis, binder den inte rättspraxis, vilket betyder att lagens innehåll slutgiltigt fastställs först genom rättspraxis. Anvisningen uppdateras vid behov för att motsvara gällande rättspraxis.

2 Beskattning av personlig inkomst

2.1 Avdrag för arbetsrum

Om den skattskyldige använder sin bostad eller ett separat arbetsrum för att förvärva inkomster, får hen dra av som utgifter i förvärvsverksamheten de faktiska kostnaderna för hyra, belysning, uppvärmning, renovering, städning och möblemang samt en avskrivning av byggnadens anskaffningsutgift. För att få avdraget förutsätts att kostnader de facto har uppstått och att den skattskyldige på begäran kan lägga fram en tillförlitlig redogörelse för dem. Dessutom förutsätt att den skattskyldige inte dragit av kostnaderna någon annanstans. Jord- och skogsbruksidkarens och näringsidkarens avdrag för arbetsrum deklareras som avdrag för inkomsten i fråga.

Om en egen bostad används för att förvärva inkomst, är det i allmänhet omöjligt att utreda vilken andel av de faktiska kostnaderna som hänför sig till förvärvandet av inkomsterna. Därför beviljas avdraget i regel som en uppskattning enligt följande tabell:

Avdragsgrund	Avdragsbelopp
Den skattskyldige använder bostaden oavbrutet och på heltid för att förvärva inkomster eller den skattskyldige distansarbetar på heltid för att förvärva inkomster och över 50 % av totalantalet arbetsdagar under skatteåret.	940 euro
Den skattskyldige använder bostaden oavbrutet men endast på deltid för att förvärva inkomster eller den skattskyldige distansarbetar för att förvärva inkomster regelbundet men högst 50 % av totalantalet arbetsdagar under skatteåret.	470 euro
Den skattskyldige använder bostaden för att förvärva sporadiska inkomster i andra än ovan nämnda situationer eller den skattskyldige distansarbetar endast sporadiskt.	235 euro

Avdrag för arbetsrum beviljas separat för varje skattskyldig. Beloppet av avdrag för arbetsrum uppskattas med andra ord separat också för makar.

Avdraget för arbetsrum får göras från alla de inkomster för vilkas förvärvande man använt bostaden eller arbetsrummet. Om till exempel den skattskyldige använder arbetsrummet för att förvärva jordbruks- och skogsbruksinkomster, kan hen beviljas avdrag för arbetsrum för båda inkomsterna. Avdraget för arbetsrum kan göras på såväl förvärvs- som kapitalinkomsterna om man använt arbetsrummet för att förvärva bägge två inkomstslag. Det sammanlagda beloppet på alla beviljade schablonmässiga avdrag för arbetsrum får emellertid vara högst 940 euro per skatteår, om den skattskyldige inte redogör för att de faktiska kostnaderna är högre. Om den skattskyldige gör avdraget enligt de faktiska kostnaderna, ska kostnaderna fördelas till de olika inkomsterna i relation till vilken andel av avdraget för arbetsrum som inkomsterna hänför sig till.

2.2 Resekostnaderna av ett tidningsbud

Resekostnaderna av tidningsbud indelas i två delar. Resorna mellan bostaden och utbärningsplatsen dras av som kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats. Avdraget beviljas enligt användningen av egen bil, eftersom kollektivtrafiken i allmänhet inte står till förfogande vid den tidpunkt då arbetet börjar, dvs. på småtimmarna. Temporära bestämmelser om avdragsbeloppet 0,30 €/km har för år 2023 tagits in direkt i inkomstskattelagen (ISkL 93 § 2 mom.).

Resekostnaderna i utdelningsområden dras av som kostnader för förvärvande av inkomst enligt de faktiska kostnaderna om tidningsbudet lägger fram en pålitlig utredning av totalkostnaderna för bilen och kilometerantalet. I annat fall kan som avdrag godkännas högst 0,53 €/km. Det höjda avdragsbeloppet baserar sig på körningens exceptionella karaktär. Att ständigt behöva stanna efter korta sträckor gör att bilen slits och förbrukar mer än sedvanligt. Om arbetsgivaren har betalat resekostnadsersättningar för utdelningsområdena, ska dessa dras av från det ökade avdragsbeloppet (0,53 euro/km). Ökat resekostnadsavdrag får alltså inte göras som tillägg till de ersatta resorna.

2.3 Uppskattning av resekostnader och ökade levnadskostnader

2.3.1 Skatteförvaltningens anvisningar om resekostnader

Om avdragande av och ersättning för resekostnader finns följande anvisningar:

• Avdrag av resekostnader i löntagarens beskattning
• Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen
• Resekostnader för arbetstagare inom specialbranscher
• Resekostnader inom skogsbruket
• Avdrag av rörelseidkares och yrkesutövares samt jordbruksidkares resekostnader
• Resekostnader hos delägare i näringssammanslutningar
• Resekostnader i beskattningen av en jordbrukssammanslutning och ett dödsbo som bedriver lantbruk

2.3.2 Uppskattning av färdkostnader

I ovan nämnda Skatteförvaltningens anvisningar nämns flera sådana situationer där man i beskattningen får dra av de faktiska kostnaderna för fordon. Om antalet körkilometer som berättigar till avdrag har utretts och man vet att det har uppstått kostnader för körningarna, men kostnadernas faktiska belopp inte kan utredas, ska som fordonskostnader i allmänhet dras av det belopp som anges årligen i Skatteförvaltningens beslut om resekostnadsavdrag.  Som fordonskostnader för användning av egen bil för år 2023 kan dock enligt 93 § 2 mom. i inkomstskattelagen dras av 0,30 €/km. Beloppen som fastställts i Skatteförvaltningens beslut om storleken av resekostnadsavdrag vid beskattningen för 2023 är följande: motorcykel 0,20 €/km, moped 0,11 €/km och cykel 100 €/år.

Om den skattskyldige har använt något annat fortskaffningsmedel än de ovan nämnda, kan i brist på annan utredning dras av de maximibelopp som anges i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar (år 2023 exempelvis terränghjuling 1,21 €/km, motorbåt upp till 50 hk 0,93 €/km, släpvagn som är kopplad till en bil 0,09 €/km, drivkraftskostnader för en bruksförmånsbil 0,14 €/km).

2.3.3 Uppskattning av ökade levnadskostnader

Den skattskyldige får som utgifter för förvärvande av inkomst dra av sådana ökade levnadskostnader för en tillfällig arbetsresa som beror på förvärvande av inkomst och för vilka den skattskyldige inte fått ersättning. Avdraget förutsätter att arbetsresan har medfört utgifter som är högre än den skattskyldiges sedvanliga levnadskostnader. Sedvanliga levnadskostnader är inte avdragbara i beskattningen.

Den skattskyldige kan yrka på avdrag antingen enligt de faktiska kostnaderna eller enligt ett värde som beräknats schablonmässigt:

1. Avdrag enligt faktiska kostnader
   

   Av de ökade levnadskostnader som grundar sig på verifikationer får den skattskyldige separat för varje arbetsresa dra av den del som överskrider hens sedvanliga levnadskostnader. Som sedvanliga levnadskostnader kan i brist på annan utredning betraktas 12 euro per arbetsdag; ifall beloppet överskrids berättigar detta till avdrag.

2.  Avdrag enligt ett schablonmässigt värde
   

   Om den skattskyldige haft ökade levnadskostnader men hen inte kan utreda deras verkliga belopp, kan avdragsbeloppet uppskattas. Som en schablonmässig ökning i levnadskostnaderna under en tillfällig arbetsresa i hemlandet betraktas i brist på annan utredning 17 euro för en resa som varat över 6 timmar och 32 euro per dygn för en resa som varat över 10 timmar. Det schablonmässiga avdraget förutsätter ytterligare att det särskilda arbetsstället ligger minst 15 km från löntagarens egentliga arbetsplats eller hem, beroende på var resan har börjat, samt över 5 kilometer från såväl den egentliga arbetsplatsen som bostaden.

   Om resan som varat över 10 timmar har företagits till utlandet, kan beloppet av ökade levnadskostnader uppskattas utifrån samma grunder och belopp som har fastställts för löntagares utlandsdagtraktamenten.  Om den skattskyldige emellertid bor i hemlika förhållanden utomlands (t.ex. Fulbright-lärarutbyte), kan de ökade levnadskostnadernas belopp i brist på annan utredning anses utgöra hälften av det dagtraktamentsbelopp som fastställts för landet i fråga.

   I Skatteförvaltningens anvisning Avdrag av resekostnader i löntagarens beskattning finns närmare information om hur ökade levnadskostnader dras av och om villkoren för avdraget. Hur löntagare på s.k. specialbranscher som inte har någon egentlig arbetsplats får dra av sina ökade levnadskostnader har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Resekostnader för arbetstagare inom specialbranscher. Avdragsbeloppet för de dagliga resorna är detsamma som den skattefria måltidsersättningen (12 euro/arbetsdag för år 2023) som fastställts i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar, förutsatt att löntagaren inte kan lägga fram en pålitlig redogörelse för att de ökade levnadskostnaderna har varit högre.

2.4 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga

I vissa situationer kan den skattskyldige från sin nettoförvärvsinkomst yrka på avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Avdragsgrunderna och dess förutsättningar och belopp har beskrivits närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beräkning av beskattningsbar inkomst i personbeskattningen.

Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga kan i allmänhet inte beviljas till sitt fulla belopp om årsinkomsten av en ensamstående skattskyldig överstiger 17 500 euro eller den sammanlagda årsinkomsten hos makar överstiger 26 500 euro. Avdraget beviljas inte heller delvis om årsinkomsten av en ensamstående skattskyldig överstiger 27 000 euro eller den sammanlagda årsinkomsten hos makar överstiger 40 000 euro. Dessa inkomstgränser ökas med 2 500 euro för varje barn som den skattskyldige har att försörja.

Med årsinkomst avses det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster och kapitalinkomster. Förutom inkomstgränsen ska förmögenheten beaktas när beviljandet av avdrag avgörs.

Avdraget beviljas enbart för höga sjukdomskostnader, förutsatt att förutsättningarna i 98 § 2 mom. i inkomstskattelagen finns och de ovan nämnda inkomstgränserna inte utgör ett hinder för det. I allmänhet enligt följande:

sjukdomskostnadernas totalbelopp €	beloppet av årsinkomst € ensamstående/makarna tillsammans
	under 13000/ 20500	13000-14500/ 20600-23000	14600-17500/ 23100-26500	17600-21000/ 26600-31000	21100-23500/ 31100-35000	23600-27000/ 35100-40000
700 - 900	200	0	0	0	0	0
901 – 1200	300	200	0	0	0	0
1201 - 1500	500	300	200	0	0	0
1501 – 1800	700	500	300	200	0	0
1801 – 2100	900	700	500	300	200	0
2101 – 2400	1 000	900	700	500	300	200
2401 – 2700	1 200	1 000	900	700	500	300
2701 – 3100	1 400	1 200	1 000	900	700	500
3101 – 3500	1 400	1 400	1 200	1 200	900	700
3501 -	1 400	1 400	1 400	1 200	1 200	900

Det är möjligt att avvika från alla inkomstgränser efter övervägande från fall till fall och utgående från en framlagd utredning.

Om den skattskyldiges inkomster överstiger de övre inkomstgränserna i tabellen, ska avdraget för nedsatt skattebetalningsförmåga på basis av sjukdomskostnaderna beviljas efter övervägande från fall till fall.

Om det finns ett utvecklingsstört minderårigt barn att försörja i familjen och totalbeloppet av familjens skattepliktiga inkomster understiger 29 000 euro, får man dra av för nedsatt skattebetalningsförmåga 1 100 euro. Om inkomsterna är 29 100–57 000 euro, är avdragsbeloppet 700 euro. Om inkomsterna överstiger 57 000 euro, beviljas avdraget överhuvudtaget inte. I särskilda situationer kan avdraget vara större än ovan angivet.

3 Näringsbeskattningen

3.1 Uppskattning av resekostnader i brist på annan utredning

Uppskattning av resekostnader behandlas i avsnitt 2.3.

3.2 Donationer för allmännyttiga ändamål

Små penningsummor eller föremål av ringa värde, vilka doneras till allmännyttiga och samtidigt lokala ändamål eller till ändamål som står nära företagets bransch, kan betraktas som utgifter av PR-karaktär. Det betyder att dessa donationer får dras av i beskattningen. Företaget får dra av sådana donationer högst upp till 850 euro per mottagare. Donationer för politiska ändamål är dock inte överhuvudtaget avdragbara.

Till den del donationernas värde till allmännyttiga ändamål överskrider det ovan nämnda ringa värdet får de inte dras av i beskattningen, eftersom de anses vara givna huvudsakligen i välgörenhetssyfte och inte för att främja näringsverksamheten. Ett företag i samfundsform får dock under vissa förutsättningar dra av en penningdonation som det gjort för att främja vetenskap, konst eller bevarande av kulturarvet i Finland. (Läs mer i anvisningen Donationsavdrag i samfundsbeskattningen).

4 Inkomstbeskattning inom jord- och skogsbruket

4.1 Vissa avdrag och utgifters rättelseposter

De värderade beloppen anges exklusive moms. Kalkylerat momsavdrag kan inte göras på basis av en uppskattad utgift, eftersom momsavdraget ska grunda sig på verifikation. Då poster som finns bland avdragbara utgifter beaktas som intäkt, ska också momsens andel beaktas såsom korrigeringspost i momskalkylen.

4.1.1 Resekostnader inom jord- och skogsbruket i brist på annan utredning

Uppskattning av resekostnader behandlas i avsnitt 2.3.

4.1.2 Måltider i förvärvsverksamhet inom jordbruket

Som utgift för livsmedel som köpts för att erbjuda en måltid för arbetstagare, avbrytare och motsvarande personer i jordbrukets förvärvsverksamhet kan i brist på annan detaljerad utredning uppskattas till 8 euro/dag/person (10 § i Skatteförvaltningens beslut om de grunder som ska iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2023). En utredning om beloppet av beviljade naturaförmåner och deras mottagare ska framgå av anteckningarna.

4.1.3 Vattenavgifter

Såsom vattenförbrukning i ett privat hushåll kan under normala omständigheter betraktas ca 40 m³/person/år.

4.1.4 Kostnader för elektricitet och värme

Om jordbrukets och det privata hushållets elkostnader inte har mätts separat, ska fördelningen av utgifterna uppskattas. Elförbrukningen i privathushåll är i allmänhet lättare att bestämma än jordbrukets. På förbrukningen i privathushåll inverkar antalet familjemedlemmar, ålder, värmeanordning och elutrustningens nivå. Elförbrukningen i ett privathushåll utan elvärme varierar i genomsnitt mellan 5 000–10 000 kWh per år.

I normala förhållanden utan värmning kan privathushållets andel av elutgifterna uppskattas till 14,76 euro/år per kvadratmeter bostadsyta (5 § i Skatteförvaltningens beslut om de grunder som ska iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2023, ändrat till årsvärden). I fråga om korrigeringspost för egen bostad kan värmens andel i brist på annan utredning uppskattas i genomsnitt till 10 euro/m²/år.

För värmning av en bostad kan som konsumtion av brännolja i sedvanliga förhållanden uppskattas till 18 l/m²/år.

4.1.5 Avdrag för arbetsrum

Avdrag för arbetsrum behandlas i avsnitt 2.1.

4.1.6 Kostnader för användning av snöskoter, terränghjuling och traktor i skog

Om man inom jord- eller skogsbruket använder snöskoter eller terränghjuling får kostnaderna för dessa fordon dras av i regel till den del de använts i jord- eller skogsbruket per användningstimme av totalkostnaderna. Detsamma gäller användningen av traktor i skogsbruket.  Kostnaderna kan i brist på annan utredning uppskattas till 15 euro per användningstimme för snöskoter och terränghjuling och 12 euro per användningstimme för traktor. Om traktorn används för virkestransport, tillämpas de maskinkostnader som fastställts separat för varje virkesslag i kapitel 4.1.9 i denna anvisning. Om traktorn ingår i jordbruksinventarierna, ska i jordbruksbeskattningen göras motsvarande inkomstföring.

4.1.7 Kostnader för motor- och röjningssåg

Kostnader för motor- eller röjningssåg avdras som jordbrukets utgifter endast till den del som motsvarar jordbruksanvändningen och uppskattas högst till 85 euro/år. En motsvarande intäktsföring ska göras vid skogsbruksbeskattningen om sågen hör till skogsbruksinventarierna.

4.1.8 Värdet av virke från egen skog

Då man fastställer värdet av virke som tagits från den egna skogen för att uppföra eller renovera privathushållets byggnader eller konstruktioner kan man i brist på annan utredning använda följande genomsnittliga rotprisvärden som beräknats utifrån genomsnittliga anskaffningspriser för olika virkesslag. Samma värden kan användas för virke som tagits från den egna skogen till jordbruket, då virket används inom jordbruket för något annat än för att uppföra eller reparera produktionsbyggnader eller konstruktioner inom jordbruket.

Tallstockar 57 €/m³
Granstockar 61 €/m³
Björkstockar 64 €/m³
Tallmassaved 20 euro/m³
Granmassaved 21 €/m³
Björkmassaved 22 euro/m³

Rotprisvärdet på brännflis (slanflis) är 1,70 euro/m³ eller 0,68 euro/m³ i löst mått.

4.1.9 Leveransarbetets värde och rättelseposten av utgifter för en jordbrukstraktor och dess tilläggsutrustning

Vid fastställandet av leveransarbetets värde och s.k. rättelseposter (behovet av att minska kostnaderna inom jordbruket till följd av att jordbruksmaskiner använts inom skogsbruket och en motsvarande ökning i skogsbruksutgifterna) kan i brist på annan utredning från den skattskyldige användas genomsnittsvärdena och enhetstaxorna nedan (euro/m³).

I beräkningen används följande omräkningsfaktorer och koefficienter:

Klabbar:	1 kubikmeter fast mått (m3) = 1,5 kubikmeter travat mått (m3t)                                           = 2,5 kubikmeter löst mått (m3l) 1 kubikmeter löst mått        = 0,4 m3
Slanor:	1 stam = 0,020 m3
Flis:	1 kubikmeter fast mått (m3) = 2,5 kubikmeter löst mått (i-m3) 1 kubikmeter löst mått = 0,4 m3 1 megawattimme (MWh) = 1,25 i-m3 = 0,5 m3

Leveransarbetets värde i tabellen

Virkesslag	Arbetets värde Tillverkning	Arbetets värde Transport	Maskinkostnad Transport
Tallstockar	6,19	2,43	3,65
Tallmassaved	14,30	2,51	3,76
Granstockar	7,99	2,46	3,68
Granmassaved	14,96	2,66	3,99
Björkstockar	5,90	2,79	4,19
Björkmassaved	13,23	2,93	4,40
Energivirke (okvistat träd)	8,82	4,57	6,85
Ved och klabbar	29,98	2,93	4,40
Flisning	4,68
Flis		2,93	4,40

Om det inte finns någon utredning om virkestypen, ska som maskinkostnad användas 4,40 €/m³.

Om jordbrukstraktor används tillsammans med redskap som inte hör till skogsbruksinventarierna, kan såsom rättelsepost användas 12,00 euro/timme.

4.1.10 Rättelsepost för kostnader för hästar

Om det med gårdens produkter har utfodrats en häst som inte tillhör jordbrukets förvärvskälla, dra av från jordbrukets produktionskostnadsutgifter i brist på annan utredning 1 000 euro per häst och 500 euro per föl per år.

4.2 Värden vid överföring av jordbruksprodukter

När jordbruksprodukter överförs från en förvärvskälla till en annan används som överföringsvärden (hö, säd, husdjurprodukter) lokala försäljningspriser.

5 Uppskattning av tillgångars värde i vissa fall

5.1. Tomtmark på en brukningsenhet

Tomtmark på en brukningsenhet fördelas i brist på annan utredning på tomt för bostadsbyggnaden och byggnadsplats för jordbrukets byggnader så att hälften av tomtmarken betraktas som tomt för bostadsbyggnaden, dock högst upp till 10 000 m². Övriga delar anses vara byggnadsplatser.           

Såsom areal för outbrutna bebyggda semesterstugtomter på lägenheten, vilkas areal inte utretts vid klassificeringen kan, i brist på annan utredning, betraktas som 2 000 m².

Såsom areal för sådana byggplatser för ekonomibyggnader inom jordbruket vilkas areal inte utretts vid klassificeringen kan i brist på annan utredning betraktas som 2 000 m². Som areal för byggplatser för ekonomibyggnader inom skogsbruket betraktas i brist på annan utredning 500 m².

När man överlåter byggnadsmark från en brukningsenhet, dras av arealerna på nya tomter under 10 000 m² från arealen på skogsmark, förutsatt att man inte lägger fram någon annan utredning om tomtens läge på mark som är avsedd för annat bruk.

5.2 Återanskaffningsvärdet på vissa byggnader

Återanskaffningsvärdet på byggnader fastställs i enlighet med en förordning som finansministeriet årligen utfärdar. Såsom återanskaffningsvärde för byggnader, på vilka finansministeriets förordning inte kan tillämpas, betraktas 75 % av byggnadskostnaderna för motsvarande byggnad.

För följande typer av byggnader kan såsom återanskaffningsvärde användas följande värden, som är 75 % av de genomsnittliga byggnadskostnaderna:

1. Växthus

	Byggnadskostnad euro/m2
glasstålstomme med värme och bevattning	152,20
utan	108,89
plastträstomme med värme och bevattning	79,13
utan	50,42
akryltäckning/stålstomme med värmeanordning	221,82

2. Silor (för lagring av säd)

Runda med stålkonstruktion	Silons diameter m	Byggnadskostnad euro/silo-m3
oberoende av bottenkonstruktionen	3 eller under	111,77
oberoende av bottenkonstruktionen	3–10	111,77–47,88 graderat
oberoende av bottenkonstruktionen	10 eller över	47,88
Runda med betongkonstruktion	Silons diameter m	Byggnadskostnad euro/silo-m3
plan botten	ingen betydelse	67,65
konisk botten	ingen betydelse	84,56
Rektangulär botten	Silons diameter m	Byggnadskostnad euro/silo-m3
alla material	ingen betydelse	127,50

3. Övertryckshallar

	Hallens area 1 000–5 000 m2
varm	159,93–105,76 euro/m2
kall	71,40–59,32 euro/m2

4. Bergrum

Återanskaffningsvärdet för de bergrum som byggts som skyddsrum används upp till 5 000 m³ till ett belopp av 465,46 euro/m³. Om volymen överstiger 5 000 m³, nedsätts kubikmeterpriset med 9,15 euro/m³ för varje 5 000 m³.

Som återanskaffningsvärde för de bergrum som byggts för annan användning än skyddsrum (t.ex. lager för flytande bränslen) används 101,16 euro/m³ upp till 50 000 m³. Om volymen överskrider 50 000 m³ men är högst 160 000 m³, ska kubikpriset nedsättas med 3,957 € för varje 10 000 m³. Om volymen överskrider 160 000 m³ ska för den överskjutande delen användas kubikpriset 57,66 euro/m³.

5. Matsalar

Grundvärdet är 301,22 euro/m³. Om matsalen är uppförd med lätt konstruktion och köksutrymmen och kalla förvaringsutrymmen är ringa, nedsätts grundvärdet med 37,83 euro/m³.

6. Parkeringshus

	euro/bilplats
med flera våningar	16 360,77
med två våningar, övre våningen utan tak	5 105,18

7. Simhallar

Återanskaffningsvärdet för simhallar är 1 328,15 €/m².

8. Ishallar

• betongkonstruktion (över 4 000 m³) 229,27 euro/m³
• små (högst 4 000 m³) med lättare bärande konstruktion än i de ovannämnda 1 173,59 €/m²

5.3 Halvfärdig byggnad

Värdet på en halvfärdig byggnad ska beräknas enligt Finansministeriets förordning om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader som om byggnaden var färdig. Av detta värde tas som byggnadens beskattningsvärde den andel som motsvarar byggnadens färdighetsgrad.

Som färdighetsgrad vid skatteårets utgång kan användas följande procentandelar, som beräknats utifrån datumen då uppförandet av en byggnad påbörjades och avslutades, om den skattskyldige inte lagt fram annan redogörelse:

Byggnaden påbörjats	Byggnaden blivit färdig	Färdighetsgrad
under skatteåret	före 1.3 följande år	80 %
under skatteåret	1.3 eller senare följande år	50 %

I andra hand kan halvfärdiga byggnader värderas på basis av byggnadskostnaderna. Detta förfarande används dock endast om de uppgifter om byggnadens egenskaper som behövs som värderingsgrund inte går att utredas. Som beskattningsvärde fastställs då 75 % av byggnadskostnaderna vid skatteårets utgång.

 

generaldirektör Markku Heikura

ledande sakkunnig Elena Vigren