Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden.

Beskattning av talko-, grannhjälps- och utbytesarbete som utförs av fysiska personer

Har getts
4.11.2013
Diarienummer
A31/200/2013
Giltighet
- 3.7.2018
Bemyndigande
2 § 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
508/32/2005, 12.10.2005

I denna anvisning behandlas inkomstbeskattningen och förskottsuppbörden i fråga om talko-, grannhjälps- och utbytesarbete som en fysisk person utför åt en annan fysisk person. Principerna i anvisningen svarar till innehållet mot lagstiftningen och beskattningspraxis. Begreppen talko-, grannhjälps- och utbytesarbete har preciserats i anvisningen.

Denna anvisning ersätter den tidigare anvisningen Beskattning av talkoarbete (diarienummer 508/32/2005, 12.10.2005) med undantag av de avsnitt som gäller talkoarbete för en förenings räkning eller i en förenings namn.

1 Inledning

1.1 Allmänt

Denna anvisning behandlar hur talko-, grannhjälps- och utbytesarbete som utförs av fysiska personer beskattas i olika situationer. Talkoarbete kan utföras inte bara åt en annan person utan även åt en förening. Beskattningen av talkoarbete som görs för en förenings räkning har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av talkoarbete (diarienummer 508/32/2005, 12.10.2005).

Enligt inkomstskattelagen som varit i kraft redan i över 20 år är utbyte av en arbetsprestation mot en annan en transaktion mot vederlag med skattepåföljder för vardera parten. Å andra sidan har det redan länge varit vedertagen beskattningspraxis att talkoarbete eller utbyte av ringa arbetsprestationer med karaktär av grannhjälp anses skattefritt. Det har även varit klart att arbete som en person utför åt en annan person utan vederlag inte har skattepåföljder för någondera parten.

I denna anvisning preciseras begreppen talko-, grannhjälps- och utbytesarbete. Grannhjälpsarbete utförs typiskt åt släktingar, vänner eller nära grannar. Vad gäller utbytesarbete kan två personer avtala om det sinsemellan, men arbetsprestationer kan även bytas multilateralt via olika slags bytesringar (exempelvis tidsbanker). I anvisningen behandlas olika gränsdragningsfall med hjälp av exempel eftersom det inte alltid är klart när det rör sig om skattepliktigt utbyte av arbetsprestationer mot vederlag och när det rör sig om skattefritt talkoarbete eller arbete med karaktär av grannhjälp. I anvisnigen redogörs även för hur man beräknar och deklarerar den inkomst som uppstår vid utbyte av arbetsprestationer mot vederlag.

Anvisningen tar inte upp pensions- och olycksfallsförsäkringen eller mervärdesbeskattningen av talko-, grannhjälps- och utbytesarbete. I anvisningen behandlas inte heller fall där man anställer en person för att utföra ett bestämt arbete eller betalar arbetsersättning för utförandet av ett arbete till en företagare eller ett företag som finns i förskottsuppbördsregistret. Dessa fall har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Hushåll som uppdragsgivare.

1.2 Talkoarbete

Med talkoarbete avses i allmänhet arbete som utan ersättning och sporadiskt utförs åt en annan person. Arbete som utförs genom talko är till sin natur s.k. allemansarbete som i allmänhet inte kräver särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet. Det är att märka att även en person med särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet för olika uppgifter kan delta i talko och utföra sådana arbetsprestationer utan vederlag inom ramen för talkoarbetet. Talkoarbetets natur begränsar därför inte någons talkodeltagande.

Traditionellt har skördearbeten och enkla byggarbeten varit typiska talkoarbeten. Utmärkande för dessa arbeten är att man genomför en viss arbetsfas (till exempel gjuter en sockel eller målar ett hus). Även i bostadsaktiebolag och hyreshus ordnas talkon vår och höst.

För talkoarbete fastställs inget värde i pengar eller annat värde enligt vilket de som utför talkoarbetet vore berättigade till ersättning i pengar eller annan ersättning för det arbete de utför i talkot.  

1.3 Grannhjälp

I grannhjälp handlar det i likhet med talkoarbete om sporadiskt arbete som utförs åt någon annan utan ersättning. Till skillnad från talko är grannhjälpen baserad på antingen släktskap, vänskap eller grannförhållande, m.a.o. utförs arbetet typiskt åt personer i utförarens närkrets och utan vederlag. Även en person med särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet för olika uppgifter kan ge grannhjälp i form av sådana arbetsprestationer till personer i sin närkrets förutsatt att arbetet utförs utan vederlag.  

Arbetsprestationer som utförs som grannhjälp är till sin natur vanligen småskaligare än talkoarbeten (barnvakt medan föräldrarna går på uppköp, skjuts åt en åldring som inte har bil, gräsklippning, krattning, snöarbeten osv.). Grannhjälp handlar dessutom typiskt om arbete som utförs av en enda person medan talkoarbeten vanligen utförs av flera personer eller ett lag.

Begreppen talkoarbete och grannhjälp kan överlappa. Gemensamt för dem och väsentligt för beskattningen är dock att arbetet utförs utan vederlag och sporadiskt.

1.4 Ömsesidigt utbytesarbete

Utbytesarbete, dvs. arbete i gengäld, baserar sig på ett avtal mellan två parter enligt vilket den ena parten utför ett arbete åt den andra på det villkoret att denne å sin sida utför ett arbete i gengäld. Vanligen bestämmer man ett värde för utbytesarbetet i pengar eller på annat sätt. Utgående från detta värde är den som utför arbetet berättigad till vederlag från den andra parten för det utförda arbetet. Den arbetsprestation som fås som vederlag kan även utföras vid ett senare tillfälle än den arbetsprestation som utgör grunden för vederlaget. Då rör det sig om bilateralt utbyte av arbetsprestationer mot vederlag enligt ett inbördes avtal.

Ett avtal om utbytesarbete kan vara skriftligt eller muntligt. I utbytesarbete är vardera parten i sin tur den som utför arbetet åt den andra parten respektive den som beställer arbetet av den andra parten. Utbytesarbete kan utföras antingen direkt mellan parterna på basis av ett ömsesidigt avtal eller via organiserade s.k. bytesringar (t.ex. tidsbanker).

För arbete som utförs som utbytesarbete gäller i princip att det görs mot vederlag, men det kan även vara arbete som till sin karaktär kan jämställas med grannhjälp.

1.5 Multilateralt utbytesarbete

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med olika slags system, gemenskaper och nätverk där de personer som deltar i systemet eller gemenskapen byter arbetsprestationer multilateralt. Sådana är exempelvis många tidsbanker som verkar i Finland. I denna anvisning används benämningen bytesring för dessa olika slags forum för multilateralt utbytesarbete.

En bytesring är ett system för utbyte av tjänster inom en gemenskap med registrerade medlemmar. Medlemmarna förbinder sig då de ansluter sig till systemet att följa dess regler. En bytesring är avsedd för alla som bor inom dess verksamhetsområde och vill ställa sin egen tid och hjälp till gemenskapens förfogande och samtidigt få hjälp i sin egen vardag. I bytesringar delar man med sig av sina färdigheter så att exempelvis någon som gillar att sy erbjuder reparationssömnad åt andra medlemmar och i gengäld får hjälp med något annat, exempelvis att sköta barn eller ordna en fest.

I bytesringar används inte euro utan de har en intern valuta i form av egen bytesenhet som kan heta exempelvis ”stund”. Eftersom bytesringar följer principen att allas tid, arbete och hjälpbehov är lika värdefulla motsvarar en bytesenhet i alla lägen en arbetstimme. Medlemmarna utbyter tjänster med hjälp av en tidsbaserad kredit. Alltid när en medlem i nätverket utför någon tjänst i en timmes tid åt en annan medlem bokförs denna på medlemmens konto i bytesringens bytesenheter. För att kunna skaffa sig bytesenheter måste den som ansluter sig som medlem enligt reglerna för bytesringen förbinda sig att mot bytesenheter själv utföra arbetsprestationer åt andra medlemmar i nätverket.

Den medlem i bytesringen som har rollen av betalare överför ett överenskommet antal bytesenheter till kontot för den medlem som utför arbetsprestationen. Med andra ord överförs på basis av arbetsprestationen ett belopp i lokalvalutan från betalarens konto till utförarens konto. I systemet läggs beloppet på utförarens kontos debetsaldo och på betalarens kreditsaldo. De bytesenheter som mottagaren intjänat kan han eller hon använda till att vid valfri tidpunkt skaffa sig valfria tjänster som står till buds inom gemenskapen, men detta är inte obligatoriskt. För att främja reciprociteten och utbytet av arbeten brukar bytesringarnas regler å andra sidan ge en övre och lägre gräns för en enskild medlems saldo, i allmänhet 50 bytesenheter.

Utbudet av och kvaliteten hos de tjänster som kan skaffas med bytesenheterna beror på vilka tjänster medlemmarna annonserar. Med bytesenheterna kan man alltså skaffa sig sådana arbetsprestationer som medlemmarna i samma gemenskap enligt förhandsannonsering är beredda att utföra mot bytesenheter. Den som beställer och den som utför ett arbete kommer fall för fall överens om priset för tjänsten, m.a.o. vilket belopp som bokförs på mottagarens konto.

2 Skattepliktig inkomst och avdrag för kostnader i beskattningen

2.1 Skatteplikt för inkomster

Inkomstskattelagen har inga särskilda bestämmelser för beskattningen av talkoarbete, grannhjälp eller utbytesarbete utan hur dessa behandlas i beskattningen avgörs utgående från inkomstskattelagens (30.12.1992/1535, ISkL) allmänna bestämmelser.

Inkomstskattelagen som trädde i kraft i januari 1993 är baserad på ett brett inkomstbegrepp. Skattepliktig inkomst är i princip alla sådana inkomster i pengar eller i pengars värde som inte enligt någon särskild bestämmelse är skattefria (ISkL 29 § 1 mom.). Skattepliktiga inkomster är förvärvsinkomst utom då de enligt någon särskild bestämmelse är kapitalinkomst (ISkL 32 §). Förvärvsinkomst är lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande samt förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst (ISkL 61 §).

En ersättning för utfört arbete är skattepliktig förvärvsinkomst oavsett om den betalas i form av pengar eller en arbetsprestation eller om det utförda arbetet befriar utföraren från någon betalningsplikt. Enligt inkomstskattelagen beskattas inkomster som erhållits som vederlag för arbete och som ska betraktas som förvärvsinkomst oavsett inkomsternas art och belopp.

Beskattningen av talkoarbete, grannhjälp och utbytesarbete har behandlats närmare i anvisningens avsnitt 3, 4 och 5. Verkställande av förskottsinnehållning och inlämning av årsanmälan för skattepliktig förvärvsinkomst behandlas nedan i avsnitt 5.4 Förskottsinnehållning och anmälan av utbytesarbete.

2.2 Arbete utan vederlag är skattefritt

Enligt inkomstskattelagen är vederlag som fås för utfört arbete skattepliktiga. Å andra sidan har arbete som utförs utan vederlag inga skattepåföljder för vare sig mottagaren eller utföraren. Då uppstår ingen skattepliktig inkomst som avses i inkomstskattelagen även om det arbete som utförs utan vederlag är av en sådan karaktär att det kräver särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet av utföraren.

Exempel 1: En elmontör kan vid ett husbyggnadstalko utföra arbeten som kräver en elmontörs behörighet, en skattesakkunnig kan hjälpa en släkting med skattedeklarationen eller en företagare i trädgårdsbranschen kan klippa sin grannes häck utan skattepåföljder förutsatt att de gör arbetet utan vederlag.

Ett arbete har utförts utan vederlag om man inte avtalat om att utförandet ersätts genom betalning i pengar eller i annan form. Arbete är vederlagsfritt även om den som utför det vägrar att ta emot ett vederlag för arbetsprestationen som mottagaren eventuellt erbjuder vid en senare tidpunkt. En mottagen varugåva av ringa värde betraktas dock inte som skattepliktigt vederlag utan som ett uttryck för tacksamhet som ingår i god sed.

Ett arbete har utförts utan vederlag även då det inte för utföraren resulterar i någon personlig rätt, fordran eller i bokföringen eller på annat sätt öronmärkt möjlighet att senare få en arbetsprestation i ersättning av arbetets mottagare eller någon annan person.

Utanför det vida inkomstbegreppet faller även situationer där hemmaboende minderåriga barn hjälper sina föräldrar med normala hushållsarbeten mot en vecko- eller månadspeng e.d. Normala hushållsarbeten som makar utför är inte heller skattepliktig inkomst för någondera maken. Det rör sig inte heller om skattepliktig inkomst då en förvärvsarbetande make betalar familjens levnadskostnader till sin hemmavarande make eller till sina barn.

2.3 Avdrag för kostnader

Enligt 29 § 2 mom. i inkomstskattelagen har den skattskyldige rätt att från sina skattepliktiga inkomster dra av utgifter som anknyter till att förvärva eller bibehålla inkomster.

Kostnader som orsakats av att man förvärvat skattefri inkomst, utfört vederlagsfritt talkoarbete eller gett vederlagsfri grannhjälp är dock till ingen del avdragsgilla vid beskattningen.

3 Beskattning av traditionellt talkoarbete

Talkoarbete definieras inte separat i skattelagstiftningen, utan dess karaktär och skattebehandling måste bedömas fall för fall enligt helhetsomständigheterna. Endast traditionellt talkoarbete kan vara skattefritt.

Traditionellt talkoarbete är vederlagsfritt, frivilligt arbete som inte involverar tredje parter utöver den som organiserar talkoarbetet och dem som utför det. Talkoarbete kräver i allmänhet ingen särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet. Det är dock att märka att även en person med särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet för olika uppgifter kan delta i talko och utföra sådana arbetsprestationer utan vederlag inom ramen för talkoarbetet. Talkoarbetets karaktär begränsar därför i princip inte någons talkodeltagande. På basis av traditionellt talkoarbete uppstår inte heller något arbetsavtalsförhållande. Nyttan av vederlagsfria talkoarbetsprestationer är inte skattepliktig inkomst hos talkoarrangören.

Med byggtalko avses exempelvis frivilligt, oavlönat arbete som utförs åt en byggare. Då egnahemshus och sommarvillor byggs förekommer talkon där talkofolket får mat och dryck. Vid ett talko utförs i allmänhet något visst arbete eller en arbetsfas. Även exempelvis flyttningar, städning av gården till ett husbolag eller snöarbete utförs ofta med talko.

I rättspraxis har man fäst uppmärksamhet vid huruvida arbetet i verkligheten utförts genom talko utan vederlag. Ett egnahemshus har enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande inte kunnat byggas enbart med talko (HFD 1983-B-II-613). I fallet kunde det inte påvisas att de som utfört arbetet inte fått vederlag för sitt arbete. Eftersom det exempelvis är ovanligt att mycket omfattande arbeten utförs som talkoarbete ankommer det i dessa fall på den skattskyldige att bevisa att det rört sig om genuint skattefritt talkoarbete och inte om arbete mot vederlag (lagen om beskattningsförfarande 18.12.1995/1558, BFL, 26 § 4 mom.).

De som utför talkoarbetet har kunnat få sedvanlig och rimlig bespisning utan att det rör sig om en skattepliktig förmån, förutsatt att inte den som utför talkoarbetet själv kräver bespisning. Avtalar man om ersättning blir talkoarbetet skattepliktigt oberoende av ersättningens mängd och art. Likaså om man får vederlag för en talkoarbetsprestation som ursprungligen avsetts vara vederlagsfri är detta i princip skattepliktig ersättning för arbete, utom om det rör sig om en varugåva av ringa värde.

Exempel 2: En person ordnar gårdstalko. Bekanta deltar i talkot. Personen ordnar hemma hos sig en måltid med dryck får de deltagande efter att gårdsarbetena utförts. Prestationen är skattefri.

Exempel 3: En rörmontör kräver att få en supé som gottgörelse för att han byter ut en vattenkran, medan bostaden i övrigt repareras av ett talkolag. Bytet av vattenkranen är inte skattefritt talkoarbete eftersom arbetet inte utförs utan den supé som krävts i vederlag. Det handlar om normalt skattepliktigt arbete mot vederlag.

Exempel 4: En elmontör deltar i ett husbyggnadstalko och installerar på grund av sin behörighet eldosor vederlagfritt som medlem av talkolaget. Det rör sig om skattefritt talkoarbete.

4 Beskattning av grannhjälp

Grannhjälp har inte heller definierats i beskattningen. I grannhjälp handlar det i likhet med talkoarbete om sporadiskt arbete som utförs åt någon annan utan ersättning. Vederlagsfri grannhjälp utgör inte vare sig skattepliktig inkomst eller gåva hos mottagaren. Grannhjälpsarbete kan utföras vederlagsfritt utan skattepåföljder oavsett det utförda arbetets art, omfattning eller värde. Därmed kan även en person med särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet för olika uppgifter kan ge grannhjälp utan vederlag.

Betalas vederlag blir grannhjälpen i princip skattepliktigt arbete. Pengar som fås i vederlag är alltid skattepliktig förvärvsinkomst hos den som utför arbetet. Betalas även annat vederlag än pengar är även detta andra vederlag skattepliktig förvärvsinkomst hos utföraren. Ett undantag är om den som utför grannhjälpsarbete får i vederlag en varugåva av ringa värde eller bjuds på bespisning av motsvarande slag som vid talkoarbete. Ett sådant vederlag betraktas dock inte som skattepliktigt vederlag utan som ett uttryck för tacksamhet som ingår i god sed.

Exempel 5: En person vattnar vederlagsfritt sin grannes blommor under dennes semester och får alltså ingen betalning eller annan ersättning. I detta fall uppstår ingen skattepliktig inkomst. Någon skattepliktig förmån uppkommer inte heller om grannen av ren godhet i efterskott ger vattnaren en varugåva av ringa värde.

Exempel 6: En jurist som arbetar som skatteexpert på en advokatbyrå gör en släktings skattedeklaration utan ersättning. Det rör sig om skattefri grannhjälp.

Exempel 7: En företagare i trädgårdsbranschen klipper sin grannes häck utan vederlag. Det rör sig om skattefri grannhjälp.

Exempel 8: En person erbjuder sig att utan ersättning byta däcken på en bekants bil. Om bilens innehavare efter att däcken bytts ändå ger 50 euro till den som bytte däcken och denne tar emot summan, rör det sig om skattepliktig förvärvsinkomst från arbete mot vederlag.

Exempel 9: En person sköter ibland släktingars barn mot pengar. Oavsett beloppet rör det sig om skattepliktig förvärvsinkomst från arbete mot vederlag.

Som skattefri grannhjälp betraktas inte heller en arbetsprestation som befriar utföraren från en betalningsplikt som tillkommer denne. Även då rör det sig om arbete som utförs mot vederlag.

Exempel 10: I ett litet husbolag har man kommit överens om att disponenten som bor i en lägenhet som tillhör bolaget får rabatt på bolagsvederlaget som ersättning för disponentuppgifterna. Ersättningen i form av rabatt på bolagsvederlaget är skattepliktig förvärvsinkomst hos disponenten.

Exempel 11: En hyresgäst utför med stöd av hyresavtalet reparationer i sin lägenhet och hyresgästen låter av denna anledning hyresgästen bo två månader i bostaden utan hyra. Den fördel i form av befrielse från att betala hyra som hyresgästen fått på basis av reparationsarbetena är skattepliktig förvärvsinkomst hos hyresgästen.

5 Beskattning av utbytesarbete

5.1 Beskattning av bilateralt utbytesarbete

5.1.1 Utbytesarbete som fås i vederlag är i regel skattepliktig förvärvsinkomst

Utbytesarbete innebär att det betalas vederlag och därför är det inte skattefritt talko- eller grannhjälpsarbete. Bilateralt utbytesarbete baserar sig på ömsesidighet och syftar på ett skriftligt eller muntligt avtal där båda parterna förbinder sig att reciprokt utföra ett arbete åt den andra avtalsparten. I utbytesarbete rör det sig därmed om två separata arbetsavtal eller uppdrag där det gängse värdet för det arbete parterna utför åt varandra är skattepliktig förvärvsinkomst hos den som tar emot arbetsprestationen i enlighet med inkomstskattelagens vida inkomstbegrepp.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande är värdet av utbytesarbete inkomst för det år under vilket utbytesarbetet utförts åt den skattskyldige (HFD 1969-II-562). I utbytesarbete är beloppet för den skattepliktiga förvärvsinkomsten det gängse värde som mottagaren av arbetet skulle ha måst betala för motsvarande arbete till ett företag eller en företagare på orten i fråga eller, i det fall att mottagaren skulle ha anställt en arbetstagare för att utföra arbetet, en rimlig lön för arbetet jämte arbetsgivarens bikostnader på orten i fråga. Arbetets gängse värde kan bestämmas enligt endera metoden.

Verkställande av förskottsinnehållning och inlämning av årsanmälan för skattepliktig förvärvsinkomst från utbytesarbete behandlas nedan i avsnittet 5.4 Förskottsinnehållning och anmälan av utbytesarbete.

5.1.2 Skattefritt utbytesarbete med karaktär av sedvanlig och ringa grannhjälp

I beskattningspraxis har man i avvikelse från den ovan nämnda huvudregeln inte ansett att det utgör skattepliktigt utbytesarbete när sedvanliga och till värdet ringa arbetsprestationer sporadiskt byts mot andra arbetsprestationer av motsvarande typ i form av grannhjälp.

Om de utförs sporadiskt som utbytesarbete kan exempelvis dessa vara skattefria:

  • snöarbete
  • blomvattning
  • gräs- eller häckklippning
  • byte av bildäck
  • biltvätt
  • kortvarig skötsel eller vaktning av en släktings. grannes eller väns barn eller keldjur medan denne är i butiken, på teatern, på bio e.d.
  • rastning av hundar eller katter
  • krattning
  • skjutshjälp så att en åldring utan bil kan sköta sina ärenden
  • fönstertvätt
  • massage som utförs av någon annan än en utbildad massör
  • reparation av kläder
  • att hålla sällskap, osv.

Det går inte att göra en uttömmande lista över arbetsprestationer med karaktär av grannhjälp eftersom samhället utvecklas och därmed även uppfattningen om vilka arbetsprestationer som är sedvanliga och har ringa värde förändras med tiden.  

5.1.3 Utbytesarbete som inte har karaktär av sedvanlig och ringa grannhjälp

Utbyte av arbetsprestationer kan inte betraktas som sedvanlig och ringa grannhjälp om det utförda arbetet anknyter till lönearbete, näringsverksamhet, jordbruk eller någon annan förvärvsverksamhet hos antingen den som utför arbetet eller den som tar emot det är skattepliktigt. Om det arbete som den ena eller båda parterna utför anknyter till sådan verksamhet är den arbetsprestation som fåtts i vederlag alltid skattepliktig inkomst till sitt fulla värde.

Exempel 12: Fönstertvättföretagsägaren A lovar tvätta sin parhusgrannes fönster och grannen B lovar i gengäld byta vinterdäcken på fönstertvättföretagarens bil. Arbetet är skattepliktigt utbytesarbete för både A och B eftersom fönstertvätten anknyter till den näringsverksamhet som A utövar och ett vederlag avtalats för arbetsprestationen (däckbytet). För vardera gäller att det skattepliktiga förvärvsinkomstbeloppet är det gängse värdet för den arbetsprestation som fåtts som vederlag. A:s inkomst är däckbytets gängse värde och B:s inkomst fönstertvättens gängse värdet på orten i fråga.

Exempel 13: Fönstertvättföretagsägaren A erbjuder sig att klippa sin parhusgrannes häck på våren. Grannen B erbjuder sig senare att byta vinterdäcken på fönstertvättföretagarens bil. Det rör sig inte om skattepliktigt utbytesarbete eftersom dessa i form av grannhjälp bytta arbeten inte anknyter till någonderas näringsverksamhet, vederlag inte har avtalats för arbetena och de bytta arbetsprestationerna är sedvanliga och har ringa värde.

Vid utbyte av arbetsprestationer som kräver särskild utbildning, yrkesfärdighet eller behörighet saknar det betydelse för beskattningen vilken bransch arbetena representerar. När sådana arbetsprestationer byts mot varandra är de skattepliktiga oavsett beloppen. Man slipper alltså inte beskattning genom att kvitta arbetsprestationerna mot varandra.

Exempel på arbetsprestationer vars utbyte är skattepliktigt:

  • el-, bygg- och rörinstallationsarbeten
  • hälsovårdstjänster
  • juridiska tjänster
  • planering  
  • undervisning
  • översättning
  • heldagsvård av barn eller keldjur
  • datatekniska arbeten och råd
  • massagetjänster som utförs av en professionell massör, osv.

Hos vardera parten i utbytesarbete anses det gängse värdet för den arbetsprestation som tagits emot som vederlag utgöra skattepliktig förvärvsinkomst. De utgifter som utförandet av arbetet orsakat parterna är avdragsgilla enligt de allmänna bestämmelserna om avdrag för kostnader i beskattningen (se avsnitt 2.3.)

Exempel 14: När företagaren A som har en firma i trädgårdsbranschen iståndsätter trädgården hos firmaägaren B som har en bokföringsbyrå och får bokföringsarbete i gengäld, rör det sig för bådas del om en skattepliktig prestation. De kostnader som orsakats av iståndsättandet av B:s trädgård får trädgårdsföretagaren A dra av i sin firmas beskattning som kostnader för förvärv av bokföringsarbete eftersom kostnaderna anknyter till A:s företagsverksamhet.

Bokföringsföretagaren B får inte dra av något i beskattningen av sin firma eftersom den iståndsättning av trädgården som B köpt av A i form av utbytesarbete anknyter till B:s privathushåll.

Även då en arbetsprestation som anknyter till lönearbete, näringsverksamhet, jordbruk eller någon annan förvärvsverksamhet byts mot sedvanlig grannhjälp är det gängse värdet för den grannhjälp som utföraren får i vederlag hans eller hennes skattepliktiga förvärvsinkomst. Det gängse värdet för det arbete som fåtts i vederlag är å sin sida skattepliktig förvärvsinkomst hos den som gett grannhjälp.

Exempel 15: Elmontören A gör en dag elinstallationsarbeten åt personen B som i gengäld sköter A:s barn under eftermiddagar och kvällar i en veckas tid medan A semestrar i utlandet. Den förmån som elmontören A fått i form av barnskötsel är skattepliktig inkomst för A eftersom den är vederlag i utbyte för en prestation som anknyter till A:s förvärvsverksamhet. Det gängse värdet för det installationsarbete som elmontören A utfört betraktas i sin tur hos personen B som skattepliktig inkomst från utbytesarbete.

Om personen B bara bjuder elmontören A på kaffe med bulle som tack för installationsarbetet är arbetet grannhjälp enligt avsnitt 4 i denna anvisning.

Exempel 16: Trädgårdsföretagaren A iståndsätter bokföringsföretagaren B:s trädgård mot bokföringsarbete. Trädgårdsföretagaren A arbetar 35 timmar och bokföringsföretagaren B 24 timmar. Företagaren A:s normala timdebitering för trädgårdsarbete är 30 euro per timme medan bokföringsföretagaren B:s normala timdebitering är 28 euro per timme. Skattepliktig förvärvsinkomst hos trädgårdsföretagaren A är det belopp som A normalt hade måst betala för bokföringsföretagaren B:s arbete, dvs. 672 euro (= 24 timmar à 28 euro/timme). På motsvarande sätt är bokföringsföretagaren B:s skattepliktiga förvärvsinkomst 1 050 euro (= 35 timmar à 30 euro/timme). Alternativt kan de bestämma det gängse värdet för de utbytta arbetsprestationerna utgående från den lön jämte lönebikostnader som de normalt skulle betala för dessa uppgifter.

5.2 Beskattning av multilateralt utbytesarbete

5.2.1 Multilateralt utbytesarbete är i regel skattepliktig förvärvsinkomst  

Arbetsprestationer och tjänster som byts via bytesringar, exempelvis tidsbanker och andra motsvarande system, gemenskaper eller nätverk, skiljer sig från det ovan behandlade ömsesidiga bilaterala utbytesarbetet närmast så att medlemmarna i dessa inte byter arbetsprestationer direkt med varandra.

I en bytesring får den medlem som utför ett arbete inte en direkt gentjänst i form av den mottagande partens arbetsprestation utan i stället en bytesenhet med vilken medlemmen om och när han eller hon vill kan skaffa sig behövliga arbetsprestationer av andra medlemmar i bytesringen. Arbetsprestationer byts multilateralt mellan medlemmarna i en bytesring och enligt dess regler och verksamhetsprinciper förväntas de också göra det.

När en arbetsprestation förmedlas via en bytesring kan den som utför arbetet och den som tar emot det vara helt obekanta för varandra och därför kan bytesringens verksamhet inte jämställas med grannhjälp som utförs åt en närkrets.

I bytesringen följer man med arbetsprestationerna som medlemmarna utför och tar emot med hjälp av de bytesenheter som registreras på medlemmens konto. På basis av sina bytesenheter har medlemmarna i bytesringen enligt gemenskapens regler och verksamhetsprinciper en öronmärkt möjlighet att senare få till godo det arbete de gjort i form av en arbetsprestation som utförs av antingen den som mottagit arbetet eller någon annan medlem i bytesringen. I beskattningen betraktas därför utbytet av arbetsprestationer som förmedlas via en bytesring som transaktioner mot vederlag. Karaktären av vederlag framkommer även på så sätt att man åtminstone i en del bytesringar även kan få varor i vederlag i stället för arbetsprestationer.

Enligt inkomstskattelagens vida inkomstbegrepp är det gängse värdet för arbetsprestationer som fåtts i vederlag via en bytesring i regel skattepliktig förvärvsinkomst hos mottagaren. Att en arbetsprestation utförs mot bytesenheten, dvs. att bytesenheter tjänas in leder inte ensamt för sig till inkomstbeskattning.

Det gängse värdet för de bytesenheter en medlem i en bytesring får till godo beskattas inte förrän han eller hon får en arbetsprestation av en annan medlem i bytesringen mot bytesenheterna. Bytesenheternas gängse värde avgörs så som konstaterats ovan i avsnitt 5.1.1 utgående från värdet på den arbetsprestation som fåtts i utbyte för bytesenheterna.

Skatteförvaltningen konstaterar att det inte rör sig om utbyte av arbetsprestationer mot vederlag om man enligt bytesringens regler och verksamhetsprinciper inte för bok över de arbetsprestationer som enskilda medlemmar utför och använder genom exempelvis personliga konton eller något annat motsvarande register som visar medlemmens rätt eller möjlighet vid respektive tidpunkt att utgående från det arbete han eller hon gjort få i vederlag en arbetsprestation som utförs av antingen den som mottagit arbetet eller någon annan medlem i bytesringen.

I sådana bytesringar rör det sig om vederlagsfritt arbete som en medlem av gemenskapen utför åt andra medlemmar. Sådant arbete har inga skattepåföljder för vare sig den medlem i bytesringen som utfört arbetet eller den medlem som tagit emot arbetet. Kriterierna för när arbete ska betraktas som vederlagsfritt har behandlats närmare ovan i avsnitt 2.2.

5.2.2 Utbytesarbete med karaktär av grannhjälp är skattefritt i bytesringar  

I avvikelse från den ovan nämnda huvudregeln att utbytesarbete är skattepliktigt har man dock i beskattningspraxis inte ansett att det rör sig om skattepliktigt utbytesarbete när sedvanliga och till värdet ringa arbetsprestationer som förmedlas via en bytesring byts mot andra arbetsprestationer av motsvarande typ i form av grannhjälp.

Exempel 17: En pensionär krattar löv till ett värde av tre bytesenheter år 2013 och skaffar med dessa via bytesringen lika mycket blomvattning samma år. Det gängse värdet för blomvattning har uppskattats till 5 euro/timme och värdet av det arbete som pensionären får i utbyte är därmed 15 euro (= 3 timmar à 5 euro/timme). Pensionären varken gör eller tar emot andra arbeten via bytesringen under år 2013. Pensionären får ingen skattepliktig inkomst av utbytesarbetena eftersom både den utförda och den mottagna arbetsprestationen har karaktären av sedvanlig och till värdet ringa grannhjälp.

Exempel 18: En rörmontör gör snöarbete för 10 bytesenheter under år 2013. Via bytesringen skaffar montören sig hundrastningstjänster samma år. Det gängse värdet för rastning av hundar har uppskattats till 5 euro/timme varmed rastningstjänsten som montören fått i ersättning har värdet 50 euro (10 timmar à 5 euro/timme). Montören varken gör eller skaffar andra utbytesarbeten via bytesringen under år 2013. Pensionären får ingen skattepliktig inkomst av utbytesarbetena eftersom både den utförda och den mottagna arbetsprestationen har karaktären av sedvanlig och till värdet ringa grannhjälp.

Fler exempel på sedvanliga och till värdet ringa arbetsprestationer som kan jämställas med grannhjälp finns ovan i avsnitt 5.1.2.

5.2.3 Annat utbytesarbete i bytesringar än skattefritt utbytesarbete med karaktär av grannhjälp

Utbyte av arbetsprestationer i en bytesring kan inte betraktas som sedvanlig och ringa grannhjälp om det utförda arbetet anknyter till lönearbete, näringsverksamhet, jordbruk eller någon annan förvärvsverksamhet hos antingen den som utför arbetet eller den som tar emot det är skattepliktigt. Om det arbete som den ena eller båda parterna utför anknyter till sådan idkad verksamhet är den arbetsprestation som fåtts i vederlag alltid skattepliktig inkomst till sitt fulla värde.

Vid utbyte av arbetsprestationer som kräver särskild utbildning, yrkesfärdighet eller behörighet saknar det betydelse för beskattningen vilken bransch arbetena representerar. När sådana arbetsprestationer byts mot varandra är de skattepliktiga oavsett beloppen. Man slipper alltså inte beskattning genom att utbyta arbetsprestationerna via en bytesring.

Hos vardera parten i utbytesarbete anses det gängse värdet för den arbetsprestation som tagits emot som vederlag utgöra skattepliktig förvärvsinkomst. De utgifter som utförandet av arbetet orsakat parterna är avdragsgilla enligt de allmänna bestämmelserna om avdrag för kostnader i beskattningen (se avsnitt 2.3.)

Exempel 19: En rörmontör gör rörarbeten för 5 bytesenheter via en bytesring år 2013. Via bytesringen skaffar sig montören år 2014 elinstallationsarbeten för 3 bytesenheter. Enligt överenskommelse tar elinstallationsarbetet tre timmar i anspråk, alltså motsvarar en bytesenhet en timme. Det uppkom inte någon skattepliktig inkomst för rörmontören år 2013 eftersom montören inte fick någon arbetsprestation i vederlag under året i fråga.

År 2014 får rörmontören däremot en skattepliktig inkomst på 3 bytesenheter för det elinstallationsarbete som montören får i vederlag eftersom det handlar om utbyte av arbetsprestationer mot vederlag. På orten i fråga debiteras normalt 60 euro/timme för elinstallationsarbeten. Det skattepliktiga gängse värdet för det elinstallationsarbete som rörmontören får i vederlag är därmed 180 euro (3 timmar à 60 euro/timme). Alternativt kan värdet för elinstallationsarbetet bestämmas utgående från den lön jämte lönebikostnader som normalt skulle betalas för arbetet. De resterande 2 tidsenheterna beskattas senare enligt det gängse värdet för de tjänster rörmontören skaffar med dem via bytesringen.

Fler exempel på arbetsprestationer som anknyter till lönearbete, näringsverksamhet, jordbruk eller någon annan förvärvsverksamhet hos antingen den som utför arbetet eller den som tar emot det finns ovan i avsnitt 5.1.3.

Även då en arbetsprestation som anknyter till lönearbete, näringsverksamhet, jordbruk eller någon annan förvärvsverksamhet byts mot sedvanlig grannhjälp i en bytesring är det gängse värdet för den grannhjälp som utföraren får i vederlag hans eller hennes skattepliktiga förvärvsinkomst. Det gängse värdet för det arbete som fåtts i vederlag är å sin sida skattepliktig förvärvsinkomst hos den som gett grannhjälp.

5.3 Skattepliktigt utbytesarbete och hushållsavdrag

En skattskyldig kan enligt ISkL 127a § dra av en del av de belopp som han eller hon har betalat för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder. Hushållsavdraget kan fås även för skattepliktigt utbytesarbete förutsatt att de allmänna kriterierna för hushållsavdraget uppfylls. Enligt inkomstskattelagen kan man få hushållsavdrag på basis av lön för arbete eller arbetsersättning som betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd part som idkar inkomstskattepliktig verksamhet (ISkL 127b §).

Av detta skäl kan man få hushållsavdrag för den ersättning man betalat för utbytesarbete bara i det fall att den ersättning man betalat i form av utbytesarbete har behandlats som löneinkomst eller att ersättningen har betraktats som arbetsersättning till en i förskottsuppbördsregistret införd part. Den skattskyldige ska redogöra för beloppet av det hushållsavdragsgiltigt utbytesarbete som betalats i form av lön eller arbetsersättning.

Exempel 20: Personen A låter utföra tre timmar hushållsavdragsgiltigt städarbete hos företagaren B:s i förskottsuppbördsregistret införda firma. Företagaren B:s gängse debitering för tre timmars städarbete är normalt 150 euro och detta betraktas även som värdet för det arbete B gjort åt A. A kommer överens med B om att betala städarbetet genom att fem kvällar en och en halv timme per gång undervisa B:s barn i matematikens mängdlära (berättigar inte till hushållsavdrag). Även för undervisningsarbetets del uppskattas det gängse värdet i detta fall till 150 euro.

Personen A kan få hushållsavdrag för det städarbete B:s firma utfört till ett värde av 150 euro om B:s företag fakturerar A på städarbetet i form av arbetsersättning. Den ersättning av samma storlek som B fått av A i form av undervisning deklarerar B som inkomst i sin firmas skattedeklaration.

Exempel 21:Personen A låter utföra tre timmar hushållsavdragsgiltigt städarbete hos företagaren B:s i förskottsuppbördsregistret införda firma. Företagaren B:s gängse debitering för tre timmars städarbete är normalt 150 euro och detta betraktas även som värdet för det arbete B gjort åt A. De kommer överens om att A betalar städarbetet genom att fem kvällar en timme per gång undervisa B:s barn i matematikens mängdlära (berättigar inte till hushållsavdrag). Det gängse värdet för undervisningsarbetet del uppskattas i detta fall till 100 euro.

Personen A kan få hushållsavdrag för det städarbete som företagaren B:s firma utfört men i detta fall är det bara värdet för det arbete som A utfört som betalning till firma B som berättigar till avdrag, dvs. 100 euro. B:s företag fakturerar A på denna summa som arbetsersättning och B deklarerar ersättningen på 100 euro som inkomst i sin firmas skattedeklaration.  

Hushållsavdraget och kriterierna för det beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag (diarienummer A6/200/2013, 14.1.2013).

5.4 Förskottsinnehållning och anmälningar av skattepliktigt utbytesarbete

I det följande behandlas förskottsinnehållningen och anmälningsskyldigheten i fråga om den skattepliktiga inkomst som uppkommer på basis av utbytesarbete mot vederlag. I fråga om arbete utan vederlag eller grannhjälp som kan anses sedvanlig och ha ringa värde behöver man inte verkställa förskottsinnehållning eller uppge arbetets värde i skattedeklarationen eller årsanmälan.  

5.4.1 Lön

På ersättningar som betraktas som lön enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1996/1118) ska man verkställa förskottsinnehållning enligt den anställdes skattekort och betala arbetsgivarens socialskyddsavgift. Om den anställde inte visar upp sitt skattekort är förskottsinnehållningen 60 %.

Ett hushåll är inte förpliktat att betala förskottsinnehållning när de löner eller arbetsersättningar som det betalar till personen i fråga underskrider 1 500 euro. I dessa fall betalas inte heller arbetsgivarens socialskyddsavgift.

När utbytesarbete utförs i ett arbetsavtalsförhållande går det inte att verkställa förskottsinnehållning eftersom ingen penninglön betalas. Även då det inte finns någon skyldighet eller möjlighet att verkställa förskottsinnehållning är en löneinkomst som fås i form av utbytesarbete skattepliktig förvärvsinkomst.

Årsanmälan ska lämnas även om någon förskottsinnehållning inte verkställts. Hushåll behöver dock inte lämna in årsanmälan om beloppet för den lön som betalats till en och samma arbetstagare i form av utbytesarbete uppgår till högst 200 euro under kalenderåret. Vid utbytesarbete lämnar vardera parten separat in en årsanmälan om värdet av det arbete den andra parten gjort.

Exempel 22: Elmontören A gör en dag elinstallationsarbeten åt personen B som i gengäld sköter A:s barn en vecka under dennes utlandssemester. Den förmån som elmontören A fått i form av barnskötsel (gängse värde i detta fall 500 euro) är skattepliktig inkomst för A eftersom den är vederlag i utbyte för en prestation som anknyter till A:s förvärvsverksamhet. Det gängse värdet för det installationsarbete som elmontören A utfört (gängse värde i detta fall 400 euro) betraktas i sin tur hos personen B som skattepliktig inkomst från utbytesarbete.

Personen B uppger i sin årsanmälan den lön på 500 euro som B betalat till elmontören A för elinstallationsarbetet. Elmontören A uppger i sin årsanmälan den lön på 400 euro som A betalat till B för barnskötselsarbetet.

5.4.2 Arbetsersättning

Enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd ska förskottsinnehållning verkställas om mottagaren av en arbetsersättning inte finns i förskottsuppbördsregistret. Arbetsgivarens socialskyddsavgift behöver inte betalas för arbetsersättningar.

När en arbetsersättning betalas i form av utbytesarbete går det inte att verkställa förskottsinnehållning eftersom inga pengar betalas. Detta påverkar dock inte inkomstens skattepliktighet. Även då det inte finns någon skyldighet att verkställa förskottsinnehållning är en arbetsersättning som fås i form av utbytesarbete skattepliktig förvärvsinkomst.

Arbetsersättningar som fås i form av utbytesarbete uppges inte i årsanmälan eftersom någon förskottsinnehållning inte kan verkställas på dem.

5.4.3 Deklarering av skattepliktig inkomst från utbytesarbete och av utgifter i skattedeklarationen

Den skattskyldige ska i sin skattedeklaration uppge den skattepliktiga förvärvsinkomst som han eller hon fått i form av utbytesarbete. Den skattskyldige ska definiera det gängse värdet för det utbytesarbete han eller hon fått i vederlag så som konstaterats ovan i avsnitt 5.1.1.

Värdet av utbytesarbete som fåtts i ett arbetsavtalsförhållande deklareras som lön. Värdet av utbytesarbete som fåtts i något annat slags uppdragsförhållande deklareras som annan förvärvsinkomst. Skatteförvaltningen kan uppskatta värdet av utbytesarbetet om den skattskyldige inte har deklarerat det gängse värdet för den inkomst han eller hon fått i form av utbytesarbete.

Om utförandet av utbytesarbetet har orsakat den skattskyldige avdragsgilla kostnader kan han eller hon uppge dessa kostnader i sin skattedeklaration som kostnader för förvärvande av inkomst.

Exempel 23: Elmontören A gör en dag elinstallationsarbeten åt personen B som i gengäld sköter A:s barn en vecka under dennes utlandssemester. Den förmån som elmontören A fått i form av barnskötsel är skattepliktig inkomst hos A. Om den inte framgår av den förhandsifyllda skattedeklarationen ska A uppge dess gängse värde som annan inkomst i sin skattedeklaration. Den skattskyldige ska även korrigera den förhandsifyllda skattedeklarationen om där står fel belopp för skattepliktigt utbytesarbete.

A kan i form av utgifter för förvärvande av inkomst dra av i sin skattedeklaration de kostnader för material o.a. som orsakats av elinstallationsarbetet åt B.

6 Förhandsavgöranden

Vad gäller förskottsuppbörd och inkomstbeskattning kan man på förhand få ett bindande besked om de skattepåföljder som ett enskilt fall medför. Förhandsavgöranden som gäller inkomstbeskattningen meddelas av Skatteförvaltningen och Centralskattenämnden. Även då det är oklart huruvida den som betalar en prestation ska verkställa förskottsinnehållning kan betalaren ansöka om förhandsavgörande hos Skatteförvaltningen. Förhandsavgöranden är avgiftsbelagda. Avgiften tas ut enligt förordningen om Skatteförvaltningens avgiftsbelagda prestationer (20.12.2012/1042).

Förhandsavgöranden meddelas på basis av skriftlig ansökan. Ansökan formuleras fritt. Den ska innehålla en specifik fråga i vilken man söker förhandsavgörande. Sökanden ska även förete den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Närmare anvisningar om hur man ansöker om förhandsavgörande finns i Skatteförvaltningens anvisning Att göra en ansökan om förhandsavgörande och undantagstillstånd och att meddela beslut i ärendet (diarienummer A15/200/2013, 19.6.2013).


ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Petri Manninen

Sidan har senast uppdaterats 5.11.2013