Gruvmineralbeskattning

Har getts
29.9.2023
Diarienummer
VH/5825/00.01.00/2022
Giltighet
1.1.2024 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)

I anvisningen behandlas gruvmineralbeskattning, som regleras i lagen om gruvmineralskatt (314/2023). Gruvmineralskatt gäller aktörer som brutit gruvmineral och som förutsätts ha ett tillstånd för att bedriva gruvdrift enligt gruvskattelagstiftningen. Utöver en aktör som brutit gruvmineral kan skatten gälla också för en aktör till vilken ovan nämnda tillstånd överförts. De gruvmineral som omfattas av gruvmineralskatt är alla de gruvmineral som nämns i 2 § i gruvlagen (621/2011).

I anvisningen behandlas utöver skattskyldigheten och de metallmalmer och övriga gruvmineral som omfattas av gruvmineralskatten registreringsskyldigheten för skattskyldiga, skyldigheten att lämna en skattedeklaration och betala skatt samt bokföringsskyldighet. I anvisningen behandlas därtill inverkan av överföringen av ett tillstånd enligt gruvlagstiftningen på skattskyldigheten.

I gruvmineralbeskattningen tillämpas lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016, EgenBeskL) och i tillämpliga delar också punktskattelagen (182/2010). Lagen om gruvmineralskatt tillämpas på gruvmineral för vilka skyldigheten att betala skatt uppkommer 1.1.2024 eller därefter.

1 De gruvmineral som omfattas av gruvmineralskatt

De gruvmineral som omfattas av gruvmineralskatt utgörs enligt 1 § 1 mom. i lagen om gruvmineralskatt av de gruvmineral som nämns i 2 § i gruvlagen. Med gruvmineral avses alla grundämnen, mineral och marmor och täljsten vilka nämns i 2 § i gruvlagen.

Enligt 2 § 2 mom. i gruvlagen är gruvmineral:

  • i fråga om grundämnen aktinium, aluminium, antimon, arsenik, barium, beryllium, bly, bor, cesium, fluor, fosfor, gallium, germanium, guld, hafnium, indium, iridium, järn, kadmium, kalium, kalcium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, lantanoider, litium, magnesium, mangan, molybden, natrium, nickel, niob, osmium, palladium, platina, radium, renium, rodium, rubidium, rutenium, selen, silver, skandium, strontium, svavel, tallium, tantal, tellur, tenn, titan, torium, uran, vanadin, vismut, volfram, yttrium, zink och zirkonium samt sådana mineral som innehåller dessa grundämnen,
  • i fråga om mineral andalusit, apatit, asbestmineral, baryt, bauxit, bentonit, beryll, diamant, dolomit, flogopit, fluorit, fältspat, grafit, granat, ilmenit, kalcit, kaolin, korund, kvarts, kyanit, leucit, magnesit, muskovit, nefelin, olivin, pyrofyllit, rutil, sillimanit, skapolit, talk, vermikulit, wollastonit och andra ädelstenar,
  • i fråga om bergarter marmor och täljsten.

De gruvmineral som omfattas av gruvmineralskatt omfattar dock inte de gruvmineral som fås vid guldvaskning, eftersom de enligt 1 § 2 mom. i lagen om gruvmineralskatt avgränsats utanför lagens tillämpningsområde. De gruvmineral som omfattas av gruvmineralskatt omfattar inte heller de gruvmineral som brutits annanstans än i Finland.

1.1 Metallmalmer

Av de grundämnen som förtecknats ovan i 2 § 2 mom. i gruvlagen och de mineral som innehåller dessa grundämnen är en del sådana gruvmineral, vars beskattning avviker från beskattningen av övriga gruvmineral. Dessa gruvmineral har förtecknats i en bilaga till lagen om gruvmineralskatt.

I denna anvisning kallas de gruvmineral som förtecknats i bilagan till lagen om gruvmineralskatt för metallmalmer. Metallmalmer omfattar silver, kobolt, krom, guld, koppar, litium, bly, nickel, palladium, platina, zink och uran. De metallmalmer som avses i denna anvisning omfattar inte till exempel järn och aluminium.

Beskattningen av metallmalmer behandlas i avsnitt 3.1.

1.2 Andra gruvmineral

I denna anvisning avses med andra gruvmineral alla andra grundämnen, mineral innehållande grundämnen, mineral och bergarter vilka uppräknats i 2 § 2 mom. i gruvlagen än de metallmalmer som uppräknats i bilagan till lagen om gruvmineralskatt. Sådana gruvmineral omfattar bland annat apatit och talk.

Beskattningen av andra gruvmineral än metallmalmer behandlas i avsnitt 3.2.

2 De skattskyldiga

I 2 § 1 mom. i lagen om gruvmineralskatt föreskrivs att en aktör som brutit gruvmineral och som förutsätts ha ett sådant tillstånd att bedriva gruvdrift som avses i gruvlagstiftningen är skattskyldig. Med tillstånd avses ett gruvtillstånd enligt den gällande gruvlagen (621/2011), utmål enligt den gamla gruvlagen (503/1965) och andra motsvarande tillstånd som avses i gruvlagstiftningen.

Den skattskyldige är innehavare av ovan nämnda tillstånd. En aktör som borde ha tillstånd för att bedriva gruvdrift, men som försummat att ansöka om tillstånd, är också skattskyldig. Till exempel ett gruvbolag som har ett gruvtillstånd av den nuvarande gruvmyndigheten Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes), är skattskyldig.

Skattskyldigheten i situationer där tillståndet överförs behandlas i avsnitt 5.

3 Tidpunkten för fastställande av skatt och skattebeloppet

Tidpunkten för fastställande av skatt och skattebeloppet är olika för metallmalmer och andra gruvmineral. Om det handlar om en förekomst med såväl metallmalmer som andra gruvmineral, fastställs skatten utifrån olika grunder för olika gruvmineral.

3.1 Skyldigheten att betala skatt på metallmalmer och skattebeloppet

Av de gruvmineral som räknats upp i bilagan till lagen om gruvmineralskatt, det vill säga metallmalmer, betalas skatt enligt 3 § 1 punkten i lagen om gruvmineralskatt utifrån den tidpunkt då anrikningsprocessen för gruvmineral inleds för första gången.

Med anrikningsprocess avses den tidpunkt då metallmalmbehandlingen inleds i en sådan produktionsfas vars syfte är att separera malmen och de metaller som ingår i den. Med produktionsfas avses verksamhet vars mål är att separera metall och malm, såsom flotationsanrikning eller biolakning, oberoende av det teknologiska genomförandet av den.

Anrikningen kan göras av någon annan aktör än den aktör som brutit metallmalmen. Metallmalm kan anrikas också annanstans än i Finland. Med anrikningsprocess avses då den tidpunkt då metallmalmbehandlingen inleds i en sådan produktionsfas vars syfte är att separera malmen och de metaller som ingår i den.

Den aktör som brutit gruvmineral är skyldig att betala skatt förutom då ett tillstånd enligt gruvlagstiftningen överförs till en annan aktör och då anrikningsprocessen för metallmalm för första gången inleds efter överföringen av tillståndet. I så fall är överföringsmottagaren skattskyldig. Frågor som gäller överföring av tillstånd behandlas mer ingående i avsnitt 5. Följaktligen är den aktör som brutit gruvmineral skattskyldig, även om anrikningen görs av en annan aktör än den aktör som brutit metallmalmen. Det är inte heller av betydelse vem som äger metallmalmerna. Den aktör som brutit gruvmineral behöver uppgifter om metallmalmerna av den aktör som gjort anrikningen för att lämna in skattedeklarationen och betala skatten. Den skattskyldiges bokföring behandlas närmare i avsnitt 4.3.

Skatt betalas inte på metallmalmer som anrikas i Finland och som brutits annanstans än i Finland. Om till exempel metallmalm som brutits annanstans än i Finland eller det koncentrat som förädlats av den transporteras till Finland och anrikningsprocessen inleds i Finland, betalas inte skatt på den.

Såväl tidpunkten för uppkomsten av skyldigheten att betala skatt som den volym på vilken skatt ska betalas fastställs i 3 § 1 punkten i lagen om gruvmineralskatt. Skatt betalas på alla metallmalmer för vilka anrikningsprocessen inletts. Skatt ska också betalas på sådana metallmalmer och metaller som ingår i metallmalmer och som inte kan utnyttjas i anrikningsprocessen. Skatt betalas då anrikningsprocessen för metallmalm inleds för första gången. Skatt ska följaktligen inte betalas på nytt på så kallad återanrikning av anrikningssand som uppkommer i samband med anrikning.

Enligt 5 § 1 mom. i lagen om gruvmineralskatt är skatten på metallmalmer 0,6 % av beskattningsvärdet på den metall som gruvmineralet innehåller. Beskattningsvärdena för metallmalmer fastställs på beslut av Skatteförvaltningen i enlighet med 4 § 3 mom. i lagen om gruvmineralskatt i början av varje skatteperiod, det vill säga varje kalenderår, senast på den första dagen i februari.

Enligt 4 § i lagen om gruvmineralskatt fastställs beskattningsvärdet av metallmalm utifrån det dagliga internationella marknadspriset eller motsvarande offentliga prisuppgifter på gruvmineralet i fråga eller på en motsvarande produkt, vilka föreskrivs genom statsrådets förordning om prisuppgifter som tillämpas som grund för beskattningsvärdet i fråga om gruvmineralskatt (934/2023). Beskattningsvärdet fastställs som det aritmetiska medelvärdet av ovannämnda prisuppgifter under en granskningsperiod på ett kalenderår. I fastställandet av beskattningsvärdet beaktas enbart de dagar då prisuppgifter är tillgängliga under kalenderåret.

Exempel 1

Det material som brutits vid en gruva krossas och transporteras till det område där anrikningen görs. Därefter inleds behandlingen av nickelmalm i anrikningsprocessen. Nickelmalmvolymen har uppgått till 10 000 ton och den har innehållit 100 ton nickelmetall. I anrikningsprocessen lyckas man utvinna 75 ton nickelmetall av nickelmalmen. Skatt betalas utifrån den tidpunkt då nickelmalmbehandlingen inleds i en sådan produktionsfas vars syfte är att separera nickelmalmen och den nickelmetall som ingår i den. Skatt betalas på 100 ton nickelmetall. Skattebeloppet är 0,6 % av beskattningsvärdet av nickeln.

Om den anrikningssand som uppkommit i anrikningsprocessen och de 25 ton nickelmalm som ingår i den och inte utvunnits senare levereras för återanrikning, betalas inte skatt på nytt.

Exempel 2

Det material som brutits vid en gruva krossas och transporteras till det område där anrikningen görs. Därefter inleds behandlingen av malm i anrikningsprocessen. Malmvolymen har uppgått till 1 000 000 ton och den har innehållit 10 000 ton nickelmetall och 1 000 ton koboltmetall. I anrikningsprocessen lyckas man utvinna 7 500 ton nickelmetall från malmen. Man lyckas inte överhuvudtaget utvinna koboltmetall i anrikningsprocessen. Skatt betalas utifrån den tidpunkt då malmbehandlingen inleds i en sådan produktionsfas vars syfte är att separera malmen och de metaller som ingår i den. Skatt betalas på 10 000 ton nickelmetall och på 1 000 ton koboltmetall. Skattebeloppet är 0,6 % av beskattningsvärdena av nickeln och kobolten.

Om anrikningssand som uppkommit i anrikningsprocessen och de 2 500 ton nickelmalm och 1 000 ton koboltmetall som inte utvunnits och ingår i den sänds för återanrikning senare, betalas inte skatt på nytt.

Enligt ikraftträdandebestämmelsen i 11 § i lagen om gruvmineralskatt tillämpas lagen på gruvmineral för vilka skyldigheten att betala skatt uppkommer 1.1.2024 eller därefter. Följaktligen betalas skatt också på sådana metallmalmer som brutits före 1.1.2024, om anrikningsprocessen för dessa inleds för första gången först 1.1.2024 eller därefter.

Exempel 3

Kopparmalm har brutits i en gruva under tidsperioden 2015–2020. Anrikningsprocessen för kopparmalmen inleds för första gången år 2024. Skatt ska betalas på kopparmalmen, eftersom anrikningsprocessen inleds för första gången först 1.1.2024 eller senare.

3.2 Skyldigheten att betala skatt på andra gruvmineral och skattebeloppet

Skatt på andra gruvmineral än de metallmalmer som räknats upp i bilagan till lagen om gruvmineralskatt betalas enligt 3 § 2 punkten i lagen om gruvmineralskatt utifrån den tidpunkt då gruvmineralet bryts. Enligt 5 § 2 mom. i lagen om gruvmineralskatt är skatten på andra gruvmineral 0,20 euro per ton malm eller nyttosten.

Skyldigheten att betala skatt uppkommer redan vid tidpunkten för brytning av gruvmineral och inte vid lyftningstidpunkten, det vill säga vid den tidpunkt då gruvmineral lyfts från en underjordisk gruva till markytan. Skatt ska betalas på den totala volymen av sådan bruten malm eller nyttosten som innehåller andra gruvmineral. Malmens eller nyttostens gruvmineralhalt är inte av betydelse.

Skatt betalas inte på gråberg, även om det innehåller andra gruvmineral. Gråberg är en sten som måste brytas för att nå malm eller nyttosten. Gråberg utvinns inte på grund av de gruvmineral som de innehåller. Gråberg kan utnyttjas till exempel som sandningsgrus.

Enligt ikraftträdandebestämmelsen i 11 § i lagen om gruvmineralskatt tillämpas lagen på gruvmineraler för vilka skyldigheten att betala skatt uppkommer 1.1.2024 eller därefter. Skatt betalas följaktligen enbart på sådana andra gruvmineral som bryts 1.1.2024 eller därefter.

4 Skyldigheterna för en skattskyldig

4.1 Registreringsskyldighet

Enligt 7 § i lagen om gruvmineralskatt ska en skattskyldig registrera sig hos Skatteförvaltningen i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. i punktskattelagen.

En skattskyldig ska registrera sig som en aktör som bedriver gruvdrift i MinSkatt innan verksamheten inleds. En skattskyldig ska anmäla alla gruvor där verksamhet som omfattas av gruvmineralskatt bedrivs till registret. Om en aktör som registrerat sig som en aktör som bedriver gruvdrift inleder verksamhet i en ny gruva, ska aktören göra en anmälan till Skatteförvaltningen om ändringen av registreringsuppgifterna i MinSkatt innan verksamhet inleds i den nya gruvan.

Exempel 4

Tukes har beviljat gruvtillstånd till ett företag 1.6.2024. Företaget inleder brytning i gruvan 1.8.2027. Företaget ska registrera sig som en aktör som bedriver gruvdrift hos Skatteförvaltningen innan brytningen inleds, det vill säga före 1.8.2027. Det är inte av betydelse om företaget bryter metallmalmer eller andra gruvmineral i gruvan.

Exempel 5

Tukes har beviljat gruvtillstånd till ett företag 1.5.2017. Företaget har brutit gruvmineral under tidsintervallet 2020–2023. Företaget bryter inte längre gruvmineral år 2024. Företaget inleder dock anrikningsprocessen för metallmalmer 5.5.2024. Företaget ska registrera sig som en aktör som bedriver gruvdrift hos Skatteförvaltningen innan det inleder anrikningsprocessen för metallmalmer, det vill säga före 5.5.2024.

En anmälan ska också göras om ändring av de uppgifter som anmälts med registreringsanmälan till Skatteförvaltningen i MinSkatt. Om till exempel arealuppgiften i ett gruvtillstånd för en gruva som finns på fler än en kommuns område ändras i och med ett nytt gruvtillstånd som beviljats av Tukes, ska aktören göra anmälan till Skatteförvaltningen, då Tukes beslut vunnit laga kraft.

En anmälan om nedläggning av verksamheten ska göras till Skatteförvaltningen i MinSkatt. Gruvan kan avföras från registret, om gruvmineral inte bryts och anrikningsprocessen för metallmalmer inte inleds.

För försummelse av ovan nämnda anmälningsskyldigheter kan en försummelseavgift enligt EgenBeskL 39 § påföras.

Enligt ikraftträdandebestämmelsen i 11 § i lagen om gruvmineralskatt ska en skattskyldig som bedriver gruvdrift 1.1.2024 registrera sig som en aktör som bedriver gruvdrift senast 1.3.2024.

Registreringsskyldigheten vid situationer då tillstånd överförs behandlas i avsnitt 5.

De uppgifter som ska lämnas med en registreringsanmälan bestäms i Skatteförvaltningens beslut om uppgifter som ska lämnas vid registrering av punktskattskyldighet. Läs om registrering i Skatteförvaltningens kundanvisning Så här registrerar du dig inom punktbeskattningen.

4.2 Skyldigheten att lämna in en skattedeklaration och betala skatt

En aktör som bedriver gruvdrift är en regelbundet skattskyldig enligt EgenBeskL. En skattskyldig ska lämna in en skattedeklaration till Skatteförvaltningen och betala skatt i MinSkatt för en skatteperiod på ett kalenderår senast på den allmänna förfallodagen i mars följande år. En aktör som registrerat sig som en aktör som bedriver gruvdrift ska lämna in en skattedeklaration också för en skatteperiod då verksamhet inte utövats. Till exempel ska skattedeklarationen för skatteperioden 2024 lämnas in och skatten betalas senast 12.3.2025.

Om en skattskyldig lägger ner sin verksamhet och avregistrerar sig som en aktör som bedriver gruvdrift mitt under kalenderåret, ska den skattskyldige lämna in en skattedeklaration och betala skatt senast på den allmänna förfallodagen på den andra månaden efter den månad då verksamheten lagts ned. En aktör som registrerat sig som en aktör som bedriver gruvdrift ska lämna in en skattedeklaration också för en skatteperiod då verksamhet inte utövats. Till exempel ska skattedeklarationen för skatteperioden 2026 lämnas in och skatten betalas senast 12.9.2026, om en aktör som bedriver gruvdrift lägger ner sin verksamhet och avregistrerar sig i juli 2026. Om verksamheten läggs ner och registreringen avslutas direkt i början av året i januari eller i februari, kan dock skattedeklarationen lämnas in och skatten betalas tidigast 1.3.

Uppgifterna ska ges enligt gruva på skattedeklarationen. Därtill ska gruvmineralerna och de anknutna uppgifterna specificeras på skattedeklarationen. Det finns bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas i skattedeklarationen i Skatteförvaltningens beslut om uppgifter som ska lämnas i punktskattedeklarationen av skatter på eget initiativ.

Läs om hur en skattedeklaration lämnas in och hur skatt betalas i Skatteförvaltningens kundanvisning Hur deklarerar och betalar man punktskatten?

4.3 Bokföringsskyldighet

I 26 § 1 mom. i EgenBeskL föreskrivs att utöver vad som föreskrivs i bokföringslagen, ska den bokföringsskyldige lägga upp sin bokföring så att de uppgifter som behövs för att påföra skatt kan fås ur den.

Enligt 2 f § i statsrådets förordning om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (1355/2016) ska en skattskyldig föra sådan bokföring som redogör för uppgifter om brytningsplatsen för metallmalmer och andra gruvmineral, brytningsvolymen, brytningstidpunkten och produktionen samt andra uppgifter som är behövliga för att verkställa beskattningen och övervaka den.  I fråga om de gruvmineral som avses i bilagan till lagen om gruvmineralskatt, det vill säga metallmalmer, ska den skattskyldige därtill i sin bokföring inkludera uppgifter om volymen på gruvmineral för vilka anrikningsprocessen inletts (anrikningsverkets indata), metallhalterna och anrikningsplatsen och den tidpunkt då anrikningsprocessen inleddes för första gången.

Den skattskyldiges gruvspecifika bokföring ska redogöra för uppgifterna om metallmalmer också i en situation där anrikningen görs av en annan aktör än den aktör som brutit metallmalmen. Också då ska den skattskyldiges bokföring redogöra för bland annat metallmalmvolymen, den metallvolym som metallmalmen innehåller och den tidpunkt då behandlingen av metallmalmen inletts i en sådan produktionsfas vars mål är att separera malmen och de metaller som ingår i den. Den skattskyldige behöver då uppgifter om metallmalmerna av den aktör som gjort anrikningen.

5 Överföring av ett tillstånd enligt gruvlagstiftningen

Tillstånd för att bedriva gruvdrift enligt gruvlagstiftningen kan överföras. I 2 § 2 mom. i lagen om gruvmineralskatt är överföringsmottagaren skattskyldig, om en skattskyldig överför tillståndet till en annan aktör. Överföringsmottagaren är skattskyldig för de gruvmineral för vilka skyldigheten att betala skatt uppkommer efter överföringen. Överföringen anses ha skett vid den tidpunkt då gruvmyndighetens beslut om överföring av tillståndet är verkställbart.

Exempel 6

Gruvmyndigheten Tukes har gett ett beslut om överföring av ett tillstånd 1.2.2025. Tukes beslut är verkställbart först då det vunnit laga kraft. I gruvmineralbeskattningen anses det att överföringen skett vid den tidpunkt då Tukes beslut vunnit laga kraft.

Exempel 7

Gruvmyndigheten Tukes har gett ett beslut om överföring av ett tillstånd 1.2.2025. I sitt beslut har Tukes förordnat att beslutet är verkställbart trots ändringssökande. Tukes beslut överklagas inte till förvaltningsdomstolen. I gruvmineralbeskattningen anses det att överföringen ägt rum 1.2.2025, då Tukes gett beslutet om överföring av tillståndet.

Exempel 8

Gruvmyndigheten Tukes har gett ett beslut om överföring av ett tillstånd 1.2.2025. I sitt beslut har Tukes förordnat att beslutet är verkställbart trots ändringssökande. Tukes beslut överklagas till förvaltningsdomstolen och förvaltningsdomstolen förbjuder verkställigheten av beslutet 1.4.2025. Förvaltningsdomstolen ger 1.9.2025 ett beslut och förkastar överklagan. Förvaltningsdomstolens beslut överklagas inte till högsta förvaltningsdomstolen och beslutet vinner laga kraft. I gruvmineralbeskattningen anses överföringen ha ägt rum vid den tidpunkt då förvaltningsdomstolens beslut är verkställbart.

Överföringsmottagaren är skyldig att betala skatt också för sådana metallmalmer som tidigare tillståndshavare brutit och för vilka anrikningsprocessen inletts för första gången efter överföringen av tillståndet. I fråga om andra gruvmineral är den aktör som brutit gruvmineralerna alltid skattskyldig.

Överföringsmottagaren ska registrera sig som en aktör som bedriver gruvdrift hos Skatteförvaltningen efter överföringen innan brytningen inleds eller innan anrikningsprocessen för metallmalmerna inleds. Den tidigare tillståndshavaren ska göra en anmälan till Skatteförvaltningen om ändringen av de egna registreringsuppgifterna, då överföringen ägt rum.

Exempel 9

Tukes har beviljat gruvtillstånd till företag A. Företag A har registrerat sig som en aktör som bedriver gruvdrift hos Skatteförvaltningen och inlett brytning i gruvan. Tillståndet överförs till företag B. Företag B ska registrera sig som en aktör som bedriver gruvdrift hos Skatteförvaltningen efter överföringen innan brytningen inleds eller innan anrikningsprocessen för metallmalmer inleds. Företag A ska göra en anmälan till Skatteförvaltningen om ändringen av de egna registreringsuppgifterna, då överföringen ägt rum. Företag B är skyldig att betala skatt också för sådana metallmalmer som företag A brutit och för vilka anrikningsprocessen inleds för första gången efter överföringen av tillståndet. Det är inte av betydelse vem som äger de metallmalmer som företag A brutit eller vem som anrikar dem.

Exempel 10

Tukes har beviljat gruvtillstånd till företag A. Företag A har registrerat sig som en aktör som bedriver gruvdrift hos Skatteförvaltningen och inlett brytning i gruvan. Tillståndet överförs till företag B, som fortsätter brytningen i gruvan. Brytningen i gruvan fortsätter utan avbrott under tiden för överföringen av tillståndet. Företag B ska registrera sig som en aktör som bedriver gruvdrift hos Skatteförvaltningen då överföringen ägt rum. Också företag A ska göra en anmälan till Skatteförvaltningen om ändringen av de egna registreringsuppgifterna, då överföringen ägt rum. Företag B är skyldigt att betala skatt också för sådana metallmalmer som företag A brutit och för vilka anrikningsprocessen inleds för första gången efter överföringen av tillståndet. Det är inte av betydelse vem som äger de metallmalmer som företag A brutit eller vem som anrikar dem.

Exempel 11

Tukes har beviljat gruvtillstånd till företag A. Tillståndet överförs till företag B innan brytningen inleds. Företag A har inte registrerat sig som en aktör som bedriver gruvdrift hos Skatteförvaltningen. Företag A eller företag B behöver inte anmäla överföringen av tillstånd till Skatteförvaltningen. Företag B ska registrera sig som en aktör som bedriver gruvdrift till Skatteförvaltningen innan brytningen inleds.


ledande skattesakkunnig Mika Jokinen

överinspektör Santeri Aila

Sidan har senast uppdaterats 29.9.2023