Familjedagvård i beskattningen Detaljerad skatteanvisning

I denna anvisning behandlas beskattningen av kommunala och privata familjedagvårdares inkomster samt hur utgifterna för förvärv av dessa inkomster dras av i beskattningen.

Anvisningen ersätter Skatteförvaltningens ställningstagande Utgifter för familjedagvårdare. Anvisningen som överförts från ställningstagandet har kompletterats och dispositionen har ändrats. Uppdateringarna ändrar inte på gällande beskattningspraxis.

Anvisningen behandlar inte momsbeskattning. Momsbeskattningen av familjedagvårdstjänster behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattning av socialvårdstjänster.

1 Familjedagvård som en form av småbarnspedagogik

I lagen om småbarnspedagogik (540/2018) föreskrivs om småbarnspedagogik samt om att anordna och producera tjänster inom småbarnspedagogiken. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. En av småbarnspedagogikens former är familjedagvård.

Kommunen ansvarar för att ordna småbarnspedagogik på sitt område (5 § 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik). Kommunen kan ordna familjedagvården genom att producera tjänsterna själv (kommunal familjedagvård) eller genom att skaffa dem från utomstående tjänsteleverantörer (privat familjedagvård). I denna anvisning avses med privat familjedagvård endast familjedagvårdstjänster som produceras av fysiska personer.

I 2 § i statsrådets förordning om småbarnspedagogik (753/2018) föreskrivs hur många barn en familjedagvårdare samtidigt kan sköta. Familjedagvårdaren kan sköta barnen i sitt eget hem eller hemma hos barnen. En kommunal familjedagvårdare kan också arbeta i lokaler som kommunen anordnat.

2 Kommunal familjedagvård

2.1 Inkomster som fåtts i ett arbetsförhållande

2.1.1 Lön

Enligt 29 § 1 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) räknas som skattepliktig inkomst den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde. Skattepliktig förvärvsinkomst är bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i ett arbetsförhållande (ISkL 61 § 2 mom.).

Enligt 13 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) avses med lön varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i ett arbets- eller tjänsteförhållande. Till exempel naturaförmåner är också lön (FörskUL 13 § 3 mom.).

En kommunal familjedagvårdare står i anställningsförhållande till kommunen. Lönen som familjedagvårdaren får från kommunen utgör skattepliktig förvärvsinkomst.

2.1.2 Kostnadsersättning

Enligt FörskUL 15 § 1 mom. kan arbetsgivaren ersätta direkta kostnader som arbetstagaren åsamkats på grund av arbetet utan att verkställa förskottsinnehållning. Ersättningen utgör skattepliktig förvärvsinkomst men betraktas inte som lön, förutsatt att ersättningen inte överskrider det kostnadsbelopp som har utretts eller uppskattats. Då betalar arbetsgivaren inte heller arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på ersättningen. Närmare information om direkta kostnader finns i Skatteförvaltningens anvisning Direkta kostnader för arbete inom förskottsuppbörden.

I allmänhet ersätter kommunen de direkta kostnaderna för arbetet till en kommunal familjedagvårdare som arbetar hemma som en så kallad kostnadsersättning. Syftet med kostnadsersättningen är att täcka dagvårdsbarnets utgifter för kost och övriga sedvanliga vårdutgifter. Finlands Kommunförbund ger årligen en rekommendation om storleken på kostnadsersättningarna. Trots detta finns det skillnader i storleken på kostnadsersättningarna och grunderna för dem mellan kommunerna.

Endast en kommunal familjedagvårdare som arbetar hemma kan få kostnadsersättning. Kostnadsersättning betalas inte till en kommunal familjedagvårdare som arbetar hemma hos barnen eller i kommunens lokaler, eftersom det i allmänhet inte uppstår sådana utgifter för hen som täcks med ersättningen.

I kostnadsersättningsbeloppet beaktas i allmänhet alla utgifter för dagvårdsbarnets kost. Kostnadsersättningen täcker dock inte kliniska näringspreparat som ersätts separat med stöd av sjukförsäkringslagen. Om barnet på grund av sjukdom (till exempel allergi eller celiaki) har en specialdiet som fastställts av en läkare eller näringsspecialist, nämns detta vanligen i vårdavtalet. Då kan kommunen beakta de tilläggskostnader som orsakas av specialdieten antingen genom att ersätta dem separat eller genom att höja kostnadsersättningen.

Utöver utgifter för kost täcker kostnadsersättningen även andra sedvanliga utgifter för vård av barn. Sådana utgifter är till exempel utgifter för användning av lägenheten, el, vatten, värme, hobbyartiklar och telefonsamtal som hänför sig till vården av barnet.

Kostnadsersättningen utgör skattepliktig förvärvsinkomst för familjedagvårdaren. Kommunen verkställer inte förskottsinnehållning och betalar inte arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på ersättningen. Kommunen anmäler kostnadsersättningen som den betalat till inkomstregistret med sitt separata inkomstslag (se inkomstregistrets anvisning Anmälan av information till inkomstregistret: belöning av arbetstagare, prestationer som ska betalas till företagare och andra specialsituationer).

2.1.3 Andra ersättningar för kostnader

Kommunen kan ersätta en kommunal familjedagvårdare även för andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till inkomstens förvärvande. Sådana utgifter är till exempel de utgifter som nämns i kapitel 2.2.2 och som familjedagvårdaren separat kan yrka på att dras av i sin beskattning. Om kommunen ersätter sådana utgifter för förvärvande av inkomst till familjedagvårdaren är ersättningarna skattepliktig lön för familjedagvårdaren, för vilken kommunen ska verkställa förskottsinnehållning och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

En kommun kan också betala skattefria resekostnadsersättningar för arbetsresor till en familjedagvårdare i arbetsförhållande om de övriga förutsättningarna i inkomstskattelagen för ersättningarnas skattefrihet uppfylls (se Skatteförvaltningens anvisning Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen).

Kommunen anmäler andra ersättningar för kostnader till inkomstregistret med andra inkomstslag än den kostnadsersättning som avses i kapitel 2.1.2. Närmare information om hur kostnadsersättningar anmäls finns i inkomstregistrets anvisning Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar.

2.2 Avdrag

2.2.1 Avdrag som motsvarar kostnadsersättningen

Den skattskyldige kan från sin skattepliktiga inkomst dra av utgifterna för förvärv eller bibehållande av inkomst (ISkL 29 § 1 mom.). Bestämmelser om olika utgifter för förvärvande av inkomst finns i ISkL 31 § och ISkL 93–95 a §. Information om utgifter för inkomstens förvärvande och avdrag av dem i beskattningen finns i Skatteförvaltningens anvisning Utgifter för förvärv av inkomst från förvärvsinkomster.

En kommunal familjedagvårdare får utan särskild utredning i sin inkomstbeskattning som utgift för inkomstens förvärvande dra av beloppet av den skattepliktiga kostnadsersättning som kommunen betalat till hen. Skatteförvaltningen gör automatiskt ett avdrag som motsvarar kostnadsersättningsbeloppet och familjedagvårdaren behöver inte själv yrka på det. Detta förutsätter dock att kommunen har anmält kostnadsersättningen korrekt till inkomstregistret. Familjedagvårdaren ska kontrollera avdragsbeloppet i sin förhandsifyllda skattedeklaration.

2.2.2 Utgifter som dras av separat

Utöver avdraget som beviljas automatiskt kan en kommunal familjedagvårdare i sin inkomstbeskattning också yrka på avdrag för sådana andra utgifter för inkomstens förvärvande som kommunen inte ersatt till hen som kostnadsersättning. På begäran ska man lägga fram en separat utredning om dessa utgifter till Skatteförvaltningen.

Utgifter som dras av på basis av en separat avdragsyrkan är till exempel:

• utgifter för specialanskaffningar som gjorts för dagvårdsbarnets behov, såsom vagnar, barnstolar, barngrindar och barnsäkra lås
• utgifter för sanering av lägenheten, om saneringen behövs på grund av dagvårdsbarnets allergi
• eventuella högre vägavgifter som kommit till som följd av familjedagvården
• utgifter för anskaffning eller iståndsättning av gårdskonstruktioner, såsom till exempel byte av sand i en sandlåda
• utgifter för anskaffning av facklitteratur för familjedagvårdaren.

Familjedagvårdaren kan yrka på avdrag för ovan avsedda utgifter för inkomstens förvärvande även om kommunen helt eller delvis har ersatt dem till familjedagvårdaren. Avdrag kan inte fås för en utgift för vilken kommunen har anmält ersättningen till inkomstregistret som kostnadsersättning.

Familjedagvårdaren kan också yrka på avdrag för tilläggsutgifter för dagvårdsbarnets specialdiet, om kommunen inte har beaktat dem i kostnadsersättningsbeloppet (se kapitel 2.1.2).

Den skattskyldiges levnadskostnader är inte avdragbara (ISkL 31 § 4 mom.). Med levnadskostnader avses sådana utgifter för levnad som den skattskyldige skulle ha haft även utan den förvärvsverksamhet som denne bedriver. Levnadskostnader är till exempel utgifter för boende, kläder, måltider, fritidsaktiviteter och hobbyn samt andra utgifter som kan jämställas med dessa för familjedagvårdaren samt hens make och egna barn.

2.3 Av kommunen betald kostnadsersättning för livsmedel till familjen

Familjedagvård kan också ordnas så att en kommunal familjedagvårdare sköter barnen hemma hos dem (trefamiljsdagvård). Då kan kommunen betala kostnadsersättning för livsmedel till den eller de familjer som ansvarar för att ordna kost till barnen, förutsatt att alla dagvårdsbarn inte hör till samma familj. En sådan ersättning utgör skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren (inte lön).

Om kostnadsersättningen för livsmedel till sin grund och sitt belopp motsvarar rekommendationen från Finlands Kommunförbund om ersättning av utgifter för livsmedelskostnader till kommunala familjedagvårdare anmäler kommunen ersättningen till inkomstregistret med samma inkomstslag med vilken familjedagvårdarens kostnadsersättning anmäls. Då får den familjemedlem som fått kostnadsersättningen för livsmedel utan särskild utredning ett avdrag i sin beskattning som motsvarar ersättningen. Avdraget görs från förvärvsinkomsten (inte från löneinkomsten).

Om en kommunal familjedagvårdare sköter barn som hör till samma familj i familjens hem betalar kommunen inte någon kostnadsersättning för livsmedel till familjen. Familjen kan inte heller i beskattningen dra av kostnader för att ordna kost, eftersom de är icke-avdragbara levnadskostnader (ISkL 31 § 4 mom.).

3 Privat familjedagvård

3.1 Förvärvs- eller näringsverksamhet

En privat familjedagvårdares verksamhet kan vara antingen förvärvsverksamhet eller näringsverksamhet. Kännetecknen för förvärvsverksamhet och näringsverksamhet samt gränsdragningarna mellan dem behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Företagsverksamhet, förvärvsverksamhet och hobbyverksamhet i personbeskattningen.

Privat familjedagvård är i allmänhet till sin karaktär förvärvsverksamhet som familjedagvårdaren bedriver hemma och som i praktiken sällan uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet. En privat familjedagvårdare är anteckningsskyldig för sin förvärvsverksamhet (1 § i Skatteförvaltningens beslut om anteckningsskyldighet). Inkomster från förvärvsverksamhet beskattas enligt inkomstskattelagen.

En privat familjedagvårdare kan bedriva verksamheten som näringsverksamhet om kännetecknen för näringsverksamhet uppfylls och familjedagvårdaren har registrerat sig som näringsidkare. Då är hen enligt 1 a § i bokföringslagen (1336/1997) också bokföringsskyldig för sin näringsverksamhet. Inkomster som en privat familjedagvårdare får från sin näringsverksamhet beskattas i enlighet med bestämmelserna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL).

3.2 Inkomster som fåtts i ett uppdragsförhållande

3.2.1 Arbetsersättning

Enligt 29 § 1 mom. i inkomstskattelagen är inkomster som en skattskyldig fått i pengar eller pengars värde skattepliktig inkomst. På motsvarande sätt är inkomster i pengar eller i förmåner med penningvärde som erhållits i näringsverksamheten skattepliktiga inkomster av näringsverksamhet (NärSkL 4 § 1 mom.). Bland annat ersättningar för utfört arbete eller utförd tjänst som utförts i form av näringsverksamhet utgör näringsinkomst (NärSkL 5 § 1 mom. 2 punkten).

Inkomsten för en privat familjedagvårdare kan uppstå till exempel av vårdarvoden som betalats av föräldrar till dagvårdsbarn eller av ersättningar som kommunen betalat mot servicesedlar inom småbarnspedagogik. Dessutom kan Folkpensionsanstalten (FPA) till familjedagvårdaren betala stöd för privat vård, som beviljats föräldrar eller vårdnadshavare till dagvårdsbarn för ordnandet av vård för barn. Stödet kan också innehålla vårdtillägg och kommuntillägg.

En privat familjedagvårdare står i uppdragsförhållande till dagvårdsbarnets förälder eller vårdnadshavare. Då utgör de ersättningar som hen betalas för arbetet arbetsersättning enligt FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten. Även ersättningar som kommunen eller FPA betalar för vård av dagvårdsbarnen utgör arbetsersättning. Familjedagvårdarens eventuella förskottsuppbördsregistrering inverkar på om den som betalar arbetsersättningen ska verkställa förskottsinnehållning på ersättningen och anmäla prestationerna till inkomstregistret (se kapitel 3.2.2).

Om en privat familjedagvårdare får ersättning för vård av sina egna barn utgör ersättningen inte arbetsersättning utan skattepliktig förmånsinkomst. Om kommunen till exempel betalar ersättning till familjedagvårdaren mot en servicesedel som beviljats för ordnande av familjedagvård för eget barn handlar det om familjedagvårdarens förmånsinkomst. Situationen är densamma om stödet för privat vård eller hemvård som FPA betalar har beviljats och betalats direkt till familjedagvårdaren.

3.2.2 Förskottsuppbördsregistreringens betydelse

Förskottsuppbördsregistret är ett offentligt register i vilket Skatteförvaltningen på ansökan inför den som bedriver eller sannolikt kommer att börja bedriva näringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet i fråga om vilken den betalning som erhålls inte ska betraktas som lön (FörskUL 25 § 2 mom.). Mer information om förskottsuppbördsregistret finns i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten.

En privat familjedagvårdare kan vara införd i förskottsuppbördsregistret. Om en privat familjedagvårdare har införts i förskottsuppbördsregistret verkställer utbetalaren av arbetsersättningen inte förskottsinnehållning på ersättningen som denne betalar ut. Det är dock inte obligatoriskt att vara införd i förskottsuppbördsregistret.

Om en privat familjedagvårdare inte är införd i förskottsuppbördsregistret ska utbetalaren av arbetsersättningen verkställa förskottsinnehållning på ersättningen som denne betalar ut. Enligt 13 § i förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996, FörskUF) är dagvårdsbarnets förälder eller vårdnadshavare dock inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning om arbetsersättningarna som denne betalar till familjedagvårdaren under ett kalenderår inte sammanlagt överstiger 1 500 euro (se även Skatteförvaltningens anvisning Hushållen som uppdragsgivare). Mer information om hur förskottsinnehållning verkställs finns i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

Betalaren av arbetsersättning ska till inkomstregistret anmäla arbetsersättningen som denne betalat till en familjedagvårdare som inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Också eventuella förskottsinnehållningar ska anmälas. Den som betalar arbetsersättning kan kontrollera familjedagvårdarens förskottsuppbördsregistrering i företags- och organisationsdatasystemets offentliga informationstjänst (www.ytj.fi).

3.3 Avdrag

3.3.1 Faktiska utgifter

En privat familjedagvårdare kan från sina skattepliktiga inkomster dra av utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande (ISkL 29 § 1 mom. och NärSkL 7 § 1 mom.).

En privat familjedagvårdare som bedriver förvärvsverksamhet drar av utgifterna för inkomstens förvärvande i första hand till beloppet av de verkliga utgifterna i anteckningarna. En familjedagvårdare som bedriver näringsverksamhet drar av utgifterna för inkomstens förvärvande i första hand till beloppet av de verkliga utgifterna i bokföringen. Familjedagvårdaren ska också på behörigt sätt förvara verifikationer, kvitton och andra utredningar om de utgifter som hen yrkar på att ska dras av i beskattningen.

Levnadskostnaderna för den privata familjedagvårdaren eller dennes make och barn är inte avdragbara utgifter (ISkL 31 § 4 mom.). Levnadskostnaderna är inte avdragsgilla även om familjedagvårdaren bedriver sin verksamhet som näringsverksamhet, eftersom endast utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande i näringsverksamheten är avdragbara i näringsbeskattningen (NärSkL 7 § 1 mom.).

3.3.2 Kalkylmässigt avdrag

Om en privat familjedagvårdare inte kan utreda det faktiska beloppet av direkta utgifter för kost och vård som orsakats av verksamheten kan denne i sin beskattning dra av ett kalkylmässigt belopp som Skatteförvaltningen årligen fastställer. Syftet med det kalkylmässiga avdraget är att täcka motsvarande utgifter som ersätts som kostnadsersättningar till kommunala familjedagvårdare (se kapitel 2.1.2). Skatteförvaltningen räknar ut avdragsbeloppen för varje år som ett vägt medeltal av ersättningsbeloppen i den rekommendation som Finlands Kommunförbund ger.

Det kalkylmässiga avdraget förutsätter att det har uppstått utgifter för ordnande av kost för dagvårdsbarnen och utgifter för den direkta vården av barnen. På begäran ska man lägga fram en utredning om utgifterna till Skatteförvaltningen. Familjedagvårdaren får inte göra ett kalkylmässigt avdrag enligt utgifterna för kost och vård för sina egna barn, eftersom dessa utgifter är icke-avdragbara levnadskostnader.

I bilagan i slutet av denna anvisning beskrivs separat det kalkylerade avdragsbeloppet per månad och dag per dagvårdsbarn. Avdraget görs per dag om dagvårdsbarnet är i familjedagvård mindre än fem dagar i veckan. Enligt bilagan kan det kalkylmässiga avdraget göras även om dagvårdsbarnet är i familjedagvård endast en del av dagen.

Utöver det kalkylmässiga avdraget som täcker de direkta utgifterna för vård av dagvårdsbarn kan den privata familjedagvårdaren på basis av en separat utredning dra av andra utgifter för inkomstens förvärvande som förorsakats av familjedagvårdsverksamheten. Sådana utgifter kan utgöras till exempel av kostnader för specialanskaffningar som gjorts för dagvårdsbarnets behov och motsvarande separat avdragbara utgifter på samma sätt som för kommunala familjedagvårdare (se kapitel 2.2.2) samt eventuella kostnader för resor med eget fordon som hänför sig till familjedagvården.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

specialsakkunnig Marita Mäkeläinen

Bilaga 1: Det kalkylmässiga avdragsbeloppet för privata familjedagvårdare