Beskattning av talko-, grannhjälps- och utbytesarbete

Har getts
4.7.2018
Diarienummer
A93/200/2018
Giltighet
4.7.2018 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
A31/200/2013

I denna anvisning behandlas inkomstbeskattningen och förskottsuppbörden i fråga om talko-, grannhjälps- och utbytesarbete som en fysisk person utför åt en annan fysisk person. Den här anvisningen ersätter den tidigare anvisningen Beskattning av talko-, grannhjälps- och utbytesarbete som utförs av fysiska personer. Anvisningen har mindre termändringar på grund av ändringar i lagstiftningen. Även hänvisningar i den till andra Skatteförvaltningens anvisningar har uppdaterats och en del onödiga hänvisningar till anvisningar har tagits bort. Principerna i anvisningen svarar till innehållet mot den tidigare anvisningen.

1 Inledning

1.1 Allmänt

I denna anvisning behandla det hur talko-, grannhjälps- och utbytesarbete som utförs av fysiska personer beskattas i olika situationer. Talkoarbete kan utföras inte bara åt en annan person utan även åt en förening. Beskattningen av talkoarbete för föreningar har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Frågor gällande förskottsuppbörden för frivilligverksamhet i anslutning till allmännyttiga samfund och offentliga samfund.

nkomstskattelagen (ISkL) har inga särskilda bestämmelser för beskattningen av talkoarbete, grannhjälp eller utbytesarbete utan hur dessa behandlas i beskattningen avgörs med stöd av inkomstskattelagens allmänna bestämmelser. Enligt inkomstskattelagen är utbyte av en arbetsprestation mot en annan en transaktion mot vederlag med skattepåföljder för vardera parten. Vad gäller utbytesarbete kan två personer avtala om det sinsemellan men arbetsprestationer kan även bytas multilateralt via olika slags bytesringar (exempelvis tidsbanker).

Å andra sidan har det redan länge varit vedertagen beskattningspraxis att talkoarbete eller utbyte av ringa arbetsprestationer med karaktär av grannhjälp anses skattefritt. Grannhjälpsarbete utförs typiskt åt släktingar, vänner eller nära grannar. Det har även varit klart att arbete som en person utför åt en annan person utan ersättning inte har skattepåföljder för någondera parten.

Det är alltid inte klart när det rör sig om skattepliktigt utbyte av arbetsprestationer mot vederlag och när det rör sig om skattefritt talkoarbete utan ersättning eller arbete med karaktär av grannhjälp. Anvisningen behandlar med hjälp av exempel olika gränsfall. Beskattningen av talkoarbete, grannhjälp och utbytesarbete har behandlats närmare i anvisningens avsnitt 3, 4 och 5.

I anvisningen redogörs även för hur man beräknar och deklarerar den inkomst som uppstår vid utbyte av arbetsprestationer mot vederlag. Verkställande av förskottsinnehållning och inlämning av årsanmälan för skattepliktig förvärvsinkomst behandlas nedan i avsnitt 5.4 Förskottsinnehållning och anmälan av utbytesarbete.

Anvisningen tar inte upp pensions- och olycksfallsförsäkringen eller mervärdesbeskattningen av talko-, grannhjälps- och utbytesarbete. I anvisningen behandlas inte heller fall där man anställer en person för att utföra ett bestämt arbete eller betalar arbetsersättning för utförandet av ett arbete till en företagare eller ett företag som finns i förskottsuppbördsregistret. Dessa fall har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Hushåll som uppdragsgivare.

1.2 Talkoarbete

Med talkoarbete avses i allmänhet arbete som utan ersättning och sporadiskt utförs åt en annan person. Arbete som utförs genom talko är till sin natur s.k. allemansarbete som i allmänhet inte kräver särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet. Även en person med särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet för olika uppgifter kan delta i talko och utföra sådana arbetsprestationer inom ramen för talkoarbetet. Talkoarbetets natur begränsar därför inte någons talkodeltagande. Även i bostadsaktiebolag och hyreshus ordnas talkon både vår och höst.

För talkoarbete fastställs inget värde i pengar eller annat värde enligt vilket de som utför talkoarbetet vore berättigade till ersättning i pengar eller annan ersättning för det arbete de utför i talkot.

1.3 Grannhjälp

I grannhjälp handlar det i likhet med talkoarbete om sporadiskt arbete som utförs åt någon annan person (t.ex. en släkting, en vän, en granne) utan ersättning. Även en person med särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet för olika uppgifter kan ge grannhjälp i form av sådana arbetsprestationer till personer i sin närkrets förutsatt att arbetet utförs utan ersättning.

Arbetsprestationer som utförs som grannhjälp är till sin natur vanligen småskaligare än talkoarbeten (barnvakt medan föräldrarna går på uppköp, skjuts åt en åldring som inte har bil, gräsklippning, krattning, snöarbeten osv.). Grannhjälp handlar dessutom typiskt om arbete som utförs av en enda person medan talkoarbeten vanligen utförs av flera personer eller ett lag.

Begreppen talkoarbete och grannhjälp kan överlappa. Gemensamt för dem och väsentligt för beskattningen är dock att arbetet utförs utan ersättning varvid inga skattepåföljder medförs.

1.4 Ömsesidigt utbytesarbete

Utbytesarbete, dvs. arbete i gengäld, baserar sig på ett avtal mellan två parter enligt vilket den ena parten utför ett arbete åt den andra på det villkoret att denne å sin sida utför ett arbete i gengäld. Då rör det sig om bilateralt utbyte av arbetsprestationer mot vederlag enligt ett inbördes avtal. Ett avtal om utbytesarbete kan vara skriftligt eller muntligt. Bilateralt utbytesarbete kan utföras antingen direkt mellan parterna på basis av ett ömsesidigt avtal eller via organiserade s.k. bytesringar (t.ex. tidsbanker).

Vanligen bestämmer man ett värde för utbytesarbetet i pengar eller på annat sätt. Utgående från detta värde är den som utför arbetet berättigad till ersättning från den andra parten för det utförda arbetet. Den arbetsprestation som fås som ersättning kan även utföras vid ett senare tillfälle än den arbetsprestation som utgör grunden för ersättningen. I utbytesarbete är vardera parten i sin tur den som utför arbetet åt den andra parten respektive den som beställer arbetet av den andra parten.

För arbete som utförs som bilateralt utbytesarbete gäller i princip att det är beskattningsbart arbete, men det kan även vara skattefritt arbete som till sin karaktär kan jämställas med grannhjälp.

1.5 Multilateralt utbytesarbete

Arbetsprestationer kan även utbytas multilateralt mellan personer som är med i olika system, gemenskap eller nätverk. Sådana är exempelvis många tidsbanker som verkar i Finland. I denna anvisning används benämningen bytesring för dessa olika slags forum för multilateralt utbytesarbete.

En bytesring är avsedd för alla som bor inom dess verksamhetsområde och vill ställa sin egen tid och hjälp till gemenskapens förfogande och samtidigt få hjälp i sin egen vardag. I bytesringar delar man med sig av sina färdigheter så att exempelvis någon som gillar att sy erbjuder reparationssömnad åt andra medlemmar och i gengäld får hjälp med något annat, exempelvis att sköta barn eller ordna en fest.

I bytesringar används inte euro utan de har en intern valuta i form av en egen bytesenhet (exempelvis "stund"). Eftersom bytesringar följer principen att allas tid, arbete och hjälpbehov är lika värdefulla motsvarar en bytesenhet i allmänhet en arbetstimme. Medlemmarna utbyter tjänster med hjälp av en tidsbaserad kredit. När en medlem i nätverket utför någon tjänst i en timmes tid åt en annan medlem bokförs denna på medlemmens konto i bytesringens bytesenheter. För att kunna skaffa sig bytesenheter måste den som ansluter sig som medlem enligt reglerna för bytesringen förbinda sig att mot bytesenheter själv utföra arbetsprestationer åt andra medlemmar i gemenskapen.

Den medlem i bytesringen som har rollen av betalare överför ett överenskommet antal bytesenheter till kontot för den medlem som utför arbetsprestationen. Med andra ord överförs på basis av en arbetsprestation på en timme ett belopp i lokalvalutan från betalarens konto till utförarens konto. De bytesenheter som mottagaren intjänat kan han eller hon använda till att vid valfri tidpunkt skaffa sig valfria tjänster som står till buds inom gemenskapen, men detta är inte obligatoriskt.

Utbudet av och kvaliteten hos de tjänster som kan skaffas med bytesenheterna beror på vilka tjänster medlemmarna annonserar. Med bytesenheterna kan man alltså skaffa sig sådana arbetsprestationer som medlemmarna i samma gemenskap enligt förhandsannonsering är beredda att utföra mot bytesenheter. Den som beställer och den som utför ett arbete kommer fall för fall överens om priset för tjänsten, m.a.o. hur många bytesenheter som bokförs på mottagarens konto.

2 Skattepliktig inkomst och avdrag för kostnader i beskattningen

2.1 Ersättningar mot arbetsuppgifter är skattepliktiga

Enligt inkomstskattelagen är vederlag som fås för utfört arbete skattepliktiga. En ersättning (vederlag) för utfört arbete är skattepliktig förvärvsinkomst oavsett om den betalas i form av pengar eller en arbetsprestation eller om det utförda arbetet befriar utföraren från någon betalningsplikt. Enligt inkomstskattelagen beskattas de inkomster som erhållits som ersättning för arbete som förvärvsinkomster oavsett arten av och beloppet på vederlaget.

2.2 Arbete som utförs utan ersättning är skattefritt

Arbete som utförs utan ersättning medför inga skattepåföljder för vare sig mottagaren eller utföraren. Då uppstår ingen sådan skattepliktig inkomst som avses i inkomstskattelagen även om det har karaktär av arbete som kräver särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet av utföraren.

Exempel 1. En elmontör kan vid ett husbyggnadstalko utföra arbeten som kräver en elmontörs behörighet, en skattesakkunnig kan hjälpa en släkting med skattedeklarationen eller en företagare i trädgårdsbranschen kan klippa sin grannes häck utan skattepåföljder förutsatt att de gör arbetet utan vederlag.

Ett arbete utförs utan ersättning om man inte avtalat om att arbetsprestationen ersätts genom betalning i pengar eller i annan form eller den som utför arbetet vägrar att ta emot en ersättning som mottagaren eventuellt erbjuder vid en senare tidpunkt. En mottagen varugåva av ringa värde betraktas inte som skattepliktig ersättning utan som ett uttryck för tacksamhet som ingår i god sed.

Ett arbete utförs utan ersättning även då det inte för utföraren resulterar i någon personlig rättighet, fordran eller i bokföringen eller på annat sätt öronmärkt möjlighet att senare få en arbetsprestation i ersättning av arbetets mottagare eller någon annan person.

Utanför det vida inkomstbegreppet i inkomstskattelagen faller även situationer där hemmaboende minderåriga barn hjälper sina föräldrar med normala hushållsarbeten mot en vecko- eller månadspeng e.d. Normala hushållsarbeten som makar utför är inte heller skattepliktig inkomst för någondera maken. Det rör sig inte heller om skattepliktig inkomst då en förvärvsarbetande make betalar familjens levnadskostnader till sin hemmavarande make eller till sina barn.

2.3 Avdrag för kostnader

Med stöd av inkomstskattelagen har den skattskyldige rätt att från sina skattepliktiga inkomster dra av utgifter som hänför sig till att förvärva eller bibehålla inkomster. Kostnader som orsakats av skattefritt talkoarbete eller av grannhjälp är dock till ingen del avdragsgilla vid beskattningen.

3 Talkoarbete i beskattningen

Talkoarbete är frivilligt arbete utan ersättning varav det för den som utför arbetet inte bildas skattepliktig inkomst. På basis av talkoarbete uppstår inget anställningsförhållande mellan arrangören och utförarna. Nyttan av ersättningsfria talkoarbetsprestationer är inte heller skattepliktig inkomst för talkoarrangören.

Talkoarbete kräver i allmänhet ingen särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet. Även en person med särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet för olika uppgifter kan delta i talko och utföra sådana arbetsprestationer inom ramen för talkoarbetet. Talkoarbetets karaktär begränsar därför i princip inte någons talkodeltagande.

Med byggtalko avses exempelvis frivilligt, oavlönat arbete som utförs åt en byggare. Exempelvis hjälp med att flytta, städa gården till ett husbolag eller snöarbete utförs ofta som talkoarbete. Då egnahemshus och sommarvillor byggs förekommer talkon där talkofolket får mat och dryck. Vid ett talko utförs i allmänhet något visst arbete eller en arbetsfas.

Eftersom det exempelvis är ovanligt att mycket omfattande arbeten utförs som talkoarbete ankommer det i dessa fall på den skattskyldige att bevisa att det rört sig om genuint skattefritt talkoarbete och inte om arbete mot ersättning (lagen om beskattningsförfarande, BFL, 26 § 4 mom.). Ett egnahemshus har enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande inte kunnat byggas enbart med talko (HFD 1983-B-II-613). I fallet kunde det inte påvisas att de som utfört arbetet inte fått ersättning för sitt arbete.

Det kan skattefritt bjudas på sedvanlig och rimlig servering för dem som utför talkoarbete. Avtalar man om ersättning blir talkoarbetet skattepliktigt oberoende av ersättningens mängd och art. Likaså om man får ersättning för en talkoarbetsprestation som ursprungligen avsetts vara ersättningsfri är detta i princip skattepliktig ersättning för arbete, utom om det rör sig om en varugåva av ringa värde eller servering av ren artighet.

Exempel 2. En person ordnar gårdstalko. Bekanta deltar i talkoarbetet. Personen ordnar hemma hos sig en måltid med dryck de som deltar får efter att gårdsarbetena utförts. Det är frågan om skattefri talkoservering.

Exempel 3. En rörmontör kräver att få en supé som gottgörelse för att han byter ut en vattenkran, medan bostaden i övrigt repareras av ett talkolag. Bytet av vattenkranen är inte skattefritt talkoarbete eftersom arbetet inte utförs utan den supé som krävts i ersättning. Det är frågan om normalt skattepliktigt arbete mot ersättning.

Exempel 4. En elmontör deltar i ett husbyggnadstalko och installerar på grund av sin behörighet eldosor utan ersättning som en medlem av talkolaget. Det rör sig om skattefritt talkoarbete.

4 Beskattning av grannhjälp

I grannhjälp handlar det i likhet med talkoarbete om sporadiskt arbete som utförs åt någon annan utan ersättning. Ersättningsfri grannhjälp utgör inte vare sig skattepliktig inkomst eller gåva hos mottagaren. Grannhjälpsarbete kan utföras utan skattepåföljder oavsett det utförda arbetets art, omfattning eller värde. Därmed kan även en person med särskild yrkesfärdighet, utbildning eller behörighet för olika uppgifter kan ge grannhjälp.

Arbete som överenskommits att utföras mot ersättning är inte skattefri grannhjälp. Pengar som fås i ersättning är alltid skattepliktig förvärvsinkomst hos den som utför arbetet. Betalas även annan ersättning än pengar är även denna ersättning skattepliktig förvärvsinkomst hos utföraren. Skattepliktig ersättning hos den som utför arbetet utgörs dock inte av en varugåva av ringa värde eller av en servering som motsvarar den i samband med traditionellt talkoarbete. Dessa prestationer betraktas inte som skattepliktig ersättning utan som ett uttryck för tacksamhet som ingår i god sed.

Exempel 5. En person vattnar utan ersättning sin grannes blommor under dennes semester. I detta fall uppstår ingen skattepliktig inkomst. Någon skattepliktig förmån uppkommer inte heller om grannen av ren godhet i efterskott ger vattnaren en varugåva av ringa värde.

Exempel 6. En jurist som arbetar som skatteexpert på en advokatbyrå gör en släktings skattedeklaration utan ersättning. Det rör sig om skattefri grannhjälp.

Exempel 7. En företagare i trädgårdsbranschen klipper sin grannes häck utan ersättning. Det rör sig om skattefri grannhjälp.

Exempel 8. En person erbjuder sig att utan ersättning byta däcken på en bekants bil. Om bilens innehavare efter att däcken bytts ändå ger 50 euro till den som bytte däcken och denne tar emot summan, rör det sig om skattepliktig förvärvsinkomst för arbete.

Exempel 9. En person sköter ibland släktingars barn mot pengar. Oavsett beloppet rör det sig om skattepliktig förvärvsinkomst för arbete.

Som skattefri grannhjälp betraktas inte heller en arbetsprestation som befriar utföraren från en betalningsplikt som tillkommer denne. Även då rör det sig om arbete som utförs mot ersättning.

Exempel 10. I ett litet husbolag har man kommit överens om att disponenten som bor i en lägenhet som tillhör bolaget får rabatt på bolagsvederlaget som ersättning för disponentuppgifterna. Ersättningen i form av rabatt på bolagsvederlaget är skattepliktig förvärvsinkomst hos disponenten.

Exempel 11. En hyresgäst utför med stöd av hyresavtalet reparationer i sin lägenhet och hyresgästen låter av denna anledning hyresgästen bo två månader i bostaden utan hyra. Den fördel i form av befrielse från att betala hyra som hyresgästen fått på basis av reparationsarbetena är skattepliktig förvärvsinkomst hos hyresgästen.

5 Beskattning av utbytesarbete

5.1 Beskattning av bilateralt utbytesarbete

5.1.1 Utbytesarbete som fås i ersättning är i regel skattepliktig förvärvsinkomst

Utbytesarbete innebär att det betalas vederlag och därför är det inte skattefritt talko- eller grannhjälpsarbete. I utbytesarbetet handlar det om två separata arbetsavtal eller uppdrag där det gängse värdet för det arbete parterna utför åt varandra är skattepliktig förvärvsinkomst för den som tar emot arbetsprestationen.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande är värdet av utbytesarbete inkomst för det år under vilket utbytesarbetet utförts åt den skattskyldige (HFD 1969-II-562). I utbytesarbete är beloppet för den skattepliktiga förvärvsinkomsten det gängse värde som mottagaren av arbetet skulle ha varit tvungen att betala för motsvarande arbete till ett företag eller en företagare på orten i fråga eller, i det fall att mottagaren skulle ha anställt en arbetstagare för att utföra arbetet, en rimlig lön för arbetet jämte arbetsgivarens bikostnader på orten i fråga. Arbetets gängse värde kan bestämmas enligt endera metoden.

Verkställande av förskottsinnehållning och inlämning av årsanmälan för skattepliktig förvärvsinkomst från utbytesarbete behandlas nedan i avsnittet 5.4 Förskottsinnehållning och anmälan av utbytesarbete.

5.1.2 Skattefritt utbytesarbete med karaktär av sedvanlig och ringa grannhjälp

I beskattningspraxis har man i avvikelse från den ovan nämnda huvudregeln inte ansett att det utgör skattepliktigt utbytesarbete när sedvanliga och till värdet ringa arbetsprestationer byts mot andra arbetsprestationer av motsvarande typ i form av grannhjälp.

Om de utförs sporadiskt som utbytesarbete kan exempelvis dessa vara skattefria:

  • snöarbete
  • blomvattning
  • gräs- eller häckklippning
  • byte av bildäck
  • biltvätt
  • kortvarig skötsel eller vaktning av en släktings, grannes eller väns barn eller keldjur medan denne är i butiken, på teatern, på bio e.d.
  • rastning av hundar eller katter,
  • krattning,
  • skjutshjälp så att en åldring utan bil kan sköta sina ärenden,
  • fönstertvätt,
  • massage som utförs av någon annan än en utbildad massör,
  • reparation av kläder,
  • att hålla sällskap, osv.

Det går inte att göra en uttömmande lista över arbetsprestationer med karaktär av grannhjälp eftersom samhället utvecklas och därmed även uppfattningen om vilka arbetsprestationer som är sedvanliga och har ringa värde förändras med tiden.

5.1.3 Utbytesarbete som inte har karaktär av sedvanlig och ringa grannhjälp

Utbyte av arbetsprestationer kan inte betraktas som sedvanlig och ringa grannhjälp om det utförda arbetet hänför sig till lönearbete, näringsverksamhet, jordbruk eller någon annan förvärvsverksamhet hos antingen den som utför arbetet eller den som tar emot det är skattepliktigt. Om det arbete som den ena eller båda parterna utför hänför sig till sådan verksamhet är den arbetsprestation som fåtts i ersättning alltid skattepliktig inkomst till sitt fulla värde.

Exempel 12. Fönstertvättföretagsägaren A lovar tvätta sin parhusgrannes fönster och grannen B lovar i gengäld byta vinterdäcken på fönstertvättföretagarens bil. Arbetet är skattepliktigt utbytesarbete för både A och B eftersom fönstertvätten hänför sig till den näringsverksamhet som A utövar och en ersättning avtalats för arbetsprestationen (däckbytet). För vardera gäller att det skattepliktiga förvärvsinkomstbeloppet är det gängse värdet för den arbetsprestation som fåtts som vederlag. Inkomstbeloppet för A är det gängse värdet för däckbyte och inkomstbeloppet för B är det gängse värdet för fönstertvätt på orten i fråga.

Exempel 13. Fönstertvättföretagsägaren A erbjuder sig att klippa sin parhusgrannes häck på våren. Grannen B erbjuder sig senare att byta vinterdäcken på fönstertvättföretagarens bil. Det rör sig inte om skattepliktigt utbytesarbete eftersom dessa i form av grannhjälp bytta arbeten inte hänför sig till någonderas näringsverksamhet, ingen ersättning har avtalats för arbetena och de bytta arbetsprestationerna är sedvanliga och har ringa värde.

Vid utbyte av arbetsprestationer som kräver särskild utbildning, yrkesfärdighet eller behörighet saknar det betydelse för beskattningen vilken bransch arbetena representerar. När sådana arbetsprestationer byts mot varandra är de skattepliktiga oavsett beloppen. Det går alltså inte att undgå beskattning genom att kvitta arbetsprestationerna mot varandra.

Exempel på arbetsprestationer vars utbyte är skattepliktigt:

  • el-, bygg- och rörinstallationsarbeten,
  • hälsovårdstjänster,
  • juridiska tjänster,
  • planering,
  • undervisning,
  • översättning,
  • heldagsvård av barn eller keldjur,
  • datatekniska arbeten och råd,
  • massagetjänster som utförs av en professionell massör, osv.

Hos vardera parten i utbytesarbete anses det gängse värdet för den arbetsprestation som tagits emot som ersättning utgöra skattepliktig förvärvsinkomst. De utgifter som utförandet av arbetet orsakat parterna är avdragsgilla enligt de allmänna bestämmelserna om avdrag för kostnader i beskattningen (se avsnitt 2.3).

Exempel 14. När företagaren A som har en firma i trädgårdsbranschen iståndsätter trädgården hos firmaägaren B som har en bokföringsbyrå och får bokföringsarbete i gengäld, rör det sig för bådas del om en skattepliktig prestation. De kostnader som orsakats av iståndsättandet av B:s trädgård får trädgårdsföretagaren A dra av i sin firmas beskattning som kostnader för förvärv av bokföringsarbete eftersom kostnaderna hänför sig till A:s företagsverksamhet. Bokföringsföretagaren B får inte dra av något i beskattningen av sin firma eftersom den iståndsättning av trädgården som B köpt av A i form av utbytesarbete hänför sig till B:s privathushåll.

Även då en arbetsprestation som hänför sig till lönearbete, näringsverksamhet, jordbruk eller någon annan förvärvsverksamhet i ersättning byts mot sedvanlig grannhjälp är det gängse värdet för den grannhjälp som utföraren får i vederlag hans eller hennes skattepliktiga förvärvsinkomst. Det gängse värdet för det arbete som fåtts i vederlag är å sin sida skattepliktig förvärvsinkomst hos den som gett grannhjälp.

Exempel 15. Elmontören A gör en dag elinstallationsarbeten åt personen B som i gengäld sköter A:s barn under eftermiddagar och kvällar i en veckas tid medan A semestrar i utlandet. Den förmån som elmontören A fått i form av barnskötsel är skattepliktig inkomst för A eftersom den är ersättning i utbyte för en prestation som hänför sig till A:s förvärvsverksamhet. Det gängse värdet för det installationsarbete som elmontören A utfört betraktas i sin tur hos personen B som skattepliktig inkomst från utbytesarbete.

Om personen B bara bjuder elmontören A på kaffe med bulle som tack för installationsarbetet är arbetet grannhjälp enligt avsnitt 4 i denna anvisning.

Exempel 16. Trädgårdsföretagaren A iståndsätter bokföringsföretagaren B:s trädgård mot bokföringsarbete. Trädgårdsföretagaren A arbetar 35 timmar och bokföringsföretagaren B 24 timmar. Företagaren A:s normala timdebitering för trädgårdsarbete är 30 euro per timme medan bokföringsföretagaren B:s normala timdebitering är 28 euro per timme. Skattepliktig förvärvsinkomst hos trädgårdsföretagaren A är det belopp som A normalt hade måst betala för bokföringsföretagaren B:s arbete, dvs. 672 euro (= 24 timmar à 28 euro/timme). På motsvarande sätt är bokföringsföretagaren B:s skattepliktiga förvärvsinkomst 1 050 euro (= 35 timmar à 30 euro/timme).

Alternativt kan de bestämma det gängse värdet för de utbytta arbetsprestationerna utgående från den lön jämte lönebikostnader som de normalt skulle betala för dessa uppgifter.

5.2 Beskattning av multilateralt utbytesarbete

5.2.1 Multilateralt utbytesarbete är i regel skattepliktig förvärvsinkomst

Arbetsprestationer och tjänster som byts via bytesringar, exempelvis tidsbanker och andra motsvarande system, gemenskaper eller nätverk, skiljer sig från det ovan behandlade ömsesidiga bilaterala utbytesarbetet närmast så att medlemmarna i dessa inte byter arbetsprestationer direkt med varandra.

När en arbetsprestation förmedlas via en bytesring kan den som utför arbetet och den som tar emot det vara helt obekanta för varandra och därför kan bytesringens verksamhet inte heller jämställas med grannhjälp som utförs åt en närkrets.

I en bytesring får den medlem som utför ett arbete inte en direkt gentjänst i form av den mottagande partens arbetsprestation utan i stället en bytesenhet (t.ex. "stund") med vilken medlemmen om och när hen vill kan skaffa sig behövliga arbetsprestationer av andra medlemmar i bytesringen. Arbetsprestationer byts multilateralt mellan medlemmarna i en bytesring och enligt dess regler och verksamhetsprinciper förväntas de också göra det.

I bytesringen följer man med arbetsprestationerna som medlemmarna utför och tar emot med hjälp av de bytesenheter som registreras på medlemmens konto. På basis av sina bytesenheter har medlemmarna i bytesringen enligt gemenskapens regler och verksamhetsprinciper en öronmärkt möjlighet att senare få till godo det arbete de gjort i form av en arbetsprestation som utförs av antingen den som mottagit arbetet eller någon annan medlem i bytesringen. I beskattningen betraktas därför utbytet av arbetsprestationer som förmedlas via en bytesring som transaktioner mot vederlag. Karaktären av vederlag framkommer även på så sätt att man åtminstone i en del bytesringar även kan få varor i stället för arbetsprestationer.

Enligt inkomstskattelagen är det gängse värdet för arbetsprestationer via en bytesring i regel skattepliktig förvärvsinkomst hos mottagaren. Att en arbetsprestation utförs mot bytesenheten, dvs. att bytesenheter tjänas in leder inte ensamt för sig till inkomstbeskattning.

Det gängse värdet för de bytesenheter en medlem i en bytesring får till godo beskattas inte förrän han eller hon får en arbetsprestation av en annan medlem i bytesringen mot bytesenheterna. Bytesenheternas gängse värde avgörs så som konstaterats ovan i avsnitt 5.1.1 utgående från värdet på den arbetsprestation som fåtts i utbyte för bytesenheterna.

Det rör sig inte om skattepliktigt utbyte av arbetsprestationer om man enligt bytesringens regler och verksamhetsprinciper inte för bok över de arbetsprestationer som enskilda medlemmar utför och använder genom exempelvis personliga konton eller något annat motsvarande register som visar medlemmens rätt eller möjlighet vid respektive tidpunkt att utgående från det arbete han eller hon gjort få i ersättning en arbetsprestation som utförs av antingen den som mottagit arbetet eller någon annan medlem i bytesringen. I sådana bytesringar rör det sig om arbete utan ersättning som en medlem av gemenskapen utför åt andra medlemmar. Sådant arbete har inga skattepåföljder för vare sig den medlem i bytesringen som utfört arbetet eller den medlem som tagit emot arbetet. Arbete utan ersättning har behandlats närmare ovan i avsnitt 2.2.

5.2.2 Utbytesarbete som har karaktären av grannhjälp är skattefritt även i bytesringar

Utbytesarbete är dock inte skattepliktigt när det rör sig om sedvanliga och till värdet ringa arbetsprestationer i bytesringen byts mot andra arbetsprestationer av motsvarande typ i form av grannhjälp.

Exempel 17. En pensionär krattar löv till ett värde av 3 bytesenheter år 2018 och skaffar med dessa via bytesringen lika mycket blomvattning samma år. Det gängse värdet för blomvattning har uppskattats till 5 euro/timme och värdet av det arbete som pensionären får i utbyte är därmed 15 euro (= 3 timmar à 5 euro/timme). Pensionären varken gör eller tar emot andra arbeten via bytesringen under år 2018. Pensionären får ingen skattepliktig inkomst av utbytesarbetena eftersom både den utförda och den mottagna arbetsprestationen har karaktären av sedvanlig och till värdet ringa grannhjälp.

Exempel 18. En rörmontör gör snöarbete för 10 bytesenheter under år 2018. Via bytesringen skaffar montören sig hundrastningstjänster samma år. Det gängse värdet för rastning av hundar har uppskattats till 5 euro/timme varmed rastningstjänsten som montören fått i ersättning har värdet 50 euro (10 timmar à 5 euro/timme). Montören varken gör eller skaffar andra utbytesarbeten via bytesringen under år 2018. Pensionären får ingen skattepliktig inkomst av utbytesarbetena eftersom både den utförda och den mottagna arbetsprestationen har karaktären av sedvanlig och till värdet ringa grannhjälp.

Fler exempel på sedvanliga och till värdet ringa arbetsprestationer som kan jämställas med grannhjälp finns ovan i avsnitt 5.1.2.

5.2.3 Annat utbytesarbete i bytesringar än skattefritt utbytesarbete med karaktär av grannhjälp

Utbyte av arbetsprestationer i en bytesring kan inte betraktas som skattefri sedvanlig och ringa grannhjälp om det utförda arbetet hänför sig till lönearbete, näringsverksamhet, jordbruk eller någon annan förvärvsverksamhet hos antingen den som utför arbetet eller den som tar emot det är skattepliktigt. Om det arbete som den ena eller båda parterna utför hänför sig till sådan verksamhet är den arbetsprestation som fåtts i ersättning alltid skattepliktig inkomst till sitt fulla värde.

Vid utbyte av arbetsprestationer som kräver särskild utbildning, yrkesfärdighet eller behörighet saknar det betydelse för beskattningen vilken bransch arbetena representerar. När sådana arbetsprestationer byts mot varandra är de skattepliktiga oavsett beloppen. Beskattningen kan alltså inte undgås genom att utbyta arbetsprestationerna via en bytesring.

Hos vardera parten i utbytesarbete anses det gängse värdet för den arbetsprestation som tagits emot som ersättning utgöra skattepliktig förvärvsinkomst. De utgifter som utförandet av arbetet orsakat parterna är avdragsgilla enligt de allmänna bestämmelserna om avdrag för kostnader i beskattningen (se avsnitt 2.3).

Exempel 19. En rörmontör gör rörarbeten för 5 bytesenheter via en bytesring år 2017. Via bytesringen skaffar sig montören år 2018 elinstallationsarbeten för 3 bytesenheter. Enligt överenskommelse tar elinstallationsarbetet tre timmar i anspråk, alltså motsvarar en bytesenhet en timme. Det uppkom inte någon skattepliktig inkomst för rörmontören år 2017 eftersom montören inte fick någon arbetsprestation i ersättning under året i fråga.

År 2018 får rörmontören däremot en skattepliktig inkomst på 3 bytesenheter för det elinstallationsarbete som montören får i vederlag eftersom det handlar om utbyte av arbetsprestationer mot vederlag. På orten i fråga debiteras normalt 60 euro/timme för elinstallationsarbeten. Det skattepliktiga gängse värdet för det elinstallationsarbete som rörmontören får i ersättning är därmed 180 euro (3 timmar à 60 euro/timme). Alternativt kan värdet för elinstallationsarbetet bestämmas utgående från den lön jämte lönebikostnader som normalt skulle betalas för arbetet. De resterande 2 tidsenheterna beskattas senare enligt det gängse värdet för de tjänster rörmontören skaffar med dem via bytesringen.

Fler exempel på arbetsprestationer som hänför sig till lönearbete, näringsverksamhet, jordbruk eller någon annan förvärvsverksamhet hos antingen den som utför arbetet eller den som tar emot det finns ovan i avsnitt 5.1.3.

Även då en arbetsprestation som hänför sig till lönearbete, näringsverksamhet, jordbruk eller någon annan förvärvsverksamhet i ersättning i bytesringen byts mot sedvanlig grannhjälp är det gängse värdet som utföraren får i ersättning hens skattepliktiga förvärvsinkomst. Det gängse värdet för det arbete som fåtts i ersättning är å sin sida skattepliktig förvärvsinkomst hos den som gett grannhjälp.

5.3 Skattepliktigt utbytesarbete och hushållsavdrag

En skattskyldig kan enligt ISkL 127a § dra av en del av de belopp som han eller hon har betalat för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder. Hushållsavdraget kan fås även för skattepliktigt utbytesarbete förutsatt att de allmänna kriterierna för hushållsavdraget uppfylls. Enligt inkomstskattelagen kan man få hushållsavdrag på basis av lön för arbete eller arbetsersättning som betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd part som idkar inkomstskattepliktig verksamhet (ISkL 127b §).

Av detta skäl kan man få hushållsavdrag för den ersättning man betalat för utbytesarbete bara i det fall att den ersättning man betalat i form av utbytesarbete har behandlats som löneinkomst eller att ersättningen har betraktats som arbetsersättning till en i förskottsuppbördsregistret införd part. Den skattskyldige ska redogöra för beloppet av det hushållsavdragsgiltigt utbytesarbete som betalats i form av lön eller arbetsersättning.

Exempel 20:

Personen A låter utföra tre timmar hushållsavdragsgiltigt städarbete hos företagaren B:s i förskottsuppbördsregistret införda firma. Företagaren B:s gängse debitering för tre timmars städarbete är normalt 150 euro och detta betraktas även som värdet för det arbete B gjort åt A. De kommer överens om att A betalar städarbetet genom att fem kvällar en och en halv timme per gång undervisa B:s barn i matematikens mängdlära (berättigar inte till hushållsavdrag). Även för undervisningsarbetets del uppskattas det gängse värdet i detta fall till 150 euro.

Personen A kan få hushållsavdrag för det städarbete B:s firma utfört till ett värde av 150 euro om B:s företag fakturerar A på städarbetet i form av arbetsersättning. Den ersättning av samma storlek som B fått av A i form av undervisning deklarerar B som inkomst i sin firmas skattedeklaration.

Exempel 21.

Personen A låter utföra tre timmar hushållsavdragsgiltigt städarbete hos företagaren B:s i förskottsuppbördsregistret införda firma. Företagaren B:s gängse debitering för tre timmars städarbete är normalt 150 euro och detta betraktas även som värdet för det arbete B gjort åt A. De kommer överens om att A betalar städarbetet genom att fem kvällar en timme per gång undervisa B:s barn i matematikens mängdlära (berättigar inte till hushållsavdrag). Det gängse värdet för undervisningsarbetet del uppskattas i detta fall till 100 euro.

Personen A kan få hushållsavdrag för det städarbete som företagaren B:s firma utfört men i detta fall är det bara värdet för det arbete som A utfört som betalning till firma B som berättigar till avdrag, dvs. 100 euro. B:s företag fakturerar A på denna summa som arbetsersättning och B deklarerar ersättningen på 100 euro som inkomst i sin firmas skattedeklaration.

Hushållsavdraget och kriterierna för det beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag.

6 Förskottsinnehållning och anmälningar av skattepliktigt utbytesarbete

Här behandlas förskottsinnehållningen och anmälningsskyldigheten i fråga om den skattepliktiga inkomst som uppkommer på basis av utbytesarbete mot vederlag. I fråga om arbete utan ersättning eller grannhjälp som kan anses sedvanlig och ha ringa värde behöver man inte verkställa förskottsinnehållning eller uppge arbetets värde i skattedeklarationen eller årsanmälan.

6.1 Lön

På ersättningar som betraktas som lön enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd ska man verkställa förskottsinnehållning enligt den anställdes skattekort och betala arbetsgivarens socialskyddsavgift. Om den anställde inte visar upp sitt skattekort är förskottsinnehållningen 60 %.

Ett hushåll är inte förpliktat att betala förskottsinnehållning när de löner eller arbetsersättningar som det betalar till personen i fråga underskrider 1 500 euro. I dessa fall betalas inte heller arbetsgivarens sjukförsäkringspremie.

När utbytesarbete utförs i ett arbetsavtalsförhållande går det inte att verkställa förskottsinnehållning eftersom ingen penninglön betalas. Även då det inte finns någon skyldighet eller möjlighet att verkställa förskottsinnehållning är en löneinkomst som fås i form av utbytesarbete skattepliktig förvärvsinkomst.

Årsanmälan ska lämnas även om någon förskottsinnehållning inte verkställts. Hushåll behöver dock inte lämna in årsanmälan om beloppet för den lön som betalats till en och samma arbetstagare i form av utbytesarbete uppgår till högst 200 euro under kalenderåret. Vid utbytesarbete lämnar vardera parten separat in en årsanmälan om värdet av det arbete den andra parten gjort.

Exempel 22. Elmontören A gör en dag elinstallationsarbeten åt personen B som i gengäld sköter A:s barn en vecka under dennes utlandssemester. Den förmån som elmontören A fått i form av barnskötsel (gängse värde i detta fall 500 euro) är skattepliktig inkomst för A eftersom den är ersättning i utbyte för en prestation som hänför sig till A:s förvärvsverksamhet. Det gängse värdet för det installationsarbete som elmontören A utfört (gängse värde i detta fall 400 euro) betraktas i sin tur hos personen B som skattepliktig inkomst från utbytesarbete.

Personen B uppger i sin årsanmälan den lön på 500 euro som B betalat till elmontören A för elinstallationsarbetet. Elmontören A uppger i sin årsanmälan den lön på 400 euro som A betalat till B för barnskötselsarbetet.

6.2 Arbetsersättning

Enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd ska förskottsinnehållning verkställas om mottagaren av en arbetsersättning inte finns i förskottsuppbördsregistret. Arbetsgivarens sjukförsäkringspremie behöver inte betalas för arbetsersättningar.

När en arbetsersättning betalas i form av utbytesarbete går det inte att verkställa förskottsinnehållning eftersom inga pengar betalas. Detta påverkar dock inte inkomstens skattepliktighet. Även då det inte finns någon skyldighet att verkställa förskottsinnehållning är en arbetsersättning som fås i form av utbytesarbete skattepliktig förvärvsinkomst.

Arbetsersättningar som fås i form av utbytesarbete uppges inte i årsanmälan eftersom någon förskottsinnehållning inte kan verkställas på dem.

6.3 Deklarering av skattepliktig inkomst och av utgifter i skattedeklarationen

Den skattskyldige ska i sin skattedeklaration uppge den skattepliktiga förvärvsinkomst som han eller hon fått i form av utbytesarbete. Den skattskyldige ska definiera det gängse värdet för det utbytesarbete han eller hon fått i ersättning så som konstaterats ovan i avsnitt 5.1.1.

Värdet av utbytesarbete som fåtts i ett arbetsavtalsförhållande deklareras som lön. Värdet av utbytesarbete som fåtts i något annat slags uppdragsförhållande deklareras som annan förvärvsinkomst. Skatteförvaltningen kan uppskatta värdet av utbytesarbetet om den skattskyldige inte har deklarerat det gängse värdet för den inkomst han eller hon fått i form av utbytesarbete.

Om utförandet av utbytesarbetet har orsakat den skattskyldige avdragsgilla kostnader kan han eller hon uppge dessa kostnader i sin skattedeklaration som kostnader för förvärvande av inkomst.

Exempel 23. Elmontören A gör en dag elinstallationsarbeten åt personen B som i gengäld sköter A:s barn en vecka under dennes utlandssemester. Den förmån som elmontören A fått i form av barnskötsel är skattepliktig inkomst hos A. Om den inte framgår av den förhandsifyllda skattedeklarationen ska A uppge dess gängse värde som annan inkomst i sin skattedeklaration. Den skattskyldige ska även korrigera den förhandsifyllda skattedeklarationen om där står fel belopp för skattepliktigt utbytesarbete.

A kan i form av utgifter för förvärvande av inkomst dra av i sin skattedeklaration de kostnader för material o.a. som orsakats av elinstallationsarbetet åt B.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Petri Manninen